Hässleholm

Gunnarsson tar över i HIF

Johan Gunnarsson tar över efter Mikael Koenen och blir ny ordförande i Hässleholms IF. FOTO: JAN RYDÉN
Hässleholm
Hässleholm ordförandeskifte Mikael Koenen byter uppgift i föreningen då tiden inte räcker till

Det blev bara ett år som ordförande för Mikael Koenen som tog över efter Hasse Bengtsson.

Efter ett händelserikt år med bland annat cupspel i februari och tränarbyte under sommaren väljer han att sluta.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Hässleholm

Omtumlande vecka i Hässleholm

Hässleholm
Chefredaktören har ordet

Omtumlande. Så har veckan varit sedan Matilda Nilssons krönika ”Boys will be boys” publicerades i Norra Skåne. Hon vände på en sten och fram kom, vrede och skam, berättelser om tjejer som utsatts för svinigt beteende av killar. Unga kvinnor som lämnat hemska vittnesmål om hur det kan gå till i Hässleholm bland våra unga.

Till er tjejer vill jag säga, fortsätt berätta om hur ni har det och vad ni upplever. Bara genom att få ut sådant här i ljuset och se det från alla håll, kan vi tillsammans göra något för att göra samhället bättre, både för tjejer och killar, män och kvinnor. Killar, tveka inte heller och berätta om hur det är att vara kille och ung man i dagens samhälle, i vår stad.

Samtidigt har flera anhöriga till killar, och även killar som inte alls känner igen sig i det som beskrevs i krönikan, hört av sig till tidningen och berättat om hur de utsatts för hat bland annat på sociala medier och nätet av folk som läst krönikan. Till er säger jag, anmäl till polisen.

Hat och uthängning på nätet är inte ett beteende som tidningen på minsta vis ställer sig bakom.

Jag riktar samtidigt en uppmaning om att tänka efter vad man delar och lägger ut på nätet. Publicering på nätet innebär inte att man kan skriva eller påstå vad som helst.

Huvudregeln när det kommer till juridik och nätet är enkelt uttryckt, att det som är olagligt utanför nätet också är det i sociala medier och på nätet i övrigt. Att exempelvis utpeka någon som brottsling på Facebook kan vara förtal likaväl som att lägga upp en bild på Instagram och påstå samma sak.

Förtal är olagligt och kan straffas med böter.

Hässleholm

Fokus flyttades från diskussion till hat

Matilda Nilsson har fått många reaktioner från hela landet, sedan hennes krönika ”Boys will be boys” publicerades i Norra Skåne för drygt en vecka sedan.
Foto: Sofia Åström
Hässleholm
Hässleholm Att Matilda Nilssons första krönika någonsin skulle få nationell uppmärksamhet, hade hon förstås ingen aning om när texten för drygt en vecka sedan publicerades i Norra Skåne.
– Det är ett viktigt ämne, säger hon.

För några dagar sedan var Norra Skånes gästkrönikör Matilda Nilsson tvungen att stänga av ljudet på sin telefon.

– Det går inte att ha det på. Det plingar hela tiden och telefonen har blivit så långsam, förklarar hon.

För varje minut som går, ökar nämligen antalet meddelanden i hennes inkorg. Okända människor över hela landet har hört av sig, när de läst och berörts av hennes livs första krönika: ”Boys will be boys”.

– Den handlar om mäns syn på kvinnor och hur mäns agerande i grupp kan gå för långt. Men även om hur ett beteende kan tillåtas inom gruppen, förklarar hon.

Att ämnet skulle få sådan uppmärksamhet, visste hon naturligtvis inte när texten publicerades. Nu ser hon tillbaka på en dryg vecka med blandade känslor.

– Krönikan har verkligen nått fram. Jag tror det är eftersom vi lever i en tid då könsroller, objektifiering av kvinnokroppen och synen på kvinnor fortfarande diskuteras. Fenomenet är inget unikt för Hässleholm.

Vill lyfta ett samhällsproblem

Det hela började med att vänner och bekanta delade krönikan på sina sociala medier. En delning blev till flera, och snart nådde texten fram till influencers – alltså personer som arbetar med att påverka och informera andra genom bilder, videoklipp, kommentarer och inlägg på internet. När de i sin tur publicerade krönikan på sina plattformar, tog det fart.

Parallellt med textens ökade uppmärksamhet, spreds också bilder på ett kompisgäng. Något som flyttat fokus från textens ursprungliga syfte, menar Matilda Nilsson.

– Min intention har hela tiden varit att lyfta ett samhällsproblem. Syftet har aldrig varit att någon ska bli uthängd. Det har inneburit att fokus flyttats från diskussion till hat mot dessa personer, säger hon.

Med anledning av uthängningen på nätet, beslöt sig Norra Skånes chefredaktör Carl-Johan Bauler för att ta bort krönikan från hemsidan. Samtidigt har fler och fler unga kvinnor tagit mod till sig att dela sina upplevelser på nätet. På telefonens skärm kunde hon nu läsa runt 30 detaljerade beskrivningar om bland annat skamliga förslag och övergrepp.

– Vi pratar om att det endast är de som blivit felaktigt uthängda som ses som offer. Men det finns också andra offer i detta, det vill säga kvinnorna som kan ha blivit utsatta för brott, och deras familjer. Det är fruktansvärt och så frustrerande att läsa om vad de varit med om.

Skam och skuld bland utsatta kvinnor

Hon konstaterar att känslan av skam lyser igenom i de unga kvinnornas berättelser. Det har i sin tur lett till att många skuldbelagt sig själva.

– Dessutom menar många att det inte finns bevis för det de utsatts för. Snapchat (en app för fotodelning och multimedia, reds. anm.) raderar exempelvis bilder som skickats. Många känner att det är meningslöst att anmäla.

Nu hoppas Matilda Nilsson att fler personer väljer att diskutera hur män i grupp agerar, och att man vågar att säga ifrån om någon i kompisgänget beter sig illa.

– Jag hoppas att folk pratar om det hemma vid köksbordet. Men också att man rannsakar sig själv. Dels för att förstå vilket beteende man inte accepterar, dels för att förstå hur man faktiskt för sig.

Hässleholm

Räddningstjänsten: Stressa inte ”fastfrusna” svanar

Svanar vid Magle våtmark. När det ju frusit har räddningstjänsten fått in larm om fastfrusna svanar. Men i de allra flesta fallen mår svanarna bra.
Foto: Lars-Åke Englund
Hässleholm
HÄSSLEHOLM Efter att kylan slog till har räddningstjänsten i Hässleholm fått flera samtal om fastfrusna svanar.
– Men vår slutsats och min erfarenhet är att de mår bra, säger Per Friis.

Bara under fredagen har såväl räddningstjänsten som Hässleholms vatten fått en handfull samtal om svanar som frusit fast vid Magle våtmark. Men rekommendationen är att bara låta svanarna vara.

– De svanar som inte flyger söderut kan vara extremt passiva under vintern, och ligga och samla energi väldigt länge på isarna. Men det är ytterst ovanligt att de fryser fast, säger Friis.

”Vår slutsats att de mår bra”

Nu vill man informera allmänheten, för att minska risken för missriktade räddningsinsatser.

– Det har varit mycket påringningar, och folk kan ju undra varför vi inte gör något. Men vi försöker lyssna på dem som kan detta, och vår slutsats är att de mår bra. Varenda gång vi åkt ut förr om året har resultatet varit att svanen har rest sig och gått iväg när vi närmat oss och de känt sig hotade, säger Friis.

– Det är trevligt att folk är hjälpsamma, och det vill vi ju också vara. Men man ska inte ge sig ut på de osäkra isarna, man ska inte kasta något mot svanarna eller stressa dem på annat sätt.

Som katter i träd

Svanungar fryser ofta fast, men lossnar i princip lika ofta.

– De flesta svanungar fryser fast i bröstfjädrarna första gången de kliver ur vattnet och lägger sig på nyis. Men antingen lossnar fjädrarna, eller så får svanens temperatur isen att smälta, säger Friis.

Att rädda djur är ett uppdrag som räddningstjänsten gör vid behov när tillfälle finns. Men ofta klarar sig djuren ur den till synes svåra situationen.

– Det är samma när vi får samtal om katter som fastnat uppe i träd. Vårt råd brukar vara att ringa tillbaka om tre dygn om katten inte kommit ner igen, och det är väldigt få som ringer tillbaka. Katter tycker om träd, och svanar tycker om vatten, säger Friis.

– Man måste ha lite is i magen, om man nu tillåts vara lite rolig. För 99 gånger av 100 mår djuren alldeles utmärkt. Risken är att kommunjägare skjuter friska svanar som bara ligger och vilar.

Hässleholm

Gott gry i 20-åriga Solrosen

Barnen på förskolan i Häglinge med egentillverkade hattar.
Foto: Helén Fingalsson
Hässleholm
Häglinge I år fyller Solrosens förskola och fritidshem i Häglinge 20 år, något som under fredagen firades med saft och tårta. Här finns 25 barn och 9 fritidsbarn från inte mindre än tre kommuner.

– Det här är pärlan i byn, säger Lena Johnsson som jobbat på förskolan i 19 år.

Hon berättar att invånarna i Häglinge är glada att förskolan finns och ger liv åt byn. Här går barn från både Hässleholms, Höörs och Hörbys kommuner.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Hässleholm

Böter för stöld i matbutik

Hässleholm
Hässleholm

En kvinna i 40-årsåldern har dömts för stöld till 30 dagsböter om 50 kronor, sammanlagt 1.500 kronor.

Kvinnan ertappades på Ica Kvantum den 20 augusti förra året med att ha tagit varor för 214 kronor och inte betalat för dem. Eftersom hon erkänt gärningen kunde målet avgöras utan huvudförhandling.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Personlig ekonomi under och efter Covid-19

Axofinans.se Den rådande pandemin har slagit hårt mot Sveriges ekonomi, med fallande tillväxt och en stigande arbetslöshet. För många är Coronaviruset främst associerat med dess ekonomiska inflytande, snarare än hälsokonsekvenserna som viruset medför. Detta är fullt förståeligt, eftersom pandemin krånglat till det finansiellt för svenskar runtom landet, och det kan vara svårt att förstå sig på hur man bör gå tillväga framöver gällande den personliga ekonomin. Det är viktigt att inte ta känslomässiga beslut baserat på dagssituationen – långsiktigt tänkande är det som kommer att rädda ekonomin, både under och efter Corona-eran.

Coronakrisen har medfört ekonomiska svårigheter globalt, och Sverige är inget undantag. Det kan vara svårt att veta hur man bör agera framöver gällande ens personliga ekonomi när hela världen befinner sig i krisläge. Det viktigaste att ha i åtanke är att denna kris kommer att nå sitt slut så småningom, trots att vägen framåt ser ut att bli längre än förväntat. Man bör därför inte ta några större finansiella beslut till följd av pandemin: pengar som investerats i aktier och dylikt bör lämnas ifred, tills dess att situationen stabiliserat sig.

Utöver det är det rekommenderat att ta väl hand om den personliga finansen, eftersom situationen kan komma att förvärras inom snar framtid. En andra våg verkar mer och mer möjlig, och kan medföra en stor ekonomisk nedgång för den svenska ekonomin – som förlitar sig främst på sin export. Det här är vad man bör fundera över gällande den personliga ekonomin både under och efter den nuvarande världssituationen.

Mindre företagsägare värst drabbade

De som drabbats hårdast ekonomiskt av Covid-19 är mindre företagsägare, särskilt de som arbetar inom turismbranschen. För sådana personer kan det vara svårt att finna en balans mellan företagets ekonomi och den personliga ekonomin. Det är viktigt att hålla dessa separat, och att se till att den personliga ekonomin håller sig stabil, även i de fall då företaget ter sig fallera.

Refinansiering av lån

Att försöka beta av flera lån samtidigt under en ekonomisk kris är inte lätt. Avbetalning av samtidiga lån innebär många olika minimibelopp att betala samt vanligtvis en högre än nödvändig ränta. Med en refinansiering av ens lån kan man samla alla sina tidigare lån på en och samma plats, och därmed få möjlighet till en lägre ränta samt lägre månadsbetalningar.

Detta innebär självklart mer pengar över i slutet på varje månad och en högre nivå av ekonomisk säkerhet. En refinansiering är ett särskilt attraktivt val för den som tidigare använt sig av lån där standarden är skyhöga räntor, exempelvis sms-lån. Sådana lån kan vara svåra att betala av inom en rimlig tidsram och kan innebära framtida problem med Kronofogden om man inte är försiktig.

Börssituationen som den ser ut idag är inte permanent

Turbulensen man kunnat observera hos aktiemarknaden på senare tid kan vara ångestgivande, men det innebär inte att man bör paniksälja. Det är bäst att vänta ut pandemin innan man rör sina aktier, eftersom marknaden eventuellt kommer stabilisera sig. Precis som med det mesta i finansvärlden, är det bäst att tänka långsiktigt, eftersom man annars riskerar förlora stora summor på sina tidigare investeringar.

En buffert gör stor skillnad

Går saker och ting snett i framtiden, är det viktigt att man inte hamnar i en situation där man måste låna pengar av familj och vänner för att klara sig. Att spara till en buffert är därför essentiellt för en säker privatekonomi. Vanligtvis räcker det med tre månadslöner för de flesta nödsituationer. Om inkomsten minskar eller man plötsligt blir av med arbetet, kan en sådan buffert lätta på stressen och bidra till en mildare övergångsperiod.

Många bäckar små gör en stor å

Privatekonomin under Covid-19 bör inte utsättas för drastiska åtgärder eller panikartade ekonomiska beslut. Små, men goda, finansiella val är allt som behövs för att säkerställa en god ekonomi både under pandemin men även framöver.

Sammanfattningsvis bör man fundera över följande för privatekonomin:

– En buffert. Slår nöden till behöver man ha pengar att tillgå tills dess att krisen är över.

– Omfinansiering. Flera mindre lån innebär högre utgifter per månad och kan leda till en nödssituation om ens privatekonomi försämras.

– Lämna investeringarna ifred. Situationen kommer att stabilisera sig så småningom, men det gäller att vara tålmodig.

Hässleholm

16-åring döms för misshandel

Hässleholm
Hässleholm En 16-årig pojke döms till ungdomstjänst efter att ha misshandlat en man på Nytorget. Den medåtalade 27-åringen frias dock, då inget av vittnena sett honom slå och uppgifterna om hur bråket startade gick isär.

Det var den 4 december polisen kallades till Nytorget efter att flera personer blivit vittne till hur en man blev slagen och sparkad på. Ett av vittnena följde sedan efter de två misstänkta och kunde peka ut dem för polisen, så de blev snabbt gripna.

Under rättegången gick dock uppgifterna om vad som låg bakom bråket helt isär och då inget av vittnena hade sett hur det började fanns bara målsägarens och de åtalades berättelser. Utifrån dem, konstaterar tingsrätten, går det inte att utesluta att målsägaren på något sätt initierat bråket och heller inte att han också utövat våld.

Tingsrätten har därför valt att förlita sig på vittnenas uppgifter, att 16-åringen i vart fall utdelat ett slag mot målsägarens näsa samt två sparkar mot hans mage och könsorgan, och dömer honom därför för misshandel till ungdomstjänst i 40 timmar. Han ska dessutom betala 5.700 kronor i skadestånd till målsägaren.

Eftersom vittnena inte sett 27-åringen slå ogillas åtalet mot honom.

Hässleholm

Åklagare kräver hårdare straff

Hässleholm
Hässleholm Fängelse i ett år och fyra månader respektive ungdomsvård är inte nog, anser åklagaren som nu överklagat domarna för de två bröder som dömts för ett rån i Emmaljunga.

Det var i slutet av september som bröderna och ytterligare en man stämt träff med säljaren av en mobiltelefon i Emmaljunga som rånet utfördes. Istället för att köpa telefonen rånade de nämligen säljaren på den och stack från platsen i bil.

I tingsrätten dömdes den äldre av två bröder, 24 år gammal, till fängelse i ett år och fyra månader, för rånet samt en rad narkotikabrott, stölder och våld mot tjänsteman. Den yngre brodern, som är 18 år, dömdes också för rånet, men på grund av hans låga ålder blev påföljden ungdomsvård.

Längre fängelsestraff

Kammaråklagare Helene Jacobsson yrkar nu på att hovrätten skärper straff för båda två. För den äldre av dem yrkar hon på ett längre fängelsestraff, och för den yngre att påföljden ändras från ungdomsvård till fängelse.

Som motivering för sina yrkanden anför åklagaren att straffvärdet är högre än det tingsrätten kommit fram till. Att en kniv användes vid rånet och att båda två var påverkade av narkotika menar åklagaren dessutom vara försvårande omständigheter. Enligt henne har ungdomsvården för den yngre heller inte fungerat, utan upphört, och därmed saknas förutsättningarna för att döma honom till ungdomsvård.

Redan tidigare har åklagaren överklagat att den man som körde de två bröderna till mötesplatsen friades helt och yrkat på att även han ska bedömas skyldig till rån eller i vart fall medhjälp till rån.

Hässleholm

Spår en härlig helg på skidor

Rolf Rantzow, för dagen med hustrun Gun som hjälp, på skotern spårgruppen i friidrottsklubben SK 69 använder för att anlägga skidspår. Inför helgen strålande skidväder ska de vara klara.
Foto: Pernilla Ekdahl
Hässleholm
Tyringe Snö på marken och minusgrader i luften – mer krävs inte för spårgruppen i SK 69 ska lägga skidspår i Tyringe. – Sist vi lade spår kom folk från halva Skåne för de vet att vi har bra skidspår, säger Rolf Rantzow.

I en maskinhall utanför byn är han i full färd med att tanka snöskotern och koppla på spårkälken när tidningen kommer förbi. På åkern utanför är redan ett skidspår klart för de som inte vill åka i skog och backar, ”pensionärskörning” som Rolf Rantzow kallar det. Nu väntar ett par långa rundor i skogen, där fem-, sju- och tiokilometersspår ska läggas.

– Nu jädrar får man ligga på, säger Rolf Rantzow, väl medveten om att den som ägnar sig åt skidåkning i Skåne får ta vara på de tillfällen som ges.

Rolf Rantzow i spårartagen, i utkanten av Tyringe.
Foto: Pernilla Ekdahl

”Tre år sen sist”

Spåren som läggs följer de motionsslingor som faktiskt anlades som just skidspår en gång i tiden, innan intresset för att motionslöpa blev större och de snörika vintrarna färre.

– Vi har haft snö och spår öppna nästan fem månader som mest, men nu har det varit ett par år utan snö. Det är nog tre år sedan sist vi hade riktiga spår, säger Rolf Rantzow.

Så det är efterlängtat?

– Jadu, jag lade ut info på facebook och inom en timme hade vi 100 följare. Det riktigt exploderade.

”Skönt för själen”

Nu hoppas Rolf Rantzow att kylan håller i sig så det går att köra i en vecka. När jag frågar om det inte är mycket jobb att lägga spår för bara några dagar svarar han med en motfråga.

– Vad är värdet på att jobba ideellt?

– Dessutom är det jäkligt roligt att köra skoter, fortsätter han med ett skratt.

Om halva Skåne kommer att utnyttja spåren även denna gång är han inte säker på, numera läggs spår på fler ställen, men själv kommer han definitivt att dra nytta av dem. Men vad är då tjusningen med att åka skidor, tycker han?

– När man är uppe i skogen är det så tyst så man tror det är fel på öronen. Snön dämpar alla ljud. Det är skönt för själen.

Innan han gasar igång skotern för att ge sig iväg vill han bara komma med en förmaning.

– Folk tror de får göra vad fasen som helst enligt allemansrätten, men den handlar inte bara om rättigheter utan om skyldigheter också. Och enligt allemansrätten, och kommunens ordningsstadgar, får man inte gå i skidspår. Men annars är det bara för folk att komma hit och köra. På rätt håll, alltså motsols, säger Rolf Rantzow och drar iväg.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL