Personligt

Min teckning

Teckning: Josefine Winther, 7 år
Personligt
Personligt Så var det dags för Melodifestivalen!

”Jag älskar spänning och äventyr. Tycker även om pyssel och djur. Min teckning föreställer Melodifestivalsymbolen med hjärtan för att jag älskar musik och dans”.

Det skriver sjuåriga Josefine Winther, som skickat in denna teckning. Som tack sänder vi henne Hemligheternas bok, av Maria Nygren och Staffan Larsson.

Alla barn är välkomna att skicka in sina bilder. Gör som Josefine, skriv några ord om motivet och glöm inte uppge ditt namn, ålder och adress.

Skicka till: Personligt, Norra Skåne, Östergatan 5, 281 81 Hässleholm – eller lägg teckningen i brevlådan utanför tidningshuset.

Personligt

Miljötänk genomsyrar hela verksamheten

Thomas Malmberg, Hässleholms kommunala ”vedupplysare” är klar att sätta fyr i sin egna vedpanna hemma i Mölleröd, Verum.
Fotograf: arkiv
Fotograf: Ingvar Martinsson
Personligt
Personligt Miljötänket blir allt starkare i kommunen. Vedeldarna uppmanas att gå över till miljögodkända pannor och på Glimåkraskolan sysslar eleverna med kompostering och kretsloppstänkande. Fler arbetsplatser sätter fokus på miljöfrågorna. För 25 år sedan handlade många tidningsartiklar om just detta. Minns du?

Med Thomas Malmberg som rådgivare satsar miljönämnden i Hässleholm på en bred information till samtliga vedeldare. Syftet är att få dessa att frivilligt gå över till miljögodkända pannor, kopplade till ackumulatortank. Hittills har Malmberg gjort bortemot 500 besök hos vedeldare och kan konstatera att enbart 35 använder sig av miljögodkända pannor.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Personligt

Läsarens egen bild

Noah Lindqvist i vitsippsbacken.
Fotograf: Helena Andersson
Personligt
Personligt

Helena Andersson har skickat in denna bild på Noah Lindqvist som sitter i vitsippsbacken och sprider glädje så här i vårtid.

Personligt

Mark Blum död i corona

Personligt
Personligt Skådespelaren Mark Blum har avlidit, 69 år gammal.

Han är känd bland annat från filmerna Crocodile Dundee och Susan, var är du?

Mark Blum var född i Newark, New Jersey och var känd både från film, tv och Broadway.

Han har bland annat varit med i Vänner för livet (1986), Blind date (1987), Roseanne (1992), På spaning i New York (1993 till 1999), Frasier (1997), Sopranos (1999) CSI: Miami (2004) och Vem dömer Amy? (2004) Nyligen spelade han rollen som Mr Mooney i Netflix-serien You, samt i HBO-serien Succession.

Han var gift med skådespelaren Janet Zarish.

Personligt

Dödfall

Personligt
Personligt Sångaren och låtskrivaren Phil Phillips är död.

Han var främst känd för sin hit Sea of love (1959), som sålde i miljoner och som flera artister senare också spelat in som Del Shannon (1981) och Honeydrippers (1984).

Phil Phillips var född i Crowley, Louisiana. Låten Sea of love spelade han in med sin grupp Twilights och låten klättrade upp på en andraplats på Billboardlistan. Sången låg kvar bland de 40 främsta i 14 veckor. Originalversionen var även med i filmen Sea of love med Al Pacino i huvudrollen (1989).

Några av hans andra kända låtar är What will I tell my heart, No one needs my love today och The evil dope.

2007 hedrades Philip Phillips med en plats i Louisiana Music Hall of fame. Han gjorde sitt sista framträdande på en jazzfestival i New Orleans 2005.

Han blev 94 år gammal.

Personligt

Nyfiken på nyfikna mesar

Anders Brodin är idrottsläraren som började forska om fåglar.
Fotograf: Peter Frodin
Personligt
FÅGELFRÄLST Talgoxar är kul fåglar, tycker Anders Brodin. De är intelligenta och har gott minne – därtill är de orädda och nyfikna och häckar i holkar, vilket gör dem förhållandevis lätta att studera. Nu presenterar Anders Brodin talgoxen i boken ”Smartast bland mesar”.

Nu har inte lanseringen av boken riktigt gått som det var tänkt. Den släpptes för ett par veckor sedan och Anders Brodin och hans bokförlag, Natur och kultur, hade lagt upp ett program med föredrag och boksigneringar lite varstans.

Sådant är det inte tal om i tider av coronakris.

Upptagen

Kanske han inte hade haft tid ändå. När tidningen pratar med honom har han fullt upp med att omarbeta sin undervisning, nu när det inte längre får ske några föreläsningar på universitetet.

– Jag är huvudlärare för tre kurser. Jag måste lägga om dem till webkurser – utan förvarning.

– Till exempel måste alla föreläsningar spelas in.

Hur man ska göra med alla övningar är en annan fråga att ta sig an.

Hamstring

Anders Brodin är professor i evolutionär ekologi vid Lunds universitet. Han har forskat mycket kring fåglars hamstringsbeteende; det finns flera arter – exempelvis talltitan – som gömmer undan frön och annat för att ha till hands när vintern kommer. Hur i fridens dar kommer de ihåg var de gömt dem?

På senare år har han, skriver han på universitetets hemsida, forskat mycket kring fåglars kognition, det vi ofta kallar intelligens, Hur läraktiga de är, hur de anpassar sig till nya förutsättningar och så vidare.

FAKTA

Namn: Anders Brodin

Ålder: 64 år

Yrke: Biolog, professor i evolutionär ekologi vid Lunds universitet.

Familj: Fru, två barn

Bor: Lägenhet på Linero i Lund.

Intressen: Fåglar, älgjakt, fiske, att snickra.

Aktuell: Har just kommit ut med ”Smartast bland mesar”, en bok om talgoxen (Natur och kultur).

Anders Brodin har ägnat sig en hel del åt vad som brukar kallas universitetets tredje uppgift. De två första är att forska och undervisa, den tredje att föra ut sin framforskade kunskap till samhället i stort.

– Jag har hållit ganska mycket föredrag på bibliotek och andra ställen. Så började folk fråga mig om jag inte kunde skriva en bok.

Talltita

I den vevan var det också en redaktör på förlaget Natur och kultur som efterlyste populärvetenskapliga böcker från forskarna i Lund.

Han tyckte talgoxen kunde vara bra i en huvudroll.

– Fast egentligen är ju talltitan den mes jag kan mest om.

Det var nämligen den arten han studerade när han forskade för sin doktorsavhandling. Han ville veta mer om hur deras hamstringsbeteende, hur de kunde lägga undan tiotusentals frön och larver och sedan hitta dem igen när vintern kom.

Lättforskade

– Men jag har mer och mer glidit över på talgoxar – de är mycket roligare.

Bland annat deras nyfikenhet och oräddhet gör dem jämförelsevis lätta att observera och göra försök med.

Talgoxen finns ju också i människans närhet på ett helt annat sätt än talltitan, och det är också något att ta hänsyn till när man vill hitta läsare till en bok. Folk har redan en relation till den.

Dialekten avslöjar att Anders Brodin kommer från Stockholmstrakten. Han växte upp i Nacka och började tidigt med fågelskådning.

Idrott

Ett annat intresse var friidrott, med löpning 400 meter som specialitet, och det var det som ledde honom in på hans första yrke, som idrottslärare i Nacka.

– Men jag tycket att det blev lite enahanda. 1989 sade jag upp mig.

Då hade han börjat läsa biologi och gick vidare till att forska i ämnet. Studieobjekten var alltså talltitor.

Kanada

1994 doktorerade han vid Stockholms universitet och sedan följde ett par års vidare forskning i Vancouver och Toronto i Kanada, fortfarande på mesar.

1998 fick han jobb som teoretisk ekolog vid Lunds universitet och där är han numera alltså professor.

Han är också Lundabo, efter att ha bott några år i Höör.

Mitt i Sverige

Bland sina fritidsintressen räknar han upp att fiska, att snickra och jaga älg. Allt det kan han syssla med på och kring sin gamla släktgård.

– Den ligger halvvägs mellan Östersund och Sundsvall, nära Sveriges geografiska mittpunkt.

Där finns också talltitor att hålla koll på i en helt annan omfattning än i trakterna kring Lund.

Matningar

Men det finns faktiskt ganska bra talltitemarker i nordöstra Skåne. Där håller Anders Brodin igång ett tiotal matningar, inte för att han håller på med något speciellt forskningsprojekt, utan mera för att han vill att talltitorna ska tycka att det är ett bra ställe att leva på, så att de finns kvar där om han någon gång skulle få för sig att studera dem igen.

Det är inte så betungande; det räcker att göra en påfyllningsrunda ett par gånger om året.

Därtill har han 5-6 matningar i Höörtrakten och några i Lund; dit kommer mest entita, talgoxe och blåmes.

Vanlig skådning

På senare år har han också tagit upp den ”vanliga” fågelskådningen igen.

– Det är något helt annat än att syssla med fåglar vetenskapligt, säger han.

– Som fågelskådare vill man ut och se många olika fåglar, gärna lite ovanliga. Som forskare kollar man på samma individ, om och om och om igen.

– När jag var yngre åkte jag runt på alla rariteter som rapporterades. Sedan kommer ju en period med familj och barn.

Larm

Men sedan barnen vuxit till sig har han kunnat unna sig att resa runt igen; fågelskådare har ett internt larmsystem där de delar med sig av sina upptäckter.

Anders Brodin har, när detta skrivs, 414 arter på sin lista över fågelarter han har sett i Sverige. Den vidimerar för övrigt det han säger om att han börjat fågelskåda mer intensivt igen på senare år.

Tornuggla

Ett par dagar innan den här intervjun gjordes var han i Malmö, där det – på en skola i Rosengård, av alla ställen – upptäckts en tornuggla. Det har blivit en drömart för svenska fågelskådare – förr häckade den i Skåne, men det är länge sedan, och nu syns den här ytterst sällan.

Och Anders Brodin må ha flyttat till staden Lund, men han bor i dess östra utkant, och har naturupplevelser på promenadavstånd.

Till exempel med talgoxar.

Närbild på Anders Brodin framför en imposant byggnad.
Anders Brodin. Fotograf: Peter Frodin
Anders Brodin står bland sommargröna lövträd och tittar på fåglar på en fröautomat.
Anders Brodin forskar kring fåglars beteende, och speciellt kul tycker han att talgoxen är. Nu har han kommit ut med boken Smartast bland mesar. Fotograf: Peter Frodin

Personligt

En berest politiker

Pehr-Ove Pehrson
Personligt
Personligt

Pehr-Ove Pehrson, länge framträdande politiker i Höör, har avlidit, 74 år gammal.

Han var född i Landskrona, därav hans kärlek till svartvitrandiga Landskrona BoIS. Hans far var urmakare; själv valde han att studera ekonomi och hade hunnit påbörja doktorandforskning när han bestämde sig för att i stället låta sin reslust styra yrkesvalet. Han öppnade eget i resebranschen och arbetade själv som guide, blev auktoriserad guide i både Italien och på Gotland.

Höör blev hans hemort förhållandevis sent; han flyttade dit från Lund 1990.

Han engagerade sig i kommunpolitiken i sin nya hemort, för Moderaterna. När han blev kommunalråd 1999 gjorde han sig av med sitt reseföretag.

Han var kommunalråd fram till 2010, fick ge sig när en annan moderat gjorde honom rangen stridig.

Året efter lämnade han politiken, men återkom 2014, nu för Liberalerna, där han så småningom blev ordförande.

Han var också ordförande i Höörs försköningsförening.

Personligt

Minnesord efter Lennart Johansson

Lennart Johansson blev 68 år gammal.
Fotograf: Privat
Personligt
Personligt Professor Lennart Johansson, Umeå, har hastigt avlidit i en ålder av 68 år.

Lennart Johansson var sjukhusfysiker, professor i radiofysik vid institutionen för strålningsvetenskaper i Umeå och strålskyddsexpert. Han sörjes närmast av makan Louise, barnen Martha, Mirjam och Daniel, svärsöner och barnbarn.

Lennart Johansson blev fil mag i matematik och fysik vid Lunds universitet 1973. Efter studier i radiofysik arbetade han som sjukhusfysiker vid dåvarande Malmö allmänna sjukhus 1976 till 1978. Han anställdes 1978 som forskare vid FOA (numera FOI) i Stockholm.

När den avdelning han arbetade vid 1979 flyttade till Umeå följde Lennart med dit. Han disputerade 1985 vid Göteborgs universitet efter en forskarutbildning på distans. Hans avhandling behandlade patientstråldoser vid undersökningar med radioaktiva läkemedel. Detta ämne kom han in på redan under tiden i Malmö och hans avhandling blev ett viktigt bidrag till den publikation som 1987 kom från den Internationella strålskyddskommissionen, i vars arbetsgrupp Lennart varit medlem alltsedan starten 1981.

Han utnämndes 1996 till docent i radiofysik och 2010 till professor vid institutionen för strålningsvetenskaper vid Umeå universitet. Samma år blev han också avdelningschef vid Radiofysiska laboratoriet vid universitetssjukhuset.

Lennart kombinerade sin tjänst som sjukhusfysiker med forskning, handledning av doktorander och föreläsningar. Sedan 2008 ingick Lennart i Kärnavfallsrådets expertgrupp och han var medlem i Kungliga vetenskapsakademiens nationalkommitté för strålskyddsforskning sedan 1997.

Lennart var en internationellt mycket ansedd och uppskattad forskare och lärare inom strålningsdosimetri med tillämpningar för såväl patienter, yrkesverksamma som för allmänheten.

Lennart Johansson förenade djupa kunskaper i sitt ämne med klokhet, vänlighet och ödmjukhet i sin relation till medmänniskor och till sin forskning. Vi är tacksamma över att ha fått samarbeta med Lennart och vi saknar en högt värderad kollega och vän.

Sören Mattsson, Martin Andersson, Sigrid Leide-Svegborn, Mats Nilsson, Robert Finck, Michael Ljungberg, Eva Forssell-Aronsson, Anne Larsson Strömvall, Helena Lizana, Birgitta Lanhede, Nadja Rystedt och övriga kollegor på Norrlands universitetssjukhus, Umeå universitet, Göteborgs universitet, Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.

Personligt

Dödsfall

Terrence McNally blev 81 år gammal.
Fotograf: Brent N. Clarke
Personligt
Personligt Den amerikanske manusförfattaren Terrence McNally har avlidit efter att ha smittats av coronaviruset. Han blev 81 år gammal.

Han hade försämrad lungfunktion efter att tidigare ha kämpat med lungcancer.

Terrence McNally hade en lång karriär och hans föreställningar, musikaler och operor framfördes över hela världen.

Bland några av hans verk kan nämnas Botticelli (1968), Bad habits (1974), The Ritz (1975), The Lisbon traviata (1989) och It's only a play (2014).

På musikalscenen stod han bakom bland annat The Rink (1984), Kiss of the Spider woman (1992) , Catch me if you can (2011) och Anastasia (2016).

På operan har han gjort bland annat Dead man walking (2000) och Great Scott (2015).

Bland film och tv finns bland annat Frankie och Johnny (1991), The last mile (1992) och Common ground (2000).

Terrende McNally fick ta emot fyra Tony awards; för Kiss of the spider woman (1993), Love! Valour! Compassion! (1995), Master class (1996) och Ragtime (1998).

En Emmy fick han för Andre's mother (1990) och tre gånger vann han Drama desk award; för Love! Valour! Compassion! (1995), Masterclass (1996) och Ragtime (1998).

1996 fick han en plats i American theater Hall of Fame in 1996.

Personligt

Ann-Marie vill göra skillnad – på riktigt

Ann-Marie Hansson arbetar inte sällan på hotell Statt i Hässleholm.
Fotograf: Sofia Åström
Personligt
Hässleholm
Personligt Ann-Marie Hansson tog steget att starta eget ett halvår innan coronaviruset spreds över världen. Hon märker dock inte av den ekonomiska krisen som följt pandemin likt en mörk skugga. För henne har det snarare varit tvärt om.

Norra Skåne träffar Ann-Marie Hansson en solig förmiddag på hotell Statt, mitt i Hässleholms hjärta. Det ljusa rummet med fönster som vetter mot Stortorget är Ann-Maries kontor för dagen. Miljön utanför de stora fönsterna känns något folktom, trots att det snart är lunchtid.

– Jag försöker att stötta de lokala verksamheterna så mycket jag kan, säger Ann-Marie, och tar en sipp av sitt kaffe.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL