Demokraternas presidentaspirant Joe Biden attackerar USA:s president Donald Trump efter beskedet om att den amerikanska militären kan komma att sättas in mot demonstranter runt om i landet.

"Han använde tårgas mot fredliga demonstranter och avfyrade gummiklädda kulor. För en bild", skriver Biden på Twitter och fortsätter:

"För våra barn, för vårt lands själ, måste vi besegra honom."

Biden syftar på scenerna som utspelade sig utanför Vita huset i anslutning till Trumps tal till nationen strax efter midnatt svensk tid. Demonstranter som hade samlats för att protestera mot rasism och polisvåld skingrades av polisens tårgas, distraktionsgranater och gummiklädda kulor. Syftet tycks ha varit att rensa gatan på demonstranter inför att presidenten skulle besöka en vandaliserad kyrka tvärsöver gatan från Vita huset. Trump lät sig fotograferas och filmas framför kyrkan med en bibel i handen.

Även New Yorks demokratiska guvernör Andrew Cuomo kritiserar Trump.

"Vad presidenten har gjort i dag var att kalla ut militären mot amerikanska medborgare," skriver han på Twitter.

USA:s president Donald Trump hotade under natten mot tisdagen, svensk tid, med att sätta in militären i de städer som den senaste veckan har skakats av protester, som bitvis har urartat i plundring och bränder.

– Det är farliga och sorgliga tider i USA just nu. Och vi har ett nationellt ledarskap som mindre än halva befolkningen litar på, säger Dennis Goldford, professor i statsvetenskap vid Drake University i Des Moines i Iowa.

"Tuff och stark"

Han tror att Trumps hot är ett resultat av en människosyn där man antingen är den dominante eller den undergivne. Och vem Trump vill vara råder det ingen tvekan om.

– Vid ett antal händelser utom hans kontroll, oavsett om det är pandemin eller den här situationen med de här protesterna, så vet han helt enkelt inte vad han ska göra. Hans första instinkt är att göra utspel om att du måste vara tuff och stark.

En lag med anor från 1878, den så kallade Posse Comitatus Act, förbjuder armén och flygvapnet från att sättas in för brottsbekämpande åtgärder inom landet. Men en annan lag, Insurrection Act of 1807, ger presidenten rätt att använda soldater vid exempelvis civil oordning.

– Det är enklare att hota än att genomföra det. Jag är ingen expert på just den här lagen, men min förståelse är att delstaternas guvernörer måste bjuda in militären. Och jag ser inte att guvernörerna i Minnesota, New York, Kalifornien eller Illinois skulle göra det, säger Chris Galdieri, statsvetare vid Saint Anselm College i New Hampshire.

Satsar på styrka

Galdieri säger att Trumps hantering av situationen går stick i stäv med hur ledare brukar reagera vid oroligheter, att man försöker att köpa sig tid och lugna situationen. Trumps agerande och hot riskerar snarare att elda på missnöjet.

– Många är oroliga över att någon kommer att hämta vapen och skjuta mot demonstranterna. Det verkar som att president Trump aktivt försöker att förvärra situationen, snarare än att förbättra den, säger han.

Frågan är också hur amerikaner ser på hotet. Är det tillräckligt många som ser en risk för anarki och kaos på gatorna, som i så fall ger sitt stöd åt "en stark ledare"?

– Det är vad Trumpkampanjen kommer att satsa på, att han inte alltid är så finkänslig men att man ibland måste vara tuff för att göra rätt sak för landet. Eller så kan folk börja se honom som ute på djupt vatten, att han inte har en aning om vad han håller på med, säger Dennis Goldford.

Chris Galdieri konstaterar att det är lång tid kvar till valet och att mycket kan hända, men att situationen ser värre ut för Trump nu än den gjorde i februari – innan pandemi, ekonomisk kris och civil oro drabbade USA.

– Jag misstänker att han tror att det här är en styrkedemonstration. Men jag tror inte att det är så de flesta amerikaner ser det, säger han och fortsätter:

– Det påminner mig om valet 1968, när det var en spridd oro som inte hjälpte Demokraterna som satt vid makten. Även om president (Lyndon B) Johnson inte var aktuell för omval så sågs Demokraterna som partiet som var ansvarigt för allt som hände. Samtidigt framstod Richard Nixon, tidigare vicepresident, som en röst för stabilitet och förnuft. Den parallellen känns relevant nuförtiden.

"Väldigt farlig situation"

Hur stor är då risken att amerikanska soldater verkligen kommer att patrullera gatorna? Svårt att säga, enligt Goldford.

– Presidenten har alltid varit något av en demagog. Han kan vilja utmåla det här som en attack mot amerikanska institutioner. Det är därför han fortsätter att framställa demonstrationerna som en komplott från radikala på vänsterkanten. Men om vi pratar om soldater på gatorna blir det en väldigt farlig situation.

Chris Galdieri ser också en risk att USA:s regerings position utomlands försvagas.

– För ett rivaliserande land, som letar efter chanser att öka ditt inflytande, så är det här en gåva – då USA:s statsöverhuvud gör narr av sig själv och absolut inte kan hantera pandemin, depressionen och utbredd civil oro. Om jag vore Ryssland, Kina eller för den delen ett land som Australien, skulle jag fundera på hur jag kunde använda den här situationen till min fördel.

Gustav Sjöholm/TT

I sju dagar och nätter har protester och upplopp skakat stora delar av USA. Under natten mot tisdagen rådde utegångsförbud i minst 40 städer och det amerikanska nationalgardet har satts in i minst 23 delstater, enligt mediebolaget CNN.

På tv-bilder syns militärliknande fordon med trupper från nationalgardet rulla längs gatan i närheten av Vita huset. Samtidigt har fredliga demonstranter som samlats i huvudstaden för att protestera mot rasism och polisvåld attackerats med tårgas, distraktionsbomber och gummikulor, rapporterar amerikanska medier.

Strax efter att tumultet bröt ut i huvudstaden, efter midnatt svensk tid, höll president Trump ett tal till nationen.

– Det här är inhemsk terrorism, säger han.

Hittills har Trump mest kommenterat den pågående protestvågen via arga meddelanden på Twitter, men framför tv-kamerorna var det en mer statsmannamässig Trump som tog till orda och lovade att lag och ordning snarast ska återställas i landet.

Tusentals soldater

Till sin hjälp tänker han ha militären. Byggnader och monument i närheten av Vita huset har vandaliserats i de senaste dagarnas kravaller och Trump säger att han kallar in militären till huvudstaden Washington DC för att hindra nya upplopp.

– Just nu sänder jag tusentals och åter tusentals tungt beväpnade soldater, militärpersonal och brottsbekämpande tjänstemän för att stoppa upplopp, plundring, vandalism, övergrepp och hänsynslös skadegörelse av egendom, meddelar Trump.

Han uppmanar dessutom delstaternas guvernörer att genast sätta in tillräckligt många från nationalgardet. Om de lokala myndigheterna inte snarast lyckas få stopp på oroligheterna kommer landets militär att kallas in i fler delstater.

– Borgmästare och guvernörer måste upprätta en stark polisnärvaro, tills våldet har stoppats. Om en stad eller delstat vägrar att vidta de åtgärder som behövs för att försvara dess invånares liv och egendom, då kommer jag att kalla in militären för att snabbt lösa problemet åt dem, säger Trump.

En sällan använd lag från 1807 ger USA:s president rätt att använda militären för att återställa ordningen i landet, rapporterar amerikanska medier.

Lag från 1807

Presidenten skyller oroligheterna på bland annat vad han kallar professionella anarkister, plundrare och kriminella.

– Vi kan inte tillåta att fredliga demonstrationer drunknar i en arg vandaliserande folkhop.

Trump säger att han vill skydda de fredliga demonstranterna och hotar med hårda straff för dem som deltar i upplopp.

– Jag vill att de som ligger bakom denna terrorism ska vara medvetna om att de kommer att få hårda straff och långa fängelsedomar.

Samtidigt fortsätter turerna kring George Floyds död i flera polismäns grepp i Minneapolis – händelsen som inträffade för en vecka sedan och blev gnistan till de omfattande protesterna. Två obduktioner, dels den officiella dels en privat beställd av Floyds familj, har båda kommit fram till att han dog genom kvävning på grund av tryck mot halsen. Det går emot den preliminära obduktionen, där rättsläkaren sade att det inte fanns "några fysiska tecken" på att Floyd dött av kvävning.

– Alla amerikaner känner sig med rätta äcklade och upprörda över George Floyds brutala död. Min regering arbetar för att rättvisa ska skipas för George och hans familj. Han ska inte ha dött förgäves, säger Trump.

Utegångsförbud

Oroligheterna är de mest omfattande i USA sedan 1968 efter mordet på människorättskämpen Martin Luther King.

Under Trumps tal hördes hur polisen använde sig av tårgas och distraktionsgranater för att skingra demonstranter som hade samlats utanför Vita huset och som skanderade "George Floyd" och "skjut inte!".

Strax därpå gav sig Trump själv ut gatan, som då var lugn och full av poliser. Presidenten promenerade till den vandaliserade kyrkan Saint John tvärs över gatan från Vita huset, för att inspektera skadorna från söndagens kravaller då kyrkan målades med graffiti och delvis eldhärjades.

– Det som hände här i stan i går kväll är en total skam, säger han.

Det råder nattligt utegångsförbud i Washington DC, något som kommer att tillämpas strängt, enligt presidenten. Vid 23-tiden lokal tid var dock många demonstranter fortfarande ute på gatorna och minst en militärhelikopter hovrade över området, rapporterar CNN. Även i flera andra amerikanska städer har demonstranter brutit mot utegångsförbudet.

Susanna Persson Öste/TT

Det fanns en tid när den kinesiska diplomatin var diskret. Utrikespolitiken byggde på den tidigare ledaren Deng Xiaopings devis att "Kina ska dölja sin förmåga och bida sin tid". Men det gäller inte längre.

Nu har Kina uppmanat sina diplomater att högljutt försvara sitt land och slå tillbaka mot det man anser vara förtal. De har kommit att kallas "vargkrigare" – efter två mycket populära patriotiska kinesiska actionfilmer – och deras vapen är vassa verbala attacker i sociala medier, som avfyras från ambassader runt om i världen.

Mer självsäkert

Bakom den förändrade linjen finns ett Kina som i och med sin växande storlek och roll i världen agerar mer självsäkert och som inte längre bryr sig lika mycket om reaktionerna, enligt Börje Ljunggren som var Sveriges ambassadör i Kina 2002–2006.

– Kina har blivit mäktigare och mer auktoritärt under Xi Jinping. Dess agerande i världen har blivit allt mer arrogant och präglas till stor del av misstro, inte minst i förhållandet med USA, säger han.

– Kina har inte flera vänner i världen nu, men dess fotavtryck är större. Och det är två helt förenliga saker. Synen på Kina är en sak, dess styrka en annan. Det går inte att lösa världsproblemen utan att räkna in Kina.

Utrikesminister Wang Yi står upp för strategin och anser att den är nödvändig för att försvara Kina mot avsiktliga förolämpningar och värna den nationella äran och värdigheten. Liknande tongångar har hörts från Storbritannienambassadören Liu Xiaoming som uppmanat "diplomater på alla nivåer att aktivt ta strid" mot de "många vargarna i världen".

– Kina agerar utifrån sin maktställning. Men det finns en mentalitet som bygger på en gammal historisk uppfattning att man blir förnedrad av andra länder, som lever kvar trots att man numera är en stormakt, säger Ljunggren, som är associerad senior medarbetare vid Utrikespolitiska institutets Asienprogram.

Högt tonläge

"Vargkrigarna" var ett fenomen redan före pandemin. I Sverige har Kinas ambassadör Gui Congyou frekvent och högljutt delat ut hot och klagat på det han hävdar är lögner och rykten i svenska medier, bland annat om den fängslade förläggaren Gui Minhai. Men i och med coronapandemin har tonläget och aktiviteten skruvats upp bland diplomaterna i takt med att Kina har blivit allt mer ifrågasatt för sin hantering av viruset.

En som har använt sig av Twitter för att slå tillbaka mot kritik är utrikesdepartementets talesperson Zhao Lijian. Mellan traditionellt artiga diplomatiska fraser finns bland Zhaos inlägg insinuanta påståenden om att amerikanska soldater förde in viruset i Wuhan och uppmaningar till kritiker att helt enkelt sluta använda kinesiska munskydd om de har problem med landets export.

Riskabel taktik

Enligt experter pågår i Kina en hård debatt om exakt hur aggressiv landets utrikespolitik bör vara. Och under pandemin har landet också ägnat sig åt det propagandanummer som brukar kallas "munskyddsdiplomati". För om tangentbordskrigarna är på krigsstigen så har myndigheterna visat upp en mycket mer välvillig sida när de donerat eller sålt skydds- och testutrustning till virusdrabbade länder.

Den mer konfrontativa diplomatiska linjen riskerar att påverka synen på Kina negativt, enligt Ljunggren.

– Det finns ingen tid då samarbetet mellan länder har varit viktigare än i dag, med tanke på pandemin och klimatet. Men jag är rädd för att misstron snarare kommer att fördjupas ytterligare av de motsättningar som finns runt pandemin, säger han.

– Det beror dels på Kinas syn på omvärlden, dels på de ökade spänningarna med USA. Och även om Trump inte blir omvald som president har också Demokraterna en kritisk syn på Kina. Men, världens problem, och ytterst klimatfrågan, kan inte lösas utan att USA och Kina förmår kombinera konfrontation och samarbete.

Sofia Eriksson/TT

Mexiko klättrar på den oangenäma listan över länder med flesta dödsfall till följd av coronaviruset. Drygt 10 100 personer har hittills avlidit, enligt landets officiella siffror.

Mexikos dödssiffror är väldens sjunde högsta, efter USA, Storbritannien, Italien, Brasilien, Frankrike och Spanien.

Samtidigt meddelar myndigheterna att landet gradvis öppnar igen. Produktionen inom fordons-, gruv- och byggsektorerna återupptogs i måndags.