Utrikes

Instängd gruvarbetare: Så klarar du isolering

Mario Sepúlveda har blivit 'Super Mario' med världen efter gruvolyckan 2010. Arkivbild.
Mario Sepúlveda har blivit "Super Mario" med världen efter gruvolyckan 2010. Arkivbild.
Fotograf: Seth Wenig/AP/TT
Utrikes
Utrikes De var fast i underjorden i 69 dagar. Här är några av de chilenska gruvarbetarnas bästa tips till alla som sitter isolerade till följd av coronavirusets härjningar i världen.

– Ge inte upp hörrni! Humor är väldigt viktigt, säger Mario Sepúlveda.

Sepúlveda kallades ibland "korrespondenten från helvetet" tack vare sina videoupptagningar och referat av livet i fångenskap. I över två månader satt "Super Mario" och 32 av hans kollegor fast omkring 700 meter under jord efter ett ras i San José-gruvan i norra Chile 2010.

Nu vill de ge sina bästa tips för hur man överlever långsamma dagar i hemkarantän och isolering – vilket har blivit verklighet för många människor runt om i världen i coronavirusets spår.

– Organisera hemmet! Sätt upp och håll fast i rutiner för att inte bli uttråkad. Det finns många saker som fortfarande går att göra, säger Sepúlveda som uppmanar alla att följa råden om att tvätta händerna och skapa distans mellan människor.

Förmannen Luís Urzua var siste man att räddas. Känslan av gemenskap och långa samtal tog honom genom den svåra tiden i gruvan.

– Det andra som hjälpte oss var att be. Vi bad inte Gud att hjälpa oss, utan att andra människor skulle ha kraften och viljan att fortsätta försöka hitta oss, säger han.

FAKTA

Fakta: Gruvolyckan i Chile 2010

De 33 gruvarbetarna satt fast i guld- och koppargruvan i San José på 688 meters djup. Gruvan ligger några mil från staden Copiapó som ligger i Atacamaöknen.

Efter raset lyckades gruvarbetarna ta skydd i ett skyddsrum på 52 kvadratmeter där det även fanns lite mat och vatten.

Den 22 augusti 2010 fick omvärlden ett livstecken från gruvarbetarna efter att ett meddelande lyckats följa med en borr upp. Det dröjde dock fram till den 12 oktober innan hjälparbetarna lyckades borra ett tillräckligt stort hål för att få upp de instängda männen.

Inrikes

"Var ärlig och berätta om du har symtom"

Rickard Svedjesten med kollegan Johan Hallstensson förbereder räddningspulkan för utryckning på fjället
Rickard Svedjesten med kollegan Johan Hallstensson förbereder räddningspulkan för utryckning på fjället
Fotograf: Helena Larsson / TT
Inrikes
Inrikes Inför påskens anstormning av turister uppmanar Rickard Svedjesten, ordförande i Svenska fjällräddares riksorganisation, nödställda att vara ärliga och tala om för larmoperatören om de har symtom på coronasmitta.

– Vi har haft två misstänkta fall av corona. De hade varit ute på tur ett par dagar när de insjuknade samtidigt. Men de agerade precis som vi vill och berättade för larmoperatören att de kanske var smittade, säger Rickard Svedjesten, som är fjällräddare i Oviksfjällen i Jämtland.

För fjällräddarna är det viktigt att få information om nödställda misstänks vara coronasmittade för att kunna förbereda sig.

Bra direktiv

– Vi har fått nya, bra direktiv av polisen och har med oss handskar och andningsmasker. Vi måste också hålla ett avstånd till personen vi ska hjälpa för att hindra en smittspridning i vår fjällorganisation. Därför kommer vi att dirigera personen att kliva i pulkan själv innan vi kör dem till närmaste farbara väg, där ambulans eller annan transport väntar, säger Rickard Svedjesten.

När fjällräddarna har använt en pulka tas den in för desinfektion och filtar tvättas.

Rickard Svedjesten ser inga tecken på att det ska komma färre besökare i påsk än det brukar göra.

Fullt upp

– Vi fjällräddare kommer att ha fullt upp. Det är redan ganska mycket folk häruppe och vi vet att det kommer ännu fler under påsken. En del av dem kommer att skada sig och behöva hjälp ner från fjällen.

Han förstår att folk vill gå på tur när det är som finast.

– Det finns inget finare än att gå på tur med familjen långt från alla människor i påsktider, men det är oerhört viktigt att man tänker på att vindskydden är ett nödskydd. Jag vill att folk respekterar det och inte går in där bara för att äta sin matsäck. Det är viktigt för att förhindra smittspridning.

Petronella Uebel/TT

Rickard Svedjesten, ordförande Svenska Fjällräddares Riksorganisation, uppmanar nödställda att berätta om de har symtom av coronavirus när de larmar.
Rickard Svedjesten, ordförande Svenska Fjällräddares Riksorganisation, uppmanar nödställda att berätta om de har symtom av coronavirus när de larmar. Fotograf: Helena Larsson / TT
Rickard Svedjesten, ordförande Svenska Fjällräddares Riksorganisation, är övertygad om att fjällräddarna kommer att ha mycket att göra i påsk trots att Folkhälsomyndigheten uppmanat fjällturister att tänka till innan de åker.
Rickard Svedjesten, ordförande Svenska Fjällräddares Riksorganisation, är övertygad om att fjällräddarna kommer att ha mycket att göra i påsk trots att Folkhälsomyndigheten uppmanat fjällturister att tänka till innan de åker. Fotograf: Helena Larsson / TT
Rickard Svedjesten och Johan Hallstensson visar hur andningsmasken fungerar.
Rickard Svedjesten och Johan Hallstensson visar hur andningsmasken fungerar. Fotograf: Helena Larsson / TT

Utrikes

Redan utsatta drabbas hårdast av pandemin

I omstridda Kashmir har Indien infört rörelserestriktioner sedan coronasmitta bekräftats.
I omstridda Kashmir har Indien infört rörelserestriktioner sedan coronasmitta bekräftats.
Fotograf: Dar Yasin/AP/TT
Utrikes
Utrikes Krigshärdar, flyktingläger och kåkstäder. De människor som redan har minst riskerar att drabbas hårdast av coronapandemin.

I vanliga fall arbetar Unicefs hälsochef Stefan Swartling Peterson på huvudkontoret i New York. Men sedan USA i pandemins spår portat européer försöker han i stället samordna FN-fondens coronainsatser på distans från Uppsala.

– Det vi i Unicef nu satsar på är smittskyddsinformation till familjer och att stödja lokal sjukvård, säger han.

Unicefs arbetar för att förbättra utsatta barns livsvillkor i över 190 länder. Organisationens målgrupp riskerar att drabbas extra hårt när virusepidemin nu sveper över världen.

– Fattiga människor som bor i slumområden eller flyktingläger är mer utsatta. Bor man tätt så ökar förutsättningarna för spridning. 55 procent av invånarna i Afrika söder om Sahara bor i slumoråden där vatten och sanitet ofta saknas. Det samverkar med ekonomisk utsatthet och blir på många sätt den perfekta stormen för ett snabbt smittoförlopp, säger Swartling Peterson.

Unicef oroas särskilt över omotiverade eller feltajmade skolstängningar.

– Det är en mycket kraftfull åtgärd som man bara bör sätta in när det faktiskt är dags. För utsatta barn är skolan en trygghet och den plats där man får dagens kanske enda mål.

Dessutom riskerar barn från resurssvaga hushåll att komma i kläm när de ekonomiska hjulen slutar att snurra.

– I Sverige pratar vi om extra föräldradagar, men den typen av trygghetssystem finns inte i större delen av världen. På många håll är föräldrarnas arbetslöshet lika med akut hunger. Vi kontantstöttar redan nu, exempelvis i Jemen, direkt in i behövandes mobiler. Motsvarande kan vi behöva göra i flera länder, säger Swartling Peterson.

Afrikagrupperna

Biståndsorganisationerna förbereder sig för att hantera den ytterligare påfrestning pandemin oundvikligen kommer att utgöra.

– Vi har skickat ut en första enkät om riskhanteringen till våra samarbetspartner. Det är svårt att göra en prognos i dagsläget. På kort sikt drabbas alltid de redan sårbara hårdast. I ett lite större perspektiv kommer det här att innebära lågkonjunktur i många länder och därmed påverka det internationella biståndet negativt. Den långsiktiga mobiliseringen för kvinnors rättigheter i ett utvecklingsperspektiv tappar fart under en humanitär kris, säger Afrikagruppernas generalsekreterare Louise Lindfors.

Det finns en förhoppning om att Afrikas till följd av en ung befolkning – medianåldern ligger runt 20 år – ska besparas de värsta konsekvenserna av en infektion som i första hand är farlig för äldre. Samtidigt finns faktorer som verkar i motsatt riktning.

– I Moçambique är våra partner väldigt oroliga. Landet har en hög hiv-prevalens vilket med stor sannolikhet innebär att fler yngre hamnar i riskgruppen, säger Lindfors.

Röda Korset

I inbördeskrigets Syrien blir pandemin en ytterligare belastning för ett sjukvårdssystem som redan ligger i ruiner.

– De flesta sjukhusen är ju förstörda efter alla år av krig och de som är i drift har svårt att fylla på med medicin och utrustning. Många läkare har dött, andra har flytt. Det är ett minst sagt ansträngt läge och det är klart att coronapandemin kommer att göra det ännu värre, säger Andrei Engstrand-Neacsu, Mellanösternchef på svenska Röda Korset.

Röda Korset förbereder flera hjälpsändningar med skyddsutrustning för sjukvårdspersonal.

– Som en första åtgärd kompletteras nu också varje matdistribution och besök på våra hälsokliniker med information om corona och hur man bäst kan skydda sig. Det är det vi kan göra i dagsläget, säger Engstrand-Neacsu.

– Men det är klart att i flyktingläger där människor bor ovanpå varandra i ohälsosamma miljöer så är risken för spridning enorm.

Hälsoinvesteringar

Det främsta rådet för att minska smittspridning är att tvätta händerna med tvål och vatten. Men globalt saknar var fjärde av alla sjukvårdsinrättningar tillgång till rinnande vatten.

Är då allt nattsvart för världens utsatta människor och regioner? Unicefs hälsochef ser ett möjligt ljus efter mörkret.

– Jag har ju ägnat 20 år av mitt liv åt att fästa uppmärksamhet på att 800 000 barn dör i lunginflammation varje år, det är fortfarande den största dödsorsaken. Jag ser en stor möjlighet för länder med svaga hälsosystem att göra investeringar när Världsbanken, Globala fonden och vaccinalliansen nu ställt stora summor till förfogande, säger Swartling Peterson.

– Winston Churchill lär ha sagt att man aldrig ska låta en god kris gå förlorad. Jag och mitt team jobbar nu på att stötta länderna att söka dessa pengar för att bygga upp hälsosystem som får möjlighet att verka bortom covid-19.

Ivar Andersen/TT

Trots viruslarm är tåget i sydafrikanska Soweto är som vanligt överfullt. I ekonomiskt utsatta områden har människor inte råd att sluta arbeta även om det kan minska smittspridningen, varnar hjälporganisationer.
Trots viruslarm är tåget i sydafrikanska Soweto är som vanligt överfullt. I ekonomiskt utsatta områden har människor inte råd att sluta arbeta även om det kan minska smittspridningen, varnar hjälporganisationer. Fotograf: Themba Hadebe/AP/TT
En kvinna hämtar vatten i ett av den indiska huvudstaden Delhis slumområden. Bristen på rinnande vatten i världens kåkstäder förväntas förvärra smittspridningen allvarligt.
En kvinna hämtar vatten i ett av den indiska huvudstaden Delhis slumområden. Bristen på rinnande vatten i världens kåkstäder förväntas förvärra smittspridningen allvarligt. Fotograf: Altaf Qadri/AP/TT
Hjälporganisationer har varnat för att ett coronautbrott i det överfulla flyktinglägret Moria på grekiska Lesbos skulle få förödande konsekvenser.
Hjälporganisationer har varnat för att ett coronautbrott i det överfulla flyktinglägret Moria på grekiska Lesbos skulle få förödande konsekvenser. Fotograf: Aggelos Barai/AP/TT
En man bär ansiktsmask på marknaden. Megastäder som filippinska Manila, där människor bor tätt och fattigdomen är utbredd, är en tacksam grogrund för smittspridning.
En man bär ansiktsmask på marknaden. Megastäder som filippinska Manila, där människor bor tätt och fattigdomen är utbredd, är en tacksam grogrund för smittspridning. Fotograf: Aaron Favila/AP/TT

FAKTA

Fakta: Fattigdom förvärrar

Utsatthet minskar motståndskraften vid en kris. Dessutom samverkar olika typer av utsatthet och skapar ytterligare sårbarhet. Här är några grupper och områden enligt biståndsorganisationer riskerar att drabbas extra hårt av coronapandemin.

Slumområden: Globalt sett bor nästan 30 procent av världens befolkning i slumområden, enligt Världsbankens senaste siffror. Områdena är tätbefolkade och rinnande vatten en bristvara.

Krigshärdar: Stora delar av sjukvårdssystemet slås ofta i spillror av krig, vilket innebär lägre tillgång till vård och mindre resurser för att bekämpa ett virusutbrott.

Flyktingläger: Extrem trängsel, långa köer till mat- och medicinutdelningar, bristande tillgång till vård och rinnande vatten gör flyktingläger till en högriskmiljö för spridning.

Fattiga: För ekonomiskt utsatta kan arbetslöshet innebära akut svältrisk. Det ökar risken att människor tvingas kompromissa med exempelvis karantänsregler. Fattiga har också generellt lägre tillgång till vård och vatten.

Redan sjuka: För den som redan har sjukdomar ökar faran med covid-19. Det riskerar att slå mot exempelvis länder i södra Afrika som Sydafrika och Zimbabwe där 20 procent av den vuxna befolkningen har hiv, enligt Världshälsoorganisationens siffror.

Källor: Unicef, Röda Korset, Afrikagrupperna.

Kultur och nöje

Biografer i Kina stänger – igen

Biografer i Kina håller stängt igen, efter att nyligen ha öppnat på nytt i liten skala. Arkivbild.
Biografer i Kina håller stängt igen, efter att nyligen ha öppnat på nytt i liten skala. Arkivbild.
Fotograf: Alexander F. Yuan/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Hundratals biografer i Kina har den senaste tiden åter slagit upp dörrarna för allmänheten i takt med coronavirusets tillbakagång i landet. Nu stänger samtliga biografer i landet igen efter nya beslut från högre instans, skriver The Guardian.

En officiell förklaring till varför biograferna i landet stänger ännu en gång saknas, men industriexperter spekulerar i att det kan handla om rädslan för en andra våg av coronasmittade.

Den kinesiska biopubliken hade inte hunnit komma tillbaka i någon större utsträckning. I provinserna Fujian and Guangdong såldes inte en enda biljett vid dagen för nyöppnandet tidigare i mars, enligt uppgifter från det privata biljettförsäljningsföretaget Maoyan, och biograferna har i huvudsak visat populära kinesiska filmer i repris.

Utrikes

Rysk ilska höjer temperaturen på Svalbard

Barentsburg är ett ryskt gruvsamhälle som ligger på den norska ögruppen Svalbard i Arktis. Här bor omkring 500 personer som främst jobbar med turism eller gruvdrift.
Barentsburg är ett ryskt gruvsamhälle som ligger på den norska ögruppen Svalbard i Arktis. Här bor omkring 500 personer som främst jobbar med turism eller gruvdrift.
Fotograf: Jonas Ekströmer/TT
Utrikes
Utrikes När isarna smälter på Svalbard ökar de storpolitiska spänningarna. En olönsam kolgruva och satsning på turism har blivit symboler för maktkampen på den arktiska ögruppen.

Kilometer efter kilometer av snötäckta vidder passerar när skotern arbetar sig fram genom den arktiska vildmarken. Här och var bökar en ren på jakt efter mat men annars är det inte mycket som stoppar blicken från att vandra mellan de spetsiga fjälltopparna.

Plötsligt stiger en mörk rökstrimma över det bildsköna landskapet.

Här – som en kapsel frusen i tid och rum i Norra ishavet – ligger en rysk bosättning med omkring 500 invånare. På Svalbard finns endast fyra mil väg och det går bara att ta sig hit till Barentsburg med skoter på vintern och båt på sommaren.

– Det var lite konstigt i början. Men nu har jag bott här i snart fem år, säger Ivan Velichenko till TT:s utsända i Barentsburg.

Olönsamt kol

Det ryska statliga företaget Arktikugol har i årtionden bedrivit gruvdrift i Barentsburg. Men kolet har blivit en allt mindre lönsam affär. I stället satsar man – precis som i Longyearbyen sex mil bort – allt mer på att locka besökare. För att lyckas med det har det nedgångna samhället fått sig en rejäl ansiktslyftning. Och numera jobbar nästan lika många med turism som i kolgruvan. Den senare sköts främst av ukrainare.

– Vi har en perfekt mix av det forna Sovjetunionen här. Men vi försöker att inte prata så mycket politik. Du vet, det här är en ö och det finns ingenstans att fly, säger 32-årige Velichenko som jobbar på gruvföretagets turistavdelning.

Det sovjetiska arvet manifesteras tydligt genom ett betongmonument med texten "vårt mål är kommunism". Strax intill blickar världens näst nordligaste Leninstaty ned mot den dimtäckta hamnen. Där lägger kryssningsfartyg till om sommaren. Och ett par gånger i månaden kommer en båt med mat och byggmateriel.

– Vi hoppas få en större livsmedelsbutik där vi bättre kan förvara grönsaker. All vinst går till att rusta upp, så att besökare och lokalinvånare ska trivas. Barentsburg är Rysslands huvudstad på Svalbard och viktig för Moskva.

Storpolitik

Och det är inte bara förra årets 37 000 besökare som har vänt blicken mot Barentsburg. Det är också en skådeplats för storpolitik.

Rysslands intressen på Svalbard har främst kretsat kring ekonomi och forskning samt indirekt också kring säkerhetspolitik. Enligt Svalbardtraktaten får öarna inte användas till militära ändamål och det har varit viktigt för Moskva att vara på plats för att kontrollera att det efterföljs.

Svalbardstraktaten erkänner Norges suveränitet men ger också medborgare i de länder som har skrivit under avtalet rätt att bedriva näringsverksamhet samt ägna sig åt jakt och fiske på samma villkor som norrmän. I februari var det hundra år sedan fördraget trädde i kraft. Innan betraktades Svalbard som "terra nullius" – ingenmansland, ett arktiskt vilda västern om man så vill. Men efter 1920 har Norge och Ryssland varit de viktigaste aktörerna.

Rysk kritik

Lagom till hundraårsjubileet skrev Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov ett argt brev till Oslo. Han är missnöjd med hur Norge styr över Svalbard och menar att begränsningar i helikoptertrafik och nya naturreservat utgör hinder för rysk näringsverksamhet. Den omstridda fiskevärnszonen får sig också en känga.

Kritiken är återkommande. Norska företrädare framhåller att begränsningar sätts upp av miljöhänsyn och att alla behandlas lika.

– Ryssarna hävdar en dold agenda, en påstådd vilja från Norge att begränsa den ryska närvaron. Vissa aktörer kopplar också den politiken till Natos och USA:s intressen i regionen, säger Katarzyna Zysk, professor i internationella relationer vid norska institutet för försvarsstudier.

– Ryssland har tydligt signalerat att man vill upprätthålla och stärka det ryska fotfästet på Svalbard, som en viktig del för landets positioner i västra Arktis. Alltså ligger intresset främst i själva närvaron, oavsett om det är ekonomiskt gynnsamt eller inte.

Rustar upp

I takt med att klimatförändringarna får isarna att smälta stiger spänningarna mellan västländer och Ryssland i Arktis. Det ökade intresset för nya sjövägar och orörda naturresurser märks inte bara genom USA:s president Donald Trumps lust att köpa Grönland.

Ryssland har förstärkt sin arktiska brigad vid baserna på Kolahalvön. Också Norge har rustat upp och stod 2018 värd för den stora Natoövningen Trident Juncture. Rysslands annektering av Krim och militärövningar i arktiska vatten har fått Svalbard att segla högre upp på försvarsalliansens dagordning.

– Sedan 2008 har Ryssland i vissa perioder antagit en mer konfrontativ linje och kommit med skarpare kritik mot Norge. I juli samma år meddelade det ryska försvarsdepartementet att Nordflottan skulle "återuppbygga" sin permanenta närvaro i Arktis, inklusive patrullering av området kring Svalbard, säger Zysk.

"Goda grannar"

Men de geopolitiska spänningarna märks inte särskilt mycket på marken. Ivan Velichenko försöker att inte oroa sig över risken att hamna i kläm mellan länder med strategiska intressen i Arktis.

– Visst skulle något kanske kunna hända, men det får politikerna hantera. De bor inte här, men bestämmer allt ändå. Vi lever våra liv som vanligt och följer bara vad huvudstäderna bestämmer, säger han.

Sysselmannen Kjerstin Askholt, den norska regeringens högsta representant på Svalbard, känner sig alltid välkommen till det ryska gruvsamhället. Varannan månad träffar myndigheten företrädare för Arktikugol och det finns såväl kulturellt som idrottsligt utbyte mellan Longyearbyen och Barentsburg.

– Vi har en god relation med ryssarna. Med det sagt så är det inte så att vi inte har diskussioner, men det har vi med Store Norske och andra företag också. Som miljömyndighet ligger det i sakens natur att vi inte alltid är överens, säger hon.

– Men vi överlåter politiken till Oslo och försöker att vara goda grannar.

Sofia Eriksson/TT

Det ryker från skorstenarna i Barentsburgs utkanter. Hundspann är bara en av många aktiviteter som erbjuds turister i det ryska gruvsamhället – i hopp om att locka fler besökare när koldriften blir allt mindre lönsam.
Det ryker från skorstenarna i Barentsburgs utkanter. Hundspann är bara en av många aktiviteter som erbjuds turister i det ryska gruvsamhället – i hopp om att locka fler besökare när koldriften blir allt mindre lönsam. Fotograf: Jonas Ekströmer/TT
Ivan Velichenko jobbar med turism i Barentsburg.
Ivan Velichenko jobbar med turism i Barentsburg. Fotograf: Jonas Ekströmer/TT
Ivan Velichenko bor och jobbar med turism i det ryska gruvsamhället Barentsburg. Här står han framför Arktikugols gruvkontor.
Ivan Velichenko bor och jobbar med turism i det ryska gruvsamhället Barentsburg. Här står han framför Arktikugols gruvkontor. Fotograf: Jonas Ekströmer/TT
I Barentsburg finns världens näst nordligaste Leninstaty. Den nordligaste finns i den gamla sovjetiska spökstaden Pyramiden, som också ligger på Svalbard.
I Barentsburg finns världens näst nordligaste Leninstaty. Den nordligaste finns i den gamla sovjetiska spökstaden Pyramiden, som också ligger på Svalbard. Fotograf: Jonas Ekströmer/TT
I det ryska gruvsamhället Barentsburg på Svalbard finns världens näst nordligaste Leninstaty. Den nordligaste finns i den gamla sovjetiska spökstaden Pyramiden, som också ligger på Svalbard.
I det ryska gruvsamhället Barentsburg på Svalbard finns världens näst nordligaste Leninstaty. Den nordligaste finns i den gamla sovjetiska spökstaden Pyramiden, som också ligger på Svalbard. Fotograf: Jonas Ekströmer/TT
'Kommunism är målet' står det på betongmonumentet.
"Kommunism är målet" står det på betongmonumentet. Fotograf: Jonas Ekströmer/TT
Det ryska statliga företaget Arktikugol har bedrivit gruvdrift i Barentsburg i årtionden.
Det ryska statliga företaget Arktikugol har bedrivit gruvdrift i Barentsburg i årtionden. Fotograf: Jonas Ekströmer/TT
Av Barentsburgs 500 invånare är omkring 70 barn. Till höger i bild syns skolan.
Av Barentsburgs 500 invånare är omkring 70 barn. Till höger i bild syns skolan. Fotograf: Jonas Ekströmer/TT
Sysselmannen Kjerstin Askholt är den norska regeringens högsta representant på Svalbard. Hon vill inte prata storpolitik, men tycker att relationen mellan Longyearbyen och Barentsburg är god.
Sysselmannen Kjerstin Askholt är den norska regeringens högsta representant på Svalbard. Hon vill inte prata storpolitik, men tycker att relationen mellan Longyearbyen och Barentsburg är god. Fotograf: Jonas Ekströmer/TT
Barentsburg satsar allt mer på att locka turister och byggnader i det lilla samhället har fått sig en rejäl ansiktslyftning de senaste åren. På vintern går det bara att ta sig hit med skoter.
Barentsburg satsar allt mer på att locka turister och byggnader i det lilla samhället har fått sig en rejäl ansiktslyftning de senaste åren. På vintern går det bara att ta sig hit med skoter. Fotograf: Jonas Ekströmer/TT

FAKTA

Fakta: Halvvägs till Nordpolen

Svalbard ligger i Norra ishavet, ungefär halvvägs mellan norska fastlandet och Nordpolen.

Omkring 2 400 personer från ett 50-tal länder bor i Longyearbyen på huvudön Spetsbergen. Därtill bor omkring 500 i den ryska gruvstaden Barentsburg och den sovjetiska spökstaden Pyramiden. Ny-Ålesund och Hornsund huserar forskare.

Enligt 1920 års Svalbardstraktat tillhör ögruppen Norge. Övriga nationer som har undertecknat avtalet äger dock tillträde till öarna och kan driva näringsverksamhet där. Norsk lagstiftning gäller och förvaltningen lyder under det norska justitiedepartementet.

Den lokala administrationen leds av sysslomannen i Longyearbyen.

Svalbard är demilitariserat och får inte användas för krigsändamål. Till följd av de ryska militära anläggningarna på Kolahalvön anses dock ishavsområdena runt Svalbard ha stor militärstrategisk betydelse. Möjligheterna att utvinna olja i Barents hav bidrar också till ett stort internationellt intresse för området.

Källa: Statistisk sentralbyrå, Landguiden/UI

FAKTA

Fakta: Allt fler blickar mot Arktis

Arktis är polarområdet runt Nordpolen. Det finns olika sätt att bestämma vad som tillhör Arktis, bland annat genom temperatur eller trädgräns. Men ofta räknas den nordligaste delen av Norge, större delen av Island, hela Grönland, de norra kusterna i Alaska, Kanada och Ryssland samt Norra ishavet som Arktis.

Den globala uppvärmningen går dubbelt så snabbt i Arktis som i resten av världen. Och i klimatförändringarnas spår börjar isarna att smälta och permafrosten tina. Men alla ser inte temperaturhöjningen som ett hot utan snarare som en möjlighet.

Länder som USA, Ryssland och Kina har i allt större utsträckning vänt sina blickar mot Nordpolen. Det är geopolitiska intressen, nya transportleder och exploatering av naturresurser som lockar.

Under isen gömmer sig stora mängder fossila bränslen – kanske så mycket som en tiondel av världens oupptäckta oljeresurser, främst på rysk mark. Förutom det innebär ett varmare Arktis att en ny, viktig vattenväg blir möjlig mellan Asien och Europa. Vägen kallas den norra transportrutten. Numera är den farbar under flera månader per år, en stor skillnad jämfört med för tio år sedan.

FAKTA

Fakta: Svalbardstraktaten

Innan första världskrigets slut ansågs Svalbard vara ”terra nullius” (ingen mans land). Men den så kallade Spetsbergskommissionen utarbetade vid fredskonferensen i Paris det fördrag som undertecknades den 9 februari 1920 och som reglerar Svalbards rättsliga status.

Svalbardstraktaten eller Spetsbergstraktaten ger Norge suveräniteten över ögruppen. Men medborgare i länder som har undertecknat fördraget ges också rätt att inom Svalbards landområden och farvatten bedriva handel, industri och gruvdrift samt ägna sig åt jakt och fiske på lika villkor som norska medborgare.

Svalbardstraktaten slår också fast att området inte får användas till militära ändamål.

Åsikterna går dock isär kring hur traktaten ska tolkas vad gäller havsrätten. Norge hävdar att den endast gäller landområdet och territorialhavet ut till 4 sjömil. Därför har man inrättat en fiskevärnszon om 200 sjömil samt föreskrivit att norsk lag skall gälla för kontinentalsockeln kring Spetsbergen. Flera stater delar inte denna åsikt utan anser att exploateringsrätten, till exempel i fråga om olja och gas, ska regleras av traktaten och inte av Norge.

Källa: Nationalencyklopedin

Inrikes

Lugn löningsnatt i coronavirusets spår

Polisen märker av de nya restriktionerna för restauranger och barer. Arkivbild.
Polisen märker av de nya restriktionerna för restauranger och barer. Arkivbild.
Fotograf: Thomas Johansson/TT
Inrikes
Inrikes Fredagskvällen och natten blev ovanligt lugn på flera håll i landet. Flera polisregioner rapporterar att de har haft färre ärenden än normalt.

För att begränsa smittspridningen av coronaviruset infördes i veckan strängare regler för landets alla restauranger, barer och caféer.

– Folk håller sig mer hemma och går inte ut på krogen. Det är positivt, vi minskar smittspridningen, säger David Levy vid polisen i region Nord, till Aftonbladet.

Bland annat får inte längre mat och dryck serveras i baren, utan endast bordsservering är tillåten. Dessutom uppmanas människor allmänt att hålla avståndet och inte stå för nära varandra, något som kan vara svårt en festkväll ute på stan.

"Lugnare"

Från och med söndag skärps dessutom reglerna ytterligare. Då förbjuds offentliga tillställningar och allmänna sammankomster med över 50 deltagare.

Hittills verkar det inte vara några större bekymmer med restauranger och krogar som bryter mot de nya begränsningarna.

– Vi har inte haft några problem kring någon tillståndsbit eller liknande. Generellt sett har det varit lugnare än en vanlig lönehelg, säger Mathilda Borgström vid polisen i Bergslagen.

Även polisen i Stockholm och Göteborg hade mindre att göra under natten än normalt.

– Det är lugnare på stan än det brukar vara, säger Jenny Rydberg, vakthavande befäl vid Stockholmspolisen, till TT.

För tidigt dra slutsatser

Men än är det för tidigt att uttala sig om vilka effekter de nya reglerna kommer att få på polisens nattliga arbete.

– Det kanske är en och annan restaurang som har stängt, men då kanske de (gästerna) har flyttat sig någon annanstans i stället. Det känns som att vi behöver komma några veckor in i det här innan vi kan sammanfatta det som att det är mycket mindre, eller ungefär samma, säger Sebastian Börjesson, vakthavande befäl vid region Väst.

Susanna Persson Öste/TT

Kultur och nöje

Blir det några jazzfestivaler?

Jan Olsson.
Fotograf: Yvonne Erlandsson
Kultur och nöje
Jolsons jazz Go´morron jazzvänner!

Den där jäkla Corona-virusen har sannerligen ställt till det ordentligt. Till och med i jazzvärlden har den stökat till det. Konserter och festivaler har redan blivit inställda härs och tvärs på jordklotet, och våra kära musikanter i när och fjärran har varken kunnat fara hit eller dit på grund av alla in- och utreseförbud. I Ystad och Köpenhamn laddar man just nu för fullt för sommarens jazzfröjder, men ingen vet i skrivande stund hur det kommer att gå. Kanske blir det pannkaka av alltihop? Ett och annat tyder onekligen på det. Måhända vore det rent av klokt att kasta in handduken redan nu, så slipper man i alla fall ifrån en del av de kostnader som uppstår om man blåser av för sent?

Oförglömlig jazzfest

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

101-åring smittad av corona – nu är han frisk

Italienska läkare jobbar med viruspatienter – dock inte i staden Rimini där 'herr P' fick vård. Arkivbild.
Italienska läkare jobbar med viruspatienter – dock inte i staden Rimini där "herr P" fick vård. Arkivbild.
Fotograf: Claudio Furlan/AP/TT
Utrikes
Utrikes Han föddes när spanska sjukan härjade. Ett drygt sekel senare smittades han av coronaviruset. Men nu har 101-årige "herr P" återförenats med sin familj sedan han skrivits ut från sjukhuset i Rimini i Italien.

Med en dyster rekordnotering på nästan tusen döda i covid-19, den sjukdom som coronaviruset orsakar, på bara ett dygn är Italien sannerligen i behov av goda nyheter. Och mannen som kallas "herr P" kanske kan skänka en strimma hopp till det hårt prövade landet.

Mannen fördes i förra veckan till sjukhus i Rimini sedan han testat positivt för covid-19. Men i torsdags skrevs han ut och kunde återvända hem till familjen.

– Herr P föddes 1919, mitt under en annan tragisk världspandemi, har Riminis vice borgmästare Gloria Lisi sagt till lokala medier.

Spanska sjukan tog miljontals människoliv världen över 1918–1920. Minst 600 000 tros ha dött i influensan i Italien, enligt The Local.

– Under 101 år har han sett allt: krig, hunger, smärta, framsteg, kris och uppståndelse. Och sedan, över hundra år gammal, förde ödet honom till denna nya utmaning, osynlig och fruktansvärd på samma gång, säger Lisi.

– När vi varje dag får tragiska rapporter om ett virus särskilt farligt för äldre, så kan vi alla känna hopp när vi hör en sådan här historia om en person i hans ålder. Herr P klarade det.

Sofia Eriksson/TT

FAKTA

Fakta: Har ännu inte nått toppen

Närmare tusen personer avled av covid-19 under ett enda dygn i Italien, meddelade myndigheter i fredags. Det är det största antalet döda som har noterats under ett dygn i något av världens länder sedan coronapandemin bröt ut, enligt nyhetsbyrån AFP. Sammanlagt har över 9 000 personer avlidit i virussjukdomen i Italien.

Virusutbrottet i Italien har dock ännu inte nått sin kulmen, enligt tjänstemän. Det finns dock tecken på att smittspridningen kan vara på väg att bromsa in.

Utrikes

Brasiliens Bolsonaro ifrågasätter dödssiffror

Brasiliens president Jair Bolsonaro litar inte på den egna regeringens coronastatistik.
Brasiliens president Jair Bolsonaro litar inte på den egna regeringens coronastatistik.
Fotograf: Andre Borges/AP/TT
Utrikes
Utrikes Brasiliens president Jair Bolsonaro ifrågasätter den egna regeringens statistik över coronarelaterade dödsfall, som han menar överdrivits för att tjäna "politiska intressen".

Enligt hälsodepartementet har 68 människor i delstaten São Paulo mist livet i utbrottet, men Bolsonaro misstänker att siffrorna är uppblåsta.

– Det är en väldigt hög siffra för São Paulo. Vi kan inte ha siffertrixande för att tjäna vissa politiska intressen. Jag tror inte på siffrorna från São Paulo, säger presidenten i en intervju med tv-kanalen Band.

São Paulo är hårdast drabbat i hela Latinamerika av virusutbrottet. Samtidigt har en konflikt brutit ut mellan Bolsonaro och delstatens konservative guvernör João Doria.

Medan Doria efterlyser nationell kraftsamling har Bolsonaro jämfört coronaviruset med "en liten influensa" och kritiserar karantänsåtgärderna som införts i São Paulo.

På fredagen, samtidigt som Brasilien beslutade om inresestopp för alla utländska medborgare, lanserade Bolsonaro en tv-sänd reklamkampanj som uppmanar människor att fortsätta gå till jobbet som vanligt. São Paulo-guvernören Doria har brännmärkt kampanjen som "desinformation".

Brasilien hade på fredagen 3 417 bekräftade coronafall och 92 döda.

Ivar Andersen/TT

NÄSTA ARTIKEL