Utrikes

Fortsatt höga dödstal i Italien

Kistor som ska vidare till ett krematorium ligger på golvet i San Giuseppe-kyrkan Seriate i provinsen Bergamo i Italien.
Kistor som ska vidare till ett krematorium ligger på golvet i San Giuseppe-kyrkan Seriate i provinsen Bergamo i Italien.
Fotograf: Claudio Furlan/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Coronaviruset fortsätter att skörda många liv i Italien. Det senaste dygnet har 712 människor avlidit i sviterna av sjukdomen, enligt statistik från myndigheterna.

Omkring 3 600 personer intensivvårdades på torsdagen.

Viruset har krävt 8 215 liv sedan utbrottets start i landet.

Över 80 500 personer har konstaterats bära på smittan i Italien – en ökning med nära 6 000 personer jämfört med i onsdags. Drygt 10 300 har konstaterats fria från viruset.

Utrikes

Världen tittar bort – Libyens strider tilltar

Solen går upp över Tripoli – där de boende vittnar om allt hårdare beskjutning. Arkivbild.
Solen går upp över Tripoli – där de boende vittnar om allt hårdare beskjutning. Arkivbild.
Fotograf: Felipe Dana/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Efter några veckor av förhållandevis lugn har striderna eskalerat i Libyen. De båda parterna i konflikten enades förra helgen om en humanitär vapenvila på grund av coronaviruset. Men det tog inte ens ett dygn innan striderna återupptogs och blev än mer intensiva. Båda sidor tycks fast beslutna om att utnyttja det faktum att internationella aktörer är distraherade av coronapandemin för att flytta fram sina positioner.

Boende i huvudstaden Tripoli, som krigsherren Khalifa Haftar försöker inta från den FN-stödda regeringen GNA, har vittnat om den värsta beskjutningen på länge. Styrkor lojala med Haftar säger sig också ha tagit kontroll över flera städer i nordväst, rapporterar The Guardian.

Libyen fick sitt första konstaterade coronafall tidigare i veckan. Mycket av landets sjukvårdsinfrastruktur ligger i spillror efter åratal av konflikt och kaos.

Utrikes

Oklar framgång för Norges tuffa virusåtgärder

Ett test för att upptäcka covid-19, den sjukdom som coronaviruset orsakar. Arkivbild.
Ett test för att upptäcka covid-19, den sjukdom som coronaviruset orsakar. Arkivbild.
Fotograf: Ole Berg-Rusten/NTB/TT
Utrikes
Utrikes Det är de mest dramatiska åtgärder som Norge har tagit till under fredstid. Men hur har de fungerat för att bromsa coronavirusets framfart? Det är för tidigt att säga, enligt norska Folkehelseinstituttet.

Två dagar efter skidsemestern i Österrike deltog han på en konferens med över 500 deltagare. Kort därefter testade Ørjan Vik positivt för corona. I tolv dagar vårdades 46-åringen för akut lungsvikt på sjukhus i Haugesund.

– Jag kunde inte andas. Jag fick ingen luft. Jag försökte dra efter andan, men det gick inte, säger Vik, som sedan dess har fått lämna sjukhuset och uppges vara på bättringsvägen, till NRK.

Tuffa åtgärder

Vik är en av över 3 700 personer som har konstaterats smittade av coronaviruset sedan det upptäcktes för första gången i Norge den 26 februari. Landet har tagit till dramatiska åtgärder för att bromsa smittspridningen. Skolor och barnomsorg har stängt precis som frisörer, gym, idrottshallar och liknande. Vårdarbetare har förbjudits att resa medan resten av norrmännen skarpt uppmanas att hålla sig hemma.

Så är det tänkt att fortsätta till åtminstone den 13 april. Men hur det kommer att se ut efter påsk är fortfarande oklart.

– Några av åtgärderna kan enkelt förlängas genom hela epidemin, oavsett hur länge den pågår. Men andra är så långtgående att vi noggrant måste utvärdera nyttan i förhållande till priset och skadan, säger Frode Forland från Folkehelseinstituttet till nyhetsbyrån NTB.

NTB: Kan du säga något om effekterna av åtgärderna?

– Nej, det är för tidigt. Vi måste samla in mer information.

Nya beslut

Det är för närvarande oklart hur länge det norska samhället kommer att vara nedstängt, om åtgärderna fungerar och i så fall vilka som fungerar.

Den 6 april ska en expertkommitté lägga fram sina bedömningar om huruvida virusåtgärderna är socioekonomiskt sunda. Två dagar senare ska regeringen fatta ett nytt beslut om åtgärder.

Sofia Eriksson/TT

FAKTA

Fakta: Norges virusåtgärder

Landets gränser är stängda. Tillfälliga in- och utresekontroller vid Norges inre Schengengräns.

Alla som återvänder från andra länder måste sitta i karantän i 14 dagar.

Reseförbud för vårdanställda. Övriga uppmanas att avstå icke-nödvändiga resor.

Förbud mot att resa till "hytter" (stugor) på fjäll och annorstädes.

Skolor, universitet och förskolor är stängda.

Utskänkningsförbud för alkohol i Oslo och förbud för över 50 personer att träffas. Människor uppmanas hålla en meters avstånd inomhus.

Nationellt förbud för över 500 personer att träffas.

Frisörer, tatuerare, massörer och liknande måste hålla stängt. Många restauranger och pubar är stängda. Kultur- och idrottsarrangemang har stoppats.

Utrikes

Ny stor skada på barriärrevets koraller

Världens korallrev är hem för ett närmast oräkneligt antal arter, från viktiga mikroorganismer till fiskar. Men till följd av klimatförändringarna hotar omfattande koralldöd. Arkivbild.
Världens korallrev är hem för ett närmast oräkneligt antal arter, från viktiga mikroorganismer till fiskar. Men till följd av klimatförändringarna hotar omfattande koralldöd. Arkivbild.
Fotograf: Dan Peled/AP/TT
Utrikes
Utrikes Stigande havstemperaturer har orsakat den tredje stora korallblekningen på fem år i Stora barriärrevet. Australiens regering har kritiserats för att gynna kolindustrin snarare än att begränsa klimatförändringarna.

Det världsarvsskyddade Stora barriärrevet kan ha drabbats av den mest utbredda korallblekningen hittills, enligt den del av den amerikanska myndigheten NOAA som övervakar världens korallrev. Forskare lägger skulden på en allt snabbare global uppvärmning till följd av utsläppen av växthusgaser.

Årets korallblekning orsakades av onormalt varma temperaturer i havet från februari till början av mars.

– Om vi inte tar itu med klimatförändringarna snabbt så kommer vi fortsätta att se svårare och mer frekventa blekningar. Vi kommer att förlora korallrev i stora delar av världen, säger Mark Eakin från NOAA:s Coral Reef Watch, till CNN.

Tappar färg

Korallblekning innebär att korallerna tappar färg och dör på grund av höga temperaturer. Tidigare var det ett fenomen som drabbade Stora barriärrevet i Australien fyra–fem gånger på ett sekel. Nu har det skett tre gånger på fem år.

2016 och 2017 var blekningen omfattande, men de svåraste skadorna var koncentrerade till några områden i de norra och centrala delarna av revet. Tidiga uppgifter om årets korallblekning tyder på att skadorna den här gången är mindre svåra men omfattar ett större område, enligt Coral Reef Watch.

Delar av Stora barriärrevet som tidigare har klarat sig har drabbats av "måttlig eller svår blekning" bekräftar Storabarriärrevsmyndigheten GBRMPA. Skadorna är dock mindre omfattande runt populära turistdestinationer som Cairns och Whitsundayöarna.

Kritiseras

Australiens regering har kritiserats för att ha lagt sina krafter på att utvidga landets redan massiva kolbrytning i stället för att försöka bromsa klimatförändringarna. Den framhåller dock att man uppfyller sina utsläppsmål enligt klimatavtalet i Paris och att landet står för mindre utsläpp av växthusgaser än andra större nationer.

"Vi är förkrossade för vårt revs skull, för de otroliga marina arter som det försörjer och för de samhällen som förlitar sig på dess hälsa. Det visar på det brådskande behovet av en revsäker klimatpolitik" skriver Shani Tiger från australiska revkampanjen Marine Conservation Society.

Sofia Eriksson/TT

FAKTA

Fakta: Korallblekning

En stor del av det marina livet är beroende av korallreven, där det finns föda, skydd och möjlighet att föröka sig.

När vattentemperaturen stiger dör zooxanthellerna, en sorts alger som lever i koralldjurens vävnader. De står genom fotosyntesen för nästan all energi som korallen behöver. När stora mängder av zooxantheller dör blir hela korallrevet blekare.

Om temperaturen sjunker kan reven återhämta sig, men pågår processen för länge kan korallen helt dö.

Den globala uppvärmningen bidrar till koralldöd och är ett stort hot mot korallrevens överlevnad.

Källa: Nationalencyklopedin.

Utrikes

"Körsbärsblommorna kommer tillbaka nästa år"

En gata med körsbärsträd – normalt fylld av strosande Tokyobor – har spärrats av i stadsdelen Ueno.
En gata med körsbärsträd – normalt fylld av strosande Tokyobor – har spärrats av i stadsdelen Ueno.
Fotograf: Eugene Hoshiko/AP/TT
Utrikes
Utrikes De bekräftade coronafallen ökar i mångmiljonstaden Tokyo och guvernören Yuriko Koike uppmanar människor att hålla sig hemma. Trots att körsbärsträden står i blom.

Körsbärsblomningen – sakura – är en lika central del av den japanska folksjälen som sill och nubbe på midsommarafton är för svenskarna, och i normala fall går människor man ur huse för att uppleva den rosafärgade blomsterprakten. Men i 14-miljonersstaden Tokyo vädjar guvernören Yuriko Koike till människor att hålla sig hemma.

– Körsbärsblommorna kommer tillbaka igen nästa år, säger hon.

Staden är en av världens mest tätbefolkade och rapporterade på lördagen 60 nya fall av coronasmitta. Guvernören har inte infört några tvingande regler men uppmanar invånarna i Tokyo och omgivande regioner att begränsa icke nödvändiga ärenden utanför hemmet fram till den 12 april.

Japans premiärminister Shinzo Abe har kallat coronautbrottet en "nationell kris" men hittills valt att inte utlysa nödläge. Däremot förbereder regeringen ett ekonomiskt stimulanspaket på motsvarande drygt 1 300 miljarder kronor för att motverka konjunkturnedgången i viruskrisens kölvatten.

Japan har över 1 400 bekräftade coronafall, varav drygt 300 i Tokyo, och 47 döda.

Utrikes

Instängd gruvarbetare: Så klarar du isolering

Mario Sepúlveda har blivit 'Super Mario' med världen efter gruvolyckan 2010. Arkivbild.
Mario Sepúlveda har blivit "Super Mario" med världen efter gruvolyckan 2010. Arkivbild.
Fotograf: Seth Wenig/AP/TT
Utrikes
Utrikes De var fast i underjorden i 69 dagar. Här är några av de chilenska gruvarbetarnas bästa tips till alla som sitter isolerade till följd av coronavirusets härjningar i världen.

– Ge inte upp hörrni! Humor är väldigt viktigt, säger Mario Sepúlveda.

Sepúlveda kallades ibland "korrespondenten från helvetet" tack vare sina videoupptagningar och referat av livet i fångenskap. I över två månader satt "Super Mario" och 32 av hans kollegor fast omkring 700 meter under jord efter ett ras i San José-gruvan i norra Chile 2010.

Nu vill de ge sina bästa tips för hur man överlever långsamma dagar i hemkarantän och isolering – vilket har blivit verklighet för många människor runt om i världen i coronavirusets spår.

– Organisera hemmet! Sätt upp och håll fast i rutiner för att inte bli uttråkad. Det finns många saker som fortfarande går att göra, säger Sepúlveda som uppmanar alla att följa råden om att tvätta händerna och skapa distans mellan människor.

Förmannen Luís Urzua var siste man att räddas. Känslan av gemenskap och långa samtal tog honom genom den svåra tiden i gruvan.

– Det andra som hjälpte oss var att be. Vi bad inte Gud att hjälpa oss, utan att andra människor skulle ha kraften och viljan att fortsätta försöka hitta oss, säger han.

FAKTA

Fakta: Gruvolyckan i Chile 2010

De 33 gruvarbetarna satt fast i guld- och koppargruvan i San José på 688 meters djup. Gruvan ligger några mil från staden Copiapó som ligger i Atacamaöknen.

Efter raset lyckades gruvarbetarna ta skydd i ett skyddsrum på 52 kvadratmeter där det även fanns lite mat och vatten.

Den 22 augusti 2010 fick omvärlden ett livstecken från gruvarbetarna efter att ett meddelande lyckats följa med en borr upp. Det dröjde dock fram till den 12 oktober innan hjälparbetarna lyckades borra ett tillräckligt stort hål för att få upp de instängda männen.

Utrikes

Redan utsatta drabbas hårdast av pandemin

I omstridda Kashmir har Indien infört rörelserestriktioner sedan coronasmitta bekräftats.
I omstridda Kashmir har Indien infört rörelserestriktioner sedan coronasmitta bekräftats.
Fotograf: Dar Yasin/AP/TT
Utrikes
Utrikes Krigshärdar, flyktingläger och kåkstäder. De människor som redan har minst riskerar att drabbas hårdast av coronapandemin.

I vanliga fall arbetar Unicefs hälsochef Stefan Swartling Peterson på huvudkontoret i New York. Men sedan USA i pandemins spår portat européer försöker han i stället samordna FN-fondens coronainsatser på distans från Uppsala.

– Det vi i Unicef nu satsar på är smittskyddsinformation till familjer och att stödja lokal sjukvård, säger han.

Unicefs arbetar för att förbättra utsatta barns livsvillkor i över 190 länder. Organisationens målgrupp riskerar att drabbas extra hårt när virusepidemin nu sveper över världen.

– Fattiga människor som bor i slumområden eller flyktingläger är mer utsatta. Bor man tätt så ökar förutsättningarna för spridning. 55 procent av invånarna i Afrika söder om Sahara bor i slumoråden där vatten och sanitet ofta saknas. Det samverkar med ekonomisk utsatthet och blir på många sätt den perfekta stormen för ett snabbt smittoförlopp, säger Swartling Peterson.

Unicef oroas särskilt över omotiverade eller feltajmade skolstängningar.

– Det är en mycket kraftfull åtgärd som man bara bör sätta in när det faktiskt är dags. För utsatta barn är skolan en trygghet och den plats där man får dagens kanske enda mål.

Dessutom riskerar barn från resurssvaga hushåll att komma i kläm när de ekonomiska hjulen slutar att snurra.

– I Sverige pratar vi om extra föräldradagar, men den typen av trygghetssystem finns inte i större delen av världen. På många håll är föräldrarnas arbetslöshet lika med akut hunger. Vi kontantstöttar redan nu, exempelvis i Jemen, direkt in i behövandes mobiler. Motsvarande kan vi behöva göra i flera länder, säger Swartling Peterson.

Afrikagrupperna

Biståndsorganisationerna förbereder sig för att hantera den ytterligare påfrestning pandemin oundvikligen kommer att utgöra.

– Vi har skickat ut en första enkät om riskhanteringen till våra samarbetspartner. Det är svårt att göra en prognos i dagsläget. På kort sikt drabbas alltid de redan sårbara hårdast. I ett lite större perspektiv kommer det här att innebära lågkonjunktur i många länder och därmed påverka det internationella biståndet negativt. Den långsiktiga mobiliseringen för kvinnors rättigheter i ett utvecklingsperspektiv tappar fart under en humanitär kris, säger Afrikagruppernas generalsekreterare Louise Lindfors.

Det finns en förhoppning om att Afrikas till följd av en ung befolkning – medianåldern ligger runt 20 år – ska besparas de värsta konsekvenserna av en infektion som i första hand är farlig för äldre. Samtidigt finns faktorer som verkar i motsatt riktning.

– I Moçambique är våra partner väldigt oroliga. Landet har en hög hiv-prevalens vilket med stor sannolikhet innebär att fler yngre hamnar i riskgruppen, säger Lindfors.

Röda Korset

I inbördeskrigets Syrien blir pandemin en ytterligare belastning för ett sjukvårdssystem som redan ligger i ruiner.

– De flesta sjukhusen är ju förstörda efter alla år av krig och de som är i drift har svårt att fylla på med medicin och utrustning. Många läkare har dött, andra har flytt. Det är ett minst sagt ansträngt läge och det är klart att coronapandemin kommer att göra det ännu värre, säger Andrei Engstrand-Neacsu, Mellanösternchef på svenska Röda Korset.

Röda Korset förbereder flera hjälpsändningar med skyddsutrustning för sjukvårdspersonal.

– Som en första åtgärd kompletteras nu också varje matdistribution och besök på våra hälsokliniker med information om corona och hur man bäst kan skydda sig. Det är det vi kan göra i dagsläget, säger Engstrand-Neacsu.

– Men det är klart att i flyktingläger där människor bor ovanpå varandra i ohälsosamma miljöer så är risken för spridning enorm.

Hälsoinvesteringar

Det främsta rådet för att minska smittspridning är att tvätta händerna med tvål och vatten. Men globalt saknar var fjärde av alla sjukvårdsinrättningar tillgång till rinnande vatten.

Är då allt nattsvart för världens utsatta människor och regioner? Unicefs hälsochef ser ett möjligt ljus efter mörkret.

– Jag har ju ägnat 20 år av mitt liv åt att fästa uppmärksamhet på att 800 000 barn dör i lunginflammation varje år, det är fortfarande den största dödsorsaken. Jag ser en stor möjlighet för länder med svaga hälsosystem att göra investeringar när Världsbanken, Globala fonden och vaccinalliansen nu ställt stora summor till förfogande, säger Swartling Peterson.

– Winston Churchill lär ha sagt att man aldrig ska låta en god kris gå förlorad. Jag och mitt team jobbar nu på att stötta länderna att söka dessa pengar för att bygga upp hälsosystem som får möjlighet att verka bortom covid-19.

Ivar Andersen/TT

Trots viruslarm är tåget i sydafrikanska Soweto är som vanligt överfullt. I ekonomiskt utsatta områden har människor inte råd att sluta arbeta även om det kan minska smittspridningen, varnar hjälporganisationer.
Trots viruslarm är tåget i sydafrikanska Soweto är som vanligt överfullt. I ekonomiskt utsatta områden har människor inte råd att sluta arbeta även om det kan minska smittspridningen, varnar hjälporganisationer. Fotograf: Themba Hadebe/AP/TT
En kvinna hämtar vatten i ett av den indiska huvudstaden Delhis slumområden. Bristen på rinnande vatten i världens kåkstäder förväntas förvärra smittspridningen allvarligt.
En kvinna hämtar vatten i ett av den indiska huvudstaden Delhis slumområden. Bristen på rinnande vatten i världens kåkstäder förväntas förvärra smittspridningen allvarligt. Fotograf: Altaf Qadri/AP/TT
Hjälporganisationer har varnat för att ett coronautbrott i det överfulla flyktinglägret Moria på grekiska Lesbos skulle få förödande konsekvenser.
Hjälporganisationer har varnat för att ett coronautbrott i det överfulla flyktinglägret Moria på grekiska Lesbos skulle få förödande konsekvenser. Fotograf: Aggelos Barai/AP/TT
En man bär ansiktsmask på marknaden. Megastäder som filippinska Manila, där människor bor tätt och fattigdomen är utbredd, är en tacksam grogrund för smittspridning.
En man bär ansiktsmask på marknaden. Megastäder som filippinska Manila, där människor bor tätt och fattigdomen är utbredd, är en tacksam grogrund för smittspridning. Fotograf: Aaron Favila/AP/TT

FAKTA

Fakta: Fattigdom förvärrar

Utsatthet minskar motståndskraften vid en kris. Dessutom samverkar olika typer av utsatthet och skapar ytterligare sårbarhet. Här är några grupper och områden enligt biståndsorganisationer riskerar att drabbas extra hårt av coronapandemin.

Slumområden: Globalt sett bor nästan 30 procent av världens befolkning i slumområden, enligt Världsbankens senaste siffror. Områdena är tätbefolkade och rinnande vatten en bristvara.

Krigshärdar: Stora delar av sjukvårdssystemet slås ofta i spillror av krig, vilket innebär lägre tillgång till vård och mindre resurser för att bekämpa ett virusutbrott.

Flyktingläger: Extrem trängsel, långa köer till mat- och medicinutdelningar, bristande tillgång till vård och rinnande vatten gör flyktingläger till en högriskmiljö för spridning.

Fattiga: För ekonomiskt utsatta kan arbetslöshet innebära akut svältrisk. Det ökar risken att människor tvingas kompromissa med exempelvis karantänsregler. Fattiga har också generellt lägre tillgång till vård och vatten.

Redan sjuka: För den som redan har sjukdomar ökar faran med covid-19. Det riskerar att slå mot exempelvis länder i södra Afrika som Sydafrika och Zimbabwe där 20 procent av den vuxna befolkningen har hiv, enligt Världshälsoorganisationens siffror.

Källor: Unicef, Röda Korset, Afrikagrupperna.

Utrikes

Rysk ilska höjer temperaturen på Svalbard

Barentsburg är ett ryskt gruvsamhälle som ligger på den norska ögruppen Svalbard i Arktis. Här bor omkring 500 personer som främst jobbar med turism eller gruvdrift.
Barentsburg är ett ryskt gruvsamhälle som ligger på den norska ögruppen Svalbard i Arktis. Här bor omkring 500 personer som främst jobbar med turism eller gruvdrift.
Fotograf: Jonas Ekströmer/TT
Utrikes
Utrikes När isarna smälter på Svalbard ökar de storpolitiska spänningarna. En olönsam kolgruva och satsning på turism har blivit symboler för maktkampen på den arktiska ögruppen.

Kilometer efter kilometer av snötäckta vidder passerar när skotern arbetar sig fram genom den arktiska vildmarken. Här och var bökar en ren på jakt efter mat men annars är det inte mycket som stoppar blicken från att vandra mellan de spetsiga fjälltopparna.

Plötsligt stiger en mörk rökstrimma över det bildsköna landskapet.

Här – som en kapsel frusen i tid och rum i Norra ishavet – ligger en rysk bosättning med omkring 500 invånare. På Svalbard finns endast fyra mil väg och det går bara att ta sig hit till Barentsburg med skoter på vintern och båt på sommaren.

– Det var lite konstigt i början. Men nu har jag bott här i snart fem år, säger Ivan Velichenko till TT:s utsända i Barentsburg.

Olönsamt kol

Det ryska statliga företaget Arktikugol har i årtionden bedrivit gruvdrift i Barentsburg. Men kolet har blivit en allt mindre lönsam affär. I stället satsar man – precis som i Longyearbyen sex mil bort – allt mer på att locka besökare. För att lyckas med det har det nedgångna samhället fått sig en rejäl ansiktslyftning. Och numera jobbar nästan lika många med turism som i kolgruvan. Den senare sköts främst av ukrainare.

– Vi har en perfekt mix av det forna Sovjetunionen här. Men vi försöker att inte prata så mycket politik. Du vet, det här är en ö och det finns ingenstans att fly, säger 32-årige Velichenko som jobbar på gruvföretagets turistavdelning.

Det sovjetiska arvet manifesteras tydligt genom ett betongmonument med texten "vårt mål är kommunism". Strax intill blickar världens näst nordligaste Leninstaty ned mot den dimtäckta hamnen. Där lägger kryssningsfartyg till om sommaren. Och ett par gånger i månaden kommer en båt med mat och byggmateriel.

– Vi hoppas få en större livsmedelsbutik där vi bättre kan förvara grönsaker. All vinst går till att rusta upp, så att besökare och lokalinvånare ska trivas. Barentsburg är Rysslands huvudstad på Svalbard och viktig för Moskva.

Storpolitik

Och det är inte bara förra årets 37 000 besökare som har vänt blicken mot Barentsburg. Det är också en skådeplats för storpolitik.

Rysslands intressen på Svalbard har främst kretsat kring ekonomi och forskning samt indirekt också kring säkerhetspolitik. Enligt Svalbardtraktaten får öarna inte användas till militära ändamål och det har varit viktigt för Moskva att vara på plats för att kontrollera att det efterföljs.

Svalbardstraktaten erkänner Norges suveränitet men ger också medborgare i de länder som har skrivit under avtalet rätt att bedriva näringsverksamhet samt ägna sig åt jakt och fiske på samma villkor som norrmän. I februari var det hundra år sedan fördraget trädde i kraft. Innan betraktades Svalbard som "terra nullius" – ingenmansland, ett arktiskt vilda västern om man så vill. Men efter 1920 har Norge och Ryssland varit de viktigaste aktörerna.

Rysk kritik

Lagom till hundraårsjubileet skrev Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov ett argt brev till Oslo. Han är missnöjd med hur Norge styr över Svalbard och menar att begränsningar i helikoptertrafik och nya naturreservat utgör hinder för rysk näringsverksamhet. Den omstridda fiskevärnszonen får sig också en känga.

Kritiken är återkommande. Norska företrädare framhåller att begränsningar sätts upp av miljöhänsyn och att alla behandlas lika.

– Ryssarna hävdar en dold agenda, en påstådd vilja från Norge att begränsa den ryska närvaron. Vissa aktörer kopplar också den politiken till Natos och USA:s intressen i regionen, säger Katarzyna Zysk, professor i internationella relationer vid norska institutet för försvarsstudier.

– Ryssland har tydligt signalerat att man vill upprätthålla och stärka det ryska fotfästet på Svalbard, som en viktig del för landets positioner i västra Arktis. Alltså ligger intresset främst i själva närvaron, oavsett om det är ekonomiskt gynnsamt eller inte.

Rustar upp

I takt med att klimatförändringarna får isarna att smälta stiger spänningarna mellan västländer och Ryssland i Arktis. Det ökade intresset för nya sjövägar och orörda naturresurser märks inte bara genom USA:s president Donald Trumps lust att köpa Grönland.

Ryssland har förstärkt sin arktiska brigad vid baserna på Kolahalvön. Också Norge har rustat upp och stod 2018 värd för den stora Natoövningen Trident Juncture. Rysslands annektering av Krim och militärövningar i arktiska vatten har fått Svalbard att segla högre upp på försvarsalliansens dagordning.

– Sedan 2008 har Ryssland i vissa perioder antagit en mer konfrontativ linje och kommit med skarpare kritik mot Norge. I juli samma år meddelade det ryska försvarsdepartementet att Nordflottan skulle "återuppbygga" sin permanenta närvaro i Arktis, inklusive patrullering av området kring Svalbard, säger Zysk.

"Goda grannar"

Men de geopolitiska spänningarna märks inte särskilt mycket på marken. Ivan Velichenko försöker att inte oroa sig över risken att hamna i kläm mellan länder med strategiska intressen i Arktis.

– Visst skulle något kanske kunna hända, men det får politikerna hantera. De bor inte här, men bestämmer allt ändå. Vi lever våra liv som vanligt och följer bara vad huvudstäderna bestämmer, säger han.

Sysselmannen Kjerstin Askholt, den norska regeringens högsta representant på Svalbard, känner sig alltid välkommen till det ryska gruvsamhället. Varannan månad träffar myndigheten företrädare för Arktikugol och det finns såväl kulturellt som idrottsligt utbyte mellan Longyearbyen och Barentsburg.

– Vi har en god relation med ryssarna. Med det sagt så är det inte så att vi inte har diskussioner, men det har vi med Store Norske och andra företag också. Som miljömyndighet ligger det i sakens natur att vi inte alltid är överens, säger hon.

– Men vi överlåter politiken till Oslo och försöker att vara goda grannar.

Sofia Eriksson/TT

Det ryker från skorstenarna i Barentsburgs utkanter. Hundspann är bara en av många aktiviteter som erbjuds turister i det ryska gruvsamhället – i hopp om att locka fler besökare när koldriften blir allt mindre lönsam.
Det ryker från skorstenarna i Barentsburgs utkanter. Hundspann är bara en av många aktiviteter som erbjuds turister i det ryska gruvsamhället – i hopp om att locka fler besökare när koldriften blir allt mindre lönsam. Fotograf: Jonas Ekströmer/TT
Ivan Velichenko jobbar med turism i Barentsburg.
Ivan Velichenko jobbar med turism i Barentsburg. Fotograf: Jonas Ekströmer/TT
Ivan Velichenko bor och jobbar med turism i det ryska gruvsamhället Barentsburg. Här står han framför Arktikugols gruvkontor.
Ivan Velichenko bor och jobbar med turism i det ryska gruvsamhället Barentsburg. Här står han framför Arktikugols gruvkontor. Fotograf: Jonas Ekströmer/TT
I Barentsburg finns världens näst nordligaste Leninstaty. Den nordligaste finns i den gamla sovjetiska spökstaden Pyramiden, som också ligger på Svalbard.
I Barentsburg finns världens näst nordligaste Leninstaty. Den nordligaste finns i den gamla sovjetiska spökstaden Pyramiden, som också ligger på Svalbard. Fotograf: Jonas Ekströmer/TT
I det ryska gruvsamhället Barentsburg på Svalbard finns världens näst nordligaste Leninstaty. Den nordligaste finns i den gamla sovjetiska spökstaden Pyramiden, som också ligger på Svalbard.
I det ryska gruvsamhället Barentsburg på Svalbard finns världens näst nordligaste Leninstaty. Den nordligaste finns i den gamla sovjetiska spökstaden Pyramiden, som också ligger på Svalbard. Fotograf: Jonas Ekströmer/TT
'Kommunism är målet' står det på betongmonumentet.
"Kommunism är målet" står det på betongmonumentet. Fotograf: Jonas Ekströmer/TT
Det ryska statliga företaget Arktikugol har bedrivit gruvdrift i Barentsburg i årtionden.
Det ryska statliga företaget Arktikugol har bedrivit gruvdrift i Barentsburg i årtionden. Fotograf: Jonas Ekströmer/TT
Av Barentsburgs 500 invånare är omkring 70 barn. Till höger i bild syns skolan.
Av Barentsburgs 500 invånare är omkring 70 barn. Till höger i bild syns skolan. Fotograf: Jonas Ekströmer/TT
Sysselmannen Kjerstin Askholt är den norska regeringens högsta representant på Svalbard. Hon vill inte prata storpolitik, men tycker att relationen mellan Longyearbyen och Barentsburg är god.
Sysselmannen Kjerstin Askholt är den norska regeringens högsta representant på Svalbard. Hon vill inte prata storpolitik, men tycker att relationen mellan Longyearbyen och Barentsburg är god. Fotograf: Jonas Ekströmer/TT
Barentsburg satsar allt mer på att locka turister och byggnader i det lilla samhället har fått sig en rejäl ansiktslyftning de senaste åren. På vintern går det bara att ta sig hit med skoter.
Barentsburg satsar allt mer på att locka turister och byggnader i det lilla samhället har fått sig en rejäl ansiktslyftning de senaste åren. På vintern går det bara att ta sig hit med skoter. Fotograf: Jonas Ekströmer/TT

FAKTA

Fakta: Halvvägs till Nordpolen

Svalbard ligger i Norra ishavet, ungefär halvvägs mellan norska fastlandet och Nordpolen.

Omkring 2 400 personer från ett 50-tal länder bor i Longyearbyen på huvudön Spetsbergen. Därtill bor omkring 500 i den ryska gruvstaden Barentsburg och den sovjetiska spökstaden Pyramiden. Ny-Ålesund och Hornsund huserar forskare.

Enligt 1920 års Svalbardstraktat tillhör ögruppen Norge. Övriga nationer som har undertecknat avtalet äger dock tillträde till öarna och kan driva näringsverksamhet där. Norsk lagstiftning gäller och förvaltningen lyder under det norska justitiedepartementet.

Den lokala administrationen leds av sysslomannen i Longyearbyen.

Svalbard är demilitariserat och får inte användas för krigsändamål. Till följd av de ryska militära anläggningarna på Kolahalvön anses dock ishavsområdena runt Svalbard ha stor militärstrategisk betydelse. Möjligheterna att utvinna olja i Barents hav bidrar också till ett stort internationellt intresse för området.

Källa: Statistisk sentralbyrå, Landguiden/UI

FAKTA

Fakta: Allt fler blickar mot Arktis

Arktis är polarområdet runt Nordpolen. Det finns olika sätt att bestämma vad som tillhör Arktis, bland annat genom temperatur eller trädgräns. Men ofta räknas den nordligaste delen av Norge, större delen av Island, hela Grönland, de norra kusterna i Alaska, Kanada och Ryssland samt Norra ishavet som Arktis.

Den globala uppvärmningen går dubbelt så snabbt i Arktis som i resten av världen. Och i klimatförändringarnas spår börjar isarna att smälta och permafrosten tina. Men alla ser inte temperaturhöjningen som ett hot utan snarare som en möjlighet.

Länder som USA, Ryssland och Kina har i allt större utsträckning vänt sina blickar mot Nordpolen. Det är geopolitiska intressen, nya transportleder och exploatering av naturresurser som lockar.

Under isen gömmer sig stora mängder fossila bränslen – kanske så mycket som en tiondel av världens oupptäckta oljeresurser, främst på rysk mark. Förutom det innebär ett varmare Arktis att en ny, viktig vattenväg blir möjlig mellan Asien och Europa. Vägen kallas den norra transportrutten. Numera är den farbar under flera månader per år, en stor skillnad jämfört med för tio år sedan.

FAKTA

Fakta: Svalbardstraktaten

Innan första världskrigets slut ansågs Svalbard vara ”terra nullius” (ingen mans land). Men den så kallade Spetsbergskommissionen utarbetade vid fredskonferensen i Paris det fördrag som undertecknades den 9 februari 1920 och som reglerar Svalbards rättsliga status.

Svalbardstraktaten eller Spetsbergstraktaten ger Norge suveräniteten över ögruppen. Men medborgare i länder som har undertecknat fördraget ges också rätt att inom Svalbards landområden och farvatten bedriva handel, industri och gruvdrift samt ägna sig åt jakt och fiske på lika villkor som norska medborgare.

Svalbardstraktaten slår också fast att området inte får användas till militära ändamål.

Åsikterna går dock isär kring hur traktaten ska tolkas vad gäller havsrätten. Norge hävdar att den endast gäller landområdet och territorialhavet ut till 4 sjömil. Därför har man inrättat en fiskevärnszon om 200 sjömil samt föreskrivit att norsk lag skall gälla för kontinentalsockeln kring Spetsbergen. Flera stater delar inte denna åsikt utan anser att exploateringsrätten, till exempel i fråga om olja och gas, ska regleras av traktaten och inte av Norge.

Källa: Nationalencyklopedin

Utrikes

101-åring smittad av corona – nu är han frisk

Italienska läkare jobbar med viruspatienter – dock inte i staden Rimini där 'herr P' fick vård. Arkivbild.
Italienska läkare jobbar med viruspatienter – dock inte i staden Rimini där "herr P" fick vård. Arkivbild.
Fotograf: Claudio Furlan/AP/TT
Utrikes
Utrikes Han föddes när spanska sjukan härjade. Ett drygt sekel senare smittades han av coronaviruset. Men nu har 101-årige "herr P" återförenats med sin familj sedan han skrivits ut från sjukhuset i Rimini i Italien.

Med en dyster rekordnotering på nästan tusen döda i covid-19, den sjukdom som coronaviruset orsakar, på bara ett dygn är Italien sannerligen i behov av goda nyheter. Och mannen som kallas "herr P" kanske kan skänka en strimma hopp till det hårt prövade landet.

Mannen fördes i förra veckan till sjukhus i Rimini sedan han testat positivt för covid-19. Men i torsdags skrevs han ut och kunde återvända hem till familjen.

– Herr P föddes 1919, mitt under en annan tragisk världspandemi, har Riminis vice borgmästare Gloria Lisi sagt till lokala medier.

Spanska sjukan tog miljontals människoliv världen över 1918–1920. Minst 600 000 tros ha dött i influensan i Italien, enligt The Local.

– Under 101 år har han sett allt: krig, hunger, smärta, framsteg, kris och uppståndelse. Och sedan, över hundra år gammal, förde ödet honom till denna nya utmaning, osynlig och fruktansvärd på samma gång, säger Lisi.

– När vi varje dag får tragiska rapporter om ett virus särskilt farligt för äldre, så kan vi alla känna hopp när vi hör en sådan här historia om en person i hans ålder. Herr P klarade det.

Sofia Eriksson/TT

FAKTA

Fakta: Har ännu inte nått toppen

Närmare tusen personer avled av covid-19 under ett enda dygn i Italien, meddelade myndigheter i fredags. Det är det största antalet döda som har noterats under ett dygn i något av världens länder sedan coronapandemin bröt ut, enligt nyhetsbyrån AFP. Sammanlagt har över 9 000 personer avlidit i virussjukdomen i Italien.

Virusutbrottet i Italien har dock ännu inte nått sin kulmen, enligt tjänstemän. Det finns dock tecken på att smittspridningen kan vara på väg att bromsa in.

Utrikes

Brasiliens Bolsonaro ifrågasätter dödssiffror

Brasiliens president Jair Bolsonaro litar inte på den egna regeringens coronastatistik.
Brasiliens president Jair Bolsonaro litar inte på den egna regeringens coronastatistik.
Fotograf: Andre Borges/AP/TT
Utrikes
Utrikes Brasiliens president Jair Bolsonaro ifrågasätter den egna regeringens statistik över coronarelaterade dödsfall, som han menar överdrivits för att tjäna "politiska intressen".

Enligt hälsodepartementet har 68 människor i delstaten São Paulo mist livet i utbrottet, men Bolsonaro misstänker att siffrorna är uppblåsta.

– Det är en väldigt hög siffra för São Paulo. Vi kan inte ha siffertrixande för att tjäna vissa politiska intressen. Jag tror inte på siffrorna från São Paulo, säger presidenten i en intervju med tv-kanalen Band.

São Paulo är hårdast drabbat i hela Latinamerika av virusutbrottet. Samtidigt har en konflikt brutit ut mellan Bolsonaro och delstatens konservative guvernör João Doria.

Medan Doria efterlyser nationell kraftsamling har Bolsonaro jämfört coronaviruset med "en liten influensa" och kritiserar karantänsåtgärderna som införts i São Paulo.

På fredagen, samtidigt som Brasilien beslutade om inresestopp för alla utländska medborgare, lanserade Bolsonaro en tv-sänd reklamkampanj som uppmanar människor att fortsätta gå till jobbet som vanligt. São Paulo-guvernören Doria har brännmärkt kampanjen som "desinformation".

Brasilien hade på fredagen 3 417 bekräftade coronafall och 92 döda.

Ivar Andersen/TT

NÄSTA ARTIKEL