Tillväxtverket lovar generöst med krishjälp
Regeringen beslöt i går att företag som drabbas av coronakrisen ska kunna erbjudas permitteringsstöd. Staten täcker upp ungefär halva lönekostnaden, i stället för att företaget varslar sina anställda, och där den anställde får behålla drygt 90 procent av lönen.
Men frågan är vilka företag som kan komma ifråga? Det är Tillväxtverket som har fått i uppdrag av regeringen att administrera stödet och avgöra vilka som kan få krishjälpen.
Enighet krävs
För det första krävs kollektivavtal där både fack och arbetsgivare är eniga om att trycka på krisknappen. Om kollektivavtal saknas ska minst 70 procent av arbetstagarna godkänna permitteringsförslaget.
Men exakt hur omfattande krisen ska påverka företaget, exempelvis hur stort intäktsbortfallet ska vara, för att kunna få statligt permitteringsstöd är oklart i det här läget. Detaljerna ska preciseras närmsta veckorna.
Grunden är att Tillväxtverket kommer att göra en bedömning som kommer att vara generös, men i det här läget ha koppling till coronavirusets härjningar, enligt Tim Brooks, chef för Tillväxtverkets avdelning för företag.
– I dagsläget finns inga hårda detaljer, säger han.
Från 16 mars
Hjälpen kommer att gälla retroaktivt från 16 mars, även om reglerna först träder i kraft 7 april. Det innebär att Tillväxtverket inte kommer att ha möjlighet att ta emot ansökningar från företag förrän 7 april, enligt Tim Brooks.
Mer information om förutsättningar att söka stödet finns på verksamt.se och tillväxtverkets sajt.
Olle Lindström/TT
Fakta: Förslaget i korthet
Förslaget innehåller flera olika nivåer av permittering där arbetstagaren kan gå ned i arbetstid till 80, 60 eller 40 procent.
I 40-procentsexemplet innebär förslaget att en arbetstagare med en månadslön på 32 700 kronor som minskar sin arbetstid till 40 procent kommer få behålla 92,5 procent av sin lön, det vill säga 30 200 kronor.
Samtidigt minskar arbetsgivarens kostnader för arbetstagaren till 47,5 procent, från 43 000 för lön och arbetsgivaravgifter till 20 425 kronor. Staten står för resterande del av kostnaden, det vill säga 19 350 kronor som motsvarar 75 procent av den totala kostnaden för arbetstidsminskningen.
Källa: Regeringen
