Ekonomi

USA-börser steg i väntan på biljonpaket

New York-börserna förväntas backa. Arkivbild.
New York-börserna förväntas backa. Arkivbild.
Fotograf: Nicole Pereira/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi För andra handelsdagen i rad var det i huvudsak muntra miner på USA-börserna.

Överenskommelsen har förhandlats fram mellan Demokraterna och Republikanerna i senaten och president Donald Trumps regering. Totalt antas paketet omfatta runt 2 biljoner dollar, motsvarande över 20 000 miljarder kronor, och det väntas röstas igenom i kongressen inom kort.

Dow Jones industriindex steg 2,4 procent och S&P 500 klättrade 1,1 procent.

– Det som de finansiella och penningmässiga stimulanserna har gjort är att tillåta marknaden att återhämta sig, säger Justin Hoogendoorn, strateg vid finansanalysföretaget Piper Jaffray i Chicago.

Nasdaqs kompositindex sjönk däremot 0,5 procent.

Andra analytiker varnade också för de fortsatta effekterna av smittspridningen.

På börserna i Europa och Asien var det breda uppgångar.

På tisdagen steg S&P 500 9,4 procent i New York medan Nasdaqs kompositindex gick upp 8,1 procent. Dow Jones industriindex rusade 11,4 procent – den största uppgången på en enskild handelsdag sedan 1930-talet.

Ekonomi

Skistar stänger anläggningarna för säsongen

Skistarflaggor i Sälen. Arkivbild.
Skistarflaggor i Sälen. Arkivbild.
Fotograf: Lars Pehrson/SvD/TT
Ekonomi
Ekonomi Skistar stänger alla sina skidanläggningar i Sverige från och med måndag.

– Vi tog beslutet efter att ha talat med Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson och fått rådet att stänga våra skidanläggningar, säger Skistars vd Stefan Sjöstrand till TT.

Tidigare på tisdagen samtalade han med smittskyddsläkaren i Dalarna och hälsovårdscentralen i Sälen.

– Bilden av vårdläget förändras varje dag, säger Stefan Sjöstrand och påpekar att intensivvårdsplatserna i Mora och Falun redan är fullbelagda.

– Om vi då får skidåkare som bryter ben eller behöver opereras av andra orsaker kommer de att skapa ett tryck på vården.

Tagit intryck

Stefan Sjöstrand har haft en tät dialog med den lokala sjuk- och hälsovården. Tisdagens möte gjorde starkt intryck.

– Det blir väldigt påtagligt vilken situation Sverige befinner sig i. Då känns det bra att fatta ett sådant här beslut, säger han.

Tidigare har Folkhälsomyndigheten bett personer som planerat att besöka fjällen att överväga om resan verkligen var nödvändig, eftersom alla behöver hjälpa till att dämpa spridningstakten av covid-19. Skidanläggningar är särskilt problematiska eftersom många från olika delar av landet reser dit, inte minst till påsk.

I början av mars kom Folkhälsomyndigheten med rekommendationer om hantering av köer och liftar – restriktioner som Skistar noga följt, enligt Stefan Sjöstrand:

– Nu kom de med nya råd till oss. Och när vi fick ett tydliggörande av Johan Carlson i kväll följde vi det direkt.

Sänker resultatet

Folkhälsomyndighetens råd om stängning är kopplat till risken för överbelastning i sjukvården i de berörda regionerna.

Skistars beslut gäller anläggningarna i Sälen, Vemdalen och Åre. Sedan tidigare är anläggningarna norska Trysil (den 12 mars) och Hemsedal samt österrikiska St Johann (den 15 mars) stängda på grund av myndighetsbeslut relaterade till spridningen av coronavirus.

Stängningen gäller resten av vintersäsongen 2020. Påskgäster får boka av eller boka om till nästa år.

Beslutet innebär att Skistar kortar säsongen två-fyra veckor beroende på ort. Hur mycket det minskar helårsresultatet är ännu för tidigt att veta, konstaterar det börsnoterade bolaget.

Också Branäsgruppen

– Det som är positivt för oss rent ekonomiskt är att detta inte händer i november utan några få veckor före normal stängning. Men det är klart att det får en väsentlig påverkan på vårt resultat, säger Stefan Sjöstrand.

En annan effekt är att säsongsanställda kommer att få sluta sina jobb tidigare än tänkt, precis som skett i Norge.

Även Branäsgruppen avslutar säsongen i förtid och stänger på söndag. Det berör Branäs i Värmland och Kungsberget i Gästrikland.

Lars Pedersen/TT

Toppstationen för liftarna på Åreskutan. Arkivbild.
Toppstationen för liftarna på Åreskutan. Arkivbild. Fotograf: Pontus Lundahl/TT

Ekonomi

Ministern delar inte LRF-kritik mot krispaket

LRF:s vd Anna-Karin Hatt larmar om stort behov av arbetskraft i lantbruket eftersom virusläget gör att de tusentals utländska säsongsarbetarna inte kan ta sig hit. Arkivbild.
LRF:s vd Anna-Karin Hatt larmar om stort behov av arbetskraft i lantbruket eftersom virusläget gör att de tusentals utländska säsongsarbetarna inte kan ta sig hit. Arkivbild.
Fotograf: Fanni Olin Dahl/ TT
Ekonomi
Ekonomi Lantbruket skriker efter arbetskraft när de utländska säsongsarbetarna nu inte kan komma, larmar Lantbrukarnas riksförbund (LRF).

– Vi har levererat mycket på kort tid, Min bild är att merparten av det som branschföreträdare lyft fram helt eller delvis har blivit omhändertaget, säger landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) om kritiken från LRF.

LRF;s vd Anna-Karin Hatt anser att regeringen inte gör nog för att få fler uppsagda och arbetssökande att söka jobb inom lantbruket. Det kan handla om trädgårdsodling, skogsbruk eller mjölkproduktion.

"Måste kraftsamla"

"Vi är med stormsteg på väg in i den mest intensiva säsongen i lantbruket, och det saknas tusentals människor som skulle ha varit på väg till Sverige för att jobba hos oss. Samtidigt vet vi inte hur länge covid-19 påverkar samhället. Vi måste kraftsamla för att säkerställa vår inhemska produktion av livsmedel vilket är särskilt viktigt om krisen blir långvarig", säger Anna-Karin Hatt i ett pressmeddelande.

Ett konkret hot som nämnts i sammanhanget rör de svenska jordgubbarna, där säsongsarbetare är en stor bidragande faktor till att de kan odlas, frodas och plockas.

När regeringen lade fram sitt senaste krispaket fanns bara ett av LRF:s viktigaste krav med, att studenter med CSN som vill hoppa in i lantbruket inte ska behöva oroa sig för minskade studielån om de tjänar mer än det så kallade fribeloppet.

Flera åtgärder

Men Jennie Nilsson hävdar att fler åtgärder än så är avsedda att underlätta för lantbruket att få arbetskraft som kan kompensera för de omkring 8 000 utländska säsongsarbetare son vanligen brukar få jobben.

– Vi har tagit bort fribeloppet, vi har gett Arbetsförmedlingen ett omfattande matchningsprogram och vi har ändrat a-kassereglerna så att de ger incitament för unga att få ihop till arbetsvillkoret genom att söka sig till och arbeta i de här branscherna, säger landsbygdsministern.

Pengar har också avdelats för det som regeringen kallar gröna jobb, 150 miljoner kronor.

Lars Larsson/TT

Ekonomi

Arbetsmarknadsministern: Är ett tufft läge

Det är ingen tvekan om att det här är en allvarlig kris, säger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S). Arkivbild.
Det är ingen tvekan om att det här är en allvarlig kris, säger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S). Arkivbild.
Fotograf: Claudio Bresciani / TT
Ekonomi
Ekonomi Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) är beredd att vidta fler åtgärder för att hantera den snabbt stigande arbetslösheten.

Regeringen spår att arbetslösheten kan öka till 9 procent i år. En osäker prognos, som kan hamna högre om krisen drar ut på tiden.

– Det är ingen tvekan om att det här är en allvarlig kris. Vi vet inte hur mycket det blir, men prognosen pekar på runt 100 000 fler arbetslösa. Det är ett tufft läge, säger arbetsmarknadsministern.

Närmare jobben

Bara häromdagen lättade regeringen på kraven för att få a-kassa, utökade olika arbetsmarknadsprogram och satsade på fler utbildningsplatser. Men det kan komma fler krispaket, enligt Nordmark.

Många av de som blir arbetslösa nu har en annan profil än de som varit arbetslösa länge och har svårt att få in en fot på arbetsmarknaden. Då behövs andra åtgärder.

– Många står nära arbetsmarknaden, och då behöver vi se till att matchningen funkar. För vi har ju också områden där det är brist på kompetens, till exempel inom vården som har en skriande brist på personal, säger hon.

Arbetsförmedlingen kommer att spela en viktig roll i att matcha och rusta de arbetslösa till nya jobb. Fokus måste vara på den akuta krisen och inte på att genomföra en omfattande reformering av hela organisationen, anser Nordmark. För några veckor sedan beslutade hon därför tillsammans med regeringens samarbetspartier C och L att pausa förhandlingarna om att reformera myndigheten.

Ny bedömning

Efter påsk ska de göra en ny bedömning om samtalen ska återupptas. Men ministern tror inte att läget kommer att hinna ändras till dess.

– Vi har ett exceptionellt läge som behöver hanteras här och nu, säger Eva Nordmark.

– Sverige kommer inte att vara detsamma om ett par månader som vi var i januari.

Maria Davidsson/TT

Ekonomi

Neddragningar på Electrolux – ingen utdelning

Staffan Bohman, Electrolux styrelseordförande. Arkivbild.
Staffan Bohman, Electrolux styrelseordförande. Arkivbild.
Fotograf: Tomas Oneborg/SvD/TT
Ekonomi
Ekonomi

Det blir som väntat ingen utdelning till Electrolux aktieägare. Det tidigare utdelningsförslaget drogs tillbaks i förra veckan och vid den senarelagda årsstämman klubbades beslutet. Staffan Bohman omvaldes som styrelseordförande.

Under tisdagen lämnade Electrolux också besked om neddragningar till följd av coronakrisen. Enligt Electrolux presschef Åsa Öhman berörs 900 av totalt 1 300 anställda i Sverige, och merparten av dem ska gå ned 60 procent i arbetstid. Även konsulter på bolaget drabbas av neddragningar.

"Eftersom vi ser över alla kostnader i nuläget påverkar det även förstås i vilken utsträckning vi använder oss av konsulter, men vi kommenterar inte hur många vi har valt att behålla eller avsluta”, skriver Åsa Öhman i en kommentar till Dagens industri.

Ekonomi

Hon har bytt New York-flyg till vårdutbildning

Ett 30-tal anställda hos SAS inleder nu en utbildning hos Sophiahemmet. Bland dessa finns Malin Öhman (längst till höger).
Ett 30-tal anställda hos SAS inleder nu en utbildning hos Sophiahemmet. Bland dessa finns Malin Öhman (längst till höger).
Fotograf: Jonas Ekströmer/TT
Ekonomi
Ekonomi Bara för några veckor var hon ansvarig för servicen ombord på ett SAS-flyg till New York.

Kontrasten är tydlig. I stället för en proper marinblå flyguniform får SAS-medarbetarna på sig en turkos bussarong med tillhörande byxor och dessutom – plats för en handskriven namnskylt.

– Vi förstår att det här inte är vad ni tänkt er. Ni ska veta att vi har många likheter inom yrkena, säger en av handledarna uppmuntrande.

Arlanda flygplats är långt borta i dag. Det här är Sophiahemmet i centrala Stockholm och samlingen i uppehållsrummet, merparten yngre kvinnor i 25-årsåldern, hade bara för någon månad sedan jobb hos SAS. När coronakrisen slog till mot flygbranschen stängdes en dörr men nu har en helt annan öppnats.

Under blott tre dagar ska de genomgå en komprimerad utbildning för att sedan kunna jobba inom vården.

– Det man ska komma ihåg är att det här inte är en sjuksköterskeutbildning utan mera på gymnasienivå. Det är också utmaningen när man är van att utbilda på högskola att just hitta rätt nivå, säger Carola Hellman, sjuksköterska och utbildningsledare i samband med en paus.

Har gått rekordsnabbt

Bakom projektet står förutom Sophiahemmet även Wallenbergsstiftelsen och ett rekryteringsföretag och med tanke på omständigheterna har allt fått gå rekordsnabbt. För en vecka sedan inleddes arbetet och under kursen ska de tidigare kabinanställda få varva såväl teoretiska som praktiska moment.

– Det är en helt annan organisation än de är vana vid, med lagar och författning som patientlagen och sekretess. Sedan handlar det om personlig omvårdnad. De får mata och borsta tänderna på varandra, förflyttningsteknik om någon är sängliggande eller sitter i rullstol. Det är sådant du lär dig genom att själv utsätta sig för det, säger Carola Hellman.

"Kan bidra med något"

Bland dem som inledningsvis får lära sig vikten av handtvätt inom vården, särskilt i coronatider, finns Rasmus Saveman och Malin Öhman. Båda har jobbat inom SAS i flera år.

– Jag vet ju att jag inte kommer att få så många jobbtimmar om ens några över huvud taget. Sedan det faktum att jag känner att jag kan bidra med något genom att göra det här, säger Malin Öhman som har varit timanställd hos SAS.

– Jag känner mig stolt över det här och det är kul, men också läskigt. Vi är förberedda inför mycket i vårt jobb men det här är helt ny mark, säger Rasmus Saveman.

Vad är mest nervöst?

– Att jag ska få ett ansvar som jag inte är van vid. Jag är väldigt van vid ansvar men då inom något jag tränat väldigt mycket på. Här är jag inte alls säker på rutinerna. Sedan är det klart att man är lite orolig över att vara i vägen, att man i stället för att hjälpa kommer att sinka arbetet. Samtidigt tror jag att man lär sig mycket på plats.

Stor efterfrågan

Men någon oro för att inte efterfrågas behöver de inte ha. I en situation där vården skriker efter resurser har alla deltagarna fått möjlighet till jobb på olika vårdinrättningar inom Stockholmsområdet. Enligt Sophiahemmets rektor Johanna Adami är det nu aktuellt att hotellpersonal och medarbetare på färjerederier inom kort ska delta i liknande utbildningar.

Hos Carola Hellman finns samtidigt försiktiga förhoppning om att för de 30 personer som står framför henne kan det här leda till ett mera permanent karriärbyte.

– Vi behöver jättemycket personal inom vården så man hoppas att man sår ett frö hos någon av dem.

Tobias Österberg/TT

Rasmus Saveman och Malin Öhman är två SAS-anställda som nu utbildas vid Sophiahemmet.
Rasmus Saveman och Malin Öhman är två SAS-anställda som nu utbildas vid Sophiahemmet. Fotograf: Jonas Ekströmer/TT
Flygpersonal på SAS har inlett en utbildning vid Sophiahemmet till jobb inom vården efter att blivit friställda.
Flygpersonal på SAS har inlett en utbildning vid Sophiahemmet till jobb inom vården efter att blivit friställda. Fotograf: Jonas Ekströmer/TT

Ekonomi

Resebyråerna kräver miljardfond av regeringen

Resandet har påverkats kraftigt av coronautbrottet. På bilden syns en resenär på Arlanda flygplats utanför Stockholm. Bilden är från mitten av mars.
Resandet har påverkats kraftigt av coronautbrottet. På bilden syns en resenär på Arlanda flygplats utanför Stockholm. Bilden är från mitten av mars.
Fotograf: Fredrik Sandberg/TT
Ekonomi
Ekonomi Sveriges resebyråer vill att regeringen upprättar en fond för att rädda branschen när kunderna kräver tillbaka pengarna under coronakrisen.

– Det är en katastrof av episka dimensioner, säger Svenska resebyrå- och arrangörsföreningens (SRF) generalsekreterare Didrik von Seth.

– Jag jämför det med restaurangbranschen där det knappt finns några kunder. I vårt fall finns det inga kunder alls, i tillägg till det vore det som om alla notor som kunderna har betalat under de gångna två månaderna ska betalas tillbaka, säger han.

SRF har lämnat in ett förslag till näringsdepartementet om att regeringen upprättar en fond på sex miljarder kronor för att rädda de omkring 300 medlemsföretagen som sysselsätter 7 000 personer.

Återbetalas på 20 år

Summan ska räcka till att betala tillbaka alla förskottsbetalda resor som bokats under 2020, och som kunderna har rätt att få återbetala enligt paketreselagen. SRF föreslår att de sex miljarderna ska betalas tillbaka till staten under 20 års tid genom avgifter på fem kronor per flygresa och 25 kronor per paketresa.

De ekonomiska svårigheterna förvärras av att många flygbolag och hotell vägrar att betala tillbaka till resebyråerna när resor ställs in. SRF utesluter inte att gå till domstol, men förklarar att eventuella rättsprocesser kan dra ut på tiden.

– Det är bråttom. Fonden är en enkel åtgärd, den kostar inte pengar, räddar många arbetstillfällen och säkrar svenska företag, säger von Seth.

Ministern: Utesluter inte

Förslaget lämnandes in till näringsdepartementet för en dryg vecka sedan, men regeringen har ännu inte återkommit med svar.

"Det kommer in många förslag till regeringen om sätt att mildra effekterna av coronapandemin. Vi välkomnar förslagen och utesluter inte fler åtgärder", säger näringsminister Ibrahim Baylan (S) i en skriftlig kommentar.

Erik Paulsson Rönnbäck/TT

FAKTA

Fakta: SRF

Svenska resebyrå- och arrangörsföreningen har omkring 300 medlemsföretag som sysselsätter 7 000 anställda.

Står för mer än 80 procent av svenska resebyråers och researrangörers omsättning på 60 miljarder kronor 2018.

Källa: SRF

Ekonomi

TT-FLASH: Skistar stänger skidanläggningar

Ekonomi
Ekonomi Skistar stänger alla sina skidanläggningar för resten av säsongen från den 6 april, enligt Dagens industri.

Ekonomi

Rejäl uppgång på börsen

Stockholmsbörsen steg rejält på tisdagen. Bildmontage.
Stockholmsbörsen steg rejält på tisdagen. Bildmontage.
Fotograf: Johan Hallnäs / TT
Ekonomi
Ekonomi Stockholmsbörsen fortsätter att haka på den något ljusnande internationella trenden och steg ordentligt på tisdagen. Det breda OMXS-indexet lyfte 2,7 procent.

På en vecka har indexet nu stigit med 16 procent. Bortsett från en ganska kraftig plump i fredags har börsen gått upp fem handelsdagar i rad och också mildrat det branta fallet sedan årsskiftet. Från nyår har OMXS-indexet tappat 18,4 procent.

Uppgången under tisdagen var bred med alla utom en av tungviktarna på plus.

Klädkedjan H&M ledde utvecklingen bland börsjättarna i kraft av sin indextyngd, upp 4,7 procent. Handelsbanken återhämtade gårdagens fall och lyfte 4,3 procent.

Ericsson steg 3,0 procent. Vd Börje Ekholm sade på bolagsstämman, som klubbade en utdelning till aktieägarna på drygt fem miljarder kronor, att telekomjätten så här långt klarat coronakrisen hyfsat väl.

Andra vinnare var flera konjunkturkänsliga industribolag som SKF och SSAB som steg 3,2 respektive 5,3 procent. Gruvbolaget Boliden gick upp 6,2 procent.

Medicinteknikbolaget Getinge som har gått starkt senaste tiden vände ned, minus 3,0 procent.

De ledande Europabörserna stängde också på plus. Londonbörsens FTSE100-index lyfte 2,0 procent, CAC40-index i Paris steg 0,4 procent och Frankfurtbörsens DAX-index ökade 1,2 procent.

Ekonomi

Bråttom gå med i a-kassa för att klara regler

Malin Ackholt, ordförande i HRF, Hotell- och Restaurangfacket. Arkivbild
Malin Ackholt, ordförande i HRF, Hotell- och Restaurangfacket. Arkivbild
Fotograf: Sören Andersson/TT
Ekonomi
Ekonomi Ansökningar om medlemskap väller in till a-kassorna.

De föreslagna, tillfälliga a-kassereglerna för 2020 kan få stor ekonomisk betydelse för många som har förlorat eller riskerar att förlora jobbet.

– För den som tidigare har valt att stå utanför a-kassan eller för den som är ny på arbetsmarknaden blir det stora skillnader, säger Annika Stenberg, kommunikationschef på Akademikernas a-kassa som har över 700 000 medlemmar.

Hon säger att det bara de senaste två veckorna har kommit till 7 000 medlemmar. Flera tusen ansökningar väntar på handläggning.

Malin Ackholt, förbundsordförande i LO-facket för anställda på hotell och restauranger, HRF, säger att det bara det senaste dygnet har kommit 3 200 inträdesansökningar till a-kassan.

– Det är bra att regeringen försöker hitta vägar framåt. Det finns en oerhört stor grupp som står utan inkomst från en dag till en annan, personal som är extraanställd och timanställd, säger Malin Ackholt och tillägger att de grupperna inte omfattas av systemet för korttidspermittering, till exempel.

Förslagen om de tillfälliga reglerna för 2020 presenterades i ännu ett krispaket av regeringen på måndagen men får till del effekt omgående.

Vara snabb

Den som hinner söka medlemskap i en a-kassa senast under mars sista timmar, under tisdagen, är en god bit på vägen för att uppfylla ett av de nya villkoren för att få ersättning vid arbetslöshet. Det kommer sig av att det ska räcka med att ha varit medlem i tre månader under perioden mars till december 2020, för att kunna ansöka om ersättning.

Den som ansöker om medlemskap före mars månads slut får räkna hela månaden och kan därmed bocka av en tredjedel av månaderna i det nya, tillfälliga villkoret.

Juristen Christoffer Östnaes på Sveriges A-kassor, som företräder a-kassorna, säger att en månad därmed räknas som fyra, från mars i år till december.

Hittills har kravet varit tolv månader, det vill säga ett års medlemskap.

Kravet på hur mycket man ska ha arbetat före det man kan ansöka om och få ersättning sänks också, från minst 80 timmar per månad i sex månader till 60 timmar per månad.

– Huvudregeln har varit att man ska ha haft minst 80 timmars arbete, det är ju ganska precis ett halvtidsarbete. Nu går man ner till 60 timmar, säger Christoffer Östnaes.

Oklarheter finns

Han framhåller att det ännu finns en del saker som behöver förtydligas av regeringen, bland annat vad gäller egenföretagare och vad som ska gälla för dem och deras ersättning när de lägger företaget vilande.

Idag kan ingen få mer än 910 kronor per dag i ersättning vid arbetslöshet. För de första 100 dagarna höjs den gränsen till 1 200 kronor, från den 13 april. Ersättningen avgörs av hur hög lön man haft och i vissa fall om man har jobbat hel- eller deltid före arbetslösheten.

Det så kallade grundbeloppet föreslås även det höjas, från 365 kronor om dagen till 510 från den 13 april. Det gäller för den som har arbetat heltid i minst tolv månader men som inte har varit medlem i en a-kassa tillräckligt lång tid för att klara medlemsvillkoret.

Annika Stenberg på Akademikernas a-kassa pekar också ut förslaget om att de sex karensdagarna i försäkringen tas bort som viktigt.

– Det kan ju betyda 6 000 kronor mer i ersättning för den som blir arbetslös, säger Stenberg.

Lars Larsson/TT

FAKTA

Fakta: Nya a-kasseregler

Reglerna är tillfälliga och ska, enligt regeringens förslag, gälla under 2020.

Det ska bara krävas tre månaders medlemskap i en a-kassa under perioden mars till december 2020 för att kunna få ersättning. I dag är villkoret 12 månaders medlemskap.

Arbetsvillkoret sänks från lägst halvtid, 80 timmar, per månad under sex månader till lägst 60 timmar per månad

Den högsta ersättningen per dag i a-kassan höjs under 2020 från 910 till 1 200 kronor per dag de 100 första dagarna.

Det så kallade grundbeloppet höjs från 365 till 510 kronor per dag under 2020.

De sex karensdagarna slopas tillfälligt under året.

A-kassorna får extra pengar för att klara alla ansökningar som väntas.

De tillfälliga regeländringarna väntas innebära minst 5 miljarder kronor i ökade utgifter i statens budget.

Källa: Regeringskansliet

NÄSTA ARTIKEL