Ekonomi

Stockholmsbörsen steg efter nytt krispaket

Stockholmsbörsen steg på onsdagen. Bildmontage.
Stockholmsbörsen steg på onsdagen. Bildmontage.
Fotograf: Johan Hallnäs/TT
Ekonomi
Ekonomi Handeln var svängig på Stockholmsbörsen men OMXS-index hade vid stängning på onsdagen stigit 4,3 procent.

Klockan 17.00 inledde regeringens och samarbetspartierna Centerpartiet och Liberalerna sin pressträff om satsningar på småföretagen i spåren av coronavirusets framfart. När förslagen kom steg kurserna på Stockholmsbörsen markant och vid stängning klockan 17.30 var OMXS-index upp 4,3 procent.

Under början av dagen gjorde det gigantiska stimulanspaketet i USA att Stockholmsbörsen inledningsvis stärktes kraftigt – upp drygt fyra procent – efter tisdagens uppgång på 7,3 procent.

Blandad utveckling

Därefter följde dock högst blandad utveckling där index under en period även backat innan den på nytt hittat stöd.

På storbolagssidan märks framförallt verkstadsbolaget Atlas Copco som steg 9,6 procent.

Även Handelsbanken, som på tisdagen meddelade att man skjuter på besked om utdelning till aktieägarna, hade god utveckling. Aktien steg 9,1 procent och är därmed bland de bäst presterande storbolagen. Klädjätten H&M gick också bra och lyfte 8,8 procent. Även Alfa Laval hade en bra dag och klättrade 7,7 procent.

Även Europa

På nyhetsfronten meddelades det att ståltillverkaren SSAB föreslår en sänkt aktieutdelning till 0:75 kronor från tidigare 1:25 kronor. Aktien steg 2 procent.

Utanför storbolagslistan steg hälsovårdsbolaget Medicover kraftigt, upp 18,2 procent, på ny rekommendation från Nordea.

Dagens kursrökare var dock läkemedelsbolaget Oasmia efter nyheten att man tecknat ett samarbetsavtal med ett amerikanskt bolag. Oasmia steg hela 29,4 procent.

Även de ledande europeiska börserna steg. DAX-index i Frankfurt gick upp 1,8 procent, medan CAC40-index i Paris och Londonbörsens FTSE100-index båda steg 4,5 procent.

Ekonomi

Viking Line återupptar frakttrafik

Viking Line har ställt in all persontrafik till Mariehamn men kommer att köra gods tre gånger i veckan. Arkivbild.
Viking Line har ställt in all persontrafik till Mariehamn men kommer att köra gods tre gånger i veckan. Arkivbild.
Fotograf: Fredrik Sandberg / TT
Ekonomi
Ekonomi

Rederiet Viking Line har ställt in all persontrafik mellan Kapellskär och Mariehamn på Åland på grund av coronakrisen. Men från och med tisdag nästa vecka återupptas trafiken för frakttransport, bland annat med mat och mediciner.

Fartyget Rosella kommer att gå tre gånger i veckan. Inga resenärer kommer att kunna åka med, vilket också gör att fartyget kan lasta mer frakt än normalt.

– I vanliga fall är det ganska många personbilar men nu kan man ju fylla på med frakt enbart. Fartyget är i vanliga fall ungefär som ålänningarnas buss till Sverige, men just nu kan de inte åka med, säger Eleonora Hansi, informationschef på Viking Line.

Fartyget har frakt i vanliga fall också men i den speciella situation som råder får inga passagerare följa med, förklarar hon.

Sedan tidigare går fartyg med frakt mellan Stockholm, Åland och Åbo. Viking Line tar också frakt mellan Helsingfors och Tallinn.

Trafiken mellan Stockholm, Åland och Helsingfors är fortsatt inställd till den 13 april och Viking Cinderella tagen ur trafik till den 16 april.

Ekonomi

Enorma stödåtgärder skapar nya risker

Finansminister Magdalena Andersson (S) väntas presentera fler finanspolitiska krisåtgärder till följd av coronapandemin. Arkivbild
Finansminister Magdalena Andersson (S) väntas presentera fler finanspolitiska krisåtgärder till följd av coronapandemin. Arkivbild
Fotograf: Pontus Lundahl/TT
Ekonomi
Ekonomi Stater pumpar just nu in svindlande summor pengar till hushåll, företag och banker för att hålla liv i ekonomin, när nästan allt tvärnitar till följd av coronapandemin.

Bara i Sverige har det på några veckor fattats beslut om finanspolitiska krisåtgärder för grovt räknat 635 miljarder kronor kombinerat med stödköp och likviditetsstöd från Riksbanken på 1 400 miljarder kronor.

Och mer lär det bli, enligt Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson.

– Utsikterna är så osäkra och så mörka, det är en så extrem inbromsning, så här måste man vidta exceptionella åtgärder. Annars kan det få mycket allvarliga och långvariga konsekvenser, säger han.

Slår på statsskulden

Från Riksbankens sida kan han till exempel tänka sig en symbolisk räntesänkning till minus, kanske valutainterventioner om kronan skulle falla snabbt eller ännu större volymer av stödköp och likviditetslån än det som redan har gjorts eller utlovats.

Men då Riksbanken redan före coronakrisen hade nollränta och sedan fem år köpt upp snudd på hälften av Sveriges statsobligationer är utrymmet begränsat för mer stimulanser därifrån. I denna kris är det därför i första hand finanspolitiken som måste dra det tunga lasset. Det är Torbjörn Isaksson och kollegan Lina Fransson, räntestrateg på SEB, eniga om.

– De direkta kostnaderna kommer att slå på statsskulden. Det kommer att krävas ett större utbud av obligationer från Riksgälden, säger Lina Fransson.

Samtidigt går Sverige in i en recession till följd av coronapandemin, där landets ekonomi krymper i stället för att växa.

– Det går väldigt snabbt i de här situationerna, när bruttonationalproduktionen (BNP) minskar samtidigt som utgifterna ökar drastiskt. Då påverkas statsfinanserna negativt från alla håll och kanter, säger Isaksson.

Han räknar kallt med att Sveriges statsskuld som andel av BNP kan fördubblas i coronapandemins spår.

Riksbanken kommer köpa mycket

En högre statsskuld borde enligt skolboken trycka upp räntorna på statens lån. Detta motverkas dock av att investerare jagar säkra tillgångar, som just statspapper, i krisen. Det pressar ned räntorna.

Samtidigt spelar centralbankernas sedelpressar en viktig roll här. Centralbankernas stora stödköp av olika typer av obligationer tillför nya pengar till ekonomin, vilket också trycker ned ränteläget.

– I det svenska fallet har vi Riksbanken, som troligen kommer att köpa väldigt mycket av det som Riksgälden nu behöver låna, säger Lina Fransson.

– Man är ju väldigt nära det som kallas helikopterpengar nu. Regeringen presenterar paket på hundratals miljarder samtidigt som Riksbanken säger att man stödköper obligationer för ungefär lika mycket, tillägger hon.

Riskerna för att alla pengar som nu trycks ut i ekonomin skapar problem ligger lite längre fram, enligt experterna.

– Lägger sig den extrema krisen finns det en risk att vi kommer att se stigande räntor framöver. Men det är inget vi ser i vår prognos just nu, säger Fransson.

Torbjörn Isaksson bedömer att risken för att alla stödinsatser skapar finansiella bubblor är större nu än under finanskrisen för drygt tio år sedan, då det också sattes in stora stödåtgärder från regeringar och centralbanker runt om i världen.

– Det är ju mer pengar nu än då. Och trycker man på startknappen kan ju efterfrågan komma tillbaka ganska snabbt samtidigt som produktionskapacitet har försvunnit, säger han.

Kan skapa bubblor

Snabbt stigande inflation, när det gäller konsumentpriser, tror han inte utgör något hot i Sverige. Däremot kan alla nya pengar som skickats ut i systemet skapa börs- och bostadsbubblor, varnar han.

TT: Hur snabbt kan man dränera ekonomin på pengar när krisen är över?

– Centralbanker kan höja räntan och avveckla sina stödköpsprogram och då minska på sina balansräkningar, vilket minskar penningmängden i ekonomin. Men det där har historien visat att det blir väldigt, väldigt svårt att göra utan att det blir bakslag.

Fast att bromsa krisåtgärder i nuläget på grund av framtida risker för bubblor är dock inget alternativ så länge det inte går att se ett slut på krisen, enligt Isaksson.

– Man är tvungen att ta i med hårdhandskarna i det här läget. Och det har man gjort.

Joakim Goksör/TT

Riksbanken, med Stefan Ingves, skjuter till nya pengar till finanssystemet för att hålla liv i kreditgivningen och efterfrågan på obligationer. Arkivbild
Riksbanken, med Stefan Ingves, skjuter till nya pengar till finanssystemet för att hålla liv i kreditgivningen och efterfrågan på obligationer. Arkivbild Fotograf: Henrik Montgomery/TT

FAKTA

Fakta: Krisåtgärder för tusentals miljarder

Regeringen har beslutat om nya kreditgarantier, främst till små och medelstora företag, för 230 miljarder kronor. Ovanpå det har det aviserats stöd i form av bland annat skatte- och momsuppskov, som kan radera ut skatteintäkter på 335 miljarder kronor den närmaste tiden. Hur mycket av dessa lån som regeringen kan räkna med att få tillbaka i framtiden avgörs av när och hur ekonomin kan återstartas efter coronapandemin.

Det har även fattats beslut som får direkta budgeteffekter i form av ökade utgifter och lägre statliga inkomster på omkring 70 miljarder, bland annat i form av statligt stöd vid korttidspermitteringar och att staten tar över ansvaret för sjuklön.

Samtidigt har Riksbanken satt fart på sedelpressarna. Stefan Ingves och hans direktion har utökat Riksbankens stödköpsprogram med 300 miljarder kronor. Stödköpen, som tidigare bara omfattat statsobligationer, kommer nu även att inkludera bostads-, kommun- och företagsobligationer.

Gratis likviditetslån till företag via banker har också börjat erbjudas av Riksbanken, en åtgärd som enligt befintlig plan kan skjuta till 500 miljarder kronor i ny likviditet i banksystemet.

Riksbanken har också med hjälp av ett så kallat swap-avtal med USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) på 60 miljarder dollar (cirka 600 miljarder kronor) börjat erbjuda bankerna billiga dollarlån så att det inte uppstår brist på dollar i banksystemet i turbulensen på världsmarknaden.

Därtill kommer även Finansinspektionens beslut om att sänka kraven på kapitalbuffertar i bankerna med cirka 45 miljarder kronor, vilket enligt beräkningar frigör kapital som skulle kunna användas för att utöka kreditgivningen med upp till 900 miljarder kronor.

Källor: Finansinspektionen, Regeringskansliet, Riksbanken, SEB

Ekonomi

Bilfabrikernas tvärstopp sänder chockvågor

Annelie Fridh och produktionsledaren Robert Häll på Nordiq i Habo lägger nygjorda konsoler till tunga fordon på fabrikens eget lager. Att fordonsfabrikerna så snabbt stängde helt blev en överraskning. 'Man förstår inte riktigt förrän krisen kommer till den egna bakgården', säger Robert Häll.
Annelie Fridh och produktionsledaren Robert Häll på Nordiq i Habo lägger nygjorda konsoler till tunga fordon på fabrikens eget lager. Att fordonsfabrikerna så snabbt stängde helt blev en överraskning. "Man förstår inte riktigt förrän krisen kommer till den egna bakgården", säger Robert Häll.
Fotograf: Adam Ihse/TT
Ekonomi
Ekonomi I början av förra veckan fanns det ännu företag som ville köpa mer än förut, så fort som möjligt.

Förra tisdagen beslöt AB Volvo att stänga sin lastbilsfabrik i Göteborg. Det blev början på en inbromsning utan motstycke i svensk fordonsindustri.

– När Volvo sedan stängde precis allt några dagar senare drogs rullgardinen ner helt. Läget ändrades väldigt fort, säger Stefan Ottosson, vd på Nordiq Group.

Fabriken i Habo, norr om Jönköping, är underleverantör till fordonsindustrin. Här görs små och stora plåtkomponenter till lastbilar och bussar.

Tvådagarsvecka

Men nu står Volvos och Scanias fabriker stilla. Nästan ingen frågar efter delarna från Habo, som normalt ger cirka 80 anställda arbete.

Annelie Fridh har jobbat på fabriken i 32 år. Nu är hon permitterad på deltid och går på tredagarsvecka, som ska minskas till tvådagarsvecka.

Stämningen på fabriken framstår ändå som god.

– Alla verkar lugna och hoppas att detta ska gå över snart, så att vi kommer igång, säger Annelie Fridh, medan hon lägger i ordning konsoler som ska placeras i en hylla på lagret.

Svårt starta om

Ovissheten är värst, tycker man i Habo. Och att lastbilsfabrikerna stängde helt och hållet. Det kom som en överraskning, eller en chock.

– I finanskrisen 2008 drog man ner, men stängde inte helt. Vi hade ändå lite leveranser, minns Annelie Fridh.

– Att de skulle stänga totalt hade vi inte räknat med. Och absolut inte under en lång period. Man har stängt hela det industriella systemet, beskriver vd Stefan Ottosson.

Han tror att det blir svårt och tar tid att starta om, så att materialflöden och allt annat fungerar igen.

Fabriken i Habo har i sin tur ett tiotal större underleverantörer, och många mindre. Det finns en oro för att några kanske inte klarar sig igenom stiltjen.

– Under finanskrisen gick vi från 100 till ungefär 50 i produktion under ett och ett halvt år. Då fanns det möjlighet att anpassa sig. Nu har alla intäkter försvunnit, ner till noll, säger Stefan Ottosson.

Vädjar om att öppna

Hans bedömning är att Nordiq Group kan klara sig ett tag. Men inte länge.

– Blir det tre månaders stopp får vi det tufft. Men många av våra kollegor har det värre, eller mycket värre.

– Man önskar att Volvo och Scania ska öppna igen så snart det bara går, om än på en begränsad nivå, säger Stefan Ottosson.

Nordiq i Habo har anor sedan 1946. I gruppen finns också en fabrik i Motala, som främst levererar till andra kunder än fordonsindustrin, och en fabrik i Slovakien.

Fabriken i Habo gör i första hand plåtkomponenter till tunga fordon. Det innebär att man har en stor mängd produkter, men inte lika långa serier som leverantörer till Volvo Cars eller andra personbilar.

Micke Larsson/TT

När Volvo stängde fabrikerna i Frankrike i början av förra veckan, förstod Thomas Wåhlin att hans eget jobb hos underleverantören Nordiq i Habo kunde påverkas. 'Man blir orolig för att vi ska stänga helt', säger Wåhlin.
När Volvo stängde fabrikerna i Frankrike i början av förra veckan, förstod Thomas Wåhlin att hans eget jobb hos underleverantören Nordiq i Habo kunde påverkas. "Man blir orolig för att vi ska stänga helt", säger Wåhlin. Fotograf: Adam Ihse/TT
Stefan Ottosson är vd för Nordiq Group, med kontor på fabriken i Habo norr om Jönköping. Han vädjar om att fordonstillverkarna ska starta sin produktion igen, om än på sparlåga, för att rädda underleverantörerna.
Stefan Ottosson är vd för Nordiq Group, med kontor på fabriken i Habo norr om Jönköping. Han vädjar om att fordonstillverkarna ska starta sin produktion igen, om än på sparlåga, för att rädda underleverantörerna. Fotograf: Adam Ihse/TT

FAKTA

Fakta: Kris i fordonsindustrin

Volvo Cars har stoppat all produktion i Sverige till och med påsk. 25 000 anställda berörs.

Scania, som tillverkar lastbilar och bussar, har stoppat all produktion i Sverige till och med påsk. 19 000 anställda berörs.

AB Volvo, som tillverkar lastbilar, bussar och anläggningsmaskiner, har stoppat all produktion i Sverige på obestämd tid. 20 000 anställda har permitterats.

Flera stora fackförbund, bland dem IF Metall och Unionen, har tecknat avtal med arbetsgivarna om korttidsarbete (även kallat korttidspermittering) under coronakrisen. Det innebär att staten åtagit sig att stå för ungefär halva lönekostnaden, medan den anställde går ner i arbetstid och får behålla nästan hela lönen.

Underleverantörsorganisationen FKG (Fordonskomponentgruppen) har cirka 1 200 medlemsföretag med sammanlagt mer än 90 000 anställda. En stor majoritet av företagen har nu korttidsarbete, enligt en färsk enkät. Andra har varslat personal om uppsägning, medan några hittills klarat sig utan stöd.

FAKTA

Fakta: Utsatta kommuner

Kommuner där en stor del av de anställda i näringslivet finns inom fordonsindustrin (procent):

Olofström, Blekinge 54,4

Södertälje 32,1

Färgelanda, V Götaland 31,6

Köping 29,6

Oskarshamn 25,8

Skövde 22,5

Mullsjö, Jönköpings län 21,6

Hylte, Halland 17,1

Lindesberg 16,4

Dorotea, Västerbotten 14,9

Källa: SCB

Ekonomi

GM tvingas göra respiratorer

En respirator visas upp under en presskonferens i New York. Staden är en av dem som varnat för brist på medicinsk utrustning, bland annat just respiratorer.
En respirator visas upp under en presskonferens i New York. Staden är en av dem som varnat för brist på medicinsk utrustning, bland annat just respiratorer.
Fotograf: Mark Lennihan/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi USA:s president Donald Trump beordrar fordonsjätten General Motors (GM) att börja tillverka respiratorer, när 100 000 apparater ska produceras på drygt tre månader för att hjälpa covid-19-patienter.

Trump åberopar lagstiftning skapad för krigstider, som kan tvinga företag att tillverka saker som behövs till de väpnade styrkorna.

"GM slösade tid. Dagens agerande kommer att hjälpa oss att säkerställa den snabba tillverkningen av respiratorer som kommer att rädda amerikanska liv", säger Trump i ett uttalande.

100 000 respiratorer

Respiratorer behövs för de svårast sjuka patienterna som drabbats av covid-19, den sjukdom som orsakas av det nya coronaviruset. New York – den hittills värst drabbade staden i USA – har uppgett att man antagligen behöver tiotusentals.

Trump säger att USA kommer att tillverka 100 000 respiratorer de kommande 100 dagarna.

– Vi kommer att göra många respiratorer, säger han, och tillägger att landet antagligen inte behöver alla, utan att man då kan hjälpa andra länder.

Tidigare under fredagen hade Trump uppmanat GM och konkurrenten Ford att sätta fart på respiratortillverkningen. GM svarade då att man hade ett avtal på plats med företaget Ventec om att tillverka deras respirator vid GM:s anläggning i Kokomo i Indiana. GM uppgav att man var beredd att börja leverera utrustningen i april.

Även Ford tillverkar

Men Vita huset var inte nöjd med det beskedet, utan tog till den ovanliga lagstiftningen för att pressa fordonsjätten. GM i sin tur svarade att man redan vidtagit åtgärderna och företaget har arbetat dygnet runt i en vecka för att få till produktionen.

Ford uppger att man börjat leverera en sorts ansiktsskydd till polisen i New York och till sjukhus, och att man arbetar med GE Healthcare för att starta tillverkningen av en förenklad form av respiratorer.

FAKTA

Fakta: Respirator

En respirator, eller ventilator som de också kan kallas, är en maskin för konstgjord andning.

Den används av patienter som har nedsatt eller ingen andningsförmåga.

Respiratorer används bland annat vid lunginflammation, svår astma, för tidigt födda barn eller när bröstmuskulaturen är förlamad.

Källa: NE

Ekonomi

Stor ökning av konkurser i Skåne

Många företag har svårt ekonomiskt på grund av spridningen av coronaviruset. Arkivbild.
Många företag har svårt ekonomiskt på grund av spridningen av coronaviruset. Arkivbild.
Fotograf: Jessica Gow/TT
Ekonomi
Ekonomi

Den ekonomiska krisen i spåren av coronapandemin ser hittills ut att ha slagit hårdast mot företagen i Skåne, särskilt hotell- och restaurangbranschen, skriver Sydsvenskan.

I mars har 99 skånska aktiebolag gått i konkurs, vilket är 27 procent fler än samma månad ifjol. I Malmö har konkurserna ökat med 55 procent.

I hela Sverige har inte konkurserna börjat stiga än. I Stockholm och Västra Götalands län minskade till och med konkurserna något i mars.

Ekonomi

Moody's behåller toppbetyg för Sverige

Kreditinstitutet Moody's ger Sverige högsta betyg – igen. Arkivbild.
Kreditinstitutet Moody's ger Sverige högsta betyg – igen. Arkivbild.
Fotograf: Fredrik Sandberg/TT
Ekonomi
Ekonomi

Den svenska statens kreditbetyg ligger kvar på högsta nivå, AAA, enligt Moody's Investors Service. Framtidsutsikten förblir stabil, konstaterar ratinginstitutet.

Huvudorsakerna till kreditbetyget, enligt Moody's, är att Sverige har. . .

. . .en välmående, diversifierad och innovativ ekonomi.

. . .i grunden sunda offentliga finanser som ger en hög kapacitet att dämpa chocker.

. . .mycket starka institutioner och ett effektivt styrelseskick som medger politisk kontinuitet.

Ekonomi

Wall Street avslutade veckan nedåt

Ledande index på de amerikanska börserna sjönk när handelsveckan avslutades. Arkivbild.
Ledande index på de amerikanska börserna sjönk när handelsveckan avslutades. Arkivbild.
Fotograf: Mary Altaffer/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Ledande index på de amerikanska börserna sjönk när handelsveckan avslutades. Tidigare under fredagen hade representanthuset godkänt det enorma krispaketet på 2 000 amerikanska miljarder dollar.

Men en undersökning visade att konsumentförtroendet inte varit så lågt på 3,5 år och i torsdags presenterades dyster arbetslöshetsstatistik.

Flygplanstillverkaren Boeing föll drygt tio procent sedan USA:s finansminister Steve Mnuchin sagt att bolaget inte har några planer på att ansöka om stöd från staten.

Dow Jones industriindex sjönk 4,1 procent, S&P 500 tappade 3,4 procent och Nasdaqs kompositindex minskade 3,8 procent.

Ekonomi

Eniro ansöker om rekonstruktion

För krisande Eniro väntar företagsrekonstruktion. Arkivbild.
För krisande Eniro väntar företagsrekonstruktion. Arkivbild.
Fotograf: Bezav Mahmod/SvD/TT
Ekonomi
Ekonomi

Finansieringsplanen sprack för det förlusttyngda söktjänstföretaget Eniro. Därför beslutade styrelsen på fredagen att upprätta en kontrollbalansräkning. Styrelsen har också instruerat bolagsledningen att förbereda en ansökan om företagsrekonstruktion.

Förslaget var att innehavare av konvertibler (ett slags skuldbrev) och obligationer skulle byta ut dem mot en ny preferensaktie, som skulle utgöra 90,5 procent av alla aktier och röster i bolaget. Tanken var att en skuld på ungefär 1 miljard kronor därmed ska förvandlas till eget kapital. Kravet på anslutningsgraden var 90 procent men bara cirka 46 procent nappade på erbjudandet.

En första kontrollstämma hålls vid årsstämman som är framflyttad till den 16 juni.

Ekonomi

Google erbjuder stöd och reklamplats

Internetjätten Google erbjuder gratisannonser för samhällsinformation. Arkivbild.
Internetjätten Google erbjuder gratisannonser för samhällsinformation. Arkivbild.
Fotograf: John Locher/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Stora amerikanska internet- och mediebolag deltar i insatserna att sprida information och försöka lindra de ekonomiska konsekvenserna av coronakrisen. Senast ut är Google.

Alphabet, Googles moderbolag, meddelade på fredagen att företaget initierar en investeringsfond på 200 miljoner dollar, omkring 2 miljarder kronor. Fondens pengar ska göras tillgängliga för ickestatliga organisationer och finansinstitut, med tanken att möjliggöra lån med låg ränta till små företag.

I ett pressmeddelande skriver Google att produktion av respiratorer och munskydd ska möjliggöras "genom produktionskedjan som vi har för vår hårdvara". Googles vd Sundar Pichai säger att bolaget ska samarbeta med ytterligare företag för att tillverka mellan två och tre miljoner skyddsmasker.

Google erbjuder också gratis publicering för myndigheter samt världshälsoorganisationen WHO till ett värde av 250 miljoner dollar. Små och medelstora företag ska få möjlighet att annonsera gratis till ett värde av 340 miljoner dollar, enligt bolaget. Dessutom erbjuds institutioner och universitet som forskar om coronaviruset gratis informationslagringsutrymme.

Tidigare har internetbolaget Facebook erbjudit omkring 100 miljoner dollar, omkring 1 miljard kronor, i stöd till omkring 30 000 små och medelstora bolag i ett 30-tal länder.

NÄSTA ARTIKEL