Ekonomi

Wallenberg: En hel generation går förlorad

Styrelseordförande Jacob Wallenberg på Investors årsstämma. Arkivbild.
Styrelseordförande Jacob Wallenberg på Investors årsstämma. Arkivbild.
Fotograf: Simon Rehnström/SvD/TT
Ekonomi
Ekonomi En av Sveriges tyngsta företagsledare – Jacob Wallenberg – vill nu se en förnyad debatt kring coronavirusets ekonomiska konsekvenser.

Industriägaren Jacob Wallenberg ser dramatiska samhällskonsekvenser i spåren av coronaviruset.

Om krisen fortgår för länge kan den i sin tur ge en arbetslöshet på 20–30 procent och ekonomin kan krympa lika mycket, säger Investors ordförande i intervjun.

– Det kommer inte att ske någon återhämtning. Det kommer att vara social oro, våld och socio-ekonomiska konsekvenser, dramatisk arbetslöshet. Invånare kommer att lida, säger Wallenberg.

Wallenberg lyfter nu att han precis som Tredje AP-fondens vd Kerstin Hessius vill se en debatt kring hur länge nedstängningen av ekonomin kan fortgå.

– Jag är "dödsrädd" för konsekvenserna för samhället. Jag vill sätta det hela i ett perspektiv, vad mer kan vi göra. Just nu går vi bara en enda väg.

Wallenbergs förslag på lösning är nu att skydda de äldre i betydligt större omfattning än vad som tidigare gjort, till exempel i form av obligatorisk karantän.

– Hur ser morgondagen ut? Vi måste förbereda oss, säger han.

Ekonomi

Xerox drar tillbaka HP-bud

Xerox får försöka kopiera sitt bud på HP nästa år. Arkivbild.
Xerox får försöka kopiera sitt bud på HP nästa år. Arkivbild.
Fotograf: Elise Amendola/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Kopiatorjätten Xerox ger, åtminstone för den här gången, upp försöket att med ett fientligt bud ta över konkurrenten HP.

Ett bud på 24 miljarder dollar fick nobben i fjol, och HP:s bolagsstämma i maj skulle ta ställning till nya budet på 35 miljarder. Men coronapandemin får Xerox att lägga övertagandet på is. Ett nytt bud kan komma tidigast till nästa års HP-stämma.

Xerox ska nu enligt ett uttalande "prioritera våra anställdas och kunders hälsa och säkerhet".

Ekonomi

Många hushåll har små marginaler

Snåla marginaler för många hushåll. Arkivbild.
Snåla marginaler för många hushåll. Arkivbild.
Fotograf: Jonas Ekströmer/TT
Ekonomi
Ekonomi Drygt en av fem klarar sig ekonomiskt max tre månader vid arbetslöshet och var tionde saknar helt en sparbuffert.

Många är relativt väl rustade för en privatekonomisk kris i coronavirusets spår, men vissa klarar sig inte länge, visar en Sifoundersökning som Swedbank beställt.

"De allra flesta har fått det väsentligt bättre de senaste tio till femton åren men det gäller inte alla. Många lever fortfarande från hand till mun. Marginalerna i hushållsekonomin är små och en eventuell arbetslöshet skulle påverka dem hårt", skriver Swedbanks privatekonom Arturo Arques i en kommentar.

Nästan hälften av de tusen tillfrågade har sparkapital för att klara ett bortfall på mer än tre månadslöner efter skatt. Men knappt tre av tio har bara lagt undan för att klara sig max en månad.

Nu när arbetslösheten skenar svarar sju av tio att de är med i en a-kassa. En av tre har dessutom en kompletterande inkomstförsäkring, som regel via facket.

Många fruktar nu ett boprisfall i krisens spår. Tre av fyra svarande säger sig ändå kunna bo kvar i sin bostad i tolv månader i händelse av arbetslöshet eller långvarig sjukdom.

FAKTA

Fakta: Undersökningen

1 060 personer i åldrarna 16 till 64 år svarade under perioden 27–29 mars.

Källa: Sifo, Swedbank

Ekonomi

Nedåt på Tokyobörsen

Nikkei föll nära 2 procent i onsdagens tidiga handel. Arkivbild.
Nikkei föll nära 2 procent i onsdagens tidiga handel. Arkivbild.
Fotograf: Eugene Hoshiko/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Tokyobörsen följer Wall Street och tappar nära 2 procent i morgonhandeln.

Nikei 225-index gick bakåt 1,9 procent medan det bredare Topixindex backade 1,8 procent.

Även Hongkongbörsen föll, Hang Seng gick ner 1 procent under dagens tidiga handel. Shanghais kompositindex höll sig till en kvarts procents nedgång medan Shenzhens dito i stort stod stilla.

Ekonomi

Saftig kvartalsnedgång på Wall Street

USA-börserna gjorde ett uselt första kvartal. Arkivbild.
USA-börserna gjorde ett uselt första kvartal. Arkivbild.
Fotograf: Mark Lennihan
Ekonomi
Ekonomi

Coronaviruset fortsätter att härja i den amerikanska ekonomin. På tisdagen gick USA-börserna ned igen efter att ha startat handelsveckan positivt och den sammanlagda nedgången för årets första kvartal blev för Dow Jones den största sedan 1987.

Storbankerna hörde till förlorarna. JP Morgan sjönk 4,1 procent och Bank of America gick ned 3,9 procent. Wells Fargo sjönk 4,8 procent.

Oljepriset steg men de stora oljejättarna rörde sig inte nämnvärt uppåt. Exxon steg 0,4 procent medan Chevron föll 0,6 procent.

Dow Jones industriindex sjönk 1,8 procent, Nasdaqs kompositindex gick ned 1,0 procent och S&P 500 tappade 1,6 procent. Sett över årets första kvartal backade Dow Jones 23,2 procent, Nasdaq minskade 14,2 procent och S&P 500 föll 20,0 procent.

Ekonomi

Nordea skjuter upp utdelningen

Nordea skjuter upp utdelningen. Arkivbild.
Nordea skjuter upp utdelningen. Arkivbild.
Fotograf: Tomas Oneborg/SvD/TT
Ekonomi
Ekonomi

Storbanken Nordea skjuter upp utdelningen för räkenskapsåret 2019, meddelar styrelsen. Beslutet motiveras av covid-19-pandemin och Europeiska centralbankens (ECB) rekommendation den 27 mars.

Enligt ECB är det viktigt att bankerna bevarar kapital för att behålla sin kapacitet att stötta ekonomin i ett läge med ökad osäkerhet. Rekommendationen är att betydande kreditinstitut åtminstone fram till den 1 oktober avstår från att lämna utdelningar och andra åtgärder som syftar till att återföra kapital till aktieägarna.

Nordea hade planerat att dela ut totalt cirka 17 miljarder kronor. Nu formulerar styrelsen sig så här: "Styrelsen föreslår att den ordinarie bolagsstämman, som planeras till den 14 maj 2020, bemyndigar styrelsen att besluta om utdelning av högst 0,40 euro per aktie för räkenskapsåret 2019 med utbetalning vid ett eller flera tillfällen."

Ekonomi

Skistar stänger anläggningarna för säsongen

Skistarflaggor i Sälen. Arkivbild.
Skistarflaggor i Sälen. Arkivbild.
Fotograf: Lars Pehrson/SvD/TT
Ekonomi
Ekonomi Skistar stänger alla sina skidanläggningar i Sverige från och med måndag.

– Vi tog beslutet efter att ha talat med Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson och fått rådet att stänga våra skidanläggningar, säger Skistars vd Stefan Sjöstrand till TT.

Tidigare på tisdagen samtalade han med smittskyddsläkaren i Dalarna och hälsovårdscentralen i Sälen.

– Bilden av vårdläget förändras varje dag, säger Stefan Sjöstrand och påpekar att intensivvårdsplatserna i Mora och Falun redan är fullbelagda.

– Om vi då får skidåkare som bryter ben eller behöver opereras av andra orsaker kommer de att skapa ett tryck på vården.

Tagit intryck

Stefan Sjöstrand har haft en tät dialog med den lokala sjuk- och hälsovården. Tisdagens möte gjorde starkt intryck.

– Det blir väldigt påtagligt vilken situation Sverige befinner sig i. Då känns det bra att fatta ett sådant här beslut, säger han.

Tidigare har Folkhälsomyndigheten bett personer som planerat att besöka fjällen att överväga om resan verkligen var nödvändig, eftersom alla behöver hjälpa till att dämpa spridningstakten av covid-19. Skidanläggningar är särskilt problematiska eftersom många från olika delar av landet reser dit, inte minst till påsk.

I början av mars kom Folkhälsomyndigheten med rekommendationer om hantering av köer och liftar – restriktioner som Skistar noga följt, enligt Stefan Sjöstrand:

– Nu kom de med nya råd till oss. Och när vi fick ett tydliggörande av Johan Carlson i kväll följde vi det direkt.

Sänker resultatet

Folkhälsomyndighetens råd om stängning är kopplat till risken för överbelastning i sjukvården i de berörda regionerna.

Skistars beslut gäller anläggningarna i Sälen, Vemdalen och Åre. Sedan tidigare är anläggningarna norska Trysil (den 12 mars) och Hemsedal samt österrikiska St Johann (den 15 mars) stängda på grund av myndighetsbeslut relaterade till spridningen av coronavirus.

Stängningen gäller resten av vintersäsongen 2020. Påskgäster får boka av eller boka om till nästa år.

Beslutet innebär att Skistar kortar säsongen två-fyra veckor beroende på ort. Hur mycket det minskar helårsresultatet är ännu för tidigt att veta, konstaterar det börsnoterade bolaget.

Också Branäsgruppen

– Det som är positivt för oss rent ekonomiskt är att detta inte händer i november utan några få veckor före normal stängning. Men det är klart att det får en väsentlig påverkan på vårt resultat, säger Stefan Sjöstrand.

En annan effekt är att säsongsanställda kommer att få sluta sina jobb tidigare än tänkt, precis som skett i Norge.

Även Branäsgruppen avslutar säsongen i förtid och stänger på söndag. Det berör Branäs i Värmland och Kungsberget i Gästrikland.

Lars Pedersen/TT

Toppstationen för liftarna på Åreskutan. Arkivbild.
Toppstationen för liftarna på Åreskutan. Arkivbild. Fotograf: Pontus Lundahl/TT

Ekonomi

Ministern delar inte LRF-kritik mot krispaket

LRF:s vd Anna-Karin Hatt larmar om stort behov av arbetskraft i lantbruket eftersom virusläget gör att de tusentals utländska säsongsarbetarna inte kan ta sig hit. Arkivbild.
LRF:s vd Anna-Karin Hatt larmar om stort behov av arbetskraft i lantbruket eftersom virusläget gör att de tusentals utländska säsongsarbetarna inte kan ta sig hit. Arkivbild.
Fotograf: Fanni Olin Dahl/ TT
Ekonomi
Ekonomi Lantbruket skriker efter arbetskraft när de utländska säsongsarbetarna nu inte kan komma, larmar Lantbrukarnas riksförbund (LRF).

– Vi har levererat mycket på kort tid, Min bild är att merparten av det som branschföreträdare lyft fram helt eller delvis har blivit omhändertaget, säger landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) om kritiken från LRF.

LRF;s vd Anna-Karin Hatt anser att regeringen inte gör nog för att få fler uppsagda och arbetssökande att söka jobb inom lantbruket. Det kan handla om trädgårdsodling, skogsbruk eller mjölkproduktion.

"Måste kraftsamla"

"Vi är med stormsteg på väg in i den mest intensiva säsongen i lantbruket, och det saknas tusentals människor som skulle ha varit på väg till Sverige för att jobba hos oss. Samtidigt vet vi inte hur länge covid-19 påverkar samhället. Vi måste kraftsamla för att säkerställa vår inhemska produktion av livsmedel vilket är särskilt viktigt om krisen blir långvarig", säger Anna-Karin Hatt i ett pressmeddelande.

Ett konkret hot som nämnts i sammanhanget rör de svenska jordgubbarna, där säsongsarbetare är en stor bidragande faktor till att de kan odlas, frodas och plockas.

När regeringen lade fram sitt senaste krispaket fanns bara ett av LRF:s viktigaste krav med, att studenter med CSN som vill hoppa in i lantbruket inte ska behöva oroa sig för minskade studielån om de tjänar mer än det så kallade fribeloppet.

Flera åtgärder

Men Jennie Nilsson hävdar att fler åtgärder än så är avsedda att underlätta för lantbruket att få arbetskraft som kan kompensera för de omkring 8 000 utländska säsongsarbetare son vanligen brukar få jobben.

– Vi har tagit bort fribeloppet, vi har gett Arbetsförmedlingen ett omfattande matchningsprogram och vi har ändrat a-kassereglerna så att de ger incitament för unga att få ihop till arbetsvillkoret genom att söka sig till och arbeta i de här branscherna, säger landsbygdsministern.

Pengar har också avdelats för det som regeringen kallar gröna jobb, 150 miljoner kronor.

Lars Larsson/TT

Ekonomi

Arbetsmarknadsministern: Är ett tufft läge

Det är ingen tvekan om att det här är en allvarlig kris, säger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S). Arkivbild.
Det är ingen tvekan om att det här är en allvarlig kris, säger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S). Arkivbild.
Fotograf: Claudio Bresciani / TT
Ekonomi
Ekonomi Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) är beredd att vidta fler åtgärder för att hantera den snabbt stigande arbetslösheten.

Regeringen spår att arbetslösheten kan öka till 9 procent i år. En osäker prognos, som kan hamna högre om krisen drar ut på tiden.

– Det är ingen tvekan om att det här är en allvarlig kris. Vi vet inte hur mycket det blir, men prognosen pekar på runt 100 000 fler arbetslösa. Det är ett tufft läge, säger arbetsmarknadsministern.

Närmare jobben

Bara häromdagen lättade regeringen på kraven för att få a-kassa, utökade olika arbetsmarknadsprogram och satsade på fler utbildningsplatser. Men det kan komma fler krispaket, enligt Nordmark.

Många av de som blir arbetslösa nu har en annan profil än de som varit arbetslösa länge och har svårt att få in en fot på arbetsmarknaden. Då behövs andra åtgärder.

– Många står nära arbetsmarknaden, och då behöver vi se till att matchningen funkar. För vi har ju också områden där det är brist på kompetens, till exempel inom vården som har en skriande brist på personal, säger hon.

Arbetsförmedlingen kommer att spela en viktig roll i att matcha och rusta de arbetslösa till nya jobb. Fokus måste vara på den akuta krisen och inte på att genomföra en omfattande reformering av hela organisationen, anser Nordmark. För några veckor sedan beslutade hon därför tillsammans med regeringens samarbetspartier C och L att pausa förhandlingarna om att reformera myndigheten.

Ny bedömning

Efter påsk ska de göra en ny bedömning om samtalen ska återupptas. Men ministern tror inte att läget kommer att hinna ändras till dess.

– Vi har ett exceptionellt läge som behöver hanteras här och nu, säger Eva Nordmark.

– Sverige kommer inte att vara detsamma om ett par månader som vi var i januari.

Maria Davidsson/TT

Ekonomi

Neddragningar på Electrolux – ingen utdelning

Staffan Bohman, Electrolux styrelseordförande. Arkivbild.
Staffan Bohman, Electrolux styrelseordförande. Arkivbild.
Fotograf: Tomas Oneborg/SvD/TT
Ekonomi
Ekonomi

Det blir som väntat ingen utdelning till Electrolux aktieägare. Det tidigare utdelningsförslaget drogs tillbaks i förra veckan och vid den senarelagda årsstämman klubbades beslutet. Staffan Bohman omvaldes som styrelseordförande.

Under tisdagen lämnade Electrolux också besked om neddragningar till följd av coronakrisen. Enligt Electrolux presschef Åsa Öhman berörs 900 av totalt 1 300 anställda i Sverige, och merparten av dem ska gå ned 60 procent i arbetstid. Även konsulter på bolaget drabbas av neddragningar.

"Eftersom vi ser över alla kostnader i nuläget påverkar det även förstås i vilken utsträckning vi använder oss av konsulter, men vi kommenterar inte hur många vi har valt att behålla eller avsluta”, skriver Åsa Öhman i en kommentar till Dagens industri.

NÄSTA ARTIKEL