GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Miljökatastrof och guld i ny Gertten-film

Kultur och Nöje 18 mars skulle dokumentärfilmfestivalen CPH Dox i Köpenhamn startat med flera skånska filmer på programmet. På grund av coronarestriktionerna flyttar festivalen till nätet. Fredrik Gerttens och Sylvia Vollenhovens Jozi Gold skulle haft världspremiär där men får nu nöja sig med release digitalt och på svensk bio 3 april. Och så galapremiär i Malmö 23 mars och Simrishamn 26 mars.
Publicerad 17 mars 2020 • Uppdaterad 25 november 2021

Runt Johannesburg i Sydafrika reser sig sedan länge enorma slagghögar från områdets många guldgruvor. Slagghögar som förorenar så väl luft som vatten med tusentals ton radioaktivt avfall.

I dokumentärfilmen Jozi Gold följer Malmöregissören Fredrik Gertten och hans sydafrikanska kollega Sylvia Vollenhoven den något osannolika men imponerande miljökämpen Mariette Liefferinck.

I höga klackar och fullpepprad med tunga fakta tar hon strid mot gruvbolag och stat som tjänat pengar på guldet men gör allt de kan för att komma undan miljöansvaret.

– Det är en gigantisk miljökatastrof som ingen riktigt vågar ta tag i, säger Fredrik Gertten när jag träffar honom på WG Films kontor i Malmö. När det blåser kan förorenad sand från slagghögarna flyga iväg otroligt långt, man har hittat spår borta i Tasmanien utanför Australien. Det här slagghögarna har sjunkit 30 meter så det är alltså tusentals ton som flyger iväg. Det här är extremt omoraliskt och oansvarigt.

I inledningen av Jozi Gold berättas att en tredjedel av allt guld i världen kommer från de här gruvorna vid Johannesburg och att det handlar om enorma rikedomar som sedan till största delen skeppats ut ur landet.

– När man räknar på vad det skulle kosta att rehabilitera området hamnar man på summor som motsvarar allt som en gång grävts ut här, säger Fredrik Gertten.

Idén till Jozi Gold kom från en sydafrikansk regissör som följt Mariette Liefferinck och hennes kamp under en längre period.

– När han fick trillingar kunde han inte genomföra projektet och vi fick en förfrågan om att ta över, berättar Fredrik Gertten som då var bestämd med att han ville ha med den sydafrikanska journalisten och filmaren Sylvia Vollenhoven i arbetet.

– Jag jobbade en del i Sydafrika under 80- och 90-talet och lärde känna henne då, berättar han. 1986 gjorde jag en intervju med henne för Journalisten, hon var krönikör för Expressen då. Dagen efter störtade flygplanet med Mozambiques president och Sylvia och jag hyrde ett plan och åkte dit tillsammans och blev också vänner.

På telefon från Sydafrika berättar Sylvia Vollenhoven att hon i början var tveksam till att gå in i filmprojektet.

– Jag var inte säker på att jag ville eftersom centralkaraktären var en vit afrikaanskvinna. Jag var inte intresserad av en historia där en vit kvinna ska komma och rädda oss, förklarar hon. Men sedan träffade jag Mariette och ändrade helt uppfattning.

Vad var det med henne som gjorde det?

– Hon är en så fascinerande karaktär och jag kunde se hur bra hon skulle fungera på film, och hur folk skulle kunna relatera till henne. Som professionell berättare kunde jag också se hur hon fungerar på många olika nivåer. Hon kan sitt ämne väl samtidigt som hon är underhållande och du hittar inte många seriösa miljöaktivister som är roliga samtidigt. Hon arbetar också i en värld som är full av testesteronstinna män som är vana att ignorera personer som henne och därför inte riktigt ser henne komma. Innan de vet ordet av är de fångade och får ta emot allvarliga anklagelser.

– Det fina är också att Mariette visar att en miljökämpe, eller en människa som gör skillnad, kan se ut på alla sätt, säger Fredrik Gertten om filmens centralkaraktär. Vi har Greta Thunberg i Sverige och här har vi en mormor, en ensam vit tant, som kör ut i de värsta slumområden och har en enorm respekt. Och Mariette har lyckats ändra Sydafrikas lagstiftning och haft enorma framgångar. Att guldgruvorna runt Johannesburg ligger bakom en enorm miljökatastrof som ingen velat ta tag i och kanske inte så många känner till håller även Sylvia Vollenhoven med om.

– Jag måste erkänna att jag skämdes lite när jag började arbeta med filmen. För länge sedan bodde jag i Johannesburg med min moster som var lärare på en förskola. Hon brukade berätta hur mycket mer sjuka barnen där var under vissa perioder på året när det blåste mycket. De fick också hudsjukdomar och andningsproblem. Just då var jag fullt upptagen med att skriva om Sydafrikas förvandling till demokrati och lyssnade inte så mycket på henne. Hon dog sedan av cancer och när jag började jobba med filmen tänkte jag tillbaka på allt hon berättat och förstod hur de här enorma slagghögarna ignoreras för att många inte vet hur farliga de är.

– Man har sett det här landskapet hela tiden men en paradox är att nästan ingen talade om miljön då, instämmer Fredrik Gertten. Man talade om ekonomin, om gruvarbetarna som en viktig faktor i apartheidkampen men inte om miljön.

Jozi Gold hade premiär i Sydafrika redan i somras och Fredrik Gertten beskriver hur de i samband med det bedrivit en impact-kampanj.

– Vi har ett team som har visat den i alla gruvsamhällen och i bostadsområden och även på till exempel universiteten, berättar han. Och vi har fått tidningsrubriker i Sydafrika som säger att det här visste vi inte . Det är ganska skakande eftersom grustagen verkligen är påtagliga. De är som en elefanten i rummet. Synliga men man vill inte se dem för att samhället är så otroligt beroende av penningflödet som gruvorna skapar. Kunskapen finns visserligen på universiteten men ingen lyssnar. Och så kommer då Mariette som är självlärd och envis som djävulen och plockar ut kunskapen och börjar berätta.

– Reaktionerna efter filmvisningen har verkligen varit en växande process, berättar Sylvia Vollenhoven. Folk och organisationer går samman och filmen har förenat många grupper och fått dem att förstå att tillsammans kan de stötta Mariettes och andras arbete och sätta tryck på regeringen. Filmen hjälper verkligen folk att förstå hur stort det här problemet är. Efter visningarna i Sydafrika var alltså planen att ta både filmen och kampanjen vidare ut i världen med CPH Dox som startskott. Nu blir det i alla fall bio- och onlinepremiär i Sverige 3 april och Fredrik Gertten menar att filmen i högsta grad är relevant utanför Sydafrika.

– Om vi pratar gruvdrift i Hörby, på Österlen eller i Jokkmokk eller Kiruna så är det viktigt för gruvmotståndare och gruvförespråkare att se Jozi Gold, säger han. Här har vi en befolkning och en stad som vet hur det ser ut hundra år senare. Det finns något att lära här, ett facit. Det här är en industri som lovar guld och gröna skogar. Och guld blir det, men inga gröna skogar.

bild 1/5
Fredrik Gertten och hans kollega Sylvia Vollenhoven har arbetat med Jozi Gold i sex, sju år. Foto: Gunilla Wedding
Sylvia Vollenhoven är journalist, dramatiker och filmare. Hon är också professor vid universitet i Johannesburg där hon undervisar i journalistik, tv och film. Pressbild
Fredrik Gertten och hans kollega Sylvia Vollenhoven har arbetat med Jozi Gold i sex, sju år. Foto: Gunilla Wedding
Fakta:

Visningar av Jozi Gold i Skåne*:

24 mars: Galapremiär Doc Lounge Malmö

26 mars: Galapremiär Gylleboverket, Simrishamn

3 april: Svensk biopremiär på biograf Spegeln i Malmö och Kino i Lund

3 april blir det också onlinerelease vilket innebär att det kommer att var möjligt att betala för att se filmen digitalt

* Datumen gäller naturligtvis med reservation för att coronasituationen kan påverka ytterligare

Gunilla WeddingSkicka e-post
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.