Synbar men inte mycket kvar av originalet

Kultur och Nöje ”Jag har sett bättre och för sin tid var nog det gamla originalet mer imponerande”, skriver tidningens recensent.

Publicerad 28 februari 2020 • Uppdaterad 13 december 2021

Aldis Hodge, Elisabeth Moss och Sam Smith från en scen från Den osynlige mannen. Foto: Universal Pictures

Jodå, det är Universals loggo som lyser upp duken fortfarande precis som när det begav sig 1933 då teaterskådespelaren Claude Rains gjorde rollen på vita duken. Filmatiseringarna av H. G. Wells bok från 1897 blev med åren många tills Universal satte punkt med att låta honom möta Abbott och Costello i Olycksfåglarna möter osynlige mannen 1951.

I modern tid gjorde Chevy Chase honom i en John Carpenters version i början av 1990-talet och David McCallum i en lyckad tv-serie på 1970-talet.

Annons

Av originalet finns kanske inte oväntat så mycket mer än att vi inte kan se titelinnehavaren kvar, men faktum är att regissören och manusförfattaren Leigh Whannell (som tidigare skapat exempelvis Saw) har iscensatt en ganska lyckad thriller på det psykologiska planet.

Whannell jobbar effektivt med långa scener, ibland till synes omotiverade, men under ytan bygger de upp stämningsmoment i linje med Moss emotionellt instabila tillstånd.

Fakta:Den osynlige mannen

Regi: Leigh Whannell

Roland Klinteberg

Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.

Annons