Ekonomi

GM tvingas göra respiratorer

En respirator visas upp under en presskonferens i New York. Staden är en av dem som varnat för brist på medicinsk utrustning, bland annat just respiratorer.
En respirator visas upp under en presskonferens i New York. Staden är en av dem som varnat för brist på medicinsk utrustning, bland annat just respiratorer.
Fotograf: Mark Lennihan/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi USA:s president Donald Trump beordrar fordonsjätten General Motors (GM) att börja tillverka respiratorer, när 100 000 apparater ska produceras på drygt tre månader för att hjälpa covid-19-patienter.
PREMIUM

Trump åberopar lagstiftning skapad för krigstider, som kan tvinga företag att tillverka saker som behövs till de väpnade styrkorna.

"GM slösade tid. Dagens agerande kommer att hjälpa oss att säkerställa den snabba tillverkningen av respiratorer som kommer att rädda amerikanska liv", säger Trump i ett uttalande.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Tyska staten blir storägare i Lufthansa

Mörka moln över flygindustrin. Arkivbild.
Mörka moln över flygindustrin. Arkivbild.
Fotograf: Boris Roessler/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Tyska flygjätten Lufthansa har i det närmaste gjort klart med ett stödpaket från staten värt nio miljarder euro, över 90 miljarder kronor.

Därmed går staten också in med en 20-procentig ägarandel i Lufthansa, uppger källor för AFP. Dessutom tar den tyska staten över lån som kan göras om till ytterligare fem procent av aktierna i flygbolaget.

Ekonomi

Tysk VW-dom ändrar inte svenska biljättens syn

Volkswagens huvudkontor i Wolfsburg, Tyskland.
Volkswagens huvudkontor i Wolfsburg, Tyskland.
Fotograf: Swen Pfoertner/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi Volkswagen förlorade ytterligare en dom i spåren av avgasfusket som avslöjades 2015.
Men för svenska bilägare har den tyska domen ingen betydelse, inte enligt svenska Volkswagen i alla fall.

Den tyska biljätten Volkswagen måste betala skadestånd till en tysk bilköpare, sedan företaget 2015 ertappades med att ha manipulerat utsläppsnivåer i tusentals dieselbilar. Det slår Tysklands högsta domstol Bundesgerichtshof (BGH) fast i en dom, rapporterar tyska medier.

Domen gäller en privatperson, men kan få långtgående konsekvenser som prejudikat för liknande fall. Mannen hade enligt public service-sajten Tagesschau köpt en Volkswagen Sharan begagnad av en privat handlare 2014, innan avgasskandalen uppdagades hösten 2015. Då han insåg att han blivit lurad ville han lämna tillbaka bilen till Volkswagen, och samtidigt få ersättning för hela köpesumman.

Måndagens dom ger mannen rätt till ersättning, dock med avdrag för den sträcka som körts sedan köpet.

Men om domen får någon betydelse för svenska köpare är högst tveksamt. Enligt svenska VW-gruppens informationschef Marcus Thomasfolk ändrar domen ingenting.

– Vi anser fortfarande att kunderna inte har lidigt någon ekonomisk skada, säger han och refererar också till ett antal avgöranden i Allmänna reklamationsnämnden som resonerat på liknande vis.

Svenska bilägare med den manipulerade programvaran för avgasutsläpp har, om de så önskat, fått den utbytt kostnadsfritt.

Sedan tidigare har VW tvingats betala stora kompensationsbelopp i USA och andra länder. Nyligen enades VW också med ett stort antal tyska bilägare om ersättning i en större civilrättslig grupptalan.

FAKTA

Fakta: Tidslinje över "dieselgate"

2014 - Forskare i USA upptäcker att vissa VW-modeller släpper ut 40 gånger de tillåtna nivåerna av det skadliga ämnet kväveoxid väl ute på vägarna.

2015 - Amerikanska myndigheter anklagar Volkswagen för massivt utsläppsfusk. I september erkänner fordonsjätten att 11 miljoner dieselbilar världen över har utrustats med mjukvara som möjliggör fusket. Vd:n Martin Winterkorn avgår.

2016 - I slutet av juni går Volkswagen med på en förlikning med amerikanska myndigheter. Uppgörelsen uppgår till 14,7 miljarder dollar och rör bland annat återköpsprogram och böter. Den 8 december beslutar EU-kommissionen att ta till rättsliga åtgärder mot sju medlemsländer, däribland Tyskland för att ha misslyckats med att komma till rätta med utsläppsfusk.

2017 - Fordonskoncernen erkänner sig skyldig på tre punkter, inklusive bedrägeri i USA. Volkswagen går med på böter om 4,3 miljarder dollar. Senare meddelar tyska åklagare att en utredning om bedrägeri mot den tidigare vd:n Martin Winterkorn har inletts. Under hösten döms en ingenjör på Volkswagen till 40 månaders fängelse i USA. En chef inom företaget, Oliver Schmidt, får sju års fängelse för bedrägeri och brott mot miljölagar.

2018 - Under våren åtalas tidigare vd Martin Winterkorn i USA efter anklagelser om att försöka tysta ner utsläppsfusket.

2019 - På hösten inleds en rättsprocess mot Volkswagen i Tyskland – det första stora rättsfallet kopplat till "dieselgate" sedan skandalen briserade. Sammantaget krävs Volkswagen på 9 miljarder euro, motsvarande 95 miljarder kronor. Fallet slutade i en förlikning och Volkswagen betalade 95 miljoner kronor.

Hittills har skandalen kostat bolaget över motsvarande 315 miljarder kronor i böter, avsättningar och för att uppdatera återkallade fordon.

Ekonomi

Korttidspermitteringar dämpar varselvågen

Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen.
Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen.
Fotograf: Claudio Bresciani/TT
Ekonomi
Ekonomi Antalet varsel per vecka har planat ut på en hög nivå, som ligger ungefär fyra gånger högre än normalt. Korttidspermitteringar hjälper till att trycka ned nivån, enligt Annika Sundén, analyschef vid Arbetsförmedlingen.

Förra veckan varslades 2 432 personer om uppsägning. Det är något färre än veckan före och väsentligt mycket lägre än de historiska varseltopparna uppåt 18 000 varsel per vecka i månadsskiftet mars–april.

– Nu ser vi lika många varsel på en vecka som vi normalt sett på en månad. Så det är höga nivåer. Men varslen tycks ändå ha planat ut och det handlar mycket om möjligheten att ansöka om korttidspermitteringar. De har dämpat varslen, säger Annika Sundén.

"Väldigt osäkert"

Syftet med korttidspermitteringarna, som främst har använts inom industrin, är att företag i stället för att varsla anställda ska välja att permittera dem, så att de snabbt kan tas tillbaka i tjänst när återhämtningen kommer.

Om det kommer att fungera som avsett är dock svårt att bedöma i nuläget. Det avgörs av hur det går för svensk industri under de kommande månaderna och hösten, enligt Annika Sundén.

– Det vet vi inte ännu. Det är väldigt osäkert.

Antalet nyinskrivna som arbetslösa förra veckan var cirka 9 000, vilket är en något lägre nivå än veckan före. Men det kan förklaras av att det var en kort vecka, med en helgdag på torsdagen.

Enligt Annika Sundén finns det en del jobb att söka för dem som nu blir arbetslösa, främst inom vård och omsorg.

– Men även inom dagligvaruhandeln, på lager. Vi hör också att de gröna näringarna har stor brist på arbetskraft, eftersom det är en sektor som är starkt beroende av utländsk arbetskraft.

Ställa om

Många av de som varslas nu är unga, i åldersgruppen 18–24 år, där arbetslösheten har ökat till 11 procent enligt Arbetsförmedlingens mätningar. Det hänger samman med att andelen unga i personalen är stor inom besöksnäring, bemanning och handel, som drabbats värst av krisen hittills.

– Det gäller för den här gruppen att söka de jobb som finns. Man kanske också behöver ställa om, utbilda sig. Det är ju inte säkert att det jobb man har haft kommer att komma tillbaka när det vänder, säger Annika Sundén.

Hon pekar på en del jobb inom vård och omsorg som möjliga att söka för dem som kan hantera introduktionskurser eller kortare utbildningar.

Det kraftiga inflödet av varsel har gjort det svårt för Arbetsförmedlingen att hinna med annat än att se till att alla som nu varslas kan skriva in sig som arbetslösa och få ersättning, enligt Annika Sundén.

Hon tror att det ansträngda läget kan göra det svårt för Arbetsförmedlingen att klara av den så kallade ungdomsgarantin, enligt vilken arbetslösa ungdomar ska erbjudas aktivitet efter 90 dagar.

– Vi har ett utmanande läge, säger hon.

Joakim Goksör/TT

FAKTA

Fakta: Flest varsel inom hotell och restaurang

Totalt har 76 078 personer varslats om uppsägning sedan den 11 mars fram till och med den 24 maj. Den hårdast drabbade branschen är besöksnäringen, med hotell och restauranger.

Näringsgren Antal varsel

Hotell- och restaurangverksamhet 17 607

Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster 12 047

Transport, magasin 8 900

Tillverkning 8 450

Handel, reparationer 8 018

Kultur, nöje, fritid 5 146

Juridik, ekonomi, vetenskap 5 033

Information, kommunikation 3 229

Byggverksamhet 3 002

Annan serviceverksamhet 1 225

Vård, omsorg, sociala tjänster 1 197

Utbildning 889

Vatten, avfall, sanering 589

Finans, försäkring 515

Fastighet 179

Jordbruk, skog, fiske 38

Offentlig förvaltning, försvar 14

Källa: Arbetsförmedlingen

Ekonomi

Frankrikes krisnota 4 700 miljarder kronor

Frankrikes finansminister Bruno Le Maire gräver djupt i statskassan. Arkivbild.
Frankrikes finansminister Bruno Le Maire gräver djupt i statskassan. Arkivbild.
Fotograf: Ian Langsdon/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Frankrikes krisåtgärder för att möta coronakrisens ekonomiska effekter har hittills kostat den franska staten 450 miljarder euro, eller drygt 4 700 miljarder kronor.

Det meddelade Frankrikes finansminister Bruno Le Maire på måndagen. Summan motsvarar cirka 20 procent av landets BNP.

Krispaketen innehåller allt från kontantstöd, skattelättnader, permitteringar och statsgaranterade lån. Dyrast hittills är det statliga permitteringsstödet, precis som i Sverige.

Ekonomi

Något ljusare utsikter bland tyska företag

Mindre deppigt i tysk ekonomi. Arkivbild.
Mindre deppigt i tysk ekonomi. Arkivbild.
Fotograf: Jens Meyer/AP/TT
Ekonomi
Ekonomi

Något mindre dystert. Den tyska ekonomin kan ha bottnat, enligt den månatliga mätningen från det tyska institutet IFO.

Indexet som mäter affärsklimatet i Europas största ekonomi steg från 74,2 i april till 79,5 i maj.

"Humöret bland tyska företag har återhämtat sig efter förra månadens katastrofala utfall", skriver IFO-chefen Clemens Fuest i en kommentar.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinofeber

Fortsatt hårt tryck på Spelinspektionen – 95 spelbolag beviljats licens

Casinofeber Nio månader efter nya spellagen och intresset är fortsatt skyhögt. 95 spelbolag har beviljats svenskt spellicens och tillsammans driver de närmare 200 spelsidor. Casinofeber hjälper dig att hitta aktören som passar dig allra bäst.

Få har missat den tillväxt som har skett på spelmarknaden sedan den nya spellagen infördes vid årsskiftet. Regeringens beslut om att släppa på sitt monopol i utbyte mot en spelskatt och krav på spellicens, förvånade nog många, men har alla redan visat sig vara ett smart och strategiskt drag.

Även om det låter motsägelsefullt har nämligen den svenska regeringen lyckats återta kontrollen över en svårkontrollerad marknad. Dessutom klirrar det fint i statskassan – en miljardjackpot för staten, som Svenska Dagbladet uttryckte det.

Att skaffa en spellicens är både kostsamt och kommer med en hel del skyldigheter. Bland annat måste spelbolagen värna om sina användares spelvanor och hantera alla personuppgifter med största varsamhet. Med spelskatten gör också staten miljarder i vinst.

Närmare 200 spelsidor på den svenska marknaden

Skeptiska röster trodde att regleringen skulle skrämma bort spelbolagen, men nu rapporterar Spelinspektionen att hela 95 spelbolag har beviljats spellicens sedan årsskiftet. De flesta av dessa driver dessutom mer än en spelsida. Totalt rör det sig om närmare 200 olika casinosidor att välja och vraka mellan.

Även om det är härligt med valfrihet, innebär också det enorma utbudet att det kan vara svårt att orientera sig och hitta den aktör som passar en allra bäst. Både när det kommer till erbjudanden och gränssnitt. För en stor del av spelnöjet ligger i att bruka en tjänst som känns rätt.

Casinofeber guidar dig

Hos jämförelsesidan Casinofeber.se hittar du den bästa listan över casinon på nätet. För att sammanställa listan har Casinofeber tagit hänsyn till variabler som: välkomstbonusar, spelutbud, användarnöjdhet och fördelaktiga tekniska lösningar.

I den sista kategorin hittar vi en rad funktioner som förbättrar användarupplevelsen. Exempelvis möjligheten att kunna legitimera sig direkt med hjälp av BankID istället för att behöva dela med sig av känsliga personuppgifter, och smidiga betallösningar som PayPal och Swish.

Förutom att det går snabbare att göra insättningar och uttag med den här typen av tredjepartstjänster, än vad en vanlig banktransaktion gör, så behöver man inte heller dela med sig av sina kontouppgifter. Något som fler och fler uppskattar.

Casinofeber ser också till att hela tiden hålla sina up to date, så att besökaren alltid kan känna sig trygg med att rekommendationerna är aktuella.

Spelintresset ser inte ut att minska och fler spelbolag kommer att dyka upp inom kort. Casinofeber hjälper dig att hålla dig uppdaterat och noterar dig så fort någon ny spännande aktör gör entré på den svenska spelmarknaden.

Ekonomi

Deppiga industriföretag ser "gröna skott"

Riksbanken, på bilden chefen Stefan Ingves, har frågat företagen om läget i coronakrisen. Arkivbild.
Riksbanken, på bilden chefen Stefan Ingves, har frågat företagen om läget i coronakrisen. Arkivbild.
Fotograf: Claudio Bresciani/TT
Ekonomi
Ekonomi
PREMIUM

Det finns ljuspunkter i vissa branscher, men överlag är företagen rejält deppiga i coronakrisen, visar Riksbankens företagsundersökning.

Många företag kämpar för sin överlevnad och "den generella bilden är att det kommer att ta tid innan läget normaliseras", sammanfattar Riksbanken undersökningen baserad på 62 företag med totalt cirka 300 000 anställda.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

SCB: 8,2 procent arbetslösa

Ekonomi
Ekonomi
PREMIUM

I april var 449 000 personer arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 8,2 procent. Det är en ökning med 79 000 personer eller 1,4 procentenheter jämfört med motsvarande månad 2019, enligt Statistiska centralbyrån (SCB).

Sysselsättningen har minskat med 100 000 personer till 5 005 000 personer. Det motsvarar en sysselsättningsgrad på 66,4 procent.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Börsen stiger brett

Börsen inleder upp. Bildmontage.
Börsen inleder upp. Bildmontage.
Fotograf: Johan Hallnäs / TT
Ekonomi
Ekonomi
PREMIUM

Stockholmsbörsen stiger på bred front när en ny handelsvecka inleds. Efter cirka en kvarts handel har det breda OMXS-indexet stigit med 0,8 procent, lite starkare än de större Europabörserna.

På tungviktarlistan, OMXS30, stiger alla aktier inledningsvis. Bland de större vinnarna märks fordonsrelaterade AB Volvo och Autoliv som klättrar drygt en procent. Allra bäst går skogskoncernen SCA, plus 1,8 procent.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL