Baser i Irak töms på utländska soldater

Hotet från IS har minskat och de irakiska styrkorna klarar sig bra själv. Det får den internationella alliansen som kämpar mot extremisterna att lämna flera militärbaser i Irak.
Men ett nytt orosmoln har tornat upp sig – coronaviruset.
Publicerad 23 mars 2020 • Uppdaterad 25 november 2021
En irakisk soldat blickar ut över al-Qaim från en helikopter. Soldater från den USA-ledda alliansen mot IS har lämnat militärbasen i gränsstaden. Arkivbild.
En irakisk soldat blickar ut över al-Qaim från en helikopter. Soldater från den USA-ledda alliansen mot IS har lämnat militärbasen i gränsstaden. Arkivbild.Foto: Nasser Nasser/AP/TT

Nyligen utsattes västerländska styrkor i Irak för raketbeskjutning tre gånger inom loppet av en vecka. Två amerikaner och en britt dödades. Men det uppges inte ha någonting att göra med att den internationella alliansen som kämpar mot IS nu lämnar flera mindre militärbaser i landet.

Det minskade fotavtrycket ska ha varit planerat i månader sedan man gjort bedömningen att hotet från de terrorstämplade sunniextremisterna minskat i stora delar av Irak.

Alliansens soldater flyttade från basen al-Qaim på gränsen mellan Irak och Syrien i torsdags, enligt AP. Och kommande veckor väntas de även dra sig tillbaka från Qayara, söder om Mosul, samt K1 i Kirkukprovinsen, säger en högt uppsatt irakisk militär till nyhetsbyrån.

Färre baser

Baserna kommer att fortsätta att stå under irakisk kontroll och de flesta av de hundratals allianssoldaterna flyttas till andra större baser i Irak, medan andra skickas till Syrien eller Kuwait.

– Vi kommer att fokusera på att stödja de irakiska säkerhetsstyrkorna och deras insatser mot Daesh (IS) från färre baser med mindre personal, säger en icke-namngiven person inom alliansen till AP.

– Vi säger inte att Daesh är besegrat. De utgör fortfarande ett hot, men den största delen av hotet är under kontroll och kan kontrolleras av ISF (de irakiska styrkorna).

Den USA-ledda alliansen – i vilken också svenska soldater ingår – grep in 2014 sedan IS tagit kontroll över en tredjedel av Irak och delar av grannlandet Syrien. Sex år senare har gruppen tryckts tillbaka och kvarvarande extremister gömmer sig i perifera ökenområden där den syriska och irakiska statens kontroll är bristfällig.

I skottlinjen

Men samtidigt som hotet från IS har minskat har spänningarna mellan USA och Iran eskalerat. De omkring 5 000 amerikanska soldater som tjänstgör för alliansens räkning i Irak har hamnat i skottlinjen för irakiska milisgrupper som får stöd av Teheran. Raketbeskjutning mot baser med internationell personal har nästintill blivit vardagsmat.

Relationerna med Irak har också försämrats efter USA:s drönarattack mot den iranske generalen Qassem Soleimani i Bagdad den 3 januari. Det fick Iraks parlament att godkänna ett icke-bindande förslag om att amerikanska soldater skulle lämna Irak.

Turbulensen ledde också till en tillfällig paus i alliansens och Iraks gemensamma insatser mot IS. Under tiden visade det sig att de irakiska styrkorna var fullt kapabla att genomföra insatser på egen hand, enligt AP:s källa som säger att stödet nu främst kommer att fokusera på områden där Irak har bristande kapacitet, som övervakning och luftunderstöd.

Nytt hot

Men det finns ett nytt hot vid horisonten: coronaviruset. Det har gjort att det utbildningsuppdrag som alliansen står för tillfälligt har pausats. I ett försök att bromsa smittspridningen har större offentliga sammankomster förbjudits i Irak och utegångsförbud har införts i huvudstaden Bagdad.

Pausen innebär att flera länder nu skickar hem sina soldater, däribland Storbritannien som Sverige samarbetar med i utbildningsinsatsen. De svenska soldaterna ska också återvända hem eftersom deras tjänster i nuläget inte är efterfrågade. Planen är att de ska vara tillbaka på irakisk mark i maj – om situationen tillåter.

– Det finns inga uppgifter om att några svenskar ska ha smittats, sade Jonas Olsson, pressekreterare på Försvarsmakten, till TT i fredags.

Sofia Eriksson/TT

Fakta: Dödade iransk general

Fakta: Dödade iransk general

Den iranske generalen Qassem Soleimani dödades i en amerikansk drönarattack i Iraks huvudstad Bagdad fredagen den 3 januari. Attacken skedde på order av USA:s president Donald Trump. Dessutom dödades den irakiske milischefen Abu Mahdi al-Muhandis, ledare för Kataib Hizbollah, Hizbollahbrigaderna.

Attacken skärpte spänningarna mellan USA och Iran ytterligare, med Irak som den stora förloraren. Båda länderna kämpar för inflytande i landet.

17 år efter den USA-ledda invasionen som störtade Saddam Husseins regim finns över 5 000 amerikanska soldater i Irak. En osannolik allians mellan irakiska styrkor, Iranstödd shiamilis och en internationell USA-ledd allians har samarbetat mot extremistgruppen IS. Irak utropade seger över IS 2017.

Men efter Soleimanis död har det irakiska parlamentet röstat för att utländska styrkor ska lämna landet. Beslutet var dock inte bindande.

Det svenska militära bidraget i Irak uppgår till omkring 70 personer och ingår i den USA-ledda alliansen. Svenskarna har rådgivning och utbildning av irakiska armén som huvudsaklig uppgift.

TT
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.