Nyheter

Nytt utbrott av coronavirus i Sydkorea

Sjukvårdspersonal i skyddsdräkter transporterar en misstänk coronapatient i Cheongdo, Sydkorea.
Ingen Sektion satt
Nyheter Coronaviruset fortsätter att sprida sig i Sydkorea och landet är nu ett av de värst drabbade. På fredagen konstaterades 48 nya fall, varav 42 av dem kopplas till en kontroversiell kristen sekt som kallas Shincheonji Church of Jesus.

Hittills har 156 personer har insjuknat, varav en har avlidit till följd av viruset. Det uppger den nationella hälsomyndigheten Korea centers for disease control and prevention, KCDC.

Majoriteten av de nyligen insjuknade bor i staden Daegu där en 61-årig kvinna misstänks ligga bakom en stor del av spridningen. Kvinnan ska ha deltagit på flera gudstjänster innan hon blev diagnostiserad, skriver nyhetsbyrån AP.

Daegu har med sina 2,5 miljoner invånare förvandlades till en spöksstad efter att borgmästaren Kwon Young-jin gett order om att stänga förskolor och bibliotek.

"Vi befinner oss i en aldrig tidigare skådad kris," sa Daegus borgmästare Kwon Young-jin, enligt The Guardian.

Borgmästaren uppmanade också invånarna att stanna hemma och att bära munskydd.

People line up to buy foods and supplies at a supermarket in Daegu, South Korea, Friday, Feb. 21, 2020. South Korea reported 100 new virus cases Friday, bringing the country's total to 204, many of them clustered around a southeastern city, and raising fears that the outbreak is getting out of control. (AP Photo/Noh Yeo Jin) XSEL101

Ett tusental av Shincheonji-kyrkans medlemmar som deltagit i samma gudstjänster sitter nu i karantän i sina hem medan myndigheterna söker efter smittade. Över 400 av dem uppvisar symptom på coronavirus.

Shincheonji-kyrkan, som betyder "Ny himmel och ny jord", säger sig ha 200 000 anhängare i Sydkorea. Rörelsen har meddelat att 74 kyrkor nu stängs runt om i landet och att medlemmar istället kan titta på dess gudstjänster på Youtube.

Skåne

Här kan du läsa e-tidningen

Skåne
Skåne Norra Skåne har fortfarande en del problem när det gäller e-tidningen, vilket innebär att det kan vara svårt att logga in under morgontimmarna. På länken nedan kan du läsa dagens e-tidning.

Vi beklagar problemen och kan försäkra alla prenumeranter om att en intensiv felsökning pågår.

Utrikes

Nödrop från Syrien: Virus här vore katastrof

En kvinna tvättar kläder utanför sitt tält i ett flyktingläger i staden Atmeh i norra Syrien. Om coronaviruset får fäste i området vore det förödande, varnar hjälporganisationer. Arkivbild.
En kvinna tvättar kläder utanför sitt tält i ett flyktingläger i staden Atmeh i norra Syrien. Om coronaviruset får fäste i området vore det förödande, varnar hjälporganisationer. Arkivbild.
Fotograf: Hussein Malla/AP/TT
Utrikes
Utrikes Efter nio år av krig tornar ännu ett hot upp sig över det sargade Syrien. Coronaviruset är en osynlig fiende som den redan hårt prövade befolkningen inte kan fly ifrån.

Handsprit är en lyxvara. Vanlig tvål nästan för dyr. Och det finns ändå inget rinnande vatten att tvätta händerna under. Faktum är att det mesta som Fatima Umm Ali skulle behöva för att skydda sig mot coronaviruset är utom räckhåll. I de tre tälten nära gränsen mellan Syrien och Turkiet går det inte direkt att skapa distans mellan de 16 familjemedlemmarna.

– Vi försöker att hålla oss rena trots våra begränsningar. Men rengöringsmedel och handsprit har vi inte, säger Umm Ali till CNN.

Hon är en av alla de syrier som lurat döden under krigsåren genom att fly inom landet. Nu befinner hon sig tillsammans med tre miljoner andra i Idlib i nordvästra Syrien, det sista större område som kontrolleras av extremister och rebeller som vill störta Bashar al-Assad.

Osynligt hot

Här har bomber och beskjutning blivit vardag – i synnerhet efter den regeringsoffensiv som inleddes i december och som tvingade nästan en miljon på flykt inom provinsen.

Sedan i början av mars råder ett skört eldupphör men det finns en ny fiende. Den är tyst och lämnar inga svarta rökmoln efter sig. Och Idlibs befolkning kan inte heller fly från den pandemi som Världshälsoorganisationen WHO menar långsamt är på väg mot dem. Ännu har inget fall rapporterats härifrån.

Syriens första fall av covid-19 bekräftades av regeringen den 23 mars. Sedan dess har det stigit till tio smittade och en död, men vårdpersonal menar att det handlar om fler. FN beskriver den officiella siffran som toppen av ett isberg.

Regimen förnekar att man mörkar men har infört en rad åtgärder i ett försök att stoppa smittan i de stora delar av Syrien som står under dess kontroll. Det råder utegångsförbud om natten, skolor har stängt och det är inte längre tillåtet att resa mellan provinser. Bara de allra viktigaste butikerna får hålla öppet och i Damaskus vittnar invånare om marknader mer öde än under krigets värsta dagar.

Hjälporganisationer oroar sig över landets förmåga att hantera en storskalig smittspridning. Många sjukhus har förvandlats till ruiner och mängder av vårdpersonal har flytt landet.

"Humanitär katastrof"

När TT når den regimkritiske aktivisten och engelskläraren Abdulkafi Alhamdo i staden Atmeh (Atima) i Idlib påpekar han att det för en gång skull inte bara är han som har stora problem.

– Nu är det ju vi här i Syrien som borde fråga er om hur ni har det, konstaterar han för att i nästa sekund bli allvarlig.

– Kommer coronaviruset hit till Idlib väntar en humanitär katastrof. Vi har få sjukhus, få läkare, brist på medicin och många saknar ett hem där de kan gå i karantän. Och flyktingarnas tält står tätt, tätt.

Eftersom universitetet där Alhamdo brukar undervisa har stängt lämnar han inte hemmet så ofta ändå. Bara för att köpa mat till familjen. På marknaden märker han inte av en stor oro för smittan, utan de flesta är mer bekymrade över hur de ska få tag i något att stoppa i magen.

– De säger att de föredrar att dö av coronaviruset än av hunger. Jag har hittat några munskydd, men de var väldigt dyra.

– Jag frågade ett butiksbiträde varför han inte hade munskydd på sig men han tyckte frågan var dum, eftersom han hellre vill köpa bröd till sin familj.

Nya normala

När Abdulkafi Alhamdo följer nyheterna om viruset som kablas ut från världens alla hörn känner han igen mycket av innehållet från sitt eget liv.

– Vi har suttit instängda i våra hem av rädsla för att gå ut. I dagar, nätter, månader och år, säger han.

– Med överfulla sjukhus som inte kan hjälpa alla som behöver vård, brist på mat och medicin och stängda skolor. Skillnaden är att det liv som ni i resten av världen nu lever har blivit det normala för oss.

Sofia Eriksson/TT

Anställda hos en hjälporganisation desinfekterar sjukhuset Ibn Sina i staden Idlib i norra Syrien.
Anställda hos en hjälporganisation desinfekterar sjukhuset Ibn Sina i staden Idlib i norra Syrien. Fotograf: Ghaith Alsayed/AP/TT
Abdulkafi Alhamdo tillsammans med sina barn Lamar och Mohammed.
Abdulkafi Alhamdo tillsammans med sina barn Lamar och Mohammed. Fotograf: Privat/TT
Gator rengörs med desinfektionsmedel i staden Qamishli i Syrien.
Gator rengörs med desinfektionsmedel i staden Qamishli i Syrien. Fotograf: Baderkhan Ahmad/AP/TT
Stora delar av Syrien ligger i spillror efter åratal av krig. Bilden är tagen i staden Idlib den 12 mars. Hjälporganisationer och experter oroar sig över landets förmåga att hantera coronaviruset.
Stora delar av Syrien ligger i spillror efter åratal av krig. Bilden är tagen i staden Idlib den 12 mars. Hjälporganisationer och experter oroar sig över landets förmåga att hantera coronaviruset. Fotograf: Felipe Dana/AP/TT

FAKTA

Fakta: Ekonomi och sjukhus i spillror

Hundratusentals människor har dödats i kriget som trasat sönder Syrien sedan 2011. Ekonomi och infrastruktur ligger i spillror, sjukhus har bombats i bitar och miljontals människor har flytt inom och utanför landets gränser.

I slutet av förra året var bara omkring hälften av Syriens sjukhus och vårdinrättningar fullt fungerande, enligt FN. 2019 noterade hjälporganisationen IRC 85 attacker mot sjukhus i provinsen Idlib.

80 procent av syrierna lever redan under fattigdomsgränsen, enligt FN.

Människorättsorganisationer som Amnesty International och Human Rights Watch har länge dokumenterat övergrepp i regimens förvar. Och nu varnar de för en möjlig katastrof om coronaviruset sprider sig i de överfulla fängelserna där de intagna ofta nekas vård.

Sport

Rekordförsäljningen räddningen i krisen

Bosse Andersson, sportchef i Djurgården. Arkivbild.
Bosse Andersson, sportchef i Djurgården. Arkivbild.
Fotograf: Vilhelm Stokstad/TT
Sport
Sport Många klubbar har korttidspermitterat spelare.

Utbrottet av coronaviruset slår hårt mot de allsvenska fotbollsklubbarna.

I stället för att ladda för den efterlängtade seriepremiären, som skulle ha varit till helgen, är många spelare och ledare korttidspermitterade från sina klubbar i ett försök att mildra de ekonomiska effekterna av krisen.

Malmö FF och AIK är två storklubbar som valt att permittera personal.

Djurgården, däremot, har inte vidtagit några direkta åtgärder mer än att ordinera kortare semestrar.

Rekordförsäljningen av Marcus Danielson, som gick till kinesiska Dalian för rapporterade 50 miljoner kronor, kom lägligt innan coronakrisen slog till på allvar. Enligt sajten Fotbolldirekt har Djurgården ett eget kapital på över 100 miljoner kronor.

"Oerhört viktig"

– Den (försäljningen av Danielson) var oerhört viktig för att ge oss trygghet. Det skapar lugn inför framtiden, men framför allt skapar det lugn för våra spelare och ledare just nu. Kanske har vi längre uthållighet än vad många andra klubbar har, säger sportchefen Bosse Andersson.

Just tryggheten och välmåendet hos spelare och ledare är något som både Andersson och vd:n Henrik Berggren värderar högt.

– Det är oerhört viktigt att de känner trygghet och mår bra. Sedan har vi självklart en dialog och beredskap för det (permittering), men vi har inte för avsikt göra det i det korta perspektivet, säger Andersson.

– Men händer det andra saker i ett längre perspektiv måste vi vidta åtgärder.

"Måste ha perspektiv"

Henrik Berggren:

– Internkommunikation är viktigare än på länge. Det är otroligt sorgligt allt som händer nu, men man måste ha perspektiv på tillvaron. Mitt jobb är att driva en fotbollsklubb, det finns de som förmodligen har det mycket värre än vi. Alla får fatta sina egna beslut och vårt beslut hittills är att inte korttidspermittera, men det kan ändras med kort varsel.

Vad andra klubbar gör lägger varken Andersson eller Berggren någon större vikt vid.

– Henrik och jag har ett ansvar att driva Djurgården. Alla andra klubbar har sina förutsättningar och fattar sina beslut, det får man ha respekt för. Vi har möjlighet att hantera det i det korta perspektivet, säger Bosse Andersson.

Henrik Berggren menar att klubben "lever vecka för vecka".

– Vi får förhålla oss till vad myndigheterna säger och försöker se kortsiktigt på det vi håller på med. Det är mycket som snurrar i bakhuvudet, säger han.

Seriestart i juni?

TT: Beroende på läget, hur länge kan ni gå utan att permittera?

– Vår uthållighet är god, men inte evig. Och alla kostnader försvinner inte på grund av en permittering.

Planen är att den allsvenska säsongen ska dra i gång i början av juni.

Enligt Bosse Andersson planerar Djurgården för att kunna spela 30 matcher i allsvenskan plus Europaspel, kanske under en kortare tidsperiod än vanligt.

– Sedan kan det bli andra beslut, det finns nog ingen som vet svaret, säger han.

Simon Sjöstrand/TT

I februari sålde Djurgården Marcus Danielson till kinesiska Dalian. Övergångssumman var enligt uppgift 50 miljoner kronor. Arkivbild.
I februari sålde Djurgården Marcus Danielson till kinesiska Dalian. Övergångssumman var enligt uppgift 50 miljoner kronor. Arkivbild. Fotograf: Patric Söderström

FAKTA

Fakta: Läget i allsvenska klubbarna

Följande klubbar har korttidspermitterat spelare och ledare: AIK, Falkenberg, Häcken, IFK Göteborg, IFK Norrköping, Kalmar FF, Mjällby, Örebro, Östersund, Helsingborg (enats om permitteringar, enligt HD ) och Varberg (permittering inledd).

Malmö FF har korttidspermitterat "stora delar av organisationen", men herr- och damelitlagets träningsverksamhet fortgår.

Följande klubbar har ännu inte korttidspermitterat: Elfsborg, Sirius, Djurgården och Hammarby.

I Elfsborg har spelare, ledare och personal gått ner i lön. Sirius har flaggat för att de vill permittera, och Hammarby har signalerat att det är på gång.

FAKTA

Fakta: Det här är korttidspermittering

"Korttidspermittering kan användas när företag drabbas av tillfälliga ekonomiska problem till följd av något oväntat. I praktiken innebär det att anställda går ner i arbetstid under en period (permittering) samtidigt som staten går in och ger ekonomiskt stöd. Anställda får behålla en stor del av sin ordinarie lön under permitteringen och företagets personalkostnader minskar. Systemet används för att undvika uppsägningar och underlätta för företag att snabbt komma i gång igen när läget vänder."

Källa. Regeringen.se.

Utrikes

Över 5 000 virusdöda i USA

Medlemmar av USA:s nationalgarde transporterar under tisdagen sjukvårdsmaterial för att bekämpa coronaviruset i delstaten Connecticut.
Medlemmar av USA:s nationalgarde transporterar under tisdagen sjukvårdsmaterial för att bekämpa coronaviruset i delstaten Connecticut.
Fotograf: Kathy Willens/AP/TT
Utrikes
Utrikes Coronapandemin stärker sitt grepp om USA.

Under sin dagliga presskonferens sade president Donald Trump på onsdagen att han överväger att stänga allt inrikesflyg till och från de delar av landet som är värst drabbade av coronapandemin.

– Vi tittar definitivt på det, men när man börjar göra det börjar man verkligen sätta dit en bransch som är helt nödvändig. Att stoppa varje flygning för alla flygbolag, det är väldigt, väldigt tufft, sade Trump, som fortsatt motsätter sig en nationell nedstängning av landet.

Trump vill kunna vara flexibel och inte vidta åtgärder i stater som påverkats i mindre skala, säger han. Vita huset har bland annat inte stängt landets 419 nationalparker, vilket väckt kritik. På onsdagen stängdes dock Grand Canyon i Arizona.

Spädbarn avled

884 nya dödsfall rapporterades i USA under onsdagen, ett nytt mörkt rekord. Sammanlagt har över 5 100 personer avlidit i covid-19 i USA, 215 000 har smittats av viruset, enligt Johns Hopkins-universitetets sammanställning under natten, svensk tid. Det är nära en fjärdedel av de 921 924 som enligt universitetet är smittade i hela världen.

Ett av de nya dödsoffren är det hittills yngsta som kan kopplas till coronaviruset. Ett sex veckor gammat spädbarn i Connecticut avled efter att ha smittats av covid-19.

"Det här är ett virus som utan nåd attackerar våra mest ömtåliga", skriver Ned Lamont , guvernör i delstaten på Twitter.

I helgen avled ett nio månader barn i Illinois i covid-19.

Hårdare regler i Florida

Hur länge de delstater som infört karantänregler kommer att behöva följa dem är fortsatt en öppen fråga.

Doktor Anthony Fauci, som ingår i Vita husets så kallade insatsstyrka mot coronaviruset sade under presskonferensen att reglerna om social distansering kan lättas först när inga nya smittade och inga fler dödsfall rapporteras.

Floridas guvernör Ron DeSantis har hittills högljutt vägrat införa tuffare karantänsregler för de 21 miljoner invånarna i delstaten, trots att en stor del av befolkningen är äldre och att Florida är den femte värst drabbade i USA, med 59 dödsfall.

Men under onsdagen skärpte han reglerna. Från och med fredag måste invånarna självisolera sig hemma och bara gå ut för nödvändiga ärenden.

– Trots att det finns många platser i Florida som har mycket få smittade är det rimligt att vidta dessa åtgärder nu, sade DeSantis på en presskonferens, där han lade skulden på New York för att så många smittats i Florida.

– Flera tusen flydde New York och kom till Florida efter att staten New York infört sina karantänsregler, och de satte därmed Floridabornas hälsa på spel, sade DeSantis, som tidigare i veckan förbjudit bilar med New York-skyltar att köra in i delstaten.

Utrikes

Doktor Fauci – den Trump verkar lyssna på

Doktor Anthony Fauci, infektionsspecialist och chef för Nationella institutet för allergier och infektionssjukdomar (Niaid), vid en pressträff om coronaviruskrisen i Vita huset i tisdags.
Doktor Anthony Fauci, infektionsspecialist och chef för Nationella institutet för allergier och infektionssjukdomar (Niaid), vid en pressträff om coronaviruskrisen i Vita huset i tisdags.
Fotograf: Alex Brandon/AP/TT
Utrikes
Utrikes Han ses som USA:s ledande infektionsspecialist, har jobbat för fem presidenter och är uppenbarligen inte rädd för att rätta Donald Trump framför tv-kamerorna.

Fauci har de senaste veckorna blivit en kändis efter otaliga presskonferenser om coronavirusutbrottet tillsammans med presidenten. Den vithårige, smärte 79-åringen har både hyllats och blivit avskydd för att han lågmält säger sin åsikt.

– Nej. Svaret är nej, sade han lugnt när reportrar frågade om en malariamedicin, som president Trump sade sig ha "en känsla för" att den kunde hjälpa mot covid-19, verkligen fungerade.

Så förtydligade han sig: Det finns anekdoter om att medicinen hjälpt några sjuka men inga vetenskapliga studier som slår fast detta.

"Presidenten lyssnar"

Några dagar senare avfärdade Fauci president Trumps tankar om att öppna upp USA till påsk som "en hoppfull prognos". Vita huset backade senare från idén och förlängde de restriktioner som införts till den 30 april. Detta efter att ha tagit del av Faucis mörka förutsägelse att mellan 100 00 och 200 000 amerikaner kan dö i covid-19 de närmaste månaderna – och att dödstalen kan komma att räknas i miljoner om inte människor fortsätter att vara socialt isolerade från varandra.

– För att vara rättvis mot honom, presidenten har lyssnat mycket noga på vad jag säger. Han har följt mina rekommendationer nästan fullt ut och han har nästan aldrig motsatt sig dem, säger Fauci i en färsk intervju med tidsskriften Vanity Fair.

– Det har skrivits en massa i pressen om konflikten mellan oss. Men det finns absolut ingen, hävdar han.

Fauci har dock utsatts för kampanjliknande attacker i sociala medier från vad tidningen The New York Times beskriver som mycket högerorienterade Trumpanhängare. Washington DC har också kokat av rykten om att presidenten planerar att göra sig av med honom.

"Dit pucken är på väg"

Brooklynfödde Anthony Fauci har ingått i Vita husets så kallade insatsstyrka mot coronaviruset sedan starten i januari. Det har funnits veckor då han inte sovit mer än en tre, fyra timmar om natten och i mars tappade han rösten – men han har bibehållit sina dagliga, ofta timslånga möten med president Trump.

Infektionsspecialisten är en ivrig förespråkare för smittbegränsande åtgärder som sociala restriktioner – parallellt med utökade tester och utveckling av läkemedel och vaccin. Den breda strategin förklarade han för ett kongressutskott i mars med en ishockeyliknelse, ett citat av den legendariske, kanadensiske spelaren Wayne Gretzky.

– Man åker inte skridskor mot den plats där pucken är, utan mot den plats dit den är på väg.

Han har också sagt att deadlines inte kan sättas av människor – det gör viruset.

Folkhälsa och vetenskap

Till vardags är Fauci chef för Nationella institutet för allergier och infektionssjukdomar (Niaid) i Washington DC, en post han haft sedan 1984. Han är en av landets främsta experter på hiv/aids och han har rådgivit samtliga presidenter sedan republikanen Ronald Reagan.

Hans strategi gentemot president Donald Trump är att vara konsekvent, att hänvisa till vetenskap och att hålla sig utanför politiken, säger han till Vanity Fair.

– Min ideologi är hälsa, folkhälsa och vetenskap. . . Med den blir det okomplicerat.

Tina Magnergård Bjers/TT

Doktor Anthony Fauci, infektionsspecialist och chef för Nationella institutet för allergier och infektionssjukdomar (Niaid), vid en pressträff om coronaviruskrisen utanför Vita huset i måndags. Till höger om honom står president Donald Trump.
Doktor Anthony Fauci, infektionsspecialist och chef för Nationella institutet för allergier och infektionssjukdomar (Niaid), vid en pressträff om coronaviruskrisen utanför Vita huset i måndags. Till höger om honom står president Donald Trump. Fotograf: Alex Brandon/AP/TT

FAKTA

Fakta: Anthony Fauci

Född 1940 i Brooklyn i New York. Hans familj ägde ett apotek och fadern var apotekare.

Läste medicin vid Cornell University och började 1968 arbeta för myndigheten National Institutes of Health i Washington DC, vid ett av dess forskningslaboratorier. Efter att ha jobbat på olika chefsposter blev han 1984 chef för Nationella institutet för allergier och infektionssjukdomar (Niaid), en post han fortfarande har.

Har forskat kring kroppens immunförsvar och hiv/aids. Har även arbetat med blödarsjukdomen ebola. Efter terrorattackerna mot USA:s östkust den 11 september 2001, då mjältbrandsbakterier spreds i landet, argumenterade han för ett starkare försvar mot biologisk terrorism.

Gift med Christine Grady, sjuksköterska och chef för en avdelning för bioetik vid National Institutes of Health. Paret har tre vuxna döttrar.

Tycker om att jogga och har tidigare sprungit maratonlopp.

Källor: Amerikanska medier.

Ekonomi

Fastighetssektorn kan bli nästa offer i krisen

Det har blivit tomt på folk ute i köpcentrum runt om i landet, som här i Nordstan i centrala Göteborg.
Det har blivit tomt på folk ute i köpcentrum runt om i landet, som här i Nordstan i centrala Göteborg.
Fotograf: Björn Larsson Rosvall/TT
Ekonomi
Ekonomi Kommersiella fastighetsbolag pressas hårt i coronapandemins blixtkrig mot svensk ekonomi.

En bit in i mars stängdes dörren för finansiering på kreditmarknaden för fastighetsbolagen med en smäll. Och på andrahandsmarknaden, där redan utgivna värdepapper köps och säljs, upphörde i princip all handel med fastighetsbolagens obligationer och certfikat.

Det gick helt enkelt inte att sätta pris på tillgångarna i det osäkra läget.

Storstryk på börsen

Samtidigt blev det storstryk på börsen för en stor andel av aktierna i fastighetssektorn. Och i media strömmade vittnesmål ut om hur hyresgäster begärde anstånd med betalningar eller omförhandling av hyran till följd av coronakrisens dramatiska effekter på försäljningen.

– Vi för samtal för att hitta möjliga lösningar tillsammans med hyresgästerna, men för många företag i dessa branscher kommer de statliga stöden att vara helt avgörande för att de ska klara sig genom krisen", säger det börsnoterade fastighetsbolaget Hufvudstadens tillförordnade vd Bo Wikare till TT.

Än så länge har Wikare inte märkt av några höjda riskpremier från banker. Men han räknar med att vakansgraden kan komma att gå upp något på sikt i krisens spår.

TT: Räknar ni med att ni måste ta nedskrivningar?

– Det är för tidigt att uttala sig om. Det beror på hur utdragen coronakrisen blir, säger Wikare.

Ny riskpremie

De gångna dagarna har enstaka tunga spelare med höga kreditbetyg, som Vasakronan och Rikshem, kunnat testa marknaden med nya obligationer igen. Och på andrahandsmarknaden har handeln försiktigt börjat komma tillbaka.

Men det är tydligt att något har hänt. Coronakrisen har skapat en ny riskpremie, som läggs ovanpå fastighetsbolagens obligationsräntor. Den uppgår enligt marknadskällor i nuläget till 1,0–1,5 procent – men då handlar det om räntepåslag som etablerade bjässar får betala.

Problemen rör än så länge i första hand de kommersiella fastighetsbolag som har ett stort inslag av hotell, restauranger och handel, enligt Linus Ericsson, vd för fastighetsrådgivaren JLL Sverige,.

– Ungefär 60 miljarder kronor i fastighetsobligationer förfaller under 2020 och vi räknar att de allra flesta kommer kunna refinansiera detta genom bank- eller kapitalmarknaden, säger han.

Han tillägger att investerarnas intresse för fastigheter kvarstår och att JLL dagligen blir kontaktade av såväl svenska som internationella investerare som vill göra affärer.

Mindre aktörer kan få problem

Mindre aktörer som tidigare kunnat finansiera sig med så kallade högriskobligationer kan få problem, varnar Ericsson. Men när det gäller stora börsnoterade fastighetsbolag ser han stora skyddsvallar med historiskt hög soliditet och en belåningsgrad i sektorn som fallit 10 procentenheter de senaste fem åren.

– Även om vakansgraden skulle dubbleras till cirka 10 procent i Stockholm så klarar fastighetsbolagen av detta, säger Ericsson.

Nedskrivningar räknar han med. Men han tror inte att coronakrisen kommer att orsaka den typ av konkursvåg bland fastighetsbolag som gav upphov till den stora svenska bankkrisen i början av 1990-talet.

– Så länge bolagen har en god betalningsförmåga och omfattningen är begränsad bedömer vi effekterna som hanterbara för bankerna, säger Linus Ericsson.

Finansinspektionen varnade så sent som i januari för att bankerna underskattat risken med utlåning till den kommersiella fastighetssektorn och att de inte hade tillräckligt med kapital för att täcka förlustrisker som kan uppstå i en finansiell stress. FI:s kapitalkrav höjdes därför med cirka 5 miljarder kronor per storbank.

"En enorm krockkudde"

De svenska storbankernas utlåning till kommersiella fastigheter varierar mellan cirka 10 och 28 procent av respektive banks totala utlåning, enligt Andreas Håkansson, bankanalytiker på Danske Bank. Mest exponering har Handelsbanken.

– Men bara för att det är stor utlåning behöver det inte betyda att det är hög risk. Det beror på vad det är för typ av lån, säger Håkansson.

Han påminner om att bankerna vanligen kräver pant i form av fastigheter för att bevilja lånen och att belåningsgraden bara i undantagsfall överstiger 50 procent av fastigheternas värde.

– Så även om fastighetspriserna skulle gå ned med 40–50 procent och bankerna behöver ta ut sina panter har bankerna ändå värdet ganska säkrat. Det är ju en enorm krockkudde, säger Håkansson.

– Risken finns på annat håll, tillägger han.

E-handel och distansarbete

Coronakrisen har däremot gett ett rejält lyft för e-handel och distansarbete. Detta kan driva på en strukturell omställning där butikslokaler i handelsfastigheter får allt färre besökare samtidigt som behovet av kontorsyta minskar när allt fler företag vant sig vid att hantera anställda på distans.

Då kan man räkna med stigande avkastningskrav och sjunkande fastighetsvärden i denna del av fastighetsmarknaden, enligt DNB Markets fastighetsanalytiker Niklas Wetterling och Simen Mortensen.

"Det första som sker är normalt att transaktionsnivån i direktmarknaden kraftigt sjunker, och det är vi sannolikt i starten av just nu. Hur mycket priserna sjunker beror på hur djupa spåren blir i ekonomin", skriver de i ett mejl till TT.

Joakim Goksör/TT

Coronakrisen sätter allt djupare och tydliga spår i gatubilden med många tomma restauranger och barer.
Coronakrisen sätter allt djupare och tydliga spår i gatubilden med många tomma restauranger och barer. Fotograf: Anders Wiklund/TT

FAKTA

Bakgrund: Coronapandemins ekonomiska effekter

Coronapandemin och alla åtgärder för att hejda smittspridningen har redan slagit ut stora delar av svensk ekonomi. De flesta seriösa prognosmakare räknar nu med en djup recession och den högsta arbetslösheten på årtionden.

Finansdepartementet räknar med ett BNP-fall på 4 procent i år och en arbetslöshet på 9 procent både i år och 2021

Detaljhandeln går på knäna när konsumtionen tvärnitar i vågen av restriktioner och oron som sprider sig bland hushållen. Fabriker med tiotusentals anställda har stoppat all produktion och permitterat eller varslat en stor del av sina anställda. Flygbolagen har parkerat större delen av sina flygplan samtidigt som svenska hotell och restauranger befinner sig i chocktillstånd, med beläggning nära noll och tomt runt de flesta matborden.

Regeringen och Riksbanken har fattat beslut om gigantiska stödinsatser för att hålla liv i ekonomin och bromsa vad som annars riskerar att övergå i finanskris, massarbetslöshet och ett näringsliv sönderslaget av konkurser.

Enligt Finansdepartementets beräkningar kommer åtgärder till följd av coronakrisen att ge ett budgetunderskott på 3,8 procent i år, vilket trycker upp statsskulden med motsvarande 300 miljarder kronor till cirka 40 procent av BNP.

Bedömare som Konjunkturinstitutet (KI) räknar med att det behövs finanspolitiska åtgärder för ytterligare 60 miljarder kronor ovanpå de åtgärder för över 80 miljarder som hittills har presenterats av regeringen.

FAKTA

Fakta: FI skärpte kapitalkraven redan före coronakrisen

Finansinspektionen (FI) höjde redan före coronakrisen, i slutet av januari, kapitalkraven på bankernas lån till kommersiella fastigheter. Enligt FI beräknas det innebära att storbankernas buffertar för att hantera riskerna med denna utlåning ökar med cirka 5 miljarder kronor per bank.

FI motiverade de höjda kraven med att flera indikatorer pekar på att det finns förhöjda risker på den kommersiella fastighetsmarknaden som kan påverka långivarnas förluster i ett negativt makroekonomiskt scenario.

"Företagen har på senare år ökat sina skulder avsevärt för att finansiera förvärv av fastigheter och investeringar i nyproduktion. Lånen har inte bara stigit i nominella termer utan också i förhållande till fastigheternas kassaflöden", skrev FI i en promemoria.

"Den högre skuldsättningen riskerar att döljas av att belåningsgraderna i fastighetssektorn har sjunkit till följd av att fastighetsvärdena har stigit ännu mer än skulderna. Om fastighetsvärdena skulle gå ned skulle fastighetssektorns finansiella ställning försvagas".

FAKTA

Fakta: Fastighetsbolag som kraschat på börsen

Många fastighetsbolag på Stockholmsbörsen finns med bland de värst drabbade i den börskrasch som coronapandemin har skapat. Här är några exempel på hårt drabbade aktier i sektorn:

Källa: Reuters Eikon

Sport

Efter kritiserade utspelet – lönestrid mot lösning

USA:s VM-vinnare hoppas vinna även striden om ersättning från förbundet. Arkivbild.
USA:s VM-vinnare hoppas vinna även striden om ersättning från förbundet. Arkivbild.
Fotograf: David Vincent/AP/TT
Sport
Sport Den infekterade lönestriden i amerikansk landslagsfotboll kan vara på väg mot en lösning – före rättegången i maj.

För bara några veckor sedan såg striden ut att eskalera ytterligare då advokater för USA:s fotbollsförbund (USSF) skrev i dokument att manliga landslagsspelare behöver vara snabbare och starkare och har större ansvar än kvinnliga. Det var ett försök att motivera varför herrlandslagsspelarna får mer i ersättning.

Uttalandet fick hård kritik och ledde till att ordföranden i USSF, Carlos Cordeiro, fick gå och vice ordförande, den förra landslagsspelaren Cindy Parlow Cone, tog över.

Mildare tonfall

Förbundet bytte ut advokaterna och i dokumenten som lämnats in till domstolen är tonfallet ett annat.

"USSF hävdar inte längre att det skulle vara någon skillnad i färdigheter, ansträngning och ansvar mellan landslagen, vilket betyder att de medger att spelarna utför ett likvärdigt arbete", skriver spelarnas advokater i sin framställan till domstolen.

För ett år sedan skickade 28 landslagsspelare in en stämningsansökan mot förbundet för "institutionaliserad könsdiskriminering". Efter damlandslagets VM-guld i somras inleddes ett medlingsförsök som inte lyckades.

Annan betalningsstruktur

Nu har parterna skickat in sina dokument till domstolen där förhandlingarna ska inledas den 5 maj. I dessa dokument försvarar USSF de olika landslagsersättningarna med att landslagen spelar på olika ställen – i olika städer och i olika länder – och mot olika motståndare. Dessutom, menar man, kan det se ut som att det finns skillnader eftersom damlandslaget har en annan betalningsstruktur som är framförhandlad av deras fackförbund.

Parlow Cone hoppas att en lösning kan nås redan före den 5 maj.

– Jag tycker inte att en rättegång är bra för någon av parterna eller för fotbollen, varken nationellt eller internationellt. Bevisligen är vårt damlandslag bäst i världen och jag tror att vi kan hitta en lösning innan det blir rättegång, säger hon.

Ekonomi

USA oroat över sjunkande oljepriser

Oljepriset har dykt den senaste månaden. Arkivbild.
Oljepriset har dykt den senaste månaden. Arkivbild.
Fotograf: Charlie Riedel/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Ryssland och Saudiarabiens konflikt på oljemarknaden har fått Donald Trump att surna till och efterlysa en lösning så att oljepriset kan öka.

Priset på råolja har rasat kraftigt den senaste månaden, och var på onsdagen enligt nyhetsbyrån AFP på lägsta nivån på 18 år.

Bakgrunden är naturligtvis den rådande coronapandemin, men också en konflikt mellan Ryssland och Saudiarabien om produktionskvoter.

– Det är väldigt dåligt för Ryssland, det är väldigt dåligt för Saudiarabien. Jag tror att de måste komma överens och få till ett avtal, sade USA:s president Donald Trump på en presskonferens på onsdagen där han spådde att ett avtal kan se dagens ljus inom några dagar.

På samma pressmöte sade Trumps rådgivare Robert O'Brien att USA ska "arbeta med de världsledande oljeproducenterna för att ta sig an flyktigheten på den internationella oljemarknaden". Vita huset är bland annat irriterat över att inte minst Saudiarabien fortsätter att pumpa ut olja i stora mängder – tolv miljoner fat om dagen – trots att efterfrågan sjunkit.

Enligt saudiska uppgifter ska statliga oljebolaget Aramco ha bett sina underleverantörer att se till att landet kan producera ännu mer, 13 miljoner fat dagligen, från den 1 april.

För att hjälpa de amerikanska oljeföretagen ska Trump på fredagen träffa företagschefer inom branschen där lämpliga hjälpåtgärder ska diskuteras. Förutom lägre priser har efterfrågan på olja sjunkit under coronapandemin, främst på grund av att allt fler bilar står stilla i USA. Enligt analysföretaget Rystad Energy kommer efterfrågan på råolja i USA sjunka med 23 procent i jämförelse med samma månad i fjol. Den förväntade volymen det handlar om för april är 77,6 miljoner fat per dag.

– Vi vill inte förlora våra fantastiska oljebolag, sade han.

Efter Trumps kommentarer steg priset på råolja med nära 5 procent under torsdagens tidiga handel och låg under morgonen runt närmare 26 dollar per fat brent-olja.

Ekonomi

Ekot: 15 nya miljarder i coronastöd

Ingången och infarten till en akutmottagning i Malmö har anpassats på grund av coronaviruset. Regionerna och kommunerna kommer att få mer pengar, enligt Ekot. Arkivbild.
Ingången och infarten till en akutmottagning i Malmö har anpassats på grund av coronaviruset. Regionerna och kommunerna kommer att få mer pengar, enligt Ekot. Arkivbild.
Fotograf: Johan Nilsson/TT
Ekonomi
Ekonomi

Kommuner och regioner kommer att få ytterligare cirka 15 miljarder kronor till följd av coronakrisen, erfar Sveriges Radio Ekot.

Tillskottet ska vara resultatet av förhandlingar mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

– Det är rimliga nivåer. Kommuner och regioner kommer att behöva väldigt mycket pengar, men exakt var vi landar kommer vi att återkomma till inom kort, säger Nyamko Sabuni (L) till Ekot, utan att bekräfta uppgifterna.

NÄSTA ARTIKEL