Godtycklig vägledning

Chansen att hitta jobb beror på vilken arbetsförmedlare du hamnar hos, enligt en granskning av Riksrevisionen. Granskningen visar stora individuella skillnader i attityden till olika arbetsmetoder och därmed också i resultat, vilket riksrevisionen beskriver som ett stort problem.

Arbetsförmedlare som tror på metoden att få den inskrivne att söka så många jobb som möjligt anvisar föga förvånande fler jobb. Det är också den mest framgångsrika metoden för att få folk i arbete. Trots det implementeras den inte som standard.

Riksrevisionen föreslår att arbetsförmedlare internutbildas eller ges möjlighet till erfarenhetsutbyte med framgångsrika kollegor. Det är överraskande att det inte redan sker. På alla arbetsplatser kommer det att finnas de som är extra bra på sitt arbete och de som inte lever upp till förväntningarna, det är naturligt. Men här kan det ifrågasättas varför det finns så stor individuell variation i arbetsmetod, när det bevisligen finns metoder som är bättre än andra.

Arbetsförmedlingen blev plötsligt varmt omhuldad när den ifrågasattes av januariavtalet. När man nu man har ”räddat” myndigheten måste man se till att den faktiskt förmedlar arbeten. Arbetsförmedlingen måste arbeta enhetligt och evidensbaserat. Den individuella arbetsförmedlarens preferens kan inte gå före de arbetsmetoder som ger bäst resultat.