Recension

Humor och allvar i oemotståndligt möte

Hedda Stiernstedt som Hanna och Rolf Lassgård som Marianne.Foto: Ola Kjelbye
Ingen Sektion satt
Recension Trots högtravande insäljningsprat misslyckas 28-åriga Hanna kapitalt med att få jobb som journalist i Stockholm.

Trots högtravande insäljningsprat misslyckas 28-åriga Hanna kapitalt med att få jobb som journalist i Stockholm. När sambon dessutom är otrogen med en av DN:s kulturreportar är måttet rågat. Hon tar sitt pick och pack och flyttar hem till lilla Alingsås - till trygga pappa Lasse, till lite svalare mamma Eva och retsamma brodern David som inte flyttat längre hemifrån än föräldrarnas garage.

Inledningen till regissören Mårten Klingbergs Min pappa Marianne bjuder på många komiska situationer som man gärna småfnissar, ibland igenkännande, åt. Samtidigt anas något annat under den roliga ytan.

Hannas pappa Lasse, bär på en hemlighet som han snart inte orkar hålla kvar för sig själv längre. Lättillgänglig vardagskomik möter tungt och angeläget drama - och mötet blir till en oemotståndligt bra - och viktig - film.

Min pappa Marianne bygger på Ester Roxbergs roman Min pappa Ann-Christine där Ester berättar om sin upplevelse av när hennes pappa, en 58-årig trebarnsfar och präst, kom ut som Ann-Christine. I Klingbergs film har Ann-Christine blivit Marianne och en hel del annat har ändrats men kärnhistorien finns kvar - hur är det att upptäcka att ens pappa är någon helt annan än man trott hela sitt liv? Och hur påverkas de sedan så länge sjävklara familjerelationerna?

Rolf Lassgård kliver in i rollen som Lasse/Marianne med en självklar tydlighet - man anar Marianne i hans rörelser och ansiktsuttryck långt innan kvinnokläderna tas på och han fångar fint både ångest och beslutsamhet. Hedda Stiernstedt gör en pricksäker skildring av den något bortskämda dottern som tar föräldrakärleken och föräldrarnas oföränderlighet för självklara, beständiga delar av livet. Klas Wiljergård är underbar som brodern och överhuvudtaget är skådespelarinsatserna ytterligare en fullträff i den här filmen.

Jag fnissar som sagt, gråter också och fastnar kanske allra mest för skildringen av barn-föräldrarelationen som är lika viktig i filmen som Mariannes frigörelse. Den enda pusselbit som inte riktigt sätts på plats är kanske Lena Endre som mamma Eva – hon förblir sval och svår att riktigt lära känna. Å andra sidan väcker hon mycket tankar.

Min pappa Marianne är en suverän början på det svenska filmåret och en Guldbagge till Lassgård nästa år känns given.

FAKTA

Fakta:

Min pappa Marianne

Regi: Mårten Klingberg

Medverkande: Rolf Lassgård, Hedda Stiernstedt, Lena Endre, Klas Wiljergård, Nour El-Refai med flera

Betyg: 4

Utrikes

Kistorna tar slut i Ecuador

Bristvara i coronans spår. Arkivbild.
Bristvara i coronans spår. Arkivbild.
Fotograf: Nina Varumo / SvD / TT
Utrikes

Så många har dött i covid-19 i Ecuadors andra största stad Guayaquil att kistorna att begrava offren i tar slut.

Bara de allra dyraste kistorna finns nu att få tag på, men de kostar 400 dollar, eller drygt 4 000 svenska kronor.

Santiago Olivares, som äger en kedja med begravningsbyråer i staden, berättar för AFP att han försöker få tag på kistor så gott det går.

– Jag har sålt 40 de kistor jag hade i begravningsbyrån i city, och 40 till från huvudkontoret. Då behövde jag ändå beställa tio till denna helg, och de har tagit slut.

Det är brist på material att tillverka kistorna av. Tidigare i veckan sattes militär in för att hämta upp 150 döda kroppar, som blivit liggande i hemmen och på gatorna eftersom begravningsbranschen inte hunnit med.

Nu får staden hjälp. En donation innebär att 1 000 kistor av kartong skänks, för att invånarna ska kunna begrava sina döda på ett värdigt sätt.

180 människor har hittills rapporterats döda i sviterna av coronaviruset i landet.

Utrikes

Delstaten tänker hålla val – mitt i pandemin

En väljare i Milwaukee förtidsröstar från sin bil inför Wisconsins primärval som är planerat till den 7 april.
En väljare i Milwaukee förtidsröstar från sin bil inför Wisconsins primärval som är planerat till den 7 april.
Fotograf: Morry Gash/AP/TT
Utrikes
Utrikes Delstaten Wisconsin i USA går mot strömmen och planerar att genomföra sitt primärval – mitt under rådande viruskris.
Beslutet skapar ilska och frågor i delstaten där Demokraterna i augusti ska hålla sitt, på grund av coronaviruset, uppskjutna partikonvent.

– Att hålla val samtidigt som folk beordras att hålla sig hemma är vettlöst, säger en ilsken demokratisk borgmästare till webbtidningen Politico.

Flera lokalpolitiker håller med – men delstatens demokratiska guvernör Tony Evers verkar inte kunna göra så mycket åt tisdagens primärval.

Politik träta

Förklaringen är partipolitisk. Delstatskongressen, som måste godkänna ett uppskjutande av valdatumet, kontrolleras av Republikanerna. De anser att Evers inte varit tillräckligt tydlig med att han velat skjuta upp valet – och att det nu är för sent, rapporterar nyhetskanalen CNN.

Detta eftersom tisdagens tillställning i Wisconsin är mer än bara ett primärval. Parallellt hålls nämligen regionala och lokala val till viktiga församlingar som Wisconsins högsta domstol och borgmästarposten i storstaden Milwaukee, rapporterar Politico.

– Om jag kunde ändra valet på egen hand skulle jag ha gjort det, men jag kan inte göra det utan att bryta delstatslagen, säger Evers i ett uttalande enligt den lokala tv-kanalen TMJ4.

Förvirrande läge

För många Wisconsinbor innebär det ett mycket förvirrande läge, eftersom Evers samtidigt beordrat folk att hålla sig hemma. De står inför det olustiga scenariot att de riskerar virussmitta om de vill utöva sin demokratiska rättighet och gå och rösta.

Guvernören rapporteras ha begärt att valsedlar för poströstande skickas ut till alla invånare, men även det har delstatskongressen sagt nej till. Ett stort antal väljare har ändå begärt sådana och post- och förtidsröstandet har redan slagit rekord.

– Valen kommer inte att likna något som någon varit med om, säger Ben Winkler, delstatsordförande för Demokraterna, till nyhetskanalen CNN.

Ett antal stämningar har lämnats in för att få valet uppskjutet men federala domare har hittills inte ansett sig kunna "agera hälsomyndighet" för Wisconsin.

Flyttat konvent

Över 15 delstater har hittills senarelagt sina primärval och nomineringsmöten på grund av det nya coronviruset. De få övriga som, vid sidan av Wisconsin, håller omröstningar i april förlitar sig på enbart poströster.

Och Demokratiska partiet beslutade i torsdags att flytta sitt partikonvent, den tillställning då presidentkandidaten formellt utses, från mitten av juli till den 17-20 augusti. Konventet har planerats i åratal och är tänkt att äga rum i Milwaukee.

"Ledarskap innebär att man kan anpassa sig, och det är precis vad vårt parti gör", heter det i ett uttalande från ordförande Tom Perez.

Att skjuta upp partimötet är något som båda de demokratiska presidentaspiranterna, exvicepresident Joe Biden och Vermontsenatorn Bernie Sanders, under en tid förordat.

Ur det perspektivet ter det sin än mer märkligt att Wisconsins primärval hålls på tisdag. Lägg därtill att det är svårt att få tag i valarbetare, i nuläget saknas omkring 7 000, och diskussioner om att slå ihop valkretsar har förekommit. Det råder också brist på handsprit och annat desinfektionsmaterial, men lokala destillerier har lovat att producera sådant, enligt CNN.

Tina Magnergård Bjers/TT

Förtidsröstning i Milwaukee i USA-delstaten Wisconsin. Primärvalet är planerat till den 7 april.
Förtidsröstning i Milwaukee i USA-delstaten Wisconsin. Primärvalet är planerat till den 7 april. Fotograf: Morry Gash/AP/TT

FAKTA

Fakta: Wisconsin

Wisconsin har cirka 5,8 miljoner invånare och ligger i den nordliga delen av mellersta USA med gräns till Minnesota, Iowa, Illinois och Michigan.

Huvudstaden heter Madison men största stad är Milwaukee. Där ligger bland annat ölbryggeriet Millers och motorcykeltillverkaren Harley Davidsons huvudkontor.

Wisconsin ses i nuläget som en vågmästardelstat, där det står och väger mellan demokratisk och republikansk majoritet. I presidentvalet 2016 vann Donald Trump oväntat delstaten över Hillary Clinton.

Mer än 1 500 personer har bekräftats vara smittade av det nya coronaviruset i Wisconsin och över 30 personer dött i covid-19 där.

Kultur och nöje

Inte läge att dödförklara livekulturen

Så fort coronakrisen är över kommer vi återigen få höra konsertpublikens vrål, tror David Arkhult. 'Jag tror att folk har ett väldigt sug i sig just nu, de hoppas liksom vi arrangörer att prognoserna stämmer och att saker kan komma i gång igen till sommaren. De vill gå på konsert, de vill gå på festival och de vill gå på krogen', säger han.
Så fort coronakrisen är över kommer vi återigen få höra konsertpublikens vrål, tror David Arkhult. "Jag tror att folk har ett väldigt sug i sig just nu, de hoppas liksom vi arrangörer att prognoserna stämmer och att saker kan komma i gång igen till sommaren. De vill gå på konsert, de vill gå på festival och de vill gå på krogen", säger han.
Fotograf: Fredrik Sandberg/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Är coronaviruset slutet på livekulturen i sin nuvarande form? Är det slut på applåderna i teatersalongen och vrålet från konsertpubliken?
Än så länge är det för tidigt att dödförklara livekulturen, menar utövare och branschpersoner som TT har pratat med.

Inga konserter. Inga teaterföreställningar. Inga dansverk inför publik. Just nu är i princip allt inställt – och frågan är om det någonsin kommer att bli "som vanligt" igen, när vi återigen tillåts gå på konsert, bio eller teater.

Regissörer, dansare, festivalarrangörer och artister är eniga: Saker och ting kommer att bli som förr igen, när coronaepidemin har lagt sig och vi återigen är tillbaka i en mer bekant vardag.

– Människans minne är kort, som en guldfisks. Det var inte jättelänge sedan som människor inte tordes gå på teater på grund av rädsla för terrorattentat, men de kom tillbaka, säger teaterregissören Alexander Mørk-Eidem,

Människan är en social varelse, menar han. Social distansering är något som vi måste tvingas till, annars fungerar det inte.

– Det visar att det vi håller på med i vanliga fall på olika livefronter är livsviktigt för människor, det blir väldigt påtagligt när det inte längre finns. Jag tror att vi kommer tillbaka – stenhårt, säger regissören, som i dagarna skulle ha haft premiär på sin uppsättning av "Röde Orm" på Dramaten.

Folk vill gå på krogen

Han får medhåll av David Arkhult, festivalgeneral för festivalerna Brännbollsyran och Bayside, som även han ser optimistisk på framtiden.

– Jag tror att folk har ett väldigt sug i sig just nu, de hoppas liksom vi arrangörer att prognoserna stämmer och att saker kan komma i gång igen till sommaren. De vill gå på konsert, de vill gå på festival och de vill gå på krogen, säger han och fortsätter:

– Men några kanske får vänta på publiken – om man har en äldre målgrupp, då kanske publiken är rädd eller lite mer försiktig. Men vår målgrupp, som är mellan 18 år och 40 år är bara sugna.

Samtidigt hoppas han att alla sluter upp, oavsett ålder, att folk är villiga att stötta arrangörerna när saker och ting blir som vanligt igen.

Charlotte Engelkes, regissör, dansare och performanceartist, är ganska säkert på den saken.

– Vi kommer att strömma till teatrar och biografer och hylla den sortens rum. Och känna tacksamhet, säger hon.

"Inget slår mötet"

I karantäntider har livekulturen flyttat ut på nätet, där allt från popkonster till operaföreställningar nu strömmas live. Frågan är om livekulturen i framtiden kommer att vara något som vi i större utsträckning tar del av på distans?

– Strömningsgrejerna har varit jättekul och det kan säkert leva vidare som ett pr-verktyg. På så sätt kan det säkert få en skjuts. Men det går nog inte att tjäna pengar på det, det mesta vi sett nu har ju varit gratis, säger David Arkhult och fortsätter:

– Inget slår det verkliga mötet. Det vet alla som har varit på festival, det gäller själva musikupplevelsen men också allt runt omkring, du träffar nya människor, en ny förälskelse.

Charlotte Engelkes ser den digitala livekulturen som ett uttryck för vilken stark vilja det finnas att skapa och förmedla saker i ögonblicket, även om man fråntas de traditionella möjligheterna

– Jag tror att det ur krisen utvecklas nya konstformer, nya sätt att berätta historier, förmedla känslor och beröra. Men de kommer aldrig att ersätta de gamla, inte helt och hållet. Konstformer dör inte ut på det sättet, säger hon.

Alexander Mørk-Eidem å sin sida har svårt att se hur den digitala livekulturen skulle kunna bli ett fullgott substitut, dels vad gäller det konstnärliga, dels också det ekonomiska.

– Är det så kul att titta på en gruppchattuppsättning av något av Shakespeare i längden? Man måste hitta något som är visuellt intressant. Jag hoppas att vi kommer i gång innan jag måste börja ta mig an det digitala, säger han och fortsätter:

– I slutändan handlar det ju om pengar och överlevnad, inte bara om att människor är kreativa och vill ha utlopp för sin kreativitet.

Finns inga alternativ

Bröderna Ron och Russell Mael, som utgör den amerikanska popduon Sparks, kan inte tänka sig en framtid utan liveframträdanden.

– Jag vägrar! säger Russell Mael, som siktar stenhårt på att deras Stockholmsspelning i höst ska bli av.

– Nu ägnar sig folk åt att liveströmma hemifrån, och det är okej i stunden. Men i det långa loppet finns det inga alternativ till att stå på scen, säger Ron Mael.

Viktor Andersson/TT

Erika Josefsson/TT

Patrick Stanelius/TT

Just nu gapar de flesta teatersalonger i Sverige tomma, men när hälsofaran är över kommer publiken att komma tillbaka. Det tror åtminstone Alexander Mørk-Eidem. 'Människans minne är kort, som en guldfisks. Det var inte jättelänge sedan som människor inte tordes gå på teater på grund av rädsla för terrorattentat, men de kom tillbaka', säger han. Arkivbild.
Just nu gapar de flesta teatersalonger i Sverige tomma, men när hälsofaran är över kommer publiken att komma tillbaka. Det tror åtminstone Alexander Mørk-Eidem. "Människans minne är kort, som en guldfisks. Det var inte jättelänge sedan som människor inte tordes gå på teater på grund av rädsla för terrorattentat, men de kom tillbaka", säger han. Arkivbild. Fotograf: Karin Wesslén / TT
Sedan drygt en vecka tillbaka är det förbjudet med sociala sammankomster med fler än 50 personer, för att minska spridningen av coronaviruset. Förbudet har lett till att i princip alla konserter, teaterföreställningar och liknande evenemang har ställts in. Arkivbild.
Sedan drygt en vecka tillbaka är det förbjudet med sociala sammankomster med fler än 50 personer, för att minska spridningen av coronaviruset. Förbudet har lett till att i princip alla konserter, teaterföreställningar och liknande evenemang har ställts in. Arkivbild. Fotograf: Stina Stjernkvist/TT
Charlotte Engelkes tror att levande framträdanden kommer att värderas högre när krisen är över. 'Vi kommer att värdesätta gemenskapen och möjligheten att dela verkliga upplevelser mer, eftersom vi vet att det inte är en självklarhet', säger hon. Arkivbild.
Charlotte Engelkes tror att levande framträdanden kommer att värderas högre när krisen är över. "Vi kommer att värdesätta gemenskapen och möjligheten att dela verkliga upplevelser mer, eftersom vi vet att det inte är en självklarhet", säger hon. Arkivbild. Fotograf: Lars Pehrson / SvD / TT

FAKTA

Regissörer, arrangörer och artister om...

... hur man förbereder sig på en kris:

David Arkhult, festivalgeneral: Det är svårt att förbereda sig på en sådan här grej, då hade nog fler gjort det. Men kanske kan man säkra genom att sälja mer förköp, eller enbart. I min bransch är det många arrangörer som håller fast vid möjligheten att köpa biljett på plats, det kanske man får dra ner på. Dessutom måste man nog ha en plan B. Man måste tänka "om det inte går den helgen, då kanske det kan skjutas upp till en annan helg längre fram". Hellre det än att ställa in. Vi kunde flytta Brännbollsyran till en annan helg, i början av september. Vi var snabba med att kolla om det funkade för artisterna, och det gjorde det.

... livekultur efter krisen:

Charlotte Engelkes, regissör, dansare och performanceartist: Vi kommer att värdera levande framträdanden mer. Vi har på många sätt tagit den sortens upplevelser för givna. Vi har tagit mycket för givet, till exempel att en artist ska flyga över halva världen för att spela några timmar i vår stad, att teatrarna ska sätta upp pjäser, att det ska arrangeras festivaler och stora idrottsevenemang. Nu kommer vi att värdesätta gemenskapen och möjligheten att dela verkliga upplevelser mer, eftersom vi vet att det inte är en självklarhet.

... framtiden för digital livekultur:

Alexander Mørk-Eidem, regissör: Det beror kanske på hur länge det varar, men jag tror att de stora producenterna i Sverige kommer att utveckla sina play-funktioner, de har legat där ett tag, men nu får de fart, och folk som inte bor i Stockholm får möjlighet att se saker på Dramaten och Operan, det tror jag kommer att bli bestående. Kanske kommer man att göra saker enbart för nätet, fast där är jag mer osäker, men kanske någon tok börjar göra något och så blir det så populärt att andra hänger på.

... betydelsen av mötet med publiken:

Ron Mael, popmusiker: Det här gäller egentligen all musik, men i synnerhet popmusik existerar inte utan det levande samspelet med publiken. Det skulle vara tragiskt om det upphörde helt.

Ekonomi

Asiatiska börserna stiger

Börserna stiger på de flesta håll i Asien.
Börserna stiger på de flesta håll i Asien.
Fotograf: Vincent Yu/AP/TT
Ekonomi

Uppgifter om att kulmen när det gäller dödssiffror i coronavirusets spår kan ha nåtts i flera länder i Europa i helgen hjälpte till att få upp hoppet hos investerarna på de asiatiska börserna, när handelsveckan inleddes.

I Tokyo hade Nikkei 225 stigit 2,4 procent vid lunchpausen, och Hongkongs Hang Seng öppnade 1,1 procent uppåt.

Även Seouls Kospi klättrade och var upp 2,4 procent i början av eftermiddagen, sedan färre än 50 nya fall av smittade registrerats i Sydkorea, den lägsta siffran sedan slutet av februari.

I Shanghai och Shenzhen är börserna stängda till följd av helgdag.

Inrikes

Kan säkra varannan tugga mat – på papperet

Sveriges självförsörjningsgrad.
Inrikes
Inrikes Sverige kan endast säkra varannan tugga mat på egen hand – på papperet.
I praktiken har vi ingen självförsörjning av livsmedel alls.
– Det är en sanning för nästan alla länder i världen som har ett utvecklat jordbruk, säger Catrin Molander på Jordbruksverket.

Sverige bedöms ha en självförsörjning på 50 procent och de enda livsmedel som landet är helt självförsörjande på är socker, morötter och spannmål. Det kan låta som en torftig kost om Sverige blir helt avstängt från omvärlden under flera år, men sanningen är att inte ens det stämmer.

– Det blir snett att prata om ett scenario av total avspärrning och att vi då kommer att kunna äta 50 procent av det vi äter i dag, men det är ju inte heller sant. Vi kan inte ens producera morötter utan exempelvis drivmedel, säger Catrin Molander, chef på Jordbruksverkets beredskapsenhet.

"Otroligt beroende"

Förutom drivmedel är landets lantbruk och livsmedelsproduktion beroende av exempelvis import av gödningsmedel, vitaminer och mineraler till foder, läkemedel till djuren och plast till livsmedelsförpackningar.

– Vi är så otroligt beroende av insatsvaror till produktionen. Det gäller både för jordbruket och de led i produktionen som kommer därefter. Vi kan inte säga att vi har någon självförsörjningsgrad alls egentligen. Det är en sanning för nästan alla länder i världen som har ett utvecklat jordbruk, säger Molander.

Under nuvarande kris med coronaviruset är inte Sverige totalt avspärrat och både Livsmedelsverket och Jordbruksverket får signaler om att vårbruket har kommit i gång i vissa delar av landet och att livsmedelstransporterna fungerar bra, om än med vissa störningar.

Att det då och då kan vara tomt i butikernas hyllor med exempelvis ett specifikt märke eller en viss produkt betyder inte att varan är helt slut. Det handlar mer om att människor köper på sig av sin favoritmat.

– Våra signaler är att det fylls på, men försäljningstoppen var man ju inte beredd på. Andra försäljningstoppar som vid jul, midsommar och påsk förbereder man sig för, säger Therese Frisell, som arbetar med krisberedskapsfrågor med inriktning på livsmedelsförsörjning på Livsmedelsverket.

Inget beredskapslager

Något svenskt beredskapslager finns det dock inte att ta av. Det började successivt monteras ner efter Berlinmurens fall runt 1989–1990 och i samband med EU-inträdet i mitten av 1990-talet. När lagren fanns var tanken att Sverige skulle klara en avstängning i ett par år, säger Therese Frisell.

– Men det var baserat på att vi hade en rätt hög nivå av produktion i landet. Beredskapen var också baserad på att vi hade en stor tillgång till spannmål, potatis, rotfrukter, mjölkprodukter och att vi fortfarande producerade kött, säger Frisell.

Även om Sverige inte har dåtidens krigsberedskap finns det ändå en form av livsmedelsberedskap, poängterar Catrin Molander. Exempelvis kan smittskyddet inom djurhållningen indirekt ses som en beredskapsåtgärd.

– Bakgrunden till att man bekämpar exempelvis mul- och klövsjuka så hårt och med stark lagstiftning är ju att det får en så stor betydelse för livsmedelsförsörjningen av animaliska livsmedel om sjukdomen slår ut alla djur med mular och klövar, säger Molander.

Framför allt är EU:s jordbrukspolitik en form av beredskapstanke för unionens medlemsländer, framhåller hon.

– Det bygger egentligen på att vi inom EU ska producera tillräckligt med mat så att det kan vara tillräckligt lönsamt att vara bonde, att vi ska ha mat till ett rimligt pris och att den produktionen ska upprätthållas om det blir svåra tider. Det här ömsesidiga beroendet gör ju att de flesta länder anstränger sig även under dessa tider att öppna gränser och underlätta transportmöjligheterna för vissa produkter, säger Catrin Molander.

LRF: Välj svenskt

Intresseorganisationen Lantbrukarnas riksförbund (LRF) har under flera år lyft frågan om Sveriges självförsörjningsförmåga. Enligt LRF finns det potential inom lantbruket att höja den till 80 procent – på ungefär samma nivå som Sverige hade i början av 1990-talet.

– Ska vi vända det här krävs det politiska insatser, men det är också helt avgörande att konsumenterna väljer svenskt när man handlar i butik. Gör vi det så kan vi producera mer i lantbruket och då kan vi tillsammans skapa en utveckling som går i rätt riktning. En utveckling som inte bara omfattar att mätta svenska munnar utan där vi också ser mot en ökad export av svenska livsmedel. De möjligheterna har vi i Sverige, säger Palle Borgström, riksförbundsordförande i LRF.

Daniel Kihlström/TT

Sverige bedöms i dag vara självförsörjande på tre livsmedel – morötter, socker och spannmål – men på grund av att lantbruket och livsmedelsproduktionen är beroende av import av viktiga insatsvaror som exempelvis drivmedel och gödningsmedel är graden av självförsörjning i praktiken noll. Arkivbild.
Sverige bedöms i dag vara självförsörjande på tre livsmedel – morötter, socker och spannmål – men på grund av att lantbruket och livsmedelsproduktionen är beroende av import av viktiga insatsvaror som exempelvis drivmedel och gödningsmedel är graden av självförsörjning i praktiken noll. Arkivbild. Fotograf: Carina Johansen / NTB Scanpix / TT /

FAKTA

Fakta: Sveriges självförsörjningsgrad

Sveriges självförsörjningsgrad för olika livsmedel i procent för 2018 jämfört med 1988. Över 100 innebär en stor möjlighet till export, en låg siffra att beroendet av import är stort.

Livsmedel 2018 1988

Tomat 15 procent 25 procent

Äpple 20 procent 20 procent

Lamm 30 procent 85 procent

Sallat 40 procent 30 procent

Gurka 45 procent 55 procent

Nöt 55 procent 90 procent

Potatis 70 procent 110 procent

Lök 70 procent 55 procent

Gris 70 procent 110 procent

Fågel 70 procent 100 procent

Mjöl 75 procent 110 procent

Ägg 95 procent 105 procent

Socker 100 procent 110 procent

Morötter 110 procent 85 procent

Spannmål 120 procent 110 procent

Sammanvägt för all konsumerad mat bedöms självförsörjningsgraden (2018) i dag vara 50 procent och 1988 låg den på cirka 75 procent. Denna procentsiffra har beräknats fram utifrån konsumtionens värde till skillnad från siffrorna ovan.

Källa: Lantbrukarnas riksförbund

Ekonomi

Coronakris tvingar klädbranschen till förändring

Klädbutikerna gapar tomma på kunder.
Klädbutikerna gapar tomma på kunder.
Fotograf: Fredrik Sandberg/TT
Ekonomi
Ekonomi På galgarna hänger plaggen på rad. I klädbutikerna är det folktomt – om de ens är öppna.
Coronapandemin skyndar på förändringsarbetet för en bransch i kris redan innan viruset lamslog världen.

I klädkedjornas butiker och på hemsidor gör man allt för att övertyga kunderna: "25 procent på ytterkläder", "3 för 2" och "30 procent på allt". Frågan är i vilken utsträckning det räcker?

När det gäller detaljhandeln och modeindustrin är konsekvenserna enorma i spåren av den nedstängning av samhället som skett världen över. När möjligheterna att röra sig fritt begränsats gäller det självklart också butiksbesök och anledningarna till att handla kläder minskar radikalt, påpekar flera bedömare som TT talat med.

– Du behöver inte köpa den där klänningen för festen är inställd och vem behöver några nya skor när du ändå ska sitta i karantän. När ingen vet hur länge det här pågår så går det heller inte göra någon planering, säger Mikael Sandström som driver tio egna modebutiker och även är ordförande för Svensk Handel Stil.

– Även om vi inte har en total nedstängning så är det väldigt tomt på gatorna och effekterna är nästan desamma, vittnar företag om. Man är orolig för att det ska pågå länge för genomsnittsföretaget klarar sig inte många veckor till utifrån de här förutsättningarna, säger Emma Hernell, vice vd för HUI Research.

Flera som ansökt om konkurs

Exemplen har blivit många den senaste tiden: klädkedjan Flash har tvingats ansöka om konkurs, detsamma har skett för modekedjan Joy, ett dotterbolag till MQ medan RNB i sin tur ansökt om rekonstruktion för sina dotterbolag, exempelvis Polarn O. Pyret.

– Det är en strukturomvandling som tidigare kanske tagit två–tre år, nu sker ändringar inom loppet av två–tre veckor där de svagaste slås ut, säger Mikael Sandström.

– Det är bolag som haft problem redan innan coronakrisen. Det är mycket möjligt att de här bolagen hade kunnat ställa om men det är inte helt säkert, tillägger Emma Hernell.

Innan coronakrisen talades om utmaningarna för modebranschen i en tid där hållbarhet, miljötänk i form av minskad efterfrågan, har börjat efterfrågas samtidigt som fysiska butikerna kämpar i motvind i konkurrens med e-handeln. Emma Hernell säger att det inte är så självklart att endast en fungerande e-handel räcker.

– Konkurrenstrycket ökar och då handlar det om vilket sortiment man har och hur man jobbar med marknadsföring. Tidigare kommunikationskanaler som köpt reklam via tv eller tidningar fungerar inte längre utan konsumenterna måste nås via andra kanaler som sociala medier.

Tydlig nedgång

En av branschens absolut största aktörer, H&M, presenterade i förra veckan delårssiffror som visade på en tydlig försäljningsnedgång, 46 procent, i mars. Bolagets nya vd Helena Helmersson lyfter att de kraftigt ändrade konsumentbeteenden man nu ser kommer få stor påverkan på branschen.

– Den här krisen tydliggör behovet av förändring, säger hon till TT.

Ytterligare en utmaning för branschen är hyreskostnaderna i shoppinggallerior och på centrala delar i städer. I USA såg man en utveckling redan innan coronaepidemin hur stora köpcenter kom att gapa tomma, så kallade ghost malls, när butiksägarna inte längre har råd att betala hyror. Om även Sverige går mot en sådan utveckling är oklart, enligt Harnell.

– Det är lite för tidigt att säga ännu utan beror på hur de kommande stödpaketen kommer att se ut. Fastighetsägarna vill samtidigt inte ha tomma gallerior för det slår hårt åt även mot dem, säger hon.

Ytterligare en indikation på hur det ser ut i branschen kommer på onsdag då stilindex från Svensk handel gällande försäljningen av kläder och skor redovisas. Mikael Sandström är krasst realistisk:

– En kvalificerad gissning är väl en nedgång på 50 procent där vi ser en mindre nedgång i början av månaden och rena lavinraset för den andra delen.

Tobias Österberg/TT

Sport

McLaren-chef larmar: "Bräckligt tillstånd"

Zak Brown, vd för McLaren, larmar om tillståndet inom F1-sporten. Arkivbild.
Zak Brown, vd för McLaren, larmar om tillståndet inom F1-sporten. Arkivbild.
Fotograf: Andy Brownbill/AP/TT
Sport
Sport De ekonomiska effekterna av coronakrisen slår hårt mot formel 1-sporten.
McLaren-chefen Zak Brown larmar om att fyra stall är illa ute.
– Det här är förödande för stallen och drabbas för många är hela F1 hotat, säger Brown, vd för McLaren-stallet, till BBC.

Årets säsong har ännu inte kunnat starta och hittills är 8 av 22 deltävlingar antingen inställda eller uppskjutna.

I lördags menade förre F1-chefen Bernie Ecclestone att hela säsongen borde ställas in.

Under måndagen håller F1 ett krismöte för att diskutera ekonomin.

Enligt Zak Brown har stallen redan kommit överens om att skära ned 2021 års budgettak från 175 till 150 miljoner dollar, motsvarande drygt 1,1 miljarder kronor.

Brown vill att den summan ska sänkas ytterligare.

– Om vi inte tacklar situationen rätt och är väldigt aggressiva, med tanke på vad som händer i världen just nu, kan jag då se två stall försvinna? Ja. Faktum är att jag kan se fyra stall försvinna om det här inte hanteras rätt.

– Med tanke på hur lång tid det tar att få i gång ett F1-stall, och med tanke på den ekonomiska situationen och hälsotillståndet i världen just nu, så är tajmingen den sämsta tänkbara. Jag tycker att F1 är i ett väldigt bräckligt tillstånd just nu.

FAKTA

Fakta: Inställt och uppskjutet

Formel 1-tävlingarna i Australien och Monaco har ställts in. Ytterligare sex (Bahrain, Vietnam, Kina, Nederländerna, Spanien och Azerbajdzjan) är formellt uppskjutna.

Nästa tävling i kalendern som ännu inte blåsts av är Kanadas Grand Prix i Montreal 14 juni, men formel 1-arrangörerna har aviserat ett helt omgjort program för säsongen när tävlandet kan återupptas.

Utrikes

Över 1 200 nya dödsfall i USA

Dödstalet fortsätter att stiga snabbt i USA.
Dödstalet fortsätter att stiga snabbt i USA.
Fotograf: Steven Senne/AP/TT
Utrikes

Det senaste dygnet har fler än 1 200 dödsfall till följd av coronaviruset registrerats i USA, enligt Johns Hopkins-universitetet på söndagskvällen lokal tid.

Det är ett av de högsta dödstalen under ett dygn i landet.

Hittills har minst 337 000 personer konstaterats vara smittade med viruset och över 9 600 personer har avlidit i landet.

I antal döda räknat är USA det tredje värst drabbade landet i världen, efter Italien och Spanien.

Rättad: I en tidigare version angavs felaktigt att det var rekordmånga döda i USA.

Utrikes

Skogsbrand i avspärrad zon vid Tjernobyl

Skogsbranden i den avspärrade zonen nära kärnkraftverket i Tjernobyl.
Skogsbranden i den avspärrade zonen nära kärnkraftverket i Tjernobyl.
Fotograf: Yaroslav Yemelianenko/AP/TT
Utrikes

Ukrainska myndigheter har noterat ökade radioaktivitetsnivåer till följd av en skogsbrand i Tjernobyls avspärrade zon.

"Det är dåliga nyheter – radioaktivitetsnivåerna är högre än normalt i brandens centrum", skriver Jegor Firsov, chef för en miljömyndighet, på Facebook.

Branden rasade på ett område på omkring 100 hektar i helgen, och bekämpades med två flygplan, en helikopter och omkring 100 brandmän. Den ökade radioaktiviteten ställde till en del bekymmer för brandmännen.

På söndagen märktes inte längre några synliga lågor och radioaktiviteten hade återgått till de normala nivåerna i området, enligt räddningstjänsten.

NÄSTA ARTIKEL