IF Metalls krav: Stå för hela korttidskostnaden
– Det kan finnas branscher eller företag där det är så akut att man behöver ta hela kostnaden under en begränsad tid, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson.
I fredags framförde hon och parternas företrädare kravet till bland andra statsminister Stefan Löfven (S), arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) och näringsminister Ibrahim Baylan (S).
– Jag tror att det kommer i början på nästa vecka, man portionerar ut det här för att inte öppna alla kranar på en gång, säger Nilsson.
Korttidspermittering innebär i praktiken att anställda går ner i arbetstid under en period samtidigt som staten går in och ger ekonomiskt stöd, ungefär hälften av lönekostnaden. Syftet är att undvika varsel.
Ska börja producera igen
Systemet har utnyttjats av bland annat fordonstillverkarna AB Volvo, Volvo Cars och Scania som sammanlagt permitterat nästan 65 000 anställda och i princip stoppat produktionen i Sverige. Detta drabbar även företagens underleverantörer, däribland Nordiq Group i Habo som tillverkar plåtkomponenter till bilar och lastbilar, vilket TT berättat om under lördagen.
Företaget kan klara sig ett tag men inte på tre månaders sikt, varför man önskar att fordonsjättarna återupptar en liten del av produktionen, även om den sker på sparlåga. Marie Nilsson tycker att förslaget är rimligt.
– Jag tror säkert att det är diskussioner som pågår, och det är klart att det vore bra. Men nu har man bestämt att man stänger i två eller tre veckor och sedan förhoppningsvis rullar man i gång igen.
"Vart tredje jobb"
Problemet är att efterfrågan är nere på noll och produkter skulle behöva lagras, vilket produktionskedjorna inte är uppbyggda för. Många företag tillämpar en så kallad "just in time"-modell där komponenter endast mellanlandar för att slussas vidare. Dessutom är många internationella handelsvägar satta ur spel.
Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) konstaterade nyligen i en intervju med Dagens Nyheter att Sverige är särskilt beroende av handel med andra länder för jobb och välfärd.
"Vart tredje jobb i Sverige är beroende av exporten. Hela Sveriges välfärd är beroende av att vi kan sälja lastbilar eller klimatsmarta lösningar eller it-system", säger utrikesministern.
Marie Nilsson konstaterar krasst att jobb kommer att försvinna och att företag som inte är livskraftiga kommer att slås ut. I arbetslösheten som följer är det viktigt med ett omskolningssystem där personer kan utbilda sig till bristyrken.
– Staten kan inte gå in och täcka alla förluster, man måste ha något krut kvar i kassan när krisen är över.
Retroaktiv summa
IF Metalls ordförande uppskattar i en ögonblicksbild att 35 lokala avdelningar tecknat ungefär 150 nya avtal om korttidspermittering som omfattar 25 000 anställda sedan coronakrisens början. Viss industri hade efter finanskrisen 2008 redan möjlighet att teckna avtal om korttidsarbete men förändringar i dessa blev nödvändiga när regeringen sjösatte sina åtgärder.
– Våra förtroendevalda och ombudsmän är ute på arbetsplatserna och jobbar febrilt med att teckna sådana här avtal. Nu kommer en våg när de större företagen stoppat eller gått ned på en väldigt låg produktionsvolym, och nu kommer ju underleverantörerna också, säger Marie Nilsson.
Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke kommenterar IF Metalls krav i ett skriftligt uttalande till TT:
"Marie Nilsson har helt rätt i att systemet för korttidspermittering behöver förstärkas. Det måste vara möjligt att dra ner sysselsättningen helt i detta läge. Företagens andel av den totala lönekostnaden behöver minska i samma grad som minskningen av arbetstiden", säger han.
"Vi ser hur läget förvärras för varje dag som går. Nu behövs mer kraftfulla åtgärder för att rädda jobb och företag".
Satt på paus
Andra avtal som påverkats av coronakrisen är kollektivavtal, som förlängts till oktober på grund av den uppskjutna avtalsrörelsen. Ett klokt beslut, enligt Marie Nilsson som berättar att allt är satt på paus och kraven från facket har inte omformulerats. Men om man då kommer att kräva retroaktiva lönehöjningar är högst oklart.
– Om det blir en retroaktiv summa, engångsbelopp eller om det räknas in i en högre uppgörelse återstår att se. Det är en förhandlingsfråga.
Niklas Svahn/TT
Fakta: Krisåtgärder för tusentals miljarder
Regeringen har beslutat om nya kreditgarantier, främst till små och medelstora företag, för 230 miljarder kronor. Ovanpå det har det aviserats stöd i form av bland annat skatte- och momsuppskov, som kan radera ut skatteintäkter på 335 miljarder kronor den närmaste tiden. Hur mycket av dessa lån som regeringen kan räkna med att få tillbaka i framtiden avgörs av när och hur ekonomin kan återstartas efter coronapandemin.
Det har även fattats beslut som får direkta budgeteffekter i form av ökade utgifter och lägre statliga inkomster på omkring 70 miljarder, bland annat i form av statligt stöd vid korttidspermitteringar och att staten tar över ansvaret för sjuklön.
Samtidigt har Riksbanken satt fart på sedelpressarna. Stefan Ingves och hans direktion har utökat Riksbankens stödköpsprogram med 300 miljarder kronor. Stödköpen, som tidigare bara omfattat statsobligationer, kommer nu även att inkludera bostads-, kommun- och företagsobligationer.
Gratis likviditetslån till företag via banker har också börjat erbjudas av Riksbanken, en åtgärd som enligt befintlig plan kan skjuta till 500 miljarder kronor i ny likviditet i banksystemet
Riksbanken har också med hjälp av ett så kallat swap-avtal med USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) på 60 miljarder dollar (cirka 600 miljarder kronor) börjat erbjuda bankerna billiga dollarlån så att det inte uppstår brist på dollar i banksystemet i turbulensen på världsmarknaden.
Därtill kommer även Finansinspektionens beslut om att sänka kraven på kapitalbuffertar i bankerna med cirka 45 miljarder kronor, vilket enligt beräkningar frigör kapital som skulle kunna användas för att utöka kreditgivningen med upp till 900 miljarder kronor.
Källor: Finansinspektionen, Regeringskansliet, Riksbanken, SEB
