Ekonomi

40 miljarder i stöd ska rädda småföretag

Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) och finansminister Magdalena Andersson (S).
Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) och finansminister Magdalena Andersson (S).
Fotograf: Janerik Henriksson/TT
Ekonomi
Ekonomi Regeringen vill i ett nytt krispaket ge nära 40 miljarder kronor i direkta stöd för att rädda småföretagen.

– Det är ett väldigt kraftfullt paket för att rädda så många småföretag som det bara går, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

I det nya krispaketet, som förhandlats fram med Centern och Liberalerna, sänks arbetsgivaravgifterna kraftigt för mars, april, maj och juni.

Nedsättningen föreslås gälla för högst 30 anställda och för den del av lönen som inte överstiger 25 000 kronor. Under de fyra månaderna ska bara ålderspensionsavgift betalas.

Förslaget beräknas kosta staten 33 miljarder kronor.

Stöd för hyra

Krispaketet innehåller också ett statligt stöd på 5 miljarder kronor för att få ned till exempel restaurangers och butikers kostnader för lokalhyror. Det stödet gäller för april, maj och juni och bygger på att hyresvärden går med på att sänka hyran under den perioden. Hyresvärden kan då få stöd från staten motsvarande 50 procent av hyresnedsättningen.

Det finns krav på betydligt större direkta stöd för företagen, till exempel från Svenskt Näringsliv. Moderaterna tycker att flera av förslagen är bra, men anser att paketet är för snålt. De hade velat att arbetsgivaravgifternas togs bort helt för alla företag.

– Vår bedömning är att vi använder skattebetalarnas pengar betydligt mer effektivt på det här sättet eftersom det är de mindre företagen som har det stora problemen, säger Magdalena Andersson.

Behövs resurser

Finansministern vill ha pengar kvar även för ett stimulanspaket för ekonomin när den akuta krisen är över.

– Det ska också finnas pengar så vi kan betala ut barnbidrag i november och så att undersköterskan i Ovanåker kan få sin lön till jul, säger Andersson.

Centerns ekonomisk politiske talesperson Emil Källström anser att förslagen tillsammans med tidigare åtgärder, som att staten tar över sjuklöneansvaret och ger stöd till korttidspermitteringar, innebär kraftigt minskade kostnaderna för företagen

Krispaketet innehåller inte bara direkta stöd till företagen. För att göra det lättare för små företag att få banklån föreslås en statlig lånegaranti. Den har en ram på 100 miljarder kronor.

Förslaget innebär att staten garanterar 70 procent av nya lån från bankerna till företag som på grund av det nya coronavirusets följder fått ekonomiska svårigheter, men i övrigt är livskraftiga.

– Vi ser idag att många små och medelstora företag inte kan låna hos banken därför att banken tycker att det är för riskfyllt, säger, säger L:s ekonomisk-politiske talesperson Mats Persson.

Topp i maj?

Krispaketet innebär även att småföretag som betalar in moms årsvis får anstånd med momsinbetalningar som ska göras under våren.

Dessutom ska egenföretagare som drabbats hårt av virusutbrottet kunna få sänkt skatt genom att vinsten för 2019 får sättas av i en periodiseringsfond upp till en miljon kronor, som sedan kan kvittas mot eventuella framtida förluster.

Hur långt det nya krispaketet räcker beror mycket på hur länge coronakrisen varar. De nedsatta arbetsgivaravgifterna, liksom hyresstödet gäller till och med juni.

– Lyssnar vi till experter och tittar på andra länder, så verkar det bästa scenariot vara att vi får en topp i april-maj och att det sedan blir lägre nivåer av sjukdom, säger finansmarknadsminister Per Bolund (MP).

Kostar staten 70 miljarder

Räknar man in alla krisåtgärder som lagts fram, inklusive till exempel slopad karensdag och stöd till kultur och idrott, så blir den direkta kostnaden för statsbudgeten sammanlagt 70 miljarder kronor.

– Det är lika mycket som reformutrymmet vi använde i budgeten 2017 och 2018 tillsammans, säger Andersson.

Och kostnaderna kan komma att öka snabbt. För bara någon vecka sedan räknade finansdepartementet med att korttidspermitteringen skulle kosta 2,4 miljarder. Nu bedöms kostnaden under 2020 bli 20 miljarder kronor.

FAKTA

Fakta: Paketet

Företag som drabbats av viruskrisen men i övrigt är friska ska kunna få lån från banken med statlig kreditgaranti på 70 procent av lånet. Maxbelopp per lån är 75 miljoner kronor.

Låntagaren ska betala ränta till banken, men får uppskov ett år.

Företag som vill låna förväntas avstå från aktieutdelningar samt bonusar till ledningen.

Garantier kan ges för totalt 100 miljarder i lån.

Arbetsgivaravgifter och egenavgifter sänks under fyra månader. Gäller för högst 30 anställda per företag och för den del av lönen som understiger 25 000 kronor per månad. Max nedsättning per anställd cirka 5 300 kronor per månad.

Ålderspensionsavgift ska betalas.

Beräknas kosta statsbudgeten 33 miljarder i minskade inkomster.

I branscher som sällanköpshandel, hotell, restaurang och andra coronautsatta sektorer kan staten ge bidrag till hyran med upp till 50 procent av en nedsättning i tre månader, från april till och med juni i år. Om hyresvärden sänker hyran från 10 000 kronor till hälften tar staten max 2 500 kronor av sänkningen.

Beräknas kosta statsbudgeten 5 miljarder.

Drabbade egenföretagare med enskild firma eller delägare i handelsbolag kan få sänkt skatt genom att vinst 2019 kan avsättas i periodiseringsfond och kvittas mot framtida förluster. Tak 1 miljon kronor.

Anstånd med skattebetalning, ett tidigare förslag, utvidgas. Innebär bl a ökade möjligheter att skjuta upp inbetalning av moms.

Källa: Regeringskansliet

Ekonomi

Bråttom gå med i a-kassa för att klara regler

Malin Ackholt, ordförande i HRF, Hotell- och Restaurangfacket. Arkivbild
Malin Ackholt, ordförande i HRF, Hotell- och Restaurangfacket. Arkivbild
Fotograf: Sören Andersson/TT
Ekonomi
Ekonomi Ansökningar om medlemskap väller in till a-kassorna.

De föreslagna, tillfälliga a-kassereglerna för 2020 kan få stor ekonomisk betydelse för många som har förlorat eller riskerar att förlora jobbet.

– För den som tidigare har valt att stå utanför a-kassan eller för den som är ny på arbetsmarknaden blir det stora skillnader, säger Annika Stenberg, kommunikationschef på Akademikernas a-kassa som har över 700 000 medlemmar.

Hon säger att det bara de senaste två veckorna har kommit till 7 000 medlemmar. Flera tusen ansökningar väntar på handläggning.

Malin Ackholt, förbundsordförande i LO-facket för anställda på hotell och restauranger, HRF, säger att det bara det senaste dygnet har kommit 3 200 inträdesansökningar till a-kassan.

– Det är bra att regeringen försöker hitta vägar framåt. Det finns en oerhört stor grupp som står utan inkomst från en dag till en annan, personal som är extraanställd och timanställd, säger Malin Ackholt och tillägger att de grupperna inte omfattas av systemet för korttidspermittering, till exempel.

Förslagen om de tillfälliga reglerna för 2020 presenterades i ännu ett krispaket av regeringen på måndagen men får till del effekt omgående.

Vara snabb

Den som hinner söka medlemskap i en a-kassa senast under mars sista timmar, under tisdagen, är en god bit på vägen för att uppfylla ett av de nya villkoren för att få ersättning vid arbetslöshet. Det kommer sig av att det ska räcka med att ha varit medlem i tre månader under perioden mars till december 2020, för att kunna ansöka om ersättning.

Den som ansöker om medlemskap före mars månads slut får räkna hela månaden och kan därmed bocka av en tredjedel av månaderna i det nya, tillfälliga villkoret.

Juristen Christoffer Östnaes på Sveriges A-kassor, som företräder a-kassorna, säger att en månad därmed räknas som fyra, från mars i år till december.

Hittills har kravet varit tolv månader, det vill säga ett års medlemskap.

Kravet på hur mycket man ska ha arbetat före det man kan ansöka om och få ersättning sänks också, från minst 80 timmar per månad i sex månader till 60 timmar per månad.

– Huvudregeln har varit att man ska ha haft minst 80 timmars arbete, det är ju ganska precis ett halvtidsarbete. Nu går man ner till 60 timmar, säger Christoffer Östnaes.

Oklarheter finns

Han framhåller att det ännu finns en del saker som behöver förtydligas av regeringen, bland annat vad gäller egenföretagare och vad som ska gälla för dem och deras ersättning när de lägger företaget vilande.

Idag kan ingen få mer än 910 kronor per dag i ersättning vid arbetslöshet. För de första 100 dagarna höjs den gränsen till 1 200 kronor, från den 13 april. Ersättningen avgörs av hur hög lön man haft och i vissa fall om man har jobbat hel- eller deltid före arbetslösheten.

Det så kallade grundbeloppet föreslås även det höjas, från 365 kronor om dagen till 510 från den 13 april. Det gäller för den som har arbetat heltid i minst tolv månader men som inte har varit medlem i en a-kassa tillräckligt lång tid för att klara medlemsvillkoret.

Annika Stenberg på Akademikernas a-kassa pekar också ut förslaget om att de sex karensdagarna i försäkringen tas bort som viktigt.

– Det kan ju betyda 6 000 kronor mer i ersättning för den som blir arbetslös, säger Stenberg.

Lars Larsson/TT

FAKTA

Fakta: Nya a-kasseregler

Reglerna är tillfälliga och ska, enligt regeringens förslag, gälla under 2020.

Det ska bara krävas tre månaders medlemskap i en a-kassa under perioden mars till december 2020 för att kunna få ersättning. I dag är villkoret 12 månaders medlemskap.

Arbetsvillkoret sänks från lägst halvtid, 80 timmar, per månad under sex månader till lägst 60 timmar per månad

Den högsta ersättningen per dag i a-kassan höjs under 2020 från 910 till 1 200 kronor per dag de 100 första dagarna.

Det så kallade grundbeloppet höjs från 365 till 510 kronor per dag under 2020.

De sex karensdagarna slopas tillfälligt under året.

A-kassorna får extra pengar för att klara alla ansökningar som väntas.

De tillfälliga regeländringarna väntas innebära minst 5 miljarder kronor i ökade utgifter i statens budget.

Källa: Regeringskansliet

Ekonomi

Ericssonägare klubbar utdelning

Glest mellan stolarna på Ericssons årsstämma i Kistamässan.
Glest mellan stolarna på Ericssons årsstämma i Kistamässan.
Fotograf: Fredrik Sandberg/TT
Ekonomi
Ekonomi

Telekomjätten Ericsson har så här långt klarat viruspandemin bra, enligt vd Börje Ekholm. Och styrelse och ägare vek sig inte för det politiska trycket att avstå aktieutdelning.

Drygt fem miljarder kronor skiftas ut till ägarna, klubbade stämman igenom, enligt Dagens industri.

"För närvarande är vår högsta prioritet hälsa och säkerhet för medarbetare, kunder och andra intressenter. Hittills har vi inte sett någon betydande inverkan på vår verksamhet, men vi följer utvecklingen i samhället noga", sade Ekholm i ett tal inför aktieägarna på bolagsstämman, enligt ett pressmeddelande.

De finansiella förutsättningarna är goda, med en nettokassa på 34 miljarder kronor vid årsskiftet.

Utbyggnaden av 5G-tekniken har gått snabbare än väntat, enligt Ekholm.

"I dagsläget har vi 86 5G-kontrakt och 27 5G-nätverk i drift på fyra kontinenter. Ericsson leder utvecklingen inom 5G. Jag ser ingen framför oss", säger Ekholm i pressmeddelandet

Ekonomi

Återhämtning på börsen

Positiv börs. Bildmontage.
Positiv börs. Bildmontage.
Fotograf: Johan Hallnäs / TT
Ekonomi
Ekonomi

Stockholmsbörsen hakar på den något ljusare internationella trenden och stiger ordentligt. På en vecka har index nu stigit med nästan 15 procent och sedan årsskiftet ligger raset på något mer beskedliga 19 procent.

Uppgången under tisdagen är bred med flertalet tungviktare på plus.

Strax efter klockan 15 har det breda OMXS-indexet stigit med 1,6 procent, klart bättre än de ledande Europabörserna som i vissa fall sjunker.

Klädkedjan H&M leder utvecklingen bland börsjättarna, upp 3,5 procent. Handelsbanken återhämtar gårdagens fall, upp 3,7 procent.

Ericsson stiger en procent. Vd Börje Ekholm säger på bolagsstämman att telekomjätten så här långt klarat coronakrisen hyfsat väl.

Andra vinnare är flera konjunkturkänsliga industribolag som SKF, SSAB och Boliden, upp runt 2–3 procent vardera.

Medicinteknikbolaget Getinge som har gått starkt senaste tiden vänder ned, minus tre procent.

Ekonomi

Experter varnar för ännu högre arbetslöshet

Annika Winsth, Nordeas chefekonom. Arkivbild
Annika Winsth, Nordeas chefekonom. Arkivbild
Fotograf: Tomas Oneborg/SvD/TT
Ekonomi
Ekonomi Arbetslösheten kan bli den högsta på 20 år och BNP faller kraftigt i regeringens nya prognos.

Regeringens prognos är optimistisk och den är nog det bästa scenariot vi kan vänta oss, anser Nordeas chefekonom Annika Winsth. Enligt hennes värsta scenario kan arbetslösheten stiga till 15 procent, betydligt högre än regeringens prognos på 9 procent.

– Det är ett riskscenario som bygger på att det här blir betydligt mer utdraget än vad vi ser i dagsläget, säger hon.

Storbanken SEB:s ekonomer räknar med att arbetslösheten lyfter till 10 procent, enligt chefsekonomen Robert Bergqvist.

– Alla prognosmakare famlar ju lite, det är enormt svårt att göra prognoser i det här läget. Men de allra flesta pekar åt att vi kommer att få den högsta arbetslösheten sedan finanskrisen, säger han och fortsätter:

– Det skulle kunna bli ännu värre, och det finns de som pratar om att vi har ett depressionsscenario framför oss. Tio procent är ändå hanterbart, särskilt om vi kan komma tillbaka ganska snabbt.

Den tidigare finansministern Anders Borg säger till tidningen Dagens Industri att han befarar en arbetslöshet på hela 20 procent redan till sommaren.

Kan bita sig fast

Bergqvist är mest orolig för att arbetslösheten ska fastna på en betydligt högre nivå när själva coronakrisen är över.

– Det finns alltid tendensen att ju längre tiden går desto mer kunnande, kompetenser och erfarenheter tappar människor, och det tar mycket längre tid att komma tillbaka, säger han.

En stigande arbetslöshet får dessutom ringar på vattnet i alla delar av samhället, inte minst tillväxten, enligt Bergqvist.

Samtidigt är han imponerad av omfattningen på de finanspolitiska stödåtgärder som har lanserats.

– Vi har aldrig sett så mycket stödpolitik som nu, det är en positiv motvikt till de dystra beskeden, och det ska förhoppningsvis förhindra att detta blir för djupt.

Åtgärderna och BNP-fallet beräknas lyfta den svenska offentliga skulden till 40 procent av BNP. Det kan jämföras med senast föregående prognos på 34 procent. Ökningen motsvarar i runda slängar 300 miljarder kronor, enligt Harry Flam, ordförande i Finanspolitiska rådet.

– Det är ganska mycket pengar. Och det ska man betala ränta på, säger han på ett webbsänt seminarium där han kommenterar finansminister Magdalena Anderssons prognos.

Utgiftstaket bryts

Flam tillägger dock att en statsskuld på 40 procent av BNP ligger inom ramen för vad som anses okej i det finanspolitiska ramverket, som säger att skulden ska ligga på 35 procent av BNP plus minus 5 procentenheter. Dessutom påminner han om att räntan just nu är låg på svenska statspapper och att det politiskt går att besluta att amorteringarna ska smetas ut i framtiden så att det inte krävs för strama budgetar i framtiden.

När det gäller det beräknade budgetunderskottet på nästan 4 procent, motsvarande 200 miljarder, ser han inte heller någon risk för att regeringen tagit i för mycket jämfört med regelverket.

– Överskottsmålet gäller över en konjunkturcykel och inte ett enskilt år, säger han.

– Sedan har vi ett utgiftstak, som sannolikt kommer att brytas i år.

Särskilda skäl

Att bryta utgiftstaket är dock fullt möjligt att göra. Det brukar ske i samband med regeringsskiften och det kan motiveras av särskilda skäl.

– Syftet med ramverket är att kunna parera verkningarna av en åldrande befolkning och att kunna möta ekonomiska kriser, precis som den kris vi har i dag, säger Flam.

Konjunkturinstitutets (KI) generaldirektör Urban Hansson Brusewitz anser inte att det är något som sticker ut som konstigt i regeringens nya prognos, men stämmer in i finansministerns bedömning att prognoserna ska ses som ovanligt osäkra.

– Finansdepartementets prognos är också betingad på den politik man hittills har presenterat, men vi tror att det kommer mera och att det kan komma att påverka prognosen, säger han.

KI presenterar sin egen prognos för ekonomin under onsdagen och Urban Hansson Brusewitz vill inte förekomma den genom att avslöja några egna siffror.

Fanny Hällegårdh/TT

Helena Wande/TT

Joakim Goksör/TT

Robert Bergqvist, SEB:s chefekonom. Arkivbild
Robert Bergqvist, SEB:s chefekonom. Arkivbild Fotograf: Jessica Gow/TT
Professor emeritus Harry Flam, ordförande i Finanspolitiska rådet. Arkivbild
Professor emeritus Harry Flam, ordförande i Finanspolitiska rådet. Arkivbild Fotograf: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Ekonomi

Fängelse i härvan kring 24Money

Fängelsedomar för företrädarna bakom sparbolaget 24Money. Arkivbild.
Fängelsedomar för företrädarna bakom sparbolaget 24Money. Arkivbild.
Fotograf: Tomas Oneborg/SvD/TT
Ekonomi
Ekonomi

Fem personer döms för olika typer av ekonomisk brottslighet i målet kring sparbolaget 24Money där tusentals småsparare blev blåsta.

Uppsala tingsrätt går bara delvis på åklagarens begäran. En av de fem företrädarna för bolaget får villkorlig dom och böter för bokföringsbrott. Övriga fyra får fängelse i olika grad för grovt bokföringsbrott, som mest i ett och ett halvt år.

"Däremot anser tingsrätten inte att det är visat att de småsparare som har lånat in pengar till bolaget har blivit vilseledda på ett sådant sätt att det är fråga om ett bedrägeri riktat mot dem", skriver domstolen.

Bolaget försattes i konkurs sommaren 2019 och då uppgick småspararnas fordringar på bolaget till 37 miljoner kronor.

Ekonomi

470 000 tyska företag söker permitteringsstöd

Tyska företag söker hjälp. Arkivbild.
Tyska företag söker hjälp. Arkivbild.
Fotograf: Michael Sohn/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Medan permitteringar enligt den nya lagen om korttidsarbete är nytt för Sverige så har Tyskland kört modellen sedan länge.

Omkring 470 000 tyska företag har ansökt om permitteringsstöd i mars till följd av coronakrisen, enligt siffror från den federala statistikbyrån.

Framför allt är det handeln, hotellen och krögarna som ansökt om statligt stöd.

Ekonomi

Kinas mobilmarknad vaknar till liv

Mobilförsäljningen är på väg tillbaka till vanliga nivåer i Kina. arkivbild.
Mobilförsäljningen är på väg tillbaka till vanliga nivåer i Kina. arkivbild.
Fotograf: Emilio Morenatti/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Försäljningen av mobiltelefoner i Kina är nästan tillbaka på normal nivå, enligt telefontillverkaren Xiaomi.

Enligt finanschefen för bolaget har marknaden kommit tillbaka på en nivå av 80–90 procent av normal försäljning.

Ekonomi

Oljepriset studsar upp

Oljepriset spås ligga kvar på lägre nivåer. Arkivbild.
Oljepriset spås ligga kvar på lägre nivåer. Arkivbild.
Fotograf: Jan-Morten Bjørnbakk / NTB scanpix / TT
Ekonomi
Ekonomi

Efter den senaste tidens kraftiga prisfall på olja – nu skenar priset uppåt.

Vid 13-tiden på tisdagen kostar ett fat Nordsjöolja 27:50 dollar, upp över 21 procent under dagen från nivåer kring 22 dollar.

Enligt en färsk enkät bland 40 oljeanalytiker spås priset ligga kvar under 40 dollar fatet under 2020. Förutom coronasmittans effekter bidrar även priskriget mellan oljekartellen Opec och Ryssland till att hålla nere priset.

Innan coronakrisen tog vid låg priset på över 50 dollar.

Ekonomi

Värsta arbetslösheten på över 20 år

Arbetslösheten i Sverige kommer att öka till nio procent i år, enligt finansminister Magdalena Andersson.
Arbetslösheten i Sverige kommer att öka till nio procent i år, enligt finansminister Magdalena Andersson.
Fotograf: Janerik Henriksson/TT
Ekonomi
Ekonomi Regeringen spår att arbetslösheten stiger till nio procent i år i en ny ekonomisk bedömning i coronakrisens spår.

Finansministern Magdalena Andersson (S) konstaterar att antalet varsel är på rekordnivåer och sysselsättningen bedöms falla i år. De hårdast drabbade branscherna är hotell, restaurang och handel, enligt Andersson.

– Människor kommer att bli arbetslösa och det är också något vi bedömer i den här prognosen, säger hon på en presskonferens.

I dagsläget ligger arbetslösheten på runt sju procent. En ökning till nio procent innebär att omkring 100 000 fler blir arbetslösa i år och totalt runt en halv miljon.

Senast arbetslösheten var så hög var 1998 då arbetslösheten var drygt nio procent.

Regeringen bedömer att arbetslösheten sedan kommer att ligga kvar på nivån nio procent även nästa år för att sedan först 2022 sjunka något, till 8,4 procent.

Fallande tillväxt

Regeringen räknar nu med att svensk BNP kommer att falla med fyra procent i år.

– Det är ett fall lika stort som under finanskrisen, säger Andersson.

– Vi har ett väldigt allvarligt ekonomiskt läge.

Prognosen kommer att ligga till grund för vårpropositionen, som ska läggas fram om ett par veckor. Samtidigt poängterar Andersson att prognoserna är ovanligt osäkra.

Den pågående krisen är en efterfråge- och utbudschock samtidigt, säger hon. Förutom minskad efterfrågan drabbas ekonomin av störningar i leveranskedjor.

Återhämtning i höst

Andersson pratar om en historiskt snabb inbromsning men bedömer samtidigt att återhämtningen kommer att gå fortare än efter finanskrisen.

Hon räknar med en återhämtning redan i höst och att Sverige är tillbaka på tillväxt på helåret 2021.

Nästa år väntas dock BNP studsa upp ordentligt igen. Regeringen spår att BNP ökar med 3,5 procent 2021.

– Men så klart, prognosen är helt klart osäker.

Resursutnyttjandet bedöms minska kraftigt och Sverige hamnar i samma typ av lågkonjunktur som under finanskrisen.

– Bedömningen är att konjunkturåterhämtningen sker ungefär i samma takt som en genomsnittlig konjunkturåterhämtning.

Stigandes statsskuld

Underskottet i de offentliga finanserna väntas landa på 3,8 procent av BNP i år. Även nästa år bedöms det bli ett underskott, om än mindre.

Som en konsekvens stiger statsskulden, från cirka 35 procent av BNP i fjol till nästan 40 procent i år.

– De åtgärder vi har presenterat hittills är 84 miljarder kronor, säger hon om stödåtgärder som påverkar budgeten i år.

Kostnaden kan stiga om fler blir arbetslösa och permitterade än vad regeringen räknar med.

– Den aktiva finanspolitik som regeringen bedriver påverkar också det strukturella sparandet, säger Andersson.

Utgiftstaket diskuteras

Hon tillägger dock att finanspolitiken som förs i krisen ligger i linje med budgetramverket och pekar på hur de offentliga finanserna är starka i utgångsläget.

– Utgiftstaken för i år kommer att behöva ändras med största sannolikhet.

Detta är en ovanlig åtgärd, men det har hänt vid regeringsskiften i samband med val.

– Det finns också skrivningar om att man kan ändra taket vid helt nya yttre förutsättningar, säger hon.

Hon bedömer att detta ligger i linje med det finanspolitiska ramverket och att det kan göras utan att förtroendet för ramverket påverkas.

Rättat: I en tidigare version angavs felaktigt när arbetslösheten senast var nio procent.

Fotograf: TT
NÄSTA ARTIKEL