Ekonomi

Ericsson backar från höjda arvoden

Ericssons styrelseordförande Ronnie Leten får nöja sig med samma arvode som i fjol. Arkivbild.
Ericssons styrelseordförande Ronnie Leten får nöja sig med samma arvode som i fjol. Arkivbild.
Fotograf: Christine Olsson/TT
Ekonomi
Ekonomi

Telekomjätten Ericsson följer coronatrenden och drar tillbaka förslagen på höjda styrelsearvoden inför bolagsstämman nästa vecka, enligt ett pressmeddelande.

Omfattningen på stämman kommer dessutom att begränsas ytterligare med anledning av smittorisken.

Ekonomi

Rekordmånga aktieaffärer bland småspararna

Full fart i handlarrummen. Arkivbild
Full fart i handlarrummen. Arkivbild
Fotograf: Terje Pedersen / NTB scanpix / TT
Ekonomi
Ekonomi

Börsturbulensen under mars fick småspararna att handla aktier som aldrig förr.

Enligt Nordnet gjorde deras kunder i Sverige, Danmark, Norge och Finland nästan 300 000 affärer per dag i snitt eller totalt 6,5 miljoner avslut under mars, vilket är 60 procent över tidigare rekordnotering.

Jämfört med mars i fjol gjordes 170 procent fler aktierelaterade affärer.

Ekonomi

Stopp på Scanias fabriker i flera veckor till

Fortsatt stopp på Scanias fabriker. Arkivbild.
Fortsatt stopp på Scanias fabriker. Arkivbild.
Fotograf: Jonas Ekströmer/TT
Ekonomi
Ekonomi

Produktionen på Scanias fabriker i Sverige, Nederländerna och Frankrike stoppas till och med den 20 april, rapporterar Dagens Industri. Tidigare var planen att tillverkningen skulle återupptas efter påsk, vilket alltså nu inte blir av.

– Runt 25–30 procent av våra leverantörer kan inte köra. Vi letar ljuspunkter, men vi har nog inte sett det värsta ännu, säger Scanias presschef Hans-Åke Danielsson till DI.

Bolaget har permitterat nästan alla sina 19 000 anställda i Sverige. För Scanias produktion i Brasilien är planen att återuppta den 13 april.

Även Volvo Cars förlänger stängningen av sina fabriker i Belgien och USA, och det med en vecka. Men bolaget siktar fortfarande på att sätta igång Torslandafabriken i Göteborg den 14 april.

Ekonomi

Afrika ber om ekonomiskt stöd

Sjukvårdsarbetare i Johannesburg, Sydafrika. Arkivbild.
Sjukvårdsarbetare i Johannesburg, Sydafrika. Arkivbild.
Fotograf: Shiraaz Mohamed/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

De afrikanska länderna behöver ekonomiskt stöd från Internationella valutafonden, Världsbanken och EU för att klara av coronakrisen. Det säger de afrikanska finansministrarna i ett gemensamt uttalande efter ett videomöte på tisdagen.

"Skuldlättnader och uppskjutna ränteinbetalningar under en period på två-tre år måste övervägas för att hjälpa Afrikas svar på coronaviruset", säger de i ett uttalande från FN:s ekonomiska Afrikakommission.

I hela Afrika har drygt 5 300 fall av coronaviruset bekräftats, och drygt 170 personer har avlidit av viruset. Kontinenten är alltså betydligt mindre drabbad än exempelvis Europa.

Ekonomi

Regeringen tittar på ytterligare åtgärder

Finansminister Magdalena Andersson (S). Arkivbild.
Finansminister Magdalena Andersson (S). Arkivbild.
Fotograf: Janerik Henriksson/TT
Ekonomi
Ekonomi Konjunkturinstitutet bedömer att ytterligare stödåtgärder för 60 miljarder kronor behövs.

I sin senaste prognos bedömer Konjunkturinstitutet, KI, att nedgången i svensk ekonomi är så djup att regeringen behöver komma med ytterligare stödåtgärder för åtminstone 60 miljarder kronor.

– KI ligger i sin prognos ganska likartat som regeringen i många dimensioner och det är klart att det är väldigt svårt att göra prognoser just nu, säger finansminister Magdalena Andersson.

TT: KI bedömer att det behövs ytterligare 60 miljarder i stödåtgärder.

– Flera av de åtgärder vi har vidtagit visar sig öka i omfattning, till exempel korttidspermitteringen som när vi kom med förslaget bedömdes kosta 2 miljarder. Nu är bedömningen 20 miljarder. Så det är klart att det vi beslutat kan ha en större stimulanseffekt än vi tror nu, säger Andersson.

– Men det är naturligtvis också så att vi tittar själva på ytterligare åtgärder.

Lämplig stimulans?

TT: Skulle statsfinanserna klara ytterligare 60 miljarder kronor i stödåtgärder?

– Det handlar helt om hur djup och långvarig den här krisen är, och vad som är lämplig stimulans, säger Andersson.

KI och andra har pekat på behov av ett utökat statligt stöd för korttidspermitteringar, till exempel att staten ger stöd för heltidspermittering, i stället för som nu för en nedgång i arbetstid till 40 procent.

TT: Kan det bli aktuellt?

– Det vi gjorde var att ta det stödet som finns och skruva det så långt det var möjligt inom den lagstiftning som fanns, för att få det snabbt på plats. Ska man öka det jämfört med idag, då är det i så fall ett lite större lagstiftningsarbete och tar lite längre tid, säger Magdalena Andersson.

Hon vill inte gå in på om regeringen tittar på en sådan lagändring eller på vilka andra stödåtgärder man överväger.

Ekonomi

KI räknar med kraftigt ökat krisstöd

Prognoschef Ylva Hedén Westerdahl säger att det här inte är en vanlig konjunkturnedgång.
Prognoschef Ylva Hedén Westerdahl säger att det här inte är en vanlig konjunkturnedgång.
Fotograf: Fredrik Sandberg/TT
Ekonomi
Ekonomi Det behövs ytterligare 60 miljarder kronor i stödåtgärder från regeringen för att hantera coronakrisen, enligt Konjunkturinstitutet (KI).

KI har i ett brev till regeringen beskrivit att det blir en synnerligen djup lågkonjunktur, vilket enligt Ylva Hedén Westerdahl öppnar för breddade stödåtgärder, bland annat till ett mer generellt stöd riktat mot korttidsarbete.

Sysselsättningen faller nu troligen mer än under finanskrisen under vissa kvartal och arbetslösheten kommer toppa på 9,3 procent i år, enligt KI.

– Utan stödåtgärderna skulle arbetslösheten kunnat nå tolv procent, säger Hedén Westerdahl.

"Ingen övre gräns"

I runda slängar räknar KI med att regeringen ovanpå redan genomförda och aviserade åtgärder kommer att behöva lägga fram stöd i olika former på 60 miljarder kronor.

Förutom stöd som används för att bromsa arbetslösheten kan det komma att röra sig om ytterligare företagsstöd och mer pengar till kommuner och sjukvården. Men det kan behövas mer än så, om krisen blir djupare och mer utdragen än väntat.

– De här 60 miljarderna är ingen övre gräns för vad vi tycker är lämpligt. Det är mer en prognos för vad vi tror kommer, säger Hedén Westerdahl.

Export drabbas hårt

Enligt KI:s basscenario sjunker svensk BNP med sex procent under andra kvartalet och för helåret blir det en nedgång på 3,2 procent. Och arbetslösheten lyfter till 8,7 procent i år.

Enligt KI drabbas svensk ekonomi av minskad efterfrågan och stora utbudsstörningar samtidigt i coronapandemins spår. Svensk export drabbas hårt när den globala ekonomin tvärnitar.

"Oron för att smittas och myndigheternas uppmaning att begränsa de sociala kontakterna har en kraftigt dämpande effekt på hushållens efterfrågan samtidigt som leveransproblem stör produktionen i delar av näringslivet. Dessutom påverkas efterfrågan negativt av omvärldens mycket omfattande åtgärder mot smittspridningen", skriver KI.

Ylva Hedén Westerdahl säger att det här "inte är en vanlig konjunkturnedgång".

– Då brukar det vara industrin som tar stryk mest, men nu ser vi också att konsumenter inte vill konsumera. Då är det väldigt svårt att göra någonting för att upprätthålla efterfrågan. Det gör mig orolig.

Lyfter statsskulden

KI räknar med att extraordinära åtgärder för att hantera coronapandemin ger ett budgetunderskott i år på 3,5 procent av BNP, vilket lyfter statsskulden till nästan 41 procent av BNP.

Under andra kvartalet i år blir BNP-fallet drygt 6 procent, enligt KI, som liksom andra prognosmakare lyfter fram hur svårt det är att göra säkra prognoser i det läge som just nu råder.

KI tror att återhämtningen efter coronakrisen ger en tillväxt på 3,5 procent 2021, men räknar samtidigt med att arbetslösheten fortsätter uppåt nästa år till 8,9 procent.

Inflationen enligt måttet KPIF väntas falla ned till 0,5 procent i år för att återhämta sig till 1,4 procent 2021.

Mindre negativ än regeringen

KI:s bedömning av den ekonomiska utvecklingen i coronakrisens spår är något mindre negativ än den prognos som Finansdepartementet presenterade så sent som i tisdags. Finansminister Magdalena Andersson (S) och hennes ekonomer sade sig då räkna med att BNP faller med 4 procent i år för att återhämta sig med en tillväxt på 3,5 procent 2021 och 3,4 procent 2022.

Arbetslösheten kommer enligt Finansdepartementets prognos öka till 9 procent i år och ligga kvar på den nivån under 2021 för att sjunka tillbaka något 2022.

– Jag kan hålla med om att när man hör om hur företagen lider, och ser att varslen har stigit i den fart de gör – att det kanske ändå är lite för optimistiskt. Men det är otroligt svårt att säga, säger Ylva Hedén Westerdahl.

Prognoschef Ylva Hedén Westerdahl presenterar Konjunkturinstitutets prognos över konjunkturläget under en pressträff i Stockholm.
Prognoschef Ylva Hedén Westerdahl presenterar Konjunkturinstitutets prognos över konjunkturläget under en pressträff i Stockholm. Fotograf: Fredrik Sandberg/TT

Ekonomi

Raketstigning väntas för arbetslösheten i EU

EU:s arbetsmarknadskommissionär Nicolas Schmit har tuffa dagar framför sig då arbetslösheten i EU väntas öka rekordartad på grund av coronakrisen. Arkivfoto.
EU:s arbetsmarknadskommissionär Nicolas Schmit har tuffa dagar framför sig då arbetslösheten i EU väntas öka rekordartad på grund av coronakrisen. Arkivfoto.
Fotograf: Francisco Seco/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

En arbetslöshet i hela EU på 6,5 procent och med 7,3 procent i euroländerna. Det är månadssiffror som Europa sannolikt inte kommer att få skåda på lång tid, när nu coronavirusets ekonomiska effekter slår till i hela unionen.

Siffrorna är den samlade statistiken för februari, då inget EU-land ännu infört några drastiska åtgärder mot spridningen av covid-19. För hela EU är siffran fortsatt den lägsta sedan samlade siffror började presenteras år 2000. För eurozonen är siffran den lägsta sedan mars 2008, meddelas från Eurostat.

Rejäla ökningar väntar dock när samlade marssiffror blir klara om ungefär en månad. Redan nu har exempelvis Österrike offentliggjort en historisk rekordökning från 4,7 procent till 12,2, rapporterar nyhetsbyrån APA.

Lägst EU-arbetslöshet i februari hade Tjeckien med 2,0 procent, medan Spanien (13,6 procent) och Grekland (16,3) var de enda länderna med en arbetslöshet över 10 procent.

Ekonomi

Stockholmsbörsen fortsätter falla

Börsen faller.
Börsen faller.
Fotograf: Johan Hallnäs / TT
Ekonomi
Ekonomi

Stockholmsbörsen dyker igen på grund av förnyad coronaoro, efter att även Tokyobörsen och Wall Street tappat stort.

Vid öppning backade det breda OMXSPI med 2,6 procent. Under förmiddagen fortsatte fallet och vid lunchtid är indexet ned tre procent.

Nästan alla tungviktare tappar, mest faller verkstadsbolaget SKF med minus 5,5 procent. Den vanligtvis mindre konjunkturkänsliga aktien Swedish Match är det enda storbolaget vars aktie är upp under dagen, med en halv procent. Medicinteknikbolaget Getinge ligger runt nollan.

Ute i Europa är fallet brantare, Londonbörsen är vid lunchtid ned drygt fyra procent. Börserna i Frankfurt och Paris är också ned, nästan lika mycket.

Ekonomi

Italiensk ekonomi åker på käftsmäll

Italiensk ekonomi rasar. Arkivbild.
Italiensk ekonomi rasar. Arkivbild.
Fotograf: Roberto Monaldo
Ekonomi
Ekonomi

Den italienska industrin har åkt på en riktig smäll i coronakrisens spår.

Inköpschefindex, en konjunkturmätare, rasade till 40,3, jämfört med 48,7 i februari, vilket var det brantaste fallet på elva år.

I tisdags gjorde den ekonomiska affärsorganisationen Confindustria bedömningen att den italienska ekonomin kommer att rasa med sex procent i år som en konsekvens av att landet närmast stängt ner helt. Italiens finansminister Roberto Gualtieri kallar den prognosen för realistisk.

I övriga Europa ser det också lika illa ut. Inköpschefsindex i hela eurozonen föll från 49,2 i februari till 44,5 i mars, den lägsta noteringen sedan eurokrisen 2012. Det index som mäter både industri- och tjänstesektorn rasade till 38,5, från 48,7. Så lågt har det inte varit sedan finanskrisen 2009.

Rättelse: I en tidigare version av texten angavs fel jämförelsemånad för inköpschefsindex.

Ekonomi

Coronaviruset slår mot bilmarknaden i vår

Bilförsäljningen minskar i mars. Arkivbild.
Bilförsäljningen minskar i mars. Arkivbild.
Fotograf: Tomas Oneborg/SvD/TT
Ekonomi
Ekonomi Nybilsregistreringarna minskade under mars, enligt statistik från branschorganisationen Bil Sweden. Det är inte relaterat till den rådande pandemin – men effekterna slår mot marknaden i vår.

För personbilar minskade nyregistreringarna med 8,6 procent under mars, och för lätta lastbilar hela 39 procent, enligt statistik från Bil Sweden.

Men minskningen är inte ett resultat av coronaviruset och en orolig ekonomi, enligt Mattias Bergman, vd på Bil Sweden.

"De bilar som registrerades i mars är till stor del resultatet av order som tecknats flera månader tidigare, innan coronautbrottet. Vi kan dock förvänta oss coronaeffekter på registreringarna under de närmaste månaderna", säger han i ett pressmeddelande.

Decemberrekyl

I stället beror nedgången enligt Bergman på en rekyl efter mycket hög försäljning i december, då fordonsskatten höjdes vid årsskiftet.

Andelen laddbara bilar bland de nyregistrerade var 28 procent, en fördubbling jämfört med mars förra året.

Coronaeffekt att vänta

Jens Wetterfors, vd på Din Bil, återförsäljare av Volkswagen-koncernens varumärken, tror att marknaden kommer se effekterna av den rådande pandemin från och med maj. Det beror på en eftersläpande statistik i orderingång.

– Under de senaste tre veckorna har vi sett en trendnedgång i ordertecknandet. Det gäller både vår egen verksamhet och branschen i stort, säger han.

I bilhallarna är det tystare än vanligt. De görs dock fortfarande affärer men på en något lägre nivå än tidigare.

– Vi får se vad som händer de kommande veckorna. Min prognos är att det blir ännu tuffare, både för oss och för hela marknaden, och vi rustar oss därefter, säger Wetterfors.

Åsa Johansson/TT

Tobias Österberg/TT

NÄSTA ARTIKEL