Inrikes

Järvabor om viruset: "Folk vill inte förstå"

Jasmine Suleiman tror inte att bristen på information är det egentliga problemet. På bild med barnen Lilas, Jasmine och Ahmed.
Jasmine Suleiman tror inte att bristen på information är det egentliga problemet. På bild med barnen Lilas, Jasmine och Ahmed.
Fotograf: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes Coronaviruset har fått ovanligt stort fäste i området kring Järvafältet i Stockholm – något som orsakats av bristande information, enligt många. Men de boende i området tror att det beror på helt andra saker.

På anslagstavlor, utanför mataffären, i trappuppgångar och i tvättstugor. Överallt sitter de: lappar med Vårdguidens röda logga och Folkhälsomyndighetens blå.

– Det här är arabiska, farsi, somaliska, persiska, engelska och svenska. Informationsblad på mongoliska och uzbekiska ska sättas upp i dag, säger Benjamin Dousa (M). Han är ordförande för Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd, där även Husby ingår. Området kring Järvafältet är överrepresenterade bland insjuknade i coronaviruset i Stockholm – något som flera kritiska röster har menat beror på bristande information.

– Det är grupper som är svåra att nå. Det kan vara äldre som inte pratar svenska, eller personer som nyligen har flyttat hit. Men vi har verkligen växlat upp arbetet, säger Benjamin Dousa.

Förutom lapparna pågår digitala kampanjer på olika språk, och så informerar man med hjälp av personal på förskolor, äldreboenden och i moskéer. Föreningsliv och näringsidkare har slutit upp för att försöka nå grupper som inte nås av traditionella medier.

"Visste inte vad de skulle göra"

Och boende i området tycker, trots allt, att informationen har varit bra.

– Felet är människorna, inte informationen. Folk vill inte förstå. De är inte så intresserade, säger Jasmine Suleiman som är på väg genom centrum med sina tre barn. Att många har ursprung där man traditionellt umgås mer i vardagen tror hon också bidrar till att smittan lättare sprids.

Det tror även Abdul Abdulselam, som har bott i Husby i över 30 år. Han är nöjd med informationen om själva viruset, men efterlyser tydligare instruktioner om vad man ska göra om man blir smittad.

– Jag känner några som har blivit smittade och de visste inte vad de skulle göra. Det är väldigt dålig information om hur man ska agera när man har fått det, hur ska man undvika att smitta sin familj?

Särskilt utsatta

Även Benjamin Dousa lyfter trångboddhet, och att många bor generationsöverskridande, som en möjlig förklaring till den ökade smittspridningen.

– Vi vet också att det här är grupper som generellt har sämre hälsa. Det är hjärtskärande att just Järva är så utsatt, men socialt utsatta personer blir särskilt utsatta i den här typen av kriser och pandemier, säger han och fortsätter:

– Det är klart att man kan vara självkritisk och säga att vi hade kunnat göra mer, men vi gjorde mycket redan för flera veckor sedan.

I vårsolen i Husby centrum vilar många på bänkar eller pausar i solskenet på väg in i mataffären. Flera personer har halsdukar uppdragna över munnen och näsan, någon bär munskydd. Amir, som inte vill uppge sitt efternamn, äter en kebabrulle i solen. Han gör en svepande gest runt torget och säger att mängden människor kommer att öka smittspridningen.

– Folk borde stanna inne. Nu skrattar vi, men det kommer att bli en katastrof som i Italien. Stanna hemma, det är det bästa.

TT: Men du är ju också ute nu?

– Ja, men alla andra är ju ute. Varför ska jag sitta ensam hemma då?

Alice Nordevik/TT

Information om coronaviruset och Covid-19 på flera språk som har satts upp av stadsdelsnämnden i Husby.
Information om coronaviruset och Covid-19 på flera språk som har satts upp av stadsdelsnämnden i Husby. Fotograf: Henrik Montgomery/TT
Benjamin Dousa, ordförande i Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd, visar informationen om coronaviruset som satts upp i ett trapphus i Husby.
Benjamin Dousa, ordförande i Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd, visar informationen om coronaviruset som satts upp i ett trapphus i Husby. Fotograf: Henrik Montgomery/TT
Abdul Abdulsalam efterlyser mer information om vad man ska göra om man blir smittad av viruset.
Abdul Abdulsalam efterlyser mer information om vad man ska göra om man blir smittad av viruset. Fotograf: Henrik Montgomery/TT
Information om coronaviruset och Covid-19 på flera språk som har satts upp av stadsdelsnämnden i Husby.
Information om coronaviruset och Covid-19 på flera språk som har satts upp av stadsdelsnämnden i Husby. Fotograf: Henrik Montgomery/TT

Inrikes

Sommartid 2020 – då ställer du om klockan

Inrikes
Inrikes Ska klockan ställas fram eller tillbaka? Och fixar mobilen det verkligen på egen hand?

När och hur ställs klockan om 2020?

Natten mellan den 28 och 29 mars är det dags. Klockan två på natten ska du ställa fram klockan en timme, till klockan tre.

Sköter mobilen tidsomställningen på egen hand?

Både iPhone och Android ställer fram klockan automatiskt – förutsatt att du inte stängt av den finessen. Funktionen "ställ in automatiskt" ska vara vald och du bör även ha rätt tidszon inställd.

Varför infördes sommar- och vintertid, eller normaltid som det egentligen heter?

Tidsomställningen hade från början syftet att spara energi, och därmed olja, under första världskriget, fler ljusa timmar på dygnet skulle innebära färre tända lampor. Sverige hakade på redan då, men fick sommartid som ett fast inslag först 1980, precis som de flesta andra europeiska länder. I dag har de 28 EU-länderna en gemensam övergång till sommartid varje vår och återgång till normaltid på hösten. Samtidigt täcker länderna sammanlagt tre olika tidszoner.

Hur länge ska vi hålla på med det här?

EU har kommit fram till att man vill slopa tidsomställningen, men nu måste medlemsländerna komma fram till vilken tid, sommartid eller normaltid, som man vill behålla. EU-parlamentet har satt 2021 som ett rimligt datum för att länderna ska ha hunnit ta beslut.

Hur går argumentationen för respektive tid?

Sommartidsentusiasterna menar att sommartiden ger en mer aktiv livsstil och därmed är bra för hälsan. Solen går ner en timme senare och många människor har en positiv känsla för sommartiden med de ljusa kvällarna.

De som vurmar för vintertiden, eller normaltiden, trycker i stället på att morgnarna med ständig sommartid under vintern skulle bli ännu mörkare. Bristen på morgonljuset tillsammans med ljusare kvällar kan göra att vi sover sämre och därmed bidra till sämre mental hälsa.

Hur kan jag tänka för att minnas om det är fram eller tillbaka som klockan ska ställas?

Tänk på det som brukar tas fram på våren, så som trädgårdsmöblerna och grillen – de sakerna flyttas fram, precis som klockan. Den sista helgen i oktober är det tvärtom, trädgårdsmöblerna åker tillbaka in i förrådet – klockan ställs tillbaka en timme.

Vart kan jag vända mig om jag fortfarande är osäker på vad klockan är?

Fröken Ur finns till hands, om du trots allt är osäker. Numret är 90510 (från utlandet +46 33 90510).

Marie Carlsson/TT

FAKTA

Fakta: Sommartid och normaltid

Övergången till sommartid innebär en ökning av normaltiden med en timme.

Avsikten är att bättre utnyttja dagsljuset under sommarhalvåret genom att solnedgången sker en timme senare.

Sommartiden börjar 02.00 normaltid sista söndagen i mars. Tiden anges då som 03.00 sommartid. Sommartiden upphör klockan 03.00 den sista söndagen i oktober. Tiden anges då som 02.00 normaltid.

Den 26 mars 2019 beslutade EU-parlamentet att den EU-gemensamma sommartiden ska upphöra. Senast 2021 ska varje medlemsland besluta om sommartid eller normaltid ska råda.

Källa: ne.se

Inrikes

Svensk man död i corona på Panamafartyg

Kryssningsfartyget Zaandam, till vänster.
Kryssningsfartyget Zaandam, till vänster.
Fotograf: Arnulfo Franco
Inrikes
Inrikes

En svensk man i 70-årsåldern har avlidit ombord på ett kryssningsfartyg som befinner sig utanför Panama, bekräftar utrikesdepartementet för TT. Mannen är hemmahörande i Svealand.

På fartyget Zaandam finns runt 1 300 passagerare varav ett 20-tal svenskar, samt 700 fartygsanställda, skriver Aftonbladet.

– Vi känner till situationen och står i direkt kontakt med ansvarig researrangör och fartyget. Ett 20-tal svenskar befinner sig på fartyget, säger Diana Qudhaib, presskommunikatör på UD.

Flera personer ombord på fartyget har avlidit efter att ha smittats av coronaviruset och passagerarna har isolerats. Fartyget ligger nu fast i Panama och får inte gå igenom kanalen. Vad som kommer att hända med passagerarna är oklart, men det har rapporterats att de som inte uppvisar några symtom ska flyttas till ett annat fartyg. Svenskarna ombord ska hålla sig uppdaterade.

– De uppmanas att hålla nära kontakt med researrangör och fartyget och följa de restriktioner som finns, säger Diana Qudhaib.

Inrikes

Digital samling för årets Earth Hour

Ola Hansén, klimatrådgivare WWF.
Ola Hansén, klimatrådgivare WWF.
Fotograf: WWF/Handout
Inrikes
Inrikes Det blir digitala möten och konserter men man kan fortfarande umgås och släcka ljusen. Årets Earth Hour blir inte som vanligt, men budskapet består.

Earth hour är världens största manifestation för klimatet, då alla lampor släcks under en timme som en uppmaning till beslutsfattare att agera. Manifestationen sker i vanlig ordning den 28 mars klockan 20.30 – men i ovanlig ordning uppmanar Världsnaturfonden (WWF) människor i år att delta digitalt.

– Man kanske äter en god middag hemma och reflekterar över hur vi tillsammans kan ta vara på varandra, säger Cecilia Stenström, projektledare för Earth Hour på svenska WWF.

Supermiljöår

WWF:s slogan för i år är "höj din röst", vilket manifesteras genom en namninsamling på sociala medier för att påverka beslutshavare att agera. Dessutom har WWF utnämnt 2020 till ett så kallat "supermiljöår" med två viktiga möten inplanerade. Det handlar dels om det stora FN-mötet om biologisk mångfald som skulle ha hållits i Kina i oktober, men som nu skjutits på framtiden. I november planeras sedan den årliga klimatkonferensen i Glasgow, som beskrivs som det viktigaste mötet sedan Parisavtalet undertecknades 2016. Här finns än så länge inga besked.

– Att det här (coronapandemin) händer när det var så viktiga möten planerade är olyckligt, men det är bättre att man skjuter på Glasgow och låter länder återhämta sig. Supermiljöåret blir kanske 2021 i stället, säger Ola Hansén, klimatrådgivare på WWF.

Tydliga spår

Klart vatten i Venedigs kanaler och satellitbilder på minskade utsläpp i Kina visar resultatet av ett förändrat levnadssätt sedan corona-utbrottet. Men dessa drastiska förändringar är resultatet av en drastisk pandemi och inget åtgärdstänk för klimatet, framhåller Cecilia Stenström.

– Klimatförändringarna sker successivt, de kommer på ett annat sätt än coronasmittan har gjort. Jag tror att det är en liten ögonöppnare för folk att det går att agera och ta tuffa beslut om det behövs. Men de effekterna vi ser under corona-pandemin är inte den långsiktiga och ekonomiskt hållbara omställningen som behövs för klimatet, säger hon.

Karl Barrsjö/TT

I år blir Earth Hour digital.
I år blir Earth Hour digital. Fotograf: WWF/Handout
Cecilia Stenström, projektledare Earth Hour.
Cecilia Stenström, projektledare Earth Hour. Fotograf: WWF/Handout

Inrikes

1,6 miljoner tillhör riskgruppen 70-plus

16 procent av befolkningen i Sverige är 70 år eller äldre. Arkivbild.
16 procent av befolkningen i Sverige är 70 år eller äldre. Arkivbild.
Fotograf: Suvad Mrkonjic/TT
Inrikes
Inrikes

70-plussare har pekats ut som en extra utsatt riskgrupp i den pågående coronapandemin. I Sverige finns över 1,6 miljoner personer över 70 år, eller för att vara exakt 1 627 250, visar statistik från SCB. Det motsvarar 16 procent av Sveriges befolkning.

"En tredjedel av Sveriges befolkning över 70 år återfinns i de 20 befolkningsmässigt största kommunerna", säger Stefan Svanström, expert på geografiska informationssystem på SCB, i ett pressmeddelande.

Och skillnaderna i landet är stora. Borgholm på Öland har den högsta andelen invånare som är 70 år eller äldre – 28 procent. I Sundbyberg, grannkommun till Stockholm, är den siffran endast 9 procent.

"Generellt sticker universitetsstäder ut med en låg andel över 70 år. Däremot kan de äldre ändå vara många i absoluta tal beroende på kommunens storlek", säger Stefan Svanström.

Siffrorna är tagna från folkbokföringen den 31 januari i år och i den ingår även personer som under 2020 fyller 70 år, knappt 100 000 personer.

Inrikes

Färre åker elsparkcykel – företagen pausar

Att många stannar hemma från jobbet och att rörelsen i städerna har minskat gör att många elsparkcyklar står stilla.
Att många stannar hemma från jobbet och att rörelsen i städerna har minskat gör att många elsparkcyklar står stilla.
Fotograf: Ole Berg-Rusten
Inrikes
Inrikes Vi uppmanas att stanna hemma och dra ner på våra sociala aktiviteter och kontakter. När behovet av att snabbt ta sig runt i städerna minskar tvingas elsparkcykelföretagen att bromsa.

Om du tycker dig ha sett färre elsparkcyklar ute på gatorna på sistone så har du rätt. En minskning av personer i kollektivtrafiken har inte lett till ökad sparkcykelåkning och två stora elsparkcykelföretag – Voi och Lime – drar ner på sin kapacitet i och med coronavirusets framfart.

I många städer har företagen valt att pausa verksamheten helt. Voi gör undantag för Nordens största städer där de enbart valt att minska antalet elsparkcyklar som finns till förfogande. För Sveriges del betyder det att de fortsatt finns tillgängliga i Stockholm och Göteborg.

På sin hemsida skriver företaget att de tagit det här beslutet på grund av den minskade rörligheten. Elsparkcyklar står oanvända till följd av att många väljer att jobba hemifrån och inte rör sig mellan restauranger, affärer och vänners bostäder i samma utsträckning som innan virusutbrottet. På Voi försöker man nu hitta sätt att göra sig själva användbara.

– Vi har pratat om att i Stockholm, där de nu håller på att bygga det nya fältsjukhuset ute i Älvsjö, så skulle vi gärna se att våra elsparkcyklar kunde användas av vårdpersonalen, säger Kristina Hunter Nilsson, kommunikationschef för Voi, till Sydsvenskan.

Både Lime och Voi uppmanar sina användare att ha på sig handskar när de tar sig runt på elsparkcyklarna samt att hålla god handhygien. Företagen själva uppger också att de regelbundet rengör elsparkcyklarna med disinfektionsmedel.

Emilia Söderholm/TT

FAKTA

Fakta: Så fungerar en elsparkscykel

En elsparkcykel är ett elfordon utan trampor som får köras i max 20 kilometer i timmen.

Elsparkcyklarna placeras ut av företagen runt om i de aktuella städerna. Tanken är att du via en app kan plocka en elsparkcykel från gatan, köra en bit och sedan lämna den där du vill. I bland annat Stockholm införde man tidigare i år parkeringsytor, så kallade hot spots, där elsparkcyklarna kan parkeras.

För att hyra elsparkcykel är man tvungen att registrera sig hos det aktuella företaget. Elsparkcykeln låses upp via appen – som också tar betalt för färden.

Under nätterna samlas de elsparkcyklar som är i behov av laddning in av företagen. När de är laddade ställs de återigen ut på stan.

Inrikes

"Var ärlig och berätta om du har symtom"

Rickard Svedjesten med kollegan Johan Hallstensson förbereder räddningspulkan för utryckning på fjället
Rickard Svedjesten med kollegan Johan Hallstensson förbereder räddningspulkan för utryckning på fjället
Fotograf: Helena Larsson / TT
Inrikes
Inrikes Inför påskens anstormning av turister uppmanar Rickard Svedjesten, ordförande i Svenska fjällräddares riksorganisation, nödställda att vara ärliga och tala om för larmoperatören om de har symtom på coronasmitta.

– Vi har haft två misstänkta fall av corona. De hade varit ute på tur ett par dagar när de insjuknade samtidigt. Men de agerade precis som vi vill och berättade för larmoperatören att de kanske var smittade, säger Rickard Svedjesten, som är fjällräddare i Oviksfjällen i Jämtland.

För fjällräddarna är det viktigt att få information om nödställda misstänks vara coronasmittade för att kunna förbereda sig.

Bra direktiv

– Vi har fått nya, bra direktiv av polisen och har med oss handskar och andningsmasker. Vi måste också hålla ett avstånd till personen vi ska hjälpa för att hindra en smittspridning i vår fjällorganisation. Därför kommer vi att dirigera personen att kliva i pulkan själv innan vi kör dem till närmaste farbara väg, där ambulans eller annan transport väntar, säger Rickard Svedjesten.

När fjällräddarna har använt en pulka tas den in för desinfektion och filtar tvättas.

Rickard Svedjesten ser inga tecken på att det ska komma färre besökare i påsk än det brukar göra.

Fullt upp

– Vi fjällräddare kommer att ha fullt upp. Det är redan ganska mycket folk häruppe och vi vet att det kommer ännu fler under påsken. En del av dem kommer att skada sig och behöva hjälp ner från fjällen.

Han förstår att folk vill gå på tur när det är som finast.

– Det finns inget finare än att gå på tur med familjen långt från alla människor i påsktider, men det är oerhört viktigt att man tänker på att vindskydden är ett nödskydd. Jag vill att folk respekterar det och inte går in där bara för att äta sin matsäck. Det är viktigt för att förhindra smittspridning.

Petronella Uebel/TT

Rickard Svedjesten, ordförande Svenska Fjällräddares Riksorganisation, uppmanar nödställda att berätta om de har symtom av coronavirus när de larmar.
Rickard Svedjesten, ordförande Svenska Fjällräddares Riksorganisation, uppmanar nödställda att berätta om de har symtom av coronavirus när de larmar. Fotograf: Helena Larsson / TT
Rickard Svedjesten, ordförande Svenska Fjällräddares Riksorganisation, är övertygad om att fjällräddarna kommer att ha mycket att göra i påsk trots att Folkhälsomyndigheten uppmanat fjällturister att tänka till innan de åker.
Rickard Svedjesten, ordförande Svenska Fjällräddares Riksorganisation, är övertygad om att fjällräddarna kommer att ha mycket att göra i påsk trots att Folkhälsomyndigheten uppmanat fjällturister att tänka till innan de åker. Fotograf: Helena Larsson / TT
Rickard Svedjesten och Johan Hallstensson visar hur andningsmasken fungerar.
Rickard Svedjesten och Johan Hallstensson visar hur andningsmasken fungerar. Fotograf: Helena Larsson / TT

Inrikes

Lugn löningsnatt i coronavirusets spår

Polisen märker av de nya restriktionerna för restauranger och barer. Arkivbild.
Polisen märker av de nya restriktionerna för restauranger och barer. Arkivbild.
Fotograf: Thomas Johansson/TT
Inrikes
Inrikes Fredagskvällen och natten blev ovanligt lugn på flera håll i landet. Flera polisregioner rapporterar att de har haft färre ärenden än normalt.

För att begränsa smittspridningen av coronaviruset infördes i veckan strängare regler för landets alla restauranger, barer och caféer.

– Folk håller sig mer hemma och går inte ut på krogen. Det är positivt, vi minskar smittspridningen, säger David Levy vid polisen i region Nord, till Aftonbladet.

Bland annat får inte längre mat och dryck serveras i baren, utan endast bordsservering är tillåten. Dessutom uppmanas människor allmänt att hålla avståndet och inte stå för nära varandra, något som kan vara svårt en festkväll ute på stan.

"Lugnare"

Från och med söndag skärps dessutom reglerna ytterligare. Då förbjuds offentliga tillställningar och allmänna sammankomster med över 50 deltagare.

Hittills verkar det inte vara några större bekymmer med restauranger och krogar som bryter mot de nya begränsningarna.

– Vi har inte haft några problem kring någon tillståndsbit eller liknande. Generellt sett har det varit lugnare än en vanlig lönehelg, säger Mathilda Borgström vid polisen i Bergslagen.

Även polisen i Stockholm och Göteborg hade mindre att göra under natten än normalt.

– Det är lugnare på stan än det brukar vara, säger Jenny Rydberg, vakthavande befäl vid Stockholmspolisen, till TT.

För tidigt dra slutsatser

Men än är det för tidigt att uttala sig om vilka effekter de nya reglerna kommer att få på polisens nattliga arbete.

– Det kanske är en och annan restaurang som har stängt, men då kanske de (gästerna) har flyttat sig någon annanstans i stället. Det känns som att vi behöver komma några veckor in i det här innan vi kan sammanfatta det som att det är mycket mindre, eller ungefär samma, säger Sebastian Börjesson, vakthavande befäl vid region Väst.

Susanna Persson Öste/TT

Inrikes

Skräckvecka på isen – flera dödsolyckor

Det viktigaste säkerhetsrådet är att inte vara ensam på isen. Arkivbild.
Det viktigaste säkerhetsrådet är att inte vara ensam på isen. Arkivbild.
Fotograf: FREDRIK SANDBERG / TT
Inrikes
Inrikes Dödsfallen har avlöst varandra under veckan och fem personer har dött på de svenska isarna.

Veckan började med att en kvinna gick genom isen med spark utanför Skellefteå. Hon var i 85-årsåldern och avled till följd av olyckan.

Tragiken fortsatte på tisdagskvällen när två män, i 50- och 70-årsåldern, dog efter en isolycka norr om Ludvika och på torsdagen gick ytterligare två män, i 65- och 85-årsåldern, genom isen med fyrhjuling utanför Ovanåker.

Varnar för vårisen

Dödsolyckorna får Issäkerhetsrådet att uppmana människor att vara särskilt försiktiga på vårisen.

– Det är så fint så här års. Tänk en morgon med klar luft, sol och blank is. Det är svårt att hålla sig på land, säger Jan Insulander, projektledare för Issäkerhetsrådet.

Varje år dör runt tio personer i svenska isolyckor och våren är en farlig tid på fruset vatten.

– På vintern reflekteras värmen bort eftersom solen inte står så högt, men nu står solen högt och det betyder att strålningen går djupt ner i isen.

Vårisen kan vara lite grönaktig, mjuk och brister lätt. Säkrast är isen på tidiga morgnar och kalla nätter, men det är fortfarande viktigt att ta med både ispiken och kompisen, säger Insulander.

– Sverige är avlångt och i mellersta Sverige ska man nu vara väldigt försiktig med att ge sig ut på isen, om man inte är superexpert och har ett gäng kompisar med sig, säger han.

"Gentlemän i riskzonen"

Det är lätt hänt att överskatta sin expertis.

– Äldre gentlemän ligger i riskzonen eftersom de tycker att de vet precis hur man gör. Det är en grupp som är svår att nå med information, säger Jan Insulander.

Erik Nilsson/TT

FAKTA

FAKTA: Issäkerhetsrådet

Issäkerhetsrådet arbetar med information till allmänheten om hur man ska tänka kring säkerhet på isen.

Verksamheten finansieras av Svenskt Friluftsliv, som består av flera friluftsorganisationer.

Källa: issäkerhet.se

FAKTA

FAKTA: Isolyckor

Antal omkomna i isolyckor i Sverige.

2019: 11

2018: 15

2017: 11

2016: 20

2015: 4

2014: 16

2013: 8

2012: 10

2011: 4

2010: 3

*I genomsnitt 10 omkomna om året under perioden.

Källa: Svenska Livräddningssällskapet

Inrikes

Stockholmare: Plötsligt duger vi inte längre

Eva-Pia och Anders Isberg har haft sin fiskarstuga i Kivik i 21 år. I år kom de ner en vecka tidigare än vanligt, men det är med blandade känslor.
Eva-Pia och Anders Isberg har haft sin fiskarstuga i Kivik i 21 år. I år kom de ner en vecka tidigare än vanligt, men det är med blandade känslor.
Fotograf: Andreas Hillergren/TT
Inrikes
Inrikes Det är med blandade känslor Stockholmsparet Eva-Pia och Anders Isberg inlett sommarsäsongen i Kivik på Österlen.

– Nu plötsligt så duger vi inte längre. Det är ju det man i princip säger. Jag har ju sett vad man har skrivit i tidningarna, säger Eva-Pia Isberg, som precis har kommit tillbaka till parets gamla fiskarstuga mitt i Kivik efter en promenad med maken Anders.

De har haft sitt hus i 21 år och här lever de hela sommarhalvåret. Enda skillnaden är att de i år kom en vecka tidigare. De lämnade ett tyst och öde Stockholm och här i Kivik blir det utomhusliv på ett helt annat sätt.

– Om vi blir sjuka åker vi hem. Vi går och handlar på kvällen – vi trängs inte med någon här på något sätt, säger Eva-Pia Isberg.

Hon berättar om vänner i Stockholm som tvekar inför att åka hit efter att ha hört Simrishamns kommunalråd Jeanette Ovesson (M) betona att Folkhälsomyndigheten vill att alla svenskar undviker onödigt resande.

Bekymrat kommunalråd

Till TT säger Jeanette Ovesson att hon inte vill att de som kom ner tidigt, innan några rekommendationer utfärdats, ska känna skuld och skam. Men det som framför allt bekymrar henne är om alltför många insjuknar och behöver hemsjukvård.

– Vi har alltid ansvar för dem som vistas i kommunen, men det här är ingen normal situation. Jag vill flagga för att det kan bli svårt om det blir en väldigt stor påfrestning.

Pelle Olsson är åretruntbo i Kivik och håller precis på att förbereda en renovering av sitt hus, alldeles i närheten av byns berömda Fritjof Nilsson Piratenstaty. Han tycker att alla i Sverige ska ta uppmaningen att inte resa i onödan på allvar.

– Självfallet är det så att när man kommer från Sveriges värsta smitthärd och inte vet om man är smittbärare eller ej, då bryter man ju mot de önskemål som smittskyddarna har satt upp.

"Klarar inte av det"

Beat Senn, som bor utanför Skillinge en bit söderut och är i Kivik på ett arkitektuppdrag, tycker likadant.

– Jag tycker inte att det är juste. Vi är beroende av våra gäster på Österlen, men vi har ett problem: Vår sjukvård klarar inte av det.

I sociala medier ventileras också oron för vad de som kommer från andra delar av landet kan föra med sig. Så här kan det låta i en av Österlens Facebookgrupper:

"Redan nu är det fullt i byaffären av utsocknes o hyllorna gapar tomma, när man sen dessutom står o hostar rakt ut i kassorna, ja då får man nog förstå att vi blir lite snea härnere!!!!"

Icahandlare Ola Jönsson har fått frågor från stockholmare med hus i Kivik om de inlägg på Facebook som i vissa fall varit väldigt nedlåtande mot dem som kommer utifrån.

– Det var en kund som var väldigt upprörd och frågade om vi stod bakom det här. Men vi står inte bakom det som skrivs där, inte alls.

Hos honom är alla kunder välkomna, så länge de är friska, och för butiken har sommarhusägarnas tidigarelagda inflyttning inneburit ökad omsättning på 20-30 procent de senaste två veckorna.

"Har förståelse"

Även för Buhres fisk nere i Kiviks hamn ger inflyttarna en välkommen skjuts. Driftschef Henrik Nilsson bävar lite inför en säsongsstart som inte liknar någon tidigare. Till exempel är konstrundan på Österlen, som kring påsk brukar locka många tusentals turister, inställd.

– Det är utöver det vanliga på alla sätt och vis. Men det känns för tillfället ganska positivt ändå. Sedan kan man tycka vad man vill om att de flyr storstan ut på landet, men jag har förståelse för det också, säger Henrik Nilsson.

Eva Fristedt bor i Vik och har kommit till Buhres för att köpa hämtlunch. Hon tycker att alla borde stanna hemma så mycket de kan, men hon förstår samtidigt dem som har sommarhus och tycker att det är skönt att kunna lämna storstaden. De hårda tongångarna har hon svårt för.

– Jag tycker att det är jättesvårt. Jag är absolut inte den typen av människa, men jag kan förstå om sjukhuspersonalen går på knäna. Jag tycker att det är hemskt att man tänker så – och jag tycker att det är hemskt att jag har börjat tänka så också, för jag vill inte det.

Cecilia Klintö/TT

Eva Fristedt handlar hämtmat på Buhres fisk i Kivik. Hon tycker att alla borde stanna hemma så mycket de kan, men tar avstånd från de hårda tongångarna i sociala medier.
Eva Fristedt handlar hämtmat på Buhres fisk i Kivik. Hon tycker att alla borde stanna hemma så mycket de kan, men tar avstånd från de hårda tongångarna i sociala medier. Fotograf: Andreas Hillergren/TT
'När man kommer från Sveriges värsta smitthärd och inte vet om man är smittbärare eller ej, då bryter man ju mot de önskemål som smittskyddarna har satt upp', säger Pelle Olsson, Kiviksbo.
"När man kommer från Sveriges värsta smitthärd och inte vet om man är smittbärare eller ej, då bryter man ju mot de önskemål som smittskyddarna har satt upp", säger Pelle Olsson, Kiviksbo. Fotograf: Andreas Hillergren/TT
Beat Senn, Skillinge, är i Kivik på arkitektuppdrag. 'Vi är beroende av våra gäster på Österlen, men vi har ett problem: Vår sjukvård klarar inte av det', säger han.
Beat Senn, Skillinge, är i Kivik på arkitektuppdrag. "Vi är beroende av våra gäster på Österlen, men vi har ett problem: Vår sjukvård klarar inte av det", säger han. Fotograf: Andreas Hillergren/TT
Folke Bruno, 18 år, distanspluggar på Handelshögskolan i sommarhuset i Kivik tillsammans med sin lillebror som går på gymnasiet. 'Om situationen blir värre och värre och det plötsligt blir lock-down på Stockholm är det skönare att vara här'.
Folke Bruno, 18 år, distanspluggar på Handelshögskolan i sommarhuset i Kivik tillsammans med sin lillebror som går på gymnasiet. "Om situationen blir värre och värre och det plötsligt blir lock-down på Stockholm är det skönare att vara här". Fotograf: Andreas Hillergren/TT
Ola Jönsson, Icahandlare i Kivik, har ökat omsättningen med 20-30 procent de senaste 14 dagarna.
Ola Jönsson, Icahandlare i Kivik, har ökat omsättningen med 20-30 procent de senaste 14 dagarna. Fotograf: Andreas Hillergren/TT
'Man tycka vad man vill om att de flyr storstan ut på landet, men jag har förståelse för det också', säger Henrik Nilsson, driftschef på Buhres fisk.
"Man tycka vad man vill om att de flyr storstan ut på landet, men jag har förståelse för det också", säger Henrik Nilsson, driftschef på Buhres fisk. Fotograf: Andreas Hillergren/TT
Agneta van Toor, Ystadbo på besök i Kivik, är öppen för att alla ska få komma till sina stugor. 'Jag tycker att det är förfärligt om folk ska känna sig påhoppade bara för att de kommer från Stockholm'.
Agneta van Toor, Ystadbo på besök i Kivik, är öppen för att alla ska få komma till sina stugor. "Jag tycker att det är förfärligt om folk ska känna sig påhoppade bara för att de kommer från Stockholm". Fotograf: Andreas Hillergren/TT
Cecilia Håkansson, Limhamn, är i Kivik för att titta till dotterns hus i Vitemölla. 'Det är okej att de är här om de är friska och unga. Men det är ett problem med dem som är berättigade till hemtjänst', säger hon om dem som flyttar ut till sina fritidshus nu.
Cecilia Håkansson, Limhamn, är i Kivik för att titta till dotterns hus i Vitemölla. "Det är okej att de är här om de är friska och unga. Men det är ett problem med dem som är berättigade till hemtjänst", säger hon om dem som flyttar ut till sina fritidshus nu. Fotograf: Andreas Hillergren/TT

FAKTA

Fakta: Så säger lagen

Om du ska åka på semester till en annan kommun ska din hemkommun ansvara för de stöd- och hjälpinsatser du behöver. Semesterkommunen eller den så kallade vistelsekommunen är skyldig att hjälpa din hemkommun med att utreda vilka insatser du behöver och att sedan utföra dem.

Källa: Socialstyrelsen

NÄSTA ARTIKEL