Inrikes

Bagerier fixar toarullar i tuffa tider

Toarullar i marsipan hos Ella Sjögren i Landskrona.
Toarullar i marsipan hos Ella Sjögren i Landskrona.
Fotograf: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Det började lite som ett skämt. Men visade sig bli en succé.

I förra veckan la Café Råtorp utanför Karlstad upp en bild på Facebook om att man sålde dassrullar. Men inte de traditionella rullarna som man kanske tänker sig utan bakelser föreställande toalettpappersrullar, något som Nya Wermlands-Tidningen rapporterat om.

– Vi tyckte att vi ville göra något roligt efter den här pappershysterin som varit. Vi har sett att några gjort små cupcakes med rullar på, men vi tyckte det var roligare med en bakelse. Vi känner att i det tragiska så måste man kunna skämta också, annars blir livet ännu tråkigare, säger ägaren Åsa Berggren till tidningen.

Flera bagerier och caféer har under veckan gjort likadant. Även i andra länder, däribland Tyskland och USA, bakar konditorer toarullsbakelser i ett försök att få sin verksamhet att överleva och samtidigt bidra med lite glädje i tuffa tider.

Ella Sjögren som driver ett café i Landskrona började tillverka liknande bakelser i måndags. I vanliga fall bakar hon främst tårtor, men när kalas och festligheter ställs in som en följd av coronaviruset blir det inte många sådana.

Men bakelser med blåbärskompott, vaniljkräm och grädde insvept i marsipan i form av en toarulle har gått bättre.

– Jag har sålt rätt så många och några har bokat in sig varje dag, säger hon till TT och menar att det är viktigt med humor även i svåra tider.

– Det är något positivt i allt det jobbiga.

Malin Johanson/TT

Inrikes

Över 20 000 beräknas behöva sjukhusvård

Över 20 000 svenskar beräknas behöva sjukhusvård för covid-19. Arkivbild
Över 20 000 svenskar beräknas behöva sjukhusvård för covid-19. Arkivbild
Fotograf: Mikael Fritzon/TT
Inrikes
Inrikes Omkring 100 000 svenskar beräknas bli diagnosticerade med covid-19 i den första vågen av coronautbrottet.

Beräkningarna grundar sig på antaganden om ett värsta scenario och baseras på data från det första utbrottet i Kina, skriver Dagens Nyheter som har varit med och tagit fram siffrorna.

Utgångspunkten är att en procent av Sveriges befolkning blir kliniskt infekterad, det vill säga diagnosticerade med covid-19 när de söker vård. Räknat på Sveriges befolkning på 10,2 miljoner innebär det 102 000 invånare under den första vågen, som kan vara i sex månader.

Eftersom den största befolkningsgruppen finns i åldersspannet 20–64 år beräknas omkring 70 000 personer i den gruppen söka vård för smittan. Av dem uppskattas cirka 9 000 behöva sjukhusvård och ytterligare 2 800 intensivvård.

I åldersgruppen 65+, som löper störst risk att bli allvarligt sjuka, beräknas omkring 30 000 personer bli testade positivt för covid-19, varav cirka 8 000 behöver sjukhusvård och 2 150 intensivvård.

Barn och unga upp till 19 år är de som tros klara sig bäst. Av dem uppskattas cirka 2 000 bli diagnosticerade med smittan, varav 120 behöver sjukhusvård och 20 intensivvård.

Inrikes

Misstänkt mördare gripen i Örebro

Misstänkt mord i Örebro. Arkivbild.
Misstänkt mord i Örebro. Arkivbild.
Fotograf: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En man misstänks ha mördats i Örebro, enligt polisregion Bergslagen. Han hittades svårt misshandlad efter ett överfall i stadsdelen Väster och avled senare.

Polisen har gripit en person som är misstänkt för mord. Dessutom har flera personer hämtats in för förhör. De var vid 22-tiden inte delgivna misstanke om brott.

Den döde är identifierad, bekräftar polisens presstalesperson Lars Hedelin för TT. Men han vill inte gå in på ålder eller annat som rör offret.

Att polisen beskriver händelsen som ett överfall beror enligt Hedelin på vittnesuppgifter.

Flera polispatruller letade under fredagskvällen igenom området och dörrknackning utfördes. Polisen söker vittnen eller andra som gjort iakttagelser i området mellan klockan 18.30 och 19.00.

Inrikes

Nyupptäckt gen kan slå ut antibiotika

Forskare i bland annat Göteborg har upptäckt en hittills okänd gen som kan göra bakterier resistenta mot antibiotika. Arkivbild.
Forskare i bland annat Göteborg har upptäckt en hittills okänd gen som kan göra bakterier resistenta mot antibiotika. Arkivbild.
Fotograf: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes En tidigare okänd resistensgen riskerar att slå ut även kraftfull antibiotika. Genen tycks redan ha spritt sig över världen.

Antibiotikaresistens har blivit ett allt allvarligare problem inom vården de senaste åren. Nu har en forskargrupp upptäckt ytterligare en gen som på sikt kan försvåra behandlingen av multiresistenta bakterier.

Genen, som forskarna gett namnet "gar", hittades i prover från flodsediment i Indien.

Den skiljer sig från de hittills kända resistensgenerna – men tycks redan ha spritt sig till flera sjukdomsframkallande bakterier. När forskarna jämförde genen med redan kända dna-sekvenser från bakterier upptäckte de att den resistenta genen redan fanns i bland annat salmonella- och pseudomonas-bakterier från USA, Kina och Italien.

– Den finns i olika arter på olika ställen, men det verkar bara vara i ett fåtal fall än så länge, säger Joakim Larsson, professor och föreståndare för Centrum för antibiotikaresistensforskning vid Göteborgs universitet.

Attackerar molekylgrupp

Den nyupptäckta genen tycks göra bakterier resistenta mot den senaste så kallade aminoglykosiden, en grupp antibiotika som är viktig i kampen mot multiresistenta bakterier.

– Det är en grupp av antibiotika som har funnits ett tag, där man nu utvecklat en ny variant som ska undvika en del av resistensmekanismerna. Men den har just den speciella molekylgruppen som den här resistensgenen verkar attackera, säger Joakim Larsson.

Genbaserad diagnostik

Hittills tycks genens spridning vara relativt begränsad. Men på sikt riskerar gar-genen och andra liknande gener att göra det ännu svårare att behandla till exempel sjukhusförvärvade lunginflammationer.

Därför är det viktigt att så tidigt som möjligt få upp ögonen för dem, konstaterar Joakim Larsson.

– Vet man vilka vapen bakterierna kan ta till kan ju läkemedelsindustrin tänka på detta när de utvecklar antibiotikan också, säger han.

– Man håller på att utveckla mer och mer genbaserad diagnostik, då måste man känna till vilka gener som ger resistens också.

Studien har publicerats i tidskriften Microbiome.

Jens Bornemann/TT

FAKTA

Fakta: Antibiotikaresistens

Antibiotika används för att behandla infektioner som orsakas av bakterier. Ett exempel på antibiotika är penicillin.

Överanvändning av antibiotika har dock lett till att vissa bakterier har blivit resistenta, motståndskraftiga. Resistensen har blivit ett stort problem i många länder.

Risken för att resistens uppkommer minskar om antibiotikan inte används i onödan, samt om bakterierna inte utsätts för alltför låga eller kortvariga doser.

För en frisk person är det oftast inte farligt att smittas av en resistent bakterie. Det kan dock vara livshotande för någon som är allvarligt sjuk eller har opererats.

Enligt en rapport från FN-organet WHO i fjol beräknas minst 700 000 människor varje år dö på grund av antimikrobiell resistens, det vill säga infektioner orsakade av läkemedelsresistenta bakterier, parasiter, virus eller svampar. Enligt prognosen kommer antalet till 2050 vara uppe i tio miljoner dödsfall per år.

Källa: Nationalencyklopedin, Vårdguiden och WHO

Inrikes

Virtuell majblomma drar in stålar

Sohpie Rålin säger att hon fått positiv respons.
Sohpie Rålin säger att hon fått positiv respons.
Fotograf: Sophie Rålin
Inrikes
Inrikes När försäljningen av majblommor sköts fram till hösten på grund av coronaviruset bestämde sig Sophie Rålin för att skapa en virtuell version.

– Jag började gråta. Så tacksam och glad över att det finns så många människor som vill stötta och hjälpa. Men jag vet inte om genomslagskraften hade varit lika stor om det varit ett vanligt år utan corona, säger Sophie Rålin från Växjö.

Majblomman har sålts i Sverige sedan 1907 med ändamålet att ge barn bättre villkor och motarbeta barnfattigdom, och säljs vanligen av skolelever i slutet av april.

Men i förra veckan ställdes vårens insamling in. För att uppmärksamma och upplysa om att slopandet kommer drabba många barn, startade Sophie Rålin en insamling i Facebook-gruppen "Virtuella Majblommor – för barnens skull". Riksorganisationen Majblomman tar emot swishbetalningar från gruppen.

– Just en virtuell majblomma är egentligen ingenting, men det är många barn som är beroende av majblommans pengar, och en liten grej kan förhoppningsvis hjälpa många barn, säger hon.

Sophie Rålin är själv uppvuxen under knappa förhållanden och säger att hon vet hur det är att vrida och vända på varenda slant. För två år sedan startade hon och sina döttrar "Kalashjälpen" där familjer kunde höra av sig och få hjälp med en present eller tårta som de inte hade råd med själva.

Karl Barrsjö/TT

Majblomman 2020 är brandgul och rosa med ett stänk av gult i mitten, efter ett förslag från 12-åriga Elin Eisele från Alingsås.
Majblomman 2020 är brandgul och rosa med ett stänk av gult i mitten, efter ett förslag från 12-åriga Elin Eisele från Alingsås. Fotograf: Majblommans Riksförbund

FAKTA

Fakta: Majblomman

Barnrättsorganisationen Majblomman har varit aktiv i Sverige sedan Beda Hallberg grundade den 1907.

Arbetet grundas i barnkonventionens stadgar om alla barns rätt till skälig levnadsstandard, utbildning och fritid.

Insamlingen/försäljningen av majblommor sker vanligtvis i slutet av april men i år har den flyttats fram till efter sommaren.

Alla barn som lever i familjer där det är brist på pengar kan ansöka om stöd upp till 18 års ålder.

Några exempel på stödinsatser är hjälp till ett par nya fotbollsskor, ett barnkalas, eller avgift till fritidsaktiviteten.

Majblomman är kvittot för det stöd man ger.

Källa: Majblomman

Inrikes

Så har coronaviruset ändrat vårt beteende

Närmare två av tio svenskar har bunkrat varor till följd av coronasmittan, visar en undersökning. Arkivbild.
Närmare två av tio svenskar har bunkrat varor till följd av coronasmittan, visar en undersökning. Arkivbild.
Fotograf: LEIF R JANSSON / TT
Inrikes
Inrikes

Två av tre svenskar har avstått från att resa och träffa andra människor som en följd av coronasmittan, visar en Ipsosundersökning som Dagens Nyheter låtit göra. Lika många har undvikit att ge sig ut i kollektivtrafiken. Drygt fyra av tio har också arbetat hemma för att undvika smittspridning.

Enkätundersökningen, som gjordes 19–23 mars och omfattar tusen personer, visar också att 18 procent har bunkrat livsmedel, hygien- eller hushållsartiklar. Av dem uppger drygt en tredjedel att de har gjort det för att slippa ge sig ut och riskera att bli smittade.

Även farhågor för att bli satt i hemkarantän (26 procent) och risken att produkter kommer att ta slut i affären (21 procent) anges som skäl för att bunkra varor.

Drygt fyra av tio bedömer att privatekonomin kan bli lidande av coronasmittan. Och var fjärde tror att de kan få problem med jobb.

Inrikes

Tiotals barn bortförda och gifta

Uppemot 200 barn fördes bort i fjol, enligt en ny rapport. Arkivbild.
Uppemot 200 barn fördes bort i fjol, enligt en ny rapport. Arkivbild.
Fotograf: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Uppemot 200 barn misstänks ha förts ut ur Sverige under fjolåret och tiotals av dessa befaras ha blivit gifta, enligt en ny rapport om hedersrelaterad brottslighet. Ett misslyckande från samhällets sida, säger rapportförfattaren.

– Det här är en väldigt utsatt grupp. Vi har som samhälle ett stort ansvar för att skydda barn, och har i de här fallen inte lyckats med det. Så det är klart att det här är ett underbetyg för oss myndigheter och andra som arbetar med de här frågorna, säger Matilda Eriksson vid länsstyrelsen i Östergötland, sakkunnig i frågor om hedersrelaterat våld och förtryck.

Länsstyrelsen, som driver ett nationellt kompetensteam med inriktning på hedersrelaterad brottslighet, har genom en enkät till kommunerna försökt kartlägga hur vanligt det är att barn och vuxna förs bort för att exempelvis tvångsgiftas eller könsstympas.

Enkäten har besvarats av 192 av landets 290 kommuner. 43 av dessa uppger sig ha kännedom om personer som förts bort under 2019. Sammanlagt rör det sig om 199 personer, varav 86 procent barn. 27 av de 192 kommunerna har kännedom om sammanlagt 36 barn som uppges ha blivit gifta.

I underkant

Matilda Eriksson understryker att uppgiften om 199 personer endast bygger på svar från 43 kommuner.

– Så den är förmodligen i underkant, såklart.

I rapporten skriver hon att såväl det verkliga antalet bortförda personer som antalet gifta barn sannolikt är "väsentligt högre" än vad svaren från kommunerna visar.

Huruvida det här är ett fenomen som ökar eller minskar är dock svårt att säga, enligt Eriksson – det finns ingen statistik på nationell nivå från tidigare år att jämföra med.

– Vi vet ju sedan tidigare att barn förs utomlands. Däremot har vi inte haft någon exakt siffra på det. Det här är inte heller någon heltäckande siffra, men det är i alla fall ett försök från vår sida att få en mer heltäckande bild.

Bristande rutiner

Enligt rapporten brister också rutinerna kring bortförda barn och vuxna i en majoritet av landets kommuner, något som oroar Matilda Eriksson. Inte minst gäller detta storstäder och storstadsnära kommuner.

Matilda Eriksson efterlyser nu ett större engagemang från både politiker och chefer på kommunnivå, så att de handläggare som arbetar mot hedersrelaterad brottslighet får det stöd som de behöver:

– Där ser vi en stor utvecklingsmöjlighet.

Uppgiften i rapporten om bortförda personer omfattar inte enbart bekräftade fall utan även fall där personer misstänks ha blivit bortförda, men där det inte varit möjligt att bekräfta att de förts bort.

Ministern: Ny lag kommer

Justitieminister Morgan Johansson (S) lämnar en skriftlig kommentar:

"Den här kartläggningen visar att arbetet för att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck måste fortsätta. Den visar också att insatserna som görs i större utsträckning måste nå yrkesverksamma inom skola och kommun."

Han påminner om att regeringen nyligen föreslog ett så kallat utreseförbud, som innebär att barn ska kunna förbjudas att lämna landet om det finns risk för barnäktenskap eller könsstympning. I samma proposition föreslår regeringen också skärpta straff för alla brott som begås med hedersmotiv. Dessutom införs ett nytt brott, barnäktenskapsbrott, som gör det straffbart att förmå eller tillåta ett barn att ingå ett äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse.

Mats Rörbecker/TT

FAKTA

Fakta: Webbplats och stödtelefon

Länsstyrelsen Östergötland har sedan 2005 regeringens uppdrag att verka nationellt för att förebygga och motverka hedersrelaterat våld och förtryck.

Inom ramen för uppdraget driver länsstyrelsen ett nationellt kompetensteam, en stödtelefon för yrkesverksamma som stöter på misstänkt hedersrelaterad brottslighet samt webbplatsen www.hedersfortryck.se.

Källa: Länsstyrelsen Östergötland

Inrikes

Almedalsveckan kastar inte in handduken

En folksamling under politikerveckan i Almedalen häromåret. Arkivbild.
En folksamling under politikerveckan i Almedalen häromåret. Arkivbild.
Fotograf: Vilhelm Stokstad/TT
Inrikes
Inrikes

Osäkerheten kring Almedalsveckan har ökat efter förbudet mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 personer.

"Ingen vet dock hur situationen ser ut när Almedalsveckan drar igång den 28 juni. Eller hur beslutet som togs den 27 mars angående förbudet att samla folk över ett visst antal personer kan komma att påverka genomförandet av vår demokrativecka i sommar", skriver arrangören på sin hemsida.

Regeringen beslutade om den nya begränsningen efter begäran från Folkhälsomyndigheten. Tidigare var gränsen 500 personer.

Arrangören fortsätter efter den utlagda rälsen: "Det finns inget just nu som tyder på att vi kommer att ställa in eller avråda personer från att komma till Gotland under Almedalsveckan. Vi fortsätter därför, utifrån den fakta vi har idag, att planera utifrån att det blir en Almedalsvecka i Visby i sommar."

Inrikes

Man död efter skottlossning i Stockholm

En man i 30-årsåldern har avlidit efter skottlossning i centrala Stockholm. Arkivbild.
En man i 30-årsåldern har avlidit efter skottlossning i centrala Stockholm. Arkivbild.
Fotograf: Janerik Henriksson/TT
Inrikes
Inrikes

En man i 30-årsåldern har avlidit efter en skottlossning i centrala Stockholm. Mannen hittades skottskadad i ett garage vid lunchtid på fredagen och fördes med ambulans till sjukhus.

En person har setts lämna platsen och en stor polisinsats med flera patruller och helikopter sattes in i sökandet.

– Vi har ingen gripen i ärendet, säger Towe Hägg, presstalesperson vid Stockholmspolisen.

Brottsplatsen har spärrats av för en teknisk undersökning. Polisen har knackat dörr och förhört vittnen på platsen. Även övervakningskameror kontrolleras.

Polisen har inlett en förundersökning om mord.

Inrikes

Nya förbudet – detta gäller för tillställningar

Rikspolischef Anders Thornberg, Inrikesminister Mikael Damberg, och statsminister Stefan Löfven under pressträffen där de berättade om den nya förordningen.
Rikspolischef Anders Thornberg, Inrikesminister Mikael Damberg, och statsminister Stefan Löfven under pressträffen där de berättade om den nya förordningen.
Fotograf: Andes Wiklund
Inrikes
Inrikes Regeringen och Folkhälsomyndigheten har beslutat att sammankomster med över 50 deltagare förbjuds tills vidare, för att minsta smittspridningen av coronaviruset. Men gäller det för privata fester, föreläsningar eller idrottstävlingar? Det här innebär den nya förordningen.

Vilka sammankomster gäller begränsningarna för?

Förbundet gäller formellt för de tillställningar som man behöver söka tillstånd för hos polisen – allmänna sammankomster och offentliga tillställningar som riktar sig till allmänheten. Dessa omfattas av ordningslagen. Tillstånd kommer alltså inte att beviljas för evenemang med ett högre deltagarantal än 50 personer. De evenemang som redan fått tillstånd får anordnas, men inte med fler än 50 deltagare.

Till offentliga tillställningar hör tävlingar, däribland sport och idrott, danstillställningar, tivolinöjen, marknader och mässor.

Allmänna sammankomster innebär demonstrationer, föreläsningar eller föredrag, religiösa sammankomster så som gudstjänster, bio, teaterföreställningar, konserter och andra samlingar där mötesfriheten utövas.

Vilka omfattas inte av begränsningarna?

Privata tillställningar, så som fester, företagsevenemang eller begravningar – tillställningar som inte riktas till allmänheten – omfattas inte av förordningen formellt.

Till den här kategorin hör gym, simhallar, bibliotek, restauranger, skolor, allmänna färdmedel, torg, köpcenter och liknande.

Däremot avser Folkhälsomyndigheten utforma riktlinjer även för dessa typer evenemang, för att minska smittspridningen. Målet är att det begränsade deltagarantalet ska bli en norm som även omfattar arrangemangen som inte omfattas av förbundet (de ovanstående), men exakt hur detta ser ut kommer att bedömas utifrån de enskilda fallen. Faktorer som påverkar är bland annat storlek på lokal och hur tätt ihop personerna vistas.

Regeringen och Folkhälsomyndigheten uppmanar, fram till dess att riktlinjerna tagits fram, till ett eget ansvar vad gäller både privatpersoner och företag. Alla bör göra en egen riskbedömning, anser de.

Varför sänktes det tillåtna deltagarantalet från 500 till 50?

När regeringen beslutade att förbjuda sammankomster med över 500 deltagare var det på grund av ett så stort evenemang antogs locka människor från många olika platser, och därför sågs de som en risk för att sprida smittan till olika delar av landet. Nu när man konstaterat att det finns en allmän smittspridning, är målet att minimera den, och därför bedömer Folkhälsomyndigheten att maximalt 50 personer bör mötas samtidigt. De allmänna råden och god hygien, social distansering och att hålla avstånd gäller dock fortfarande.

Då skolklasser, idrottslag och arbetsplatser ofta innebär möten om färre än 50 personer lades gränsen där, för att kunna fortsätta med nödvändig verksamhet.

Hur kan man straffas?

Polisen har möjlighet att ställa in eller upplösa sammankomster som strider mot förbudet, så länge det är en offentlig tillställning eller allmän sammankomst. Anordnare kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

De har dock inte i nuläget rätt att på grund av den nya förordningen utrymma en fullsatt buss eller arrestera en gymägare som råkat släppa in 51 personer i lokalen, då dessa inte anses vara offentliga tillställningar eller allmänna sammankomster (de kan göra det av andra skäl dock). Men polis, regering och Folkhälsomyndigheten uppmanar till ett stort ansvarstagande hos privatpersoner och företag för att smittan ska kunna undvikas i så hög grad som möjligt. Tanken är att förordningen även ska bli en norm för de evenemang som inte – i alla fall enligt lagen – omfattas av förbudet.

Hilda Djupenström/TT

NÄSTA ARTIKEL