Ekonomi

Då rullar Ford i gång igen

Ford räknar med att produktionen ska återupptas i april. Arkivbild.
Ford räknar med att produktionen ska återupptas i april. Arkivbild.
Fotograf: Charles Rex Arbogast/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Amerikanska biljätten Ford meddelar att man räknar med att produktionen ska återupptas den 6 april vid ett flertal av företagets fabriker i USA.

Ytterligare fabriker ska rulla i gång från och med den 14 april, skriver företaget i ett pressmeddelande samtidigt som man meddelar att man kommer att ha ytterligare säkerhetsföreskrifter när det gäller att stoppa spridningen av coronaviruset.

Ekonomi

KI räknar med kraftigt ökat krisstöd

Prognoschef Ylva Hedén Westerdahl säger att det här inte är en vanlig konjunkturnedgång.
Prognoschef Ylva Hedén Westerdahl säger att det här inte är en vanlig konjunkturnedgång.
Fotograf: Fredrik Sandberg/TT
Ekonomi
Ekonomi Det behövs ytterligare 60 miljarder kronor i stödåtgärder från regeringen för att hantera coronakrisen, enligt Konjunkturinstitutet (KI).

KI har i ett brev till regeringen beskrivit att det blir en synnerligen djup lågkonjunktur, vilket enligt Ylva Hedén Westerdahl öppnar för breddade stödåtgärder, bland annat till ett mer generellt stöd riktat mot korttidsarbete.

Sysselsättningen faller nu troligen mer än under finanskrisen under vissa kvartal och arbetslösheten kommer toppa på 9,3 procent i år, enligt KI.

– Utan stödåtgärderna skulle arbetslösheten kunnat nå tolv procent, säger Hedén Westerdahl.

"Ingen övre gräns"

I runda slängar räknar KI med att regeringen ovanpå redan genomförda och aviserade åtgärder kommer att behöva lägga fram stöd i olika former på 60 miljarder kronor.

Förutom stöd som används för att bromsa arbetslösheten kan det komma att röra sig om ytterligare företagsstöd och mer pengar till kommuner och sjukvården. Men det kan behövas mer än så, om krisen blir djupare och mer utdragen än väntat.

– De här 60 miljarderna är ingen övre gräns för vad vi tycker är lämpligt. Det är mer en prognos för vad vi tror kommer, säger Hedén Westerdahl.

Export drabbas hårt

Enligt KI:s basscenario sjunker svensk BNP med sex procent under andra kvartalet och för helåret blir det en nedgång på 3,2 procent. Och arbetslösheten lyfter till 8,7 procent i år.

Enligt KI drabbas svensk ekonomi av minskad efterfrågan och stora utbudsstörningar samtidigt i coronapandemins spår. Svensk export drabbas hårt när den globala ekonomin tvärnitar.

"Oron för att smittas och myndigheternas uppmaning att begränsa de sociala kontakterna har en kraftigt dämpande effekt på hushållens efterfrågan samtidigt som leveransproblem stör produktionen i delar av näringslivet. Dessutom påverkas efterfrågan negativt av omvärldens mycket omfattande åtgärder mot smittspridningen", skriver KI.

Ylva Hedén Westerdahl säger att det här "inte är en vanlig konjunkturnedgång".

– Då brukar det vara industrin som tar stryk mest, men nu ser vi också att konsumenter inte vill konsumera. Då är det väldigt svårt att göra någonting för att upprätthålla efterfrågan. Det gör mig orolig.

Lyfter statsskulden

KI räknar med att extraordinära åtgärder för att hantera coronapandemin ger ett budgetunderskott i år på 3,5 procent av BNP, vilket lyfter statsskulden till nästan 41 procent av BNP.

Under andra kvartalet i år blir BNP-fallet drygt 6 procent, enligt KI, som liksom andra prognosmakare lyfter fram hur svårt det är att göra säkra prognoser i det läge som just nu råder.

KI tror att återhämtningen efter coronakrisen ger en tillväxt på 3,5 procent 2021, men räknar samtidigt med att arbetslösheten fortsätter uppåt nästa år till 8,9 procent.

Inflationen enligt måttet KPIF väntas falla ned till 0,5 procent i år för att återhämta sig till 1,4 procent 2021.

Mindre negativ än regeringen

KI:s bedömning av den ekonomiska utvecklingen i coronakrisens spår är något mindre negativ än den prognos som Finansdepartementet presenterade så sent som i tisdags. Finansminister Magdalena Andersson (S) och hennes ekonomer sade sig då räkna med att BNP faller med 4 procent i år för att återhämta sig med en tillväxt på 3,5 procent 2021 och 3,4 procent 2022.

Arbetslösheten kommer enligt Finansdepartementets prognos öka till 9 procent i år och ligga kvar på den nivån under 2021 för att sjunka tillbaka något 2022.

– Jag kan hålla med om att när man hör om hur företagen lider, och ser att varslen har stigit i den fart de gör – att det kanske ändå är lite för optimistiskt. Men det är otroligt svårt att säga, säger Ylva Hedén Westerdahl.

Prognoschef Ylva Hedén Westerdahl presenterar Konjunkturinstitutets prognos över konjunkturläget under en pressträff i Stockholm.
Prognoschef Ylva Hedén Westerdahl presenterar Konjunkturinstitutets prognos över konjunkturläget under en pressträff i Stockholm. Fotograf: Fredrik Sandberg/TT

Ekonomi

Raketstigning väntas för arbetslösheten i EU

EU:s arbetsmarknadskommissionär Nicolas Schmit har tuffa dagar framför sig då arbetslösheten i EU väntas öka rekordartad på grund av coronakrisen. Arkivfoto.
EU:s arbetsmarknadskommissionär Nicolas Schmit har tuffa dagar framför sig då arbetslösheten i EU väntas öka rekordartad på grund av coronakrisen. Arkivfoto.
Fotograf: Francisco Seco/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

En arbetslöshet i hela EU på 6,5 procent och med 7,3 procent i euroländerna. Det är månadssiffror som Europa sannolikt inte kommer att få skåda på lång tid, när nu coronavirusets ekonomiska effekter slår till i hela unionen.

Siffrorna är den samlade statistiken för februari, då inget EU-land ännu infört några drastiska åtgärder mot spridningen av covid-19. För hela EU är siffran fortsatt den lägsta sedan samlade siffror började presenteras år 2000. För eurozonen är siffran den lägsta sedan mars 2008, meddelas från Eurostat.

Rejäla ökningar väntar dock när samlade marssiffror blir klara om ungefär en månad. Redan nu har exempelvis Österrike offentliggjort en historisk rekordökning från 4,7 procent till 12,2, rapporterar nyhetsbyrån APA.

Lägst EU-arbetslöshet i februari hade Tjeckien med 2,0 procent, medan Spanien (13,6 procent) och Grekland (16,3) var de enda länderna med en arbetslöshet över 10 procent.

Ekonomi

Stockholmsbörsen fortsätter falla

Börsen faller.
Börsen faller.
Fotograf: Johan Hallnäs / TT
Ekonomi
Ekonomi

Stockholmsbörsen dyker igen på grund av förnyad coronaoro, efter att även Tokyobörsen och Wall Street tappat stort.

Vid öppning backade det breda OMXSPI med 2,6 procent. Under förmiddagen fortsatte fallet och vid lunchtid är indexet ned tre procent.

Nästan alla tungviktare tappar, mest faller verkstadsbolaget SKF med minus 5,5 procent. Den vanligtvis mindre konjunkturkänsliga aktien Swedish Match är det enda storbolaget vars aktie är upp under dagen, med en halv procent. Medicinteknikbolaget Getinge ligger runt nollan.

Ute i Europa är fallet brantare, Londonbörsen är vid lunchtid ned drygt fyra procent. Börserna i Frankfurt och Paris är också ned, nästan lika mycket.

Ekonomi

Italiensk ekonomi åker på käftsmäll

Italiensk ekonomi rasar. Arkivbild.
Italiensk ekonomi rasar. Arkivbild.
Fotograf: Roberto Monaldo
Ekonomi
Ekonomi

Den italienska industrin har åkt på en riktig smäll i coronakrisens spår.

Inköpschefindex, en konjunkturmätare, rasade till 40,3, jämfört med 48,7 i februari, vilket var det brantaste fallet på elva år.

I tisdags gjorde den ekonomiska affärsorganisationen Confindustria bedömningen att den italienska ekonomin kommer att rasa med sex procent i år som en konsekvens av att landet närmast stängt ner helt. Italiens finansminister Roberto Gualtieri kallar den prognosen för realistisk.

I övriga Europa ser det också lika illa ut. Inköpschefsindex i hela eurozonen föll från 49,2 i februari till 44,5 i mars, den lägsta noteringen sedan eurokrisen 2012. Det index som mäter både industri- och tjänstesektorn rasade till 38,5, från 48,7. Så lågt har det inte varit sedan finanskrisen 2009.

Rättelse: I en tidigare version av texten angavs fel jämförelsemånad för inköpschefsindex.

Ekonomi

Coronaviruset slår mot bilmarknaden i vår

Bilförsäljningen minskar i mars. Arkivbild.
Bilförsäljningen minskar i mars. Arkivbild.
Fotograf: Tomas Oneborg/SvD/TT
Ekonomi
Ekonomi Nybilsregistreringarna minskade under mars, enligt statistik från branschorganisationen Bil Sweden. Det är inte relaterat till den rådande pandemin – men effekterna slår mot marknaden i vår.

För personbilar minskade nyregistreringarna med 8,6 procent under mars, och för lätta lastbilar hela 39 procent, enligt statistik från Bil Sweden.

Men minskningen är inte ett resultat av coronaviruset och en orolig ekonomi, enligt Mattias Bergman, vd på Bil Sweden.

"De bilar som registrerades i mars är till stor del resultatet av order som tecknats flera månader tidigare, innan coronautbrottet. Vi kan dock förvänta oss coronaeffekter på registreringarna under de närmaste månaderna", säger han i ett pressmeddelande.

Decemberrekyl

I stället beror nedgången enligt Bergman på en rekyl efter mycket hög försäljning i december, då fordonsskatten höjdes vid årsskiftet.

Andelen laddbara bilar bland de nyregistrerade var 28 procent, en fördubbling jämfört med mars förra året.

Coronaeffekt att vänta

Jens Wetterfors, vd på Din Bil, återförsäljare av Volkswagen-koncernens varumärken, tror att marknaden kommer se effekterna av den rådande pandemin från och med maj. Det beror på en eftersläpande statistik i orderingång.

– Under de senaste tre veckorna har vi sett en trendnedgång i ordertecknandet. Det gäller både vår egen verksamhet och branschen i stort, säger han.

I bilhallarna är det tystare än vanligt. De görs dock fortfarande affärer men på en något lägre nivå än tidigare.

– Vi får se vad som händer de kommande veckorna. Min prognos är att det blir ännu tuffare, både för oss och för hela marknaden, och vi rustar oss därefter, säger Wetterfors.

Åsa Johansson/TT

Tobias Österberg/TT

Ekonomi

Italiensk ekonomi åker på käftsmäll

Italiensk ekonomi rasar. Arkivbild.
Italiensk ekonomi rasar. Arkivbild.
Fotograf: Roberto Monaldo
Ekonomi
Ekonomi

Den italienska industrin har åkt på en riktig smäll i coronakrisens spår.

Inköpschefindex, en konjunkturmätare, rasade till 40,3, jämfört med 48,7 i februari, vilket var det brantaste fallet på elva år.

I tisdags gjorde den ekonomiska affärsorganisationen Confindustria bedömningen att den italienska ekonomin kommer att rasa med sex procent i år som en konsekvens av att landet närmast stängt ner helt. Italiens finansminister Roberto Gualtieri kallar nu den prognosen för realistisk.

Rättelse: I en tidigare version av texten angavs fel jämförelsemånad för inköpschefsindex.

Ekonomi

Miljoner i gamla sedlar får inte lösas in

Miljoner i gamla sedlar fick inte lösas in hos Riksbanken. Arkivbild.
Miljoner i gamla sedlar fick inte lösas in hos Riksbanken. Arkivbild.
Fotograf: Micke Larsson/TT
Ekonomi
Ekonomi

När en man i 70-årsåldern flyttade till ett vårdboende hittade hans förvaltare 2,4 miljoner kronor i gamla, ogiltiga sedlar. Förvaltaren ansökte till Riksbanken om att få lösa in sedlarna, men fick nej med motiveringen att sedlarnas ursprung inte kunde dokumenteras, rapporterar nyhetsbyrån Blendow Lexnova.

Förvaltaren menade att pengarna kom från många år av arbete, pension, bidrag och eventuellt avkastning från skogsfastigheter, men Riksbanken ansåg att motiveringen inte var tillräcklig, och bedömde att "det fanns anledning att anta" att pengarna kunde komma från kriminell verksamhet.

Både Förvaltningsrätten i Stockholm och Kammarrätten har nu gett Riksbanken rätt. Enligt domstolarna behövs någon typ av dokumentation eller bevis för var pengarna kommer ifrån, speciellt när det rör sig om så stora belopp.

Ekonomi

Tvärnit i industrin – sämsta siffran på 25 år

Industrikonjunkturen faller dramatiskt. Arkivbild.
Industrikonjunkturen faller dramatiskt. Arkivbild.
Fotograf: Anders Wiklund/TT
Ekonomi
Ekonomi Här kommer ännu ett bevis för hur tufft läget är för svensk ekonomi just nu.

9,5 indexenheter blev fallet i mars, ned till 43,2 från nedreviderade 52,7 i februari, visar siffrorna från Swedbank och Silf.

– Vi såg kanske inte riktigt den här nedgången i februari vilket var lite överraskande. Nu låg det i farans riktning. Sverige är utsatt i form av att vi är väldigt exportberoende och när konjunkturen gått ned i Västeuropa och USA så är det väldigt viktiga exportmarknader som drabbas för Sverige, säger Jörgen Kennemar som är ansvarig för analysen av inköpschefsindex på Swedbank.

Kortfattat kan inköpschefsindex beskrivas som en viktig konjunkturmätare där ungefär 200 inköpschefer på företag tillfrågas månadsvis om läget inom industrin.

Svaren ligger sedan till grund för den indikator som presenteras. Ett indextal över 50 brukar normalt sett tyda på tillväxt inom ekonomin.

Det här är dock inget normalt läge.

Oroväckande läge

– Det är naturligtvis ett oroväckande och en allvarlig signal för arbetsmarknaden. Tappar industrin så pass mycket som den gör får det följdverkningar på ekonomin. För gemene man är det en orostid och att man måste se över sin ekonomi och sina försäkringslösningar som A-kassa., säger Kennemar.

När siffrorna bryts ned ser man framförallt ett kraftigt – och naturligt – fall för orderingången, 20,3 indexenheter var även det den största månatliga nedgången hittills i historien. Jörgen Kennemar bedömer förändringen som "exceptionellt kraftig".

Leveranstiderna ligger samtidigt på den högsta nivån sedan 2018 vilket tyder på utbudsproblem.

Den stora frågan är naturligtvis hur snart kan en vändning ske när coronapandemins effekter börjar mattas av?

Tidigare i veckan presenterade Kina sitt inköpschefsindex för industrin där det noterades en stegring från 35,7 till 52 i mars, över ekonomernas förväntningar.

Snabb nedgång

Ländernas förutsättningar är av naturliga skäl helt olika och Jörgen Kennemar ser ett stort osäkerhetsmoment framöver.

– Ser vi en snabb nedgång i smittspridningen och man får kontroll över tester så att personer kan gå tillbaka till industrin kan det väckas en viss optimism men vi vet att Europa ligger ett antal veckor efter Kina. Det är naturligtvis osäkert när vi kan se en vändning.

Många medicinska bedömningar grundar sig på en förändring under sommaren. Jörgen Kennemar poängterar att det handlar också om vilken av typ av vändning det blir:

– Blir det en V-formad eller mera U-formad utveckling av kurvan? Det är något vi inte alls vet. Vi famlar ganska mycket i blindo och det påverkar naturligtvis även företagen.

Tobias Österberg/TT

FAKTA

Fakta: SIlf/Swedbanks inköpschefsindex

Första beräkningen gjordes i december 1994.

Ett år senare offentliggjordes indextalet för första gången där förebilden var den amerikanska motsvarigheten, nuvarande Purchasing Managers Index som funnits sedan 30-talet.

200 inköpschefer inom tillverkningsindustrin tillfrågas kring följande nyckeltal:

Orderingång, produktion, sysselsättning, leverantörernas leveranstider samt lager.

Avsikten är att ge en snabb konjunkturindikator och statistik med korta publiceringsintervaller.

Ett indextal över 50 brukar normalt sett tyda på tillväxt inom ekonomin.

Källa: Silf/Swedbank.

Ekonomi

Högsta konkurssiffran på tio år

Antalet konkurser ökade i mars. Totalt gick 655 bolag i konkurs vilket innebär den högsta konkurssiffran på tio år. Arkivbild.
Antalet konkurser ökade i mars. Totalt gick 655 bolag i konkurs vilket innebär den högsta konkurssiffran på tio år. Arkivbild.
Fotograf: Jessica Gow/TT
Ekonomi
Ekonomi Som väntat steg antalet konkurser kraftigt under mars till den högsta siffran på över tio år i coronakrisens fotspår.

Totalt gick 655 bolag i konkurs i mars, jämfört med 533 företag i samma månad i fjol. Det är den högsta siffran på tio år, enligt kreditupplysningsföretaget Creditsafe.

De bolag som gick i konkurs i mars hade totalt 2 700 anställda. I mars förra året drabbades 1 500 anställda av konkurser.

– Det tog fart runt den 20 mars och sen har det accelererat, säger Richard Damberg, ekonom på kreditupplysningsbolaget UC, som tagit fram statistiken.

"Första vågen"

I hotell- och restaurangbranschen ökade konkurserna med 123 procent och i transportsektorn med 105 procent jämfört med mars i fjol.

– I åkeribranschen finns många taxibolag och de står i princip still nu, säger Richard Damberg.

Han konstaterar att många av konkurserna drabbat bolag som haft svag ekonomi redan tidigare.

– Det är bolag som redan hade en låg kredtivärdighet som nu kastat in handduken. Det här är bara första vågen, säger Richard Damberg.

Detaljhandeln sticker ut

I mitten av mars började också antalet företagsrekonstruktioner öka kraftigt. Det är när verksamheten i sig anses sund men bolaget får problem att betala skulder och långivarna är beredda att diskutera att fordringarna skrivs ned.

I genomsnitt inleddes fem rekonstruktioner om dagen under månaden vilket kan jämföras med ett bolag var tredje dag under förra året, enligt UC.

I nästan alla branscher ökar konkurserna. Företag inom handel med motorfordon och service samt detaljhandeln går mot strömmen. I detaljhandeln minskade konkurserna med 17 procent i mars jämfört med motsvarande period i fjol.

– Detaljhandeln har gått i motsatt riktning tidigare år men den här månaden ser vi en lättnad. Jag tror att det handlar om dagligvaruhandeln där små livsmedelsbutiker fått ett litet uppsving när hyllorna gapat tomma i större köpcentrum, säger Richard Damberg.

Helena Wande/TT

Olle Lindström/TT

FAKTA

Fakta: Konkursutveckling, branscher

Utveckling i procent.

Källa: UC

NÄSTA ARTIKEL