Linnea hoppade hem USM-guld i tresteg
Inför ungdoms-SM i Örebro hade både Linnea Säfström och hennes tränare Lars Hallberg förhoppningar om att hon skulle kunna knipa en medalj i tresteg i F15-klassen, men de visste samtidigt om att konkurrensen var hård. De var också införstådda med att för att lyckas skulle Linnea förmodligen vara tvungen att slå sitt personliga rekord på 10,77.
– Jag vet att hon presterat bra på tävlingar typ GM (Götalandsmästerskapen) och visste att hon var i bra form, och sen såg jag på värmningen att i dag kan det bli långt, säger Lars Hallberg.
Den känslan hade även Linnea, men först hade det varit lite problem.
– Jag visste inte vilken planka jag skulle välja, men sen bestämde jag mig och när jag såg att första inhoppet var över elva meter kände jag att det kan bli riktigt bra, säger Linnea.
Och hon slog sedan till med nytt personligt rekord på 10,92 meter redan i första hoppet och förbättrade det med en centimeter i hoppet efter.
– Det kändes bra hela tiden. I tredje hoppet var jag för taggad och sprang på för snabbt så det blev övertramp.
Sedan kom som vanligt ett helt misslyckat fjärde hopp.
– Jag vet inte varför, men fjärde hoppet blir allt helt fel. Nu trodde jag nästan någon ändrat mitt märke så jag fick mäta upp ansatsen igen.
Om det var det som behövdes går inte att säga, men i femte försöket kom så fullträffen som innebar Linneas första elvametershopp och USM-guld. 11,16 meter mättes hoppet till och med det var hon två centimeter bättre än tvåan Matilda Halfwordson, Bromma, och fyra centimeter bättre än trean Melina Lidberg, Hammarby.
Men faktum är att hennes sjätte och sista hopp på 11,01 meter förmodligen hade varit upp mot Sverigebästa på 11,30 om hon bara träffat plankan.
– Ja, det var riktigt långt och alla som stod och tittade tyckte jag var värdig vinnare, säger Linnea.
Då var det en skön hemfärd från Örebro?
– Nej, jag var faktiskt rätt besviken för det gick inte alls bra i längd och på häck på söndagen. Jag orkade väl inte ladda om, men jag hade trott att det skulle gått bättre, säger Linnea.
Förutom Linnea Säfström hade Hais med ytterligare sex deltagare på USM, och även om de inte fick några medaljer med sig hem svarade de för bra prestationer.
– Jag tycker det är roligt att så många vill vara med, och om inget annat så kan vi dra lärdom av tävlingarna, säger Lars Hallberg och kommenterar deras respektive insatser i Örebro så här:
o Jacob Romberg gör det jättebra som tar sig till final i viktkast (slutar åtta i P15 på nya personbästat 12,47 meter).
o William Lindqvist gör en gedigen insats för det är tufft på sprintdistanserna. 60 meter är inte hans bästa gren tycker jag, men gör det bra där. Sen är det bra att ta sig till B-final på 200 och sätta pers (24,26) där trots att han fick ont i låret.
o Ronja Sjöstrand hade nog mer förhoppningar på sig själv, men hon precis som de andra stavhopparna har fått för lite träning med sina nya stavar och då är det svårt.
o Algot Hallberg hade bara två träningar med sina stavar och rev ut sig på pershöjd (2,95 meter). jag vet att han hade velat vara med över tre meter och var väldigt besviken.
o Alicia Halldén hade också det tufft i stav, men i höjd hoppar hon riktigt bra och är jättenära att sätta nytt pers på 1,56 meter.
o Amelie Götesson kryssade i sina två första kast så hon blev lite försiktig för hon har kastat längre, och det var synd för det behövdes inte så långt för att ta sig till final.
– Med tanke på de dåliga träningsmöjligheterna vi har där vi får leta tider i Öllsjö och Tyringe så gör vi det riktigt bra, säger Lars Hallberg.
