GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Ett välgjort familjeäventyr med spektakulära vyer

Recension Roland Klinteberg ger tre pantrar till Skriet från vildmarken.
Publicerad 21 februari 2020 • Uppdaterad 15 december 2021
Skriet från vildmarken. Pressfoto
Skriet från vildmarken. Pressfoto

Om jag backar bandet till min barndoms hjältar på femtiotalet och de böcker som jag med behag sträckläste är det främst två författare som lyser med sin närvaro. James Fenimore Cooper med sin odödliga Skinnstrumpa-serie där Den siste mohikanen är russinet i kakan.

Nåväl nu är det en fårad och grånad Harrison Ford som trampar till Alaska. Londons roman som kom redan 1903 utspelar sig i 1890-talets Alaska dit guldgrävaren John Thornton (Harrison Ford) letar sig inte bara för guldets skull, utan även för att slippa en värld som han har gett upp hoppet om när hans son dog och hustrun lämnat honom.

I händerna på Disney-veteranen Chris Sanders är det dock inget som stöter på patrull hos åskådaren. Det hela är precis som en filmatisering av en London-roman ska vara, en visuell ögonfägnad med spektakulära vyer och fokuserad på Bucks strapatser och vedermödor i det frusna helvetet. Ford vet sin plats och vem som är den givne hjälten i ett sådant här familjeäventyr och fungerar därför bäst som berättande röst medan handlingen snurrar på med Bucks perspektiv.

Fakta:

Skriet från vildmarken

Roland Klinteberg
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.