Inrikes

Äldre man död – gick genom isen med fyrhjuling

En man har förts till sjukhus med ambulanshelikopter. Arkivbild.
En man har förts till sjukhus med ambulanshelikopter. Arkivbild.
Fotograf: Bertil Ericson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Två män, i 85- respektive 65-årsåldern, har gått igenom isen med en fyrhjuling i Mörtsjön Hälsingland. Polis, räddningstjänst och ambulans kallades till platsen och fick upp männen ur vattnet. Båda var kraftigt nedkylda och gavs hjärt- och lungräddning.

Den äldre mannens liv gick dock inte att rädda. Den yngre mannen har förts till sjukhus med ambulanshelikopter.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Man gripen för mordförsök efter skadegörelse

En man i 20-årsåldern har gripits för mordförsök sedan han avlossat skott mot poliser som försökte gripa honom. Arkivbild.
En man i 20-årsåldern har gripits för mordförsök sedan han avlossat skott mot poliser som försökte gripa honom. Arkivbild.
Fotograf: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En man i 20-årsåldern har gripits för mordförsök sedan han avlossat skott mot poliser som försökte gripa honom. Polisen larmades först om skadegörelse mot en bil på en camping på Stenungsön utanför Stenungsund.

När den misstänkte mannen hittades uppstod vad polisen kallar "någon form av tumult", varpå skott avlossades. Ingen ska ha träffats av skotten, men både en polis och en annan person ska ha träffats av splitter när skott slog in i en bergvägg.

– Det splittret var säkert smärtsamt, men sen man gjort rent visade det sig inte handla om någon större fysisk skada. Det är väldigt goda nyheter, säger Ulla Brehm, polisens presstalesperson, till TT.

En teknisk undersökning inleds på fredagen. Den misstänkte mannen har förts till polisstationen i Uddevalla.

Inrikes

Turistkommuner vill ha tydliga besked

Visby på Gotland. Arkivbild.
Visby på Gotland. Arkivbild.
Fotograf: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Inom kort väntas besked från regeringen och Folkhälsomyndigheten om förutsättningarna för att resa i Sverige i sommar. Regionalpolitiker och besöksnäringen hoppas framför allt på tydliga riktlinjer.

För närvarande avråds svenskarna från längre resor inom landet för att inte sprida coronaviruset, ett tillstånd som försatt besöksnäringen i kris. Inom kort väntas nya besked från regeringen och Folkhälsomyndigheten, och för politikerna i kommuner som är beroende av besöksnäringen är det en spänd väntan.

Eva Nypelius (C), regionstyrelsens ordförande i Gotland, säger att det viktigaste är att riktlinjerna blir tydliga.

– Ett bra besked är ett tydligt besked. När regeringen och Folkhälsomyndigheten gick ut med förtydliganden om att man får resa en till två timmar med bil blev det istället mycket otydligare för Gotland. Vi behöver samma förutsättningar som resten av landet, säger Eva Nypelius.

"Tydliga rekommendationer"

Jeanette Ovesson (M), kommunstyrelsens ordförande i Simrishamn, håller med.

– Jag hoppas vi får tydliga rekommendationer så att det blir enkelt för människor att följa dem, och att vi kan vara säkra på hur det ser ut, säger hon.

Region Gotland har redan hört av sig till regeringen och bett om stöd för att täcka upp för de förlorade intäkterna. Även för Simrishamn skulle en sommar utan turism vara förödande, enligt kommunstyrelseordföranden.

– Det pallar vi inte en hel sommar, vårt näringsliv klarar inte det. Vi behöver helt enkelt ha besökare för att kunna hålla igång, säger Jeanette Ovesson.

Ansvaret på medborgarna

Även besöksnäringen vill ha klara besked, säger Maria Ros Jernberg, tillträdande generalsekreterare för Svenska turistföreningen (STF).

– Otydlighet är det värsta, att vi får ett besked som kan tolkas på många olika sätt. Det finns redan en polarisering, ett otydligt besked skulle ytterligare spä på den, och det behöver vi inte, säger Maria Ros Jernberg.

Hon säger att besöksnäringen nu använt våren för att ställa om och göra verksamheten tryggare. Nu hoppas hon att myndigheterna lägger ansvaret på medborgarna.

– Det bästa vore ett besked som säger att vi med ansvar får resa runt i Sverige i sommar. Med ansvar, för pandemin är ju inte över på långa vägar, så vi måste alla fortsätta ta ansvar. Om vi då får åka lite längre än de här två timmarna med bil vore det fantastiskt – inte bara för STF eller besöksnäringen utan också för folkhälsans skull, säger Maria Ros Jernberg.

Lucas Brischetto/TT

Inrikes

Fyra av tio kan ha kroniska mag-tarmbesvär

Fyra av tio vuxna i världen kan ha en så kallad funktionell mag-tarmsjukdom. Arkivbild.
Fyra av tio vuxna i världen kan ha en så kallad funktionell mag-tarmsjukdom. Arkivbild.
Fotograf: Anders Wiklund/TT
Inrikes
Inrikes Närmare varannan kvinna och mer än var tredje man kan ha en så kallad funktionell mag-tarmsjukdom, enligt en stor internationell studie.
– Det är väldigt olika svårighetsgrad, men vissa påverkas oerhört, säger Magnus Simrén, professor i Göteborg.

Forskare i bland annat Göteborg har samlat in enkät- och intervjusvar från drygt 73 000 personer i 33 länder.

Det visade sig att fyra av tio vuxna kan ha IBS, kronisk förstoppning eller någon av de andra sjukdomarna som ingår i samlingsbegreppet funktionell mag-tarmsjukdom.

– Vi visste att det är väldigt vanligt, men att det är så här vanligt kanske vi inte hade trott, säger Magnus Simrén, som är professor i medicinsk gastroenterologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

– Men det sträcker sig från ganska milda symptom till personer som behöver vård på grund av sina besvär. Som grupp betraktat konsumerar de här personerna väldigt mycket sjukvård, men det finns en stor spännvidd inom gruppen.

Fler kvinnor

Undersökningen genomfördes dels via en webbenkät, som bland annat omkring 2 000 personer i Sverige svarat på, dels via intervjuer.

Av personerna som svarat via en nätet uppfyllde 40,7 procent (49 procent av kvinnorna och 37 procent av männen), diagnoskriterierna för minst en funktionell mag-tarmsjukdom.

De länder som använde intervjuer för att samla in uppgifterna fick samtidigt en betydligt lägre andel (20,9 procent). Enligt Magnus Simrén är en av de tänkbara förklaringarna att det kan upplevas som pinsamt att berätta om sina mag- och tarmsymptom och att det därför underrapporteras jämfört med de anonyma webbsvaren.

"Alla världsdelar"

Bortsett från det är siffrorna i undersökningen påfallande lika, oavsett vilket land det handlar om, konstaterar han.

– Man har tänkt att det här kanske bara finns i västvärlden, men det vi ser är att det finns i samma utsträckning i länder i alla världsdelar.

– Det är nog så att många av faktorerna som vi tror kan påverka, som stress och hur vi äter, blir mer och mer lika över världen.

Studien har publicerats i tidskriften Gastroenterology.

Jens Bornemann/TT

FAKTA

Fakta: Funktionell mag-tarmsjukdom

Funktionell mag-tarmsjukdom är ett samlingsbegrepp för kroniska sjukdomar i mage och tarm. Sjukdomarna kan ge svåra symptom, utan att det finns tydliga förklaringar eller att något hittas vid rutinundersökningar.

Exempel på tillstånd som omfattas är halsbränna, sura uppstötningar och dyspepsi (känslighet i mage och tarm) samt kronisk förstoppning, buksvullnad eller tarmstörningen IBS (irritable bowel syndrome).

Enligt studien, där bland andra forskare i Göteborg medverkat, kan fyra av tio vuxna i världen ha en funktionell mag-tarmsjukdom.

Totalt ingår 73 076 personer från 33 länder (bland annat Sverige) i studien.

Källa: Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Inrikes

Dödläge förlänger försvarsförhandlingar igen

Fortsatt dödläge i partiernas förhandlingar om framtidens svenska försvar. Arkivbild.
Fortsatt dödläge i partiernas förhandlingar om framtidens svenska försvar. Arkivbild.
Fotograf: Petra Älvstrand/TT
Inrikes
Inrikes Dödläget i försvarsförhandlingarna består.
Försvarsminister Peter Hultqvist (S) lever på hoppet och ger två veckor till.

Även torsdagskvällens förhandlingsmöte blev resultatlöst vad gäller att lösa dödläget. Nu förlängs förhandlingarna till den 16 juni, enligt uppgift till TT från försvarsdepartementet.

Moderaterna och Kristdemokraterna är med på att fortsätta, trots att de inte fått gehör för mer pengar under de månader som förhandlingarna pågått.

– Det kommer att kräva att regeringen flyttar på sig så att vi kan förverkliga så mycket som möjligt av försvarsberedningens förslag, säger Pål Jonson, Moderaternas försvarspolitiske talesperson.

M vill ha en bred politisk uppgörelse, enligt Jonson, men har flera gånger flaggat för att regeringens ogina inställning kan tvinga M att hoppa av.

Mikael Oscarsson, försvarspolitisk talesperson för KD, säger att det krävs att regeringen är villig att skjuta till mer pengar.

– Hittills har vi inte sett en enda krona, säger Oscarsson.

– Eftersom försvarsministern vill fortsätta så får man väl ta honom på orden och tro att han är öppen för att gå oss till mötes, tillägger han.

Hultqvists ambition var att nå en uppgörelse redan den 15 maj om den försvarspolitiska inriktningen 2021–2025. Han blev dock tvungen att förlänga förhandlingarna till fredagen den 29 maj. Nu blev Hultqvist tvingad till ytterligare en förlängning.

Hoppas på bud

M, KD, C, L och SD hoppades på ett sista minutenbud från regeringen om ytterligare höjda försvarsanslag. De vill ha fem miljarder mer år 2026 och fem miljarder till ovanpå det 2027.

Det är enligt de fem partierna nödvändigt för att se till att det upprustade försvar som försvarsberedningen föreslagit verkligen kan genomföras till 2030.

M och KD driver dessutom att Försvarsmakten ska få 3,8 miljarder mer under 2021–2025 i kompensation för prisökningar.

Hultqvist har dock hållit fast vid att förhandlingarna bara ska handla om hur försvaret ska stärkas under 2021–2025.

En eventuell överenskommelse är tänkt att skapa brett stöd för riksdagens nya försvarsbeslut i höst och försvarsbesluten gäller vanligtvis fem år i taget.

Hultqvist har hållit fast vid den ekonomiska ram som regeringen, C och L kom överens om i augusti förra året. Den innebär att försvarsbudgeten ska växa med 25 miljarder kronor från 2021 till 2025.

Räcker inte

Enligt Försvarsmakten behövs betydligt högre försvarsanslag för att genomföra allt försvarsberedningen föreslagit till 2030. Hultqvist vill dock vänta med att diskutera ytterligare försvarssatsningar efter 2025. Han har tidigare hänvisat till att oklarheten om de framtida statsfinanserna ökat på grund av coronakrisen.

C och L är visserligen samarbetspartier till regeringen, men de är angelägna om att M är med på en bred försvarsöverenskommelse.

– Det är av avgörande betydelse att åtminstone de två stora partierna i Sverige deltar i en överenskommelse. Det innebär tyngd och trovärdighet i ett försvarsbeslut, sade Allan Widman.

Lämnat listor

De fyra borgerliga partierna kräver inte bara mer pengar efter 2025. De har också lämnat in listor över försvarssatsningar som de vill ska ingå en överenskommelse. Listorna är stort sett lika och utgår från försvarsberedningens förslag.

Till exempel vill man försäkra sig om att Sverige har tre brigader och en reducerad motoriserad brigad för Mälardalen färdiga senast 2030.

På önskelistorna står bland annat också två nya mindre infanteriregementen från 2026, att man börjar etablera en artilleriutbildning i Kristinehamn/Villingsberg före 2025 och att armén får ett buret luftvärn och stridsflyget får ytterligare robotar under 2026–2030.

Peter Wallberg/TT

Lars Larsson/TT

Inrikes

Fler foton och fingeravtryck vid gränsen

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S). Arkivbild.
Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S). Arkivbild.
Fotograf: Anders Wiklund/TT
Inrikes
Inrikes Fler som reser in i Sverige kommer att registreras med foto och fingeravtryck för att göra det lättare att upptäcka personer med falsk identitet.
Regeringens förslag är en följd av att lagen måste anpassas till nya EU-regler.

– Möjligheterna att klarlägga en identitet kommer att öka väsentligt, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) om den lagrådsremiss som regeringen snart skickar vidare.

Remissen innehåller förslag till ändringar dels i utlänningslagen och dels i lagen om Schengens informationssystem, som reglerar det så kallade Sis-registret. Registret används mycket flitigt av de EU-länder och ytterligare antal länder som samarbetar om det. Det används av polis, gränspolis och migrationstjänstemän och innehåller uppgifter om efterlysta och personer som har inreseförbud, på grund av att de har domar på sig, till exempel.

För att Sverige ska leva upp till EU-reglerna införs krav på att fler personer ska fotograferas och registreras med fingeravtryck. I dag innehåller registret uppgifter om personers namn och födelsedatum men eftersom de kan vara samma för olika personer gör det identifiering svårare. Om foto och fingeravtryck finns blir det lättare.

Lagändringen ska träda i kraft den 28 december i år och kommer till användning vid kontroll vid gränsen och vid så kallad inre utlänningskontroll.

Lars Larsson/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Kul fakta från casinovärlden

Casinobonusar Casinospel på nätet har blivit ett väldigt vanligt tidsfördriv för många svenskar.

Numera är det många av oss som kopplar av med slots och bordsspel, istället för att läsa en bok eller lösa ett korsord.

Det är inte svårt att förstå hur nätcasinospel blivit så populärt. Casinona lockar hela tiden med generösa bonuserbjudanden via tv och på våra nyhetssajter. Nu för tiden innehåller nästan varje reklamavbrott på tv lockande kampanjerbjudanden från olika casinosajter. Och det har dessutom blivit otroligt lätt att hitta lukrativa startpaket hos någon jämförelsesida för casino bonusar.

Men även om nätcasinospel är ett förhållandevis nytt fenomen, så har casinospel anor långt bak i tiden. Och precis som med alla andra industrier så finns det en del överraskande fakta du aldrig kunde ha gissat dig till. Här är lite kul fakta från casinovärlden.

Varför heter blackjack egentligen blackjack?

Blackjack är förmodligen ett av världens populäraste spel. Långt innan den här spelklassikern gick att spela på casinosajter fanns blackjack hos landbaserade casinon, i olika biljardhallar och till och med pizzerior. Men var kommer spelet ifrån egentligen?

Precis som de flesta andra populära bordsspel har det blackjack sina rötter i 1700-talets Frankrike. Här hette spelet till en början Vingt-et-un, som betyder tjugoett på franska. Det var inte förrän fransmännen förde med sig spelet till USA som Vinget-et-un fick ett nytt namn, och blev det spel det är idag.

Till en början blev blackjack nämligen inte särskilt populärt hos de landbaserade casinona i Las Vegas, och för att locka spelare ändrade casinona spelreglerna i Ving-et-un en smula.

Casinona i Las Vegas införde ett spel som gjorde det möjligt för spelare att vinna tio gånger insatsen, och för att vinna skulle spelare få en hand som bestod av spader ess och klöver, eller spader, knekt.

Det är alltså härifrån namnet blackjack kommer, och det är naturligtvis även därför den svarta knekten kommit att symbolisera spelet. Sedan spelet blev populärt i Las Vegas har blackjack blivit en casinofavorit hos både landbaserade casinon och casinon på nätet.

Från tuggummin till storvinster

De flesta källor verka ense om det är tack vare Charles Fey som vi kan spela slots. Charles Fey kan du läsa om på wikipedia, ifall du känner att du vill veta mer om denna amerikanske mekanikerns liv och historia.

Hur som helst spann Fey vidare på en prototyp från 1891, och gjorde den mindre avancerad. Resultatet blev den ikoniska spelautomaten Liberty Bell, som du kan se på museum i delstaten Nevada än idag.  Charles Fey gjorde två viktiga förändringar på prototypen och la grunden för dagens spelautomater - han satte in hjul i maskinen och bytte ut spelkorten mot symboler.

Vad som är lite lusigt är att Liberty Bell betalade ut vinster i tuggummi under en tid. Istället för spelkort visade hjulen nämligen symboler som föreställde tuggummin och frukter. När spelare fick tuggummi-symboler på hjulen vann de sedan ett paket tuggummi eller smågodis. Det här var ett sätt att kringgå det rådande spelförbudet, och ge spelare spänning trots att de inte fick spela för pengar. Det är också därför klassiska spelautomater kommit att kallas för ”fruktmaskiner”.

Världens mest ikoniska casino finns för att kungahuset satt i knipa

De flesta har nog hört talas om det beryktade Casino de Monte Carlo. Den här pampiga casinoanläggningen, belägen i hjärtat av Monaco, är på många sätt de landbaserade casinonas Rolls Royce. Åtminstone om vi ser till historia och prestige.

Casinot har figurerat i James Bond-filmer och besökts flitigt av många kändisar och kungafamiljer. Men visste du att casinot bara står där det står idag för att Prins Charles III av Monaco behövde få in pengar till statskassan?

Det var nämligen när Monacos kungafamilj satt i ekonomisk knipa som prinsen skickade bud efter bröderna Blanc. Om du inte hört talas om de här bröderna tidigare kan vi berätta att det är tack vare dem som roulett blivit så populärt som det är idag.

På den tiden hade bröderna Blanc nämligen gett sig av till Hamburg för att marknadsföra sin version av roulett. Men när Prins Charles skickade bud efter dem återvände de till Frankrike för att skapa världens största casino. På order av prinsen byggde bröderna det ikoniska Casino de Monte Carlo, och naturligtvis såg de till att europeisk roulett var casinots huvudattraktion. Resten är historia.

Inrikes

Fler foton och fingeravtryck vid gränsen

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S). Arkivbild.
Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S). Arkivbild.
Fotograf: Anders Wiklund/TT
Inrikes
Inrikes Fler som reser in i Sverige kommer att registreras med foto och fingeravtryck för att göra det lättare att upptäcka personer med falsk identitet.
Regeringens förslag är en följd av att lagen måste anpassas till nya EU-regler.

– Möjligheterna att klarlägga en identitet kommer att öka väsentligt, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) om den lagrådsremiss som regeringen snart skickar vidare.

Remissen innehåller förslag till ändringar dels i utlänningslagen och dels i lagen om Schengens informationssystem, som reglerar det så kallade Sis-registret. Registret används mycket flitigt av de EU-länder och ytterligare antal länder som samarbetar om det. Det används av polis, gränspolis och migrationstjänstemän och innehåller uppgifter om efterlysta och personer som har inreseförbud, på grund av att de har domar på sig, till exempel.

För att Sverige ska leva upp till EU-reglerna införs krav på att fler personer ska fotograferas och registreras med fingeravtryck. I dag innehåller registret uppgifter om personers namn och födelsedatum men eftersom de kan vara samma för olika personer gör det identifiering svårare. Om foto och fingeravtryck finns blir det lättare.

Lagändringen ska träda i kraft den 28 december i år och kommer till användning vid kontroll vid gränsen och vid så kallad inre utlänningskontroll.

Lars Larsson/TT

Inrikes

Hallengren om testningsbråket: "Missförstånd"

Statsminister Stefan Löfven anser att fler borde ha testats för covid-19 vid det här laget. Arkivbild.
Statsminister Stefan Löfven anser att fler borde ha testats för covid-19 vid det här laget. Arkivbild.
Fotograf: Janerik Henriksson/TT
Inrikes
Inrikes Statsminister Stefan Löfven (S) är frustrerad över att inte fler svenskar testas för covid-19. Enligt honom ska regionerna nu testa alla fyra priogrupper – men SKR hävdar att man bara har ansvar för de tre första.
Nu svarar socialminister Lena Hallengren (S) till TT att det hela är ett missförstånd och "ett sätt att spela bort korten".

Statsministern anser att fler borde testas för covid-19.

– Där känner jag en frustration. Det borde varit fler som testats vid det här laget, säger han i en intervju i SR Studio Ett.

Trots att Sverige har kapacitet att testa 100 000 personer i veckan testades förra veckan bara knappt 29 000 personer.

En anledning till att inte fler testas kan vara otydlighet mellan staten och regionerna, enligt Löfven.

– Vi gick in tidigt med en testmiljard, vi har sagt till regionerna och kommunerna att det får aldrig fallera på pengarna. Vi tar de extra kostnaderna.

Tvist om grupp 4

Statsministern säger även att regionerna ska ta ansvar för att testa samtliga fyra prioritetsgrupper som Folkhälsomyndigheten pekat på i sin strategi för testning av covid-19.

– Vi har precis gjort upp med regionerna. Regionerna säger nu att de tänker testa alla de fyra kategorier som Folkhälsomyndigheten tagit upp, säger han.

Men det stämmer inte, enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

"Regionerna har tydliggjort att man nu tar ansvar för testning av priogrupperna 1–3. När det gäller grupp 4 har SKR och regionerna inte fått frågan. Om den skulle ställas, är det förstås något som får diskuteras och då skulle syfte och ekonomiska förutsättningar behöva klarläggas", säger Emma Spak, sektionschef hälso- och sjukvård på SKR, i ett pressmeddelande.

Enligt SKR bygger regionerna nu upp kapacitet för att provta priogrupperna 1–3, det vill säga patienter, vård- och omsorgspersonal samt personer i andra samhällsviktiga yrken. I grupp 4 ingår "övriga relevanta delar av samhället".

Hallengren: Ett missförstånd

Socialminister Lena Hallengren (S) menar å sin sida att regionerna även ska ta ansvar för grupp 4 i takt med att testningskapaciteten byggs upp.

– Då utgår jag från att grupp 4 kommer att testas i samma struktur som de andra grupperna. Då är det självklart att regionerna då också ansvarar för grupp 4.

TT: SKR hävdar att de inte har fått frågan om att testa grupp 4. Stämmer det?

– Regeringen ställer inga frågor till regioner. Det är ett missförstånd och det är ett sätt att spela bort korten tycker jag, säger Lena Hallengren och utvecklar:

– Det finns en teststrategi framtagen. Den beskriver ju hur prioritetsgrupperna ser ut, givet att i början och mitten av april när den här strategin togs fram, då fanns det inte en testkapacitet för alla och då var man tvungen att ha prioritering.

Resor diskuteras

Tillbaka till statsminister Stefan Löfven och en annan sak som han brottas med: frågan om resor. Flera länder har sagt att de funderar på att inte låta svenskar komma in i landet när de öppnar gränserna. Enligt statsministern förs samtal med de nordiska länderna kring detta.

– Om man tittar på dödstalen i Sverige så finns de allra flesta, eller i alla fall hälften, på äldreboenden. Det är ju inte de som finns på äldreboenden som rör sig ute i samhället, eller åker till Norge eller Danmark. Vi har en bra dialog och jag tror att vi kommer komma till en samfälld nordisk strategi hur vi ska göra, säger Löfven till Studio Ett.

Klara Stefansson/TT

Regionerna har inte fått något uppdrag att provta personer i priogrupp 4, enligt Emma Spak på SKR. Arkivbild.
Regionerna har inte fått något uppdrag att provta personer i priogrupp 4, enligt Emma Spak på SKR. Arkivbild.
Fotograf: Janerik Henriksson/TT

FAKTA

Fakta: Prio-listan

Folkhälsomyndighetens prioritering för provtagning:

1. Patienter i behov av inneliggande vård, inneliggande patienter vid sjukhus, individer som tillhör någon riskgrupp, boende inom omsorg och på institutioner, samt numera även individer som varit långvarit sjuka med symptom och som söker vård på exempelvis en vårdcentral eller annan öppen mottagning.

2. Personal inom sjukvård och omsorg.

3. Personal inom övrig samhällsviktig verksamhet.

4. Övriga relevanta delar av samhället.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Inrikes

Anhållen efter misstänkt mord i Göteborg

Ett dödsfall i en bostad på Hisingen i Göteborg utreds som ett misstänkt mord eller dråp. Arkivbild.
Ett dödsfall i en bostad på Hisingen i Göteborg utreds som ett misstänkt mord eller dråp. Arkivbild.
Fotograf: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Polisen misstänker att en man kan ha blivit mördad i en bostad i Kyrkbyn på Hisingen i Göteborg.

Larmet, som kom vid 10.30, gällde ett troligt hjärtstopp. I bostaden fanns en livlös man, som trots livräddande åtgärder inte kunde räddas. Eftersom kroppen dock hade vissa skador har en förundersökning om misstänkt mord alternativt dråp inletts, uppger polisen på sin webbplats.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL