Skåne

117 miljoner saknas: Satsningar hotas i Skånetrafiken

Tågdepån i Hässleholm ska snart tas i bruk, men riskerar fördröjas eftersom Skånetrafiken behöver förstärka kassan med 117 miljoner kronor. Foto: Stefan Sandström
Artikel Skåne Skånetrafiken behöver ytterligare 117 miljoner kronor nästa år för att slippa besparingar.

Kollektivtrafiknämnden begär nu att regionfullmäktige kompenserar Skånetrafiken, annars finns det risk för ytterligare nedskärningar i kollektivtrafiken nästa år.

– Vi räknar med att vi får de begärda pengarna, annars blir det svårt att genomföra viktiga satsningar som spårvägen i Lund, pågatågstrafik på Lommabanan och ibruktagandet av den nya tågdepån i Hässleholm, säger Carina Zachau, M, ordförande i kollektivtrafiknämnden.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

FI har inlett ny utredning av Swedbank

Finansinspektionen utreder Swedbank för misstänkt överträdelse av marknadsmissbruksförordningen i samband med 2019 års avslöjande om misstänkt penningtvätt i bolaget. Arkivbild
Foto: Janerik Henriksson/TT
Ekonomi
Ekonomi Det rättsliga efterspelet efter Swedbanks problem med penningtvätt i Baltikum är långt i från över.
Nu utreds banken för misstanke om insiderhandel, med kopplingar till härvan.

Utredningen kan sluta med nya böter för Swedbank, som i våras åkte på en rekordhög sanktionsavgift på fyra miljarder från FI för bankens bristfälliga hantering av penningtvätt i Baltikum.

– Men jag tror det skulle bli på en helt annan nivå. Jag ser detta som ett efterspel på det kaos som rådde hos Swedbank den tiden, men jag tror inte det har skett några större regelbrott medvetet och jag tror att böterna kommer att bli små, säger Andreas Håkansson, bankanalytiker på Danske Bank.

Kursfall på nästan 5 procent

Swedbank-aktien var liksom andra storbanksaktier redan före beskedet på minus. Men efter uppgifterna om att Finansinspektionen (FI) utreder storbanken för en misstänkt överträdelse av marknadsmissbruksförordningen tilltog kursfallet till mer än 5 procent.

Uppgifterna om FIs nya utredning kommer från banken själv. Myndigheten bekräftar uppgifterna, men vill inte lämna någon ytterligare kommentar eller svara på frågor om utredningen.

"Utredningen omfattar perioden 20 september 2018 till 20 februari 2019 och gäller offentliggörande av insiderinformation och upprättande av insiderlista", skriver Swedbank i ett pressmeddelande.

Misstankarna avser bankens agerande i samband med SVT Uppdrag gransknings avslöjande om misstänkt penningtvätt i bolaget.

"Swedbank bistår Finansinspektionen i utredningsarbetet", skriver Swedbank.

Sedan våren 2019 utreds även den förre Swedbank-vd:n Birgitte Bonnesen av Ekobrottsmyndigheten (EBM) för misstänkt röjande av insiderinformation och grovt svindleri. Denna utredning pågår ännu. EBM är inte inblandat i den nya FI-utredningen om bankens hantering av frågorna.

Fick sparken efter avslöjandet

Men EBM-utredningen handlar likt den nya FI-utredningen bland annat om hur en begränsad skara storägare inför SVT:s Uppdrag gransknings avslöjande fick exklusiva uppgifter om vad som var på gång från banken.

Bonnesen fick sparken av Swedbank i samband med en årsstämma 2019, kort efter det att penningtvätthärvan avslöjades. På årets stämma nekades hon ansvarsfrihet av ägarna.

Enligt tidningsuppgifter väntas åtal mot henne inom kort.

Swedbanks agerande i Baltikum utreds även av amerikanska myndigheter, vilket potentiellt kan sluta med ännu högre böter. Hur denna utredning går är dock höljt i dunkel.

– På västfronten intet nytt. Så, ja, det finns fortfarande en oförändrad risk för böter I USA, säger Håkansson.

Danske Bank har liksom Swedbank ertappats med omfattande problem med penningtvätt i Baltikum, där upp till 200 miljarder euro i misstänkta transaktioner ska ha gjorts med konton i bankens estländska filial.

Joakim Goksör/TT

Hässleholm

Oroligare på Ljungdala nu än tidigare

Pär Cederholm frågas ut av en rad journalister, i ett annat sammanhang.
Foto: Lars-Åke Englund
Hässleholm
HÄSSLEHOLM Spänningarna på Ljungdala har ökat ända sedan mordförsöket i området i december ifjol. Lokalpolisområdeschefen Pär Cederholm berättar om en stadsdel där äldre kriminella blir förebilder för yngre och där narkotikahandel i flera fall ligger till grund för rån och utpressning.

I fredagens Norra Skåne slog verksamhetschefen för Mötesplats Ljungdala larm om de eskalerande problemen i området, med misstankar om vapen, hot, droger och övrig kriminalitet. Nu bekräftar Pär Cederholm hans bild.

– Det har varit en negativ utveckling. Markus Jensen som är på plats har den bästa bilden av hur det är på Ljungdala, men även vår bild är att det är mycket oroligare nu än tidigare, säger han.

Startskottet för den upptrappade kriminaliteten var enligt Cederholm det mordförsök som ägde rum på Trebackalånggatan den 12 december ifjol, nära två förskolor där föräldrar som skulle hämta sina barn blev vittnen.

– Det vi ser är att äldre kriminella rör sig i området och blir förebilder för ungdomar som lockas in i kriminalitet med narkotikahandel. Tillsammans med kommunen försöker vi bryta mönster. Vi ligger på de äldre individerna och försöker få dem lagförda, och kommunen försöker få ungdomarna att välja skola och utbildning. Det är ett långsiktigt arbete som måste göras. Det ska vara jobbigt att vara kriminell och jobba med utpressning eller annat olagligt, det ska inte vara lätt att få fatt i snabba pengar.

Konflikter synliga efter mordförsök

Problemen blev mer synliga efter mordförsöket, men kan ha funnits även tidigare, konstaterar han.

– Vi har ju länge pratat om Ljungdala där det råder en förhållandevis hög arbetslöshet, trångboddhet och i allmänhet samma struktur som i utsatta områden, men vi har inte upplevt att det varit så stökigt förrän efter mordförsöket, menar Pär Cederholm.

Att konflikterna blev mer uppenbara i samband med att de misstänkta för dådet frihetsberövades har sin förklaring:

– När vi agerar lokalt och plockar in några vill andra in på banan och ta del av den kriminella tårtbiten. Nya vill plocka marknadsandelar, och när det sker förändringar blir det synligt för oss, förklarar Pär Cederholm, som säger att de flesta brotten bottnar i narkotikahandel och konflikter om vem som ska sälja var.

Både polisens nationella satsning på Operation Rimfrost och coronakrisen, med mer stängda gränser än tidigare, har gjort att tillgången till narkotika minskat i hela landet.

– Då blir det ännu mer oroligt. Om någon kommer över ett parti så kan det bli konflikter om det.

Hur påverkas de som bor på Ljungdala och sköter sig av allt det här?

– Jag tror att de, liksom vi, upplevt att miljön förändrats. Det är ett tuffare klimat där i dag. Nu i november får vi svaren på den senaste trygghetsmätningen och det ska bli spännande att se om man upplever en ökad otrygghet just på Ljungdala.

Pär Cederholm i närbild.
Det rör sig enligt Pär Cederholm om en handfull äldre kriminella som agerar på Ljungdala, samt deras hantlangare och supporters.
Foto: Arkiv

Unga personer

Problemen med en ökad gängbrottslighet och ökat dödligt våld beror inte enbart på neddragningarna på Mötesplats Ljungdala – de syns över hela landet. Enbart i Göteborg är enligt GP nära 900 personer kopplade till kriminella nätverk. Utvecklingsledaren Maria Wallin där säger att det saknas övergripande metoder för hur samhället ska komma tillrätta med hur kriminella nätverk påverkar vardagen för människorna som bor i områdena. Barn så unga som åtta år rekryteras i Göteborg av kriminella gäng.

– Åttaåringar ser vi inte här, men det rör sig om unga individer som rör sig runt straffmyndighetsåldern som 15, säger Pär Cederholm.

Han konstaterar att polisen i Hässleholm har ett gott samarbete med kommunen och även fått förstärkning av bland annat polisen i Kristianstad, för att kunna ha en ökad närvaro på Ljungdala.

– Jag tycker att vi gör det bra i dag. Vi jobbar förebyggande och är gott bemannade vad gäller våra ungdomsärenden, det har varit en medveten strategi sedan 1,5 år tillbaka.

Inga lokala klaner

Biträdande rikspolischefen Mats Löfving vållade stor debatt när han för en och en halv vecka sedan sa att fler måste inse orsaken bakom den kriminalitet som drabbar många särskilt utsatta områden och berättade att det i dagsläget finns minst 40 släktbaserade kriminella nätverk i Sverige, så kallade klaner. Han fick stöd av polisens nationella operativa avdelning (Noa), som slog fast att de släktbaserade nätverken är det största hotet mot demokratin. Statsminister Stefan Löfven har tidigare inte velat göra några kopplingar mellan gängkriminaliteten och migration, men ändrade sig efter uttalandet och medgav att det fanns ett samband mellan stor migration där integrationen inte lyckas och dagens problem.

Enligt lokalpolisområdeschefen i Hässleholm finns förvisso någon familj i Hässleholm där de flesta är kriminella, men inga släktbaserade klaner på det sättet.

– Det är ingenting vi ser i kommunen och inte på Ljungdala. Visserligen vill de här klanerna gå under radarn, men vi brukar ändå få vissa signaler om de finns.

Hässleholm

M och SD vill stänga Mötesplats Ljungdala

Lena Wallentheim och Lars Johnsson i förgrunden.
Foto: Arkiv
Hässleholm
HÄSSLEHOLM Både Lars Johnsson (M) och Hanna Nilsson (SD) öppnar för att stänga mötesplats Ljungdala – åtminstone tillfälligt.

– Det är naivt att tro att en fritidsgård kan rädda situationen. Det finns forskning som visar på motsatsen, att de som besöker fritidsgårdar ägnar sig åt kriminalitet i högre utsträckning än tvärtom. Så att tillföra resurser till Mötesplats Ljungdala är inget sätt att förebygga brottslighet, om du frågar mig. Vi får inte färre kriminella för att vi förstärker på mötesplatsen, säger kommunstyrelsens ordförande Lars Johnsson (M).

– Kan man inte hålla en organisation där personal och besökare kan känna sig trygga så får man nog stänga verksamheten, åtminstone temporärt, tillägger han.

Kommunalrådet Hanna Nilsson (SD) är inne på samma spår, men mer bestämd i sin åsikt:

– Jag tycker att vi borde stänga mötesplatsen helt och hållet. Visst är den en fin tanke men så länge det ser ut som det gör i samhället finns ingen mening. Den främjar ju bara möten och kommunen kan inte bedriva en mötesplats för droghandel.

Finns det ingen vinst i mötesplatsen som en plats för att främja integrationen?

– Om man ska främja integrationen måste man blanda människor från olika kulturer, men där finns ju mest invandrare.

Hanna Nilsson står utanför stadshuset.
– Kommunen kan inte bedriva en mötesplats för droghandel, säger Hanna Nilsson (SD).
Foto: Arkiv

Lars Johnsson anser att utvecklingen på Ljungdala är bekymmersam. Samtidigt är han förvånad över det som Markus Jensen och Pär Cederholm beskriver.

– Nu fick jag höra det här av kommundirektören tidigare i veckan, men vi satt med polisen i förra eller förrförra veckan, och då sa Pär Cederholm att det var lugnt och att andra kommuner hade större bekymmer. Därför blir jag lite konfunderad.

Lars Johnsson lyfter fram de förslag som Moderaterna lagt fram på nationell nivå för att stävja gängkriminaliteten, som dubbla straff, tillfälliga visitationszoner, möjlighet med anonyma vittnen, fler LVU-omhändertaganden av unga och utvisning av gängkriminella.

– M har pekat på ett antal punkter som behöver genomföras men tyvärr levererar inte regeringen, säger han.

Från kommunens sida skulle man med en lagändring till exempel enklare kunna omhänderta unga som inte sköter sig och minska eller dra in föräldrarnas socialbidrag, menar han.

På kommunal nivå diskuteras just nu kameraövervakning på olika platser på Ljungdala, tillsammans med polisen. Även väktare skulle kunna bli aktuellt.

– Vi har varnat för den här utvecklingen och blivit påhoppade för att vi gjort det, men nu står vi här. Det har blivit så här på grund av den stora invandring och den mesiga regering vi har som inte ställer krav, menar Hanna Nilsson (SD) som påpekar att problemet nu i första hand är upp till polisen att lösa, men att kommunen samtidigt behöver ha en god dialog med bostadsbolaget Hässlehem som äger flera av bostäderna i området

Även oppositionsrådet Lena Wallentheim (S) slår fast att situationen är allvarlig.

– Polisen måste vara mer närvarande på Ljungdala än de är i dag, men jag tror också att vi måste jobba tillsammans; Brå, socialförvaltningen, kultur- och fritid och Hässlehem. Det måste finnas mycket mer vuxennärvaro, säger hon.

Att stänga Mötesplats Ljungdala tror hon inte överhuvudtaget på.

– Jag tror inte alls att det hjälper att stänga, för vi måste ha mötesplatser och aktiviteter. Annars faller människor som annars saknar någonstans att vara utanför. Jag tror att det vore bättre att öppna fullt ut igen, men samtidigt se till så att andra grupper, som polis och socialförvaltning, finns på plats i området.

På regeringsnivå jobbas det hårt med frågan, säger hon, och har gjorts så länge.

– Jag tror att det är bra när många tillsammans kan vara med och hitta lösningar. Ibland kommer man framåt och sedan halkar man bakåt ett steg. Men vi skärper ju straffen och har gett polisen större budget. Samtidigt får man inte ta bort det förebyggande arbetet. Och väktare är ingenting som kommunen ska anställa; det är polisen som ska finnas där.

Veckans lunch

Veckans lunch
Veckans lunch

Sport

Engström leder efter hole-in-one

Julia Engström leder i Frankrike. Arkivbild.
Foto: Göran Söderqvist/TT
Sport
Sport Julia Engström jagar sin andra seger på Europatouren.
En hole-in-one bidrog till att den 19-åriga golftalangen tog täten i Frankrike.

Julia Engström spås en lysande framtid och tog sin efterlängtade första tourseger strax innan coronapandemin satte stopp för allt spel i våras. Efter speluppehållet har Engström inte gjort något större väsen av sig – förrän nu.

På fredagens andra runda på Golf du Medoc slog Engström till med en hole-in-one när hon sänkte en pitching wedge från runt 120 meter på hål 8. Ytterligare sex birdies bidrog till halländskans 64-runda och åtta under par totalt gav en fyraslagsledning när Engström hade spelat klart.

Ledningen kan dock krympa eftersom andra rundans spel fortfarande pågår. Tävlingen avgörs över 54 hål och den tredje och sista rundan spelas på lördagen.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Omega 3

Stor efterfrågan på Omega 3 råder i hela landet

Omega3 Ända sedan pandemin startade har försäljningen av tillskott och munskydd ökat drastiskt.

Senast igår rapporterade Kronans apotek att försäljningen av munskydd ökat med 86% under augusti jämfört med juli.

Ett tillskott som väckt både debatt och anmälningsvåg mot en viss Katrin Zytomierska är omega-3. Detta efter att Zytomierskas reklam fick över 120 anmälningar då reklaminlägget ansågs vilseledande och vinklades enligt många mot att Omega 3 skulle skydda mot Covid-19.

”Omega 3 relaterade sökord står ut i dagsläget”

Enligt Hittaonlineapotek som är en jämförelsesida för online apotek så har trafiken ökat drastiskt senaste två månaderna för söktermer som ”bästa omega-3”.

Då majoriteten av trafiken som kommer in till sidan är organisk så kan vi enkelt mäta och se vilka termer som är populära på de olika sökmotorerna.
 Just omega 3 relaterade sökord står ut i dagsläget. Där har vi fått lägga extra krut på artikeln besökarna verkar uppskatta vår jämförelse och den informationen vi har att erbjuda.

Jämförelsen av bästa Omega 3 hittar du här.

Kort om Omega 3

Omega-3 är ett samlingsnamn för en grupp av fleromättade fettsyror. Fem till tio procent av den energi som vi får i oss från mat rekommenderas komma från fleromättade fetter.

Du hittar fleromättade fetter i form av omega 3 och omega 6 i livsmedel som lax, makrill, sill, sardiner, algväxter, valnötter eller rapsolja.

Livsmedelsverket rekommenderar en varierad kost med fisk två-tre gånger i veckan.

Utrikes

FN-rapportör om Belarus: Risk för ny järnridå

Belarus oppositionsledare Svetlana Tichanovskaja. Arkivbild.
Foto: Czarek Sokolowski
Utrikes
Utrikes Belarus oppositionsledare Svetlana Tichanovskaja talade under fredagen under ett videomöte med FN:s människorättsråd om situationen i landet.
– Vi kräver ett omedelbart frigivande av politiska fångar, säger oppositionsledaren från sin exil i Litauen.

– Jag understryker ännu en gång vår benägenhet att samtala med myndigheter för att nå en fredlig lösning på krisen som drabbat vår nation, säger Tichanovskaja under det videosända mötet.

– Vi kräver att militärens våld mot fredliga demonstranter omedelbart upphör. Vi kräver ett omedelbart frigivande av politiska fångar, fortsatte oppositionsledaren.

Under videmötet, som pågår under hela fredagen, avbröts talarna med jämna mellanrum av delegater från Ryssland, Belarus, Kina och Venezuela som invände mot anklagelserna mot belarusiska myndigheter.

FN-rapportörens oro

– Vi får inte tillåta att ännu en järnridå faller över den europeiska kontinenten, säger Anaïs Marin, FN:s rapportör om mänskliga rättigheter i Belarus under mötet.

Även FN:s människorättschef Michelle Bachelet talade under den extrainsatta debatten med fokus på de belarusiska myndigheternas övergrepp mot oppositionella och demonstranter.

Beslutet att hålla debatten fattades efter stöd från 25 av människorättsrådets 47 medlemmar. Det är sjätte gången i rådets 14-åriga historia som en sådan extrainsatt, så kallad "brådskande debatt", hålls.

"Trovärdiga anklagelser"

Omfattande protester har skakat landet efter valet den 9 augusti, som Aleksandr Lukasjenko påstår sig ha vunnit med 80 procent av rösterna.

Den auktoritäre presidenten, som styrt landet i 26 år, har vägrat gå med på kraven om att kliva åt sidan och har vänt sig till Ryssland för hjälp med att hålla fast vid makten.

EU, som begärt ett möte i rådet, har lagt fram ett resolutionsutkast där man uttrycker oro över "trovärdiga anklagelser om människorättsövergrepp som har ägt rum i Belarus inför presidentvalet 2020 och efteråt", samt utbredda trakasserier mot oppositionen, människorättsförsvarare och journalister.

FAKTA

Fakta: Protesterna i Belarus

Belarus nu 65-årige president Aleksandr Lukasjenko har suttit vid makten i den tidigare Sovjetrepubliken Belarus sedan 1994, och brukar kallas Europas sista diktator.

Efter presidentvalet den 9 augusti 2020 – då Lukasjenko utropade sig till segrare och hävdade att han vunnit 80 procent av rösterna – utbröt protester av en omfattning som inte skådats sedan Sovjetunionens upplösning.

Tusentals personer har sedan dess gripits och vittnesmålen om polismisshandel och tortyr är många.

Kultur och nöje

Weinstein blir av med kunglig medalj

Filmproducenten Harvey Weinstein avtjänar ett 23-årigt fängelsestraff för våldtäkt och sexuellt övergrepp. Arkivbild.
Foto: Seth Wenig/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Den sexbrottsdömde filmproducenten Harvey Weinstein blir av med den kungliga hedersmedalj han fick av det brittiska kungahuset 2004.

Weinstein fick hedersutmärkelsen för sina insatser i filmbranschen. I mars i år dömdes han till 23 års fängelse för våldtäkt och sexuellt övergrepp – en dom han nu avtjänar.

I ett officiellt tillkännagivande bekräftas att drottning Elizabeth II har tagit tillbaka Weinsteins utmärkelse och att hans namn ska raderas ur den kungliga orderns register.

Utrikes

Belarusisk oppositionspolitiker kvar i häkte

Den belarusiska oppositionsledaren Maria Kolesnikova. Arkivbild.
Foto: Sergei Grits/AP/TT
Utrikes
Utrikes

En domstol i Belarus har beslutat att den belarusiska oppositionspolitikern Maria Kolesnikova ska vara fortsatt häktad tills det att hon ställs inför domstol den 8 november. Det uppger hennes advokat enligt den statliga ryska nyhetsbyrån Ria.

Kolesnikova, en av de framträdande oppositionsföreträdarna i Belarus, försvann den 7 september i Minsk och enligt vittnesuppgifter ska hon ha tvingats in i en bil av maskerade män. Hon dök kort därefter upp vid gränsen till Ukraina med andra oppositionella där hon rev sönder sitt pass för att inte bli tvingad att lämna landet.

Kolesnikova placerades efter detta i häkte och anklagas för ha uppviglat till handlingar i syfte att skada den nationella säkerheten. För det riskerar Kolesnikova upp till fem års fängelse.

Efter presidentvalet i Belarus den 9 augusti, då den mångårige ledaren Aleksandr Lukasjenko utropade sig som segrare, utbröt enorma protester i landet och tusentals personer har sedan dess gripits.

NÄSTA ARTIKEL