Utrikes

Rysk ilska höjer temperaturen på Svalbard

Barentsburg är ett ryskt gruvsamhälle som ligger på den norska ögruppen Svalbard i Arktis. Här bor omkring 500 personer som främst jobbar med turism eller gruvdrift.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Utrikes
Utrikes När isarna smälter på Svalbard ökar de storpolitiska spänningarna. En olönsam kolgruva och satsning på turism har blivit symboler för maktkampen på den arktiska ögruppen.
PREMIUM

Kilometer efter kilometer av snötäckta vidder passerar när skotern arbetar sig fram genom den arktiska vildmarken. Här och var bökar en ren på jakt efter mat men annars är det inte mycket som stoppar blicken från att vandra mellan de spetsiga fjälltopparna.

Plötsligt stiger en mörk rökstrimma över det bildsköna landskapet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Hopp om räddade valar vid Tasmanien

Sammanlagt har runt 470 grindvalar strandat på Tasmaniens västkust de senaste dagarna.
Foto: Brodie Weeding/AP/TT
Utrikes
Utrikes Minst 380 grindvalar har dött efter att ha strandat vid den australiska ön Tasmanien.
Ett 50-tal av de upptäckta valarna har kunnat räddas – men risken är stor att de återvänder, varnar experter.

De första valarna upptäcktes i måndags på en sandbank vid Macquarie Harbour, längs Tasmaniens klippiga och glesbefolkade västkust. Senare i veckan hittades ytterligare hundratals några kilometer därifrån.

Totalt har omkring 460 valar strandat i området, varav en majoritet redan hunnit dö, meddelar lokala myndigheter.

– De goda nyheterna är att vi har räddat 50, säger Nic Deka, chef för regionens naturvårdare, till AFP.

Ett räddningsteam bestående av naturvårdare, erfarna volontärer och fiskeriarbetare från området fokuserar alla krafter på att försöka hjälpa en grupp valar som delvis befinner sig under vatten.

30 av dem är fortfarande vid liv, enligt Nic Deka.

– Det är ett mycket fysisk krävande arbete. Men också känslomässigt dränerande, säger han.

Riskfyllt

Grindvalar blir vanligtvis runt sju meter långa och kan väga upp till tre ton. Räddningspersonalen kämpar vadande i det kalla vattnet med att, med hjälp av specialutrustade båtar, sakta försöka föra valarna tillbaka ut på djupare vatten.

Det är ett riskfyllt arbete.

– Det rör sig om enorma djur. Det går inte bara att rulla tillbaka dem i havet. Om det uppstår vågor eller tidvatten finns risken att de börjar fara runt och då blir det farligt för alla som är nära, säger Kylie Owen, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet i Sverige och själv från Australien, till TT.

Det är därför viktigt med noggrann planering inför den här typen av insatser. När så många valar strandat samtidigt är det omöjligt att rädda alla.

– Allmänheten kan ibland bli frustrerad över att det verkar som om naturvårdarna bara står och väntar. Men det är nödvändigt att analysera situationen för att hitta det mest effektiva sättet att rädda flest på, säger Kylie Owen.

Sociala djur

Det är inte ovanligt att valar strandar på Tasmanien, men så här många strandade valar har aldrig tidigare registrerats på den australiska ön vid ett och samma tillfälle, enligt AFP.

Varför grindvalarna då och då simmar vilse på detta sätt är oklart. En förklaring är att de har en så pass stark social sammanhållning att hela flocken kan komma att följa efter en eller några få individer som förirrar sig på grund av exempelvis sjukdom.

Enligt andra teorier kan det vara så att deras navigeringsförmåga störs ut av förändringar i jordens magnetfält. Det kan också vara så att de råkar hamna på alltför grunda vatten i samband med att de jagar. Väl där kan de ha svårt att orientera sig med hjälp av sin ekolokalisering.

– På grunt vatten kan det uppstå många ekon som är svåra att tolka. Då kan de få svårt att ta sig tillbaka och om tidvattnet sjunker kan det snabbt bli så grunt att de fastnar, säger Kylie Owen.

Känsliga för sol

När de väl strandat utsätts de för flera svåra påfrestningar. Dels riskerar de att krossas av sin egen vikt, eftersom deras kroppar är byggda att balanseras av vattnets bärkraft. Dels är deras relativt ömtåliga hud känslig för både sol och sand.

Det händer ofta att strandade valar som återförts till djupare vatten några dagar senare sköljs tillbaka upp på stranden, efter att ha dött av skador som inte varit synliga då de räddades.

– Många simmar också självmant tillbaka till sin strandade flock, säger Kylie Owen.

Men det finns exempel på framgångsrika räddningsinsatser där forskarna sett att valarna bildat nya flockar och lyckats överleva även på sikt.

– Majoriteten av valarna som räddats befinner sig fortfarande ute på djupt vatten, säger en hoppfull Nic Deka om de 50 valar vid Tasmanien som räddats under veckan.

Mattias Mächs/TT

Susanna Persson Öste/TT

FAKTA

Fakta: Grindvalar

Grindvalar ingår i släktet delfiner och är de näst största efter späckhuggare. Det finns två arter: långfenade grindvalar som lever i Nordatlanten och alla hav på södra halvklotet och kortfenad grindval som återfinns i subtropiska och tropiska hav.

Grindvalar är svarta med vit teckning på undersidan och kraftigt välvd panna.

Hanarna hos arten långfenad grindval har påtagligt långa bröstfenor och blir 5–8 meter långa. Hos kortfenad grindval blir hanarna 4,5–6 meter långa. Honorna är hos båda arterna en eller ett par meter kortare.

Grindvalar håller samman i flockar på flera hundra djur. De livnär sig på bläckfisk och fisk och kan dyka djupt när de jagar.

Grindvalar har påträffats vid Sveriges kuster och i södra Östersjön.

Källa: NE

Utrikes

Eiffeltornet evakueras efter bombhot

Eiffeltornet i Paris. Arkivbild.
Foto: Christophe Ena/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Eiffeltornet i Paris evakueras sedan ett bombhot ringts in under onsdagsförmiddagen, rapporterar Le Parisien. Flera hundra personer har letts iväg från platsen, enligt en poliskälla till Reuters.

Ett område runt tornet har spärrats av och platsen undersöks av polisen.

Utrikes

Kvinna försökte mörda make med spetsade kakor

En kvinna i Danmark döms även i andra instans för att ha försökt mörda sin make med kakor. Arkivbild.
Foto: Matthew Mead/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Den 66-åriga kvinnan i Danmark försökte mörda sin make med kakor och efterrätter som var spetsade med läkemedel. Nu döms hon för mordförsök av landsrätten (hovrätten) i västra Danmark, som därmed upprätthåller en tidigare tingsrättsdom.

Kvinnans make var i tidiga 70-årsåldern och vårdades under 2018 på tre olika sjukhus i omgångar. Med jämna mellanrum blev hans tillstånd plötsligt och kraftigt förvärrat.

Hans fru sedan 45 år tillbaka hade vid sina besök tagit med kakor och efterrätter till honom. Dessa visade sig vid en närmare titt innehålla stora mängder muskelavslappnande medel och det uppdagades att hustrun i själva verket hade för avsikt att mörda honom.

Kvinnan blev dömd till sju års fängelse i den tidigare rättsinstansen och hade överklagat domen i hopp om att bli frikänd. Landsrätten ska ta beslut om påföljd inom kort.

Utrikes

M ser "risk" för fler asylsökande

EU-kommissionen gör nu ett nytt försök att få EU-länderna att enas om en gemensam asylpolitik. Arkivbild.
Foto: Petros Giannakouris/AP/TT
Utrikes
Utrikes Moderaterna är positiva till flera delar i EU:s nya asylförslag.
Men partiet ser en "risk" för att Sverige får ta emot fler asylsökanden.

M:s migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard är positiv till EU-kommissionens förslag om att asylsökande ska id-kontrolleras vid EU:s yttre gräns inom fem dagar.

Hon är också positiv till att asylsökande som vid screeningen vid gränsen bedöms ha små chanser att få skydd i EU ska få sin ansökan snabbehandlad.

– Det påverkar naturligtvis Europas möjlighet att hjälpa dem med allra störst behov. Kan vi snabbare återvända de andra så är det mycket positivt, säger Malmer Stenergard till TT.

Hon är också nöjd med att inte alla EU-länder ska vara tvungna att ta emot asylsökande från andra EU-länder som befinner sig under hårt asyltryck. Enligt den föreslagna så kallade solidaritetsmekanismen kan ett EU-land visa solidaritet genom att i stället hjälpa till med att se till att asylsökande som fått avslag verkligen återvänder.

– Det finns andra delar som jag är mer bekymrad över. Det finns en risk att de länder som redan tagit stort ansvar får ett ännu större ansvar för att sökande som har anknytning till det medlemslandet ska få sin prövning där, säger Malmer Stenergard.

Hon syftar på de föreslagna förändringarna i nuvarande Dublinförordningen, till exempel att en person som har syskon i ett EU-land ska kunna få sin asylansökan prövad där. I dag gäller det bara för den närmaste kärnfamiljen.

– Det är klart att vi som har tagit stort ansvar, som Sverige och Tyskland, kommer att få ännu fler sökande, säger hon.

Peter Wallberg/TT

Utrikes

EU: Fler migranter ska skickas hem

Det nuvarande migrationssystemet i EU fungerar inte, konstaterar EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.
Foto: Stephanie Lecocq/AP/TT
Utrikes
Utrikes Fler migranter ska skickas hem och alla länder måste hjälpa till vid flyktingkriser. Så kan förslaget till nytt asyl- och migrationssystem i EU sammanfattas.
Nu väntar en tuff debatt om den så kallade "pakten".
– Inte sjutton blir det lätt, säger ansvariga kommissionären Ylva Johansson.

En rejäl lunta med nya förslag är vad som nu presenteras i den "pakt" som Johansson och kollegan Margaritis Schinas tagit fram.

Utöver fem gamla förslag som ärvts och behålls från den tidigare EU-kommissionen lägger Johansson till fem nya lagförslag, fyra rekommendationer, en vägkarta och ett meddelande.

– Det gamla systemet att hantera det här i EU fungerar inte längre, konstaterar EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i en inledande kommentar.

Margaritis Schinas är i sin tur tydlig med att förslagen är till för att äntligen ena medlemsländerna om ett ämne som skapat eviga gräl och irritation under de senaste åren.

– Vi presenterar en kompromiss, en landningsbana, som är till för att kunna enas om en överenskommelse. Alla våra medlemsstater står inför olika utmaningar och ingens oro är mer eller mindre befogad än någon annans. Vi måste starta med alla ombord och alla runt bordet, säger Schinas på en presskonferens i Bryssel.

Dubbla filer

Förslagen täcker en lång rad områden.

Redan vid första ankomsten till EU ska registreringen stramas upp, med fingeravtryck, identitets-, hälso- och säkerhetskontroll inom fem dagar.

Sedan fördelas de nyanlända i två "filer": en vanlig och en snabbvariant, där den sistnämnda hanterar inkomna från länder som sällan har asylskäl i EU. Alla ska visserligen få sina ansökningar prövade ordentligt, men med uppdelningen hoppas man ändå kunna skynda på processen för dem som i slutändan inte får stanna.

– Vi vill få de besluten så fort som möjligt, säger Ylva Johansson på en pressträff med svenska och finländska journalister i Bryssel.

"Stänger hålen"

Själva asylhanteringen ska sedan göras precis som tidigare främst i det land i EU dit den asylsökande kommit. Att ta sig vidare någon annanstans ska inte tillåtas.

– Jag stänger alla de hålen, lovar Johansson.

Fler undantag ska dock göras. För tillfället kan en asylsökande skickas vidare för att få sin sak prövad i ett annat land om han eller hon har sin respektive där. Nu utökas det till att gälla även syskon. Familjer som bildats under flykt ska också få hålla ihop i processen.

Alla ska hjälpa

En av de största tvisterna i de gamla förslagen har rört den obligatoriska omfördelning som föreslagits för krislägen när plötsligt många kommer på samma gång.

Johansson föreslår nu ett system där ett pressat land får be om hjälp från EU-kommissionen, som sedan avgör hur mycket och vilken hjälp som behövs. Därefter blir det obligatoriskt för alla andra medlemsländer att agera. Antingen får de ta emot en viss mängd asylsökande eller så kan de hjälpa till med att skicka hem personer som inte har asylskäl – om sådana finns i det pressade landet.

– Det går också att hjälpa ett land under press med andra saker, som att bygga mottagandekapacitet eller hjälpa till i relation till tredje land, men det får inte ta för stor del, säger Johansson.

– Det handlar inte om att länderna ska vara solidariska, utan hur, säger Ursula von der Leyen.

Inget volymmål

I förslagen ingår även bland annat ett förbud mot att kriminalisera frivilliga räddningsinsatser samt ökad övervakning för att undvika "pushbacks" – att flyende trycks tillbaka utan att få sin sak prövad.

Vad som däremot inte ingår är något "volymmål" på hur många asylsökande som EU ska ta emot.

– Asylrätten är inte förenlig med att sätta ett tak för antal asylsökande, fastslår Ylva Johansson, som är lika kategoriskt emot tanken på asylläger utanför EU.

– Det blir ingenting sådant!

Tuff diskussion

Förslaget ska nu i vanlig ordning behandlas parallellt av EU-parlamentet och medlemsländerna. Debatten och diskussionen lär bli både het och lång.

Ylva Johansson är ändå hoppfull.

– Jag är faktiskt optimist, men inte sjutton blir det lätt. Jag tror att det viktiga här är att inte dramatisera migrationsfrågan. Det handlar om att vara pragmatisk och försöka lösa de problem vi har, säger inrikeskommissionären.

Wiktor Nummelin/TT

FAKTA

Fakta: Asylansökningar i EU

Så här ser asyltrenden ut i EU under de senaste fem åren:

Under 2019 tog Tyskland flest asylbeslut i EU, följt av Frankrike, Italien, Spanien, Grekland och Storbritannien.

Under 2020 har coronakrisen hittills medfört en kraftig minskning. Under det andra kvartalet i år sjönk antalet förstagångsansökningar med 68 procent jämfört med samma period i fjol.

Källa: Eurostat.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Kul fakta från casinovärlden

Casinobonusar Casinospel på nätet har blivit ett väldigt vanligt tidsfördriv för många svenskar.

Numera är det många av oss som kopplar av med slots och bordsspel, istället för att läsa en bok eller lösa ett korsord.

Det är inte svårt att förstå hur nätcasinospel blivit så populärt. Casinona lockar hela tiden med generösa bonuserbjudanden via tv och på våra nyhetssajter. Nu för tiden innehåller nästan varje reklamavbrott på tv lockande kampanjerbjudanden från olika casinosajter. Och det har dessutom blivit otroligt lätt att hitta lukrativa startpaket hos någon jämförelsesida för casino bonusar.

Men även om nätcasinospel är ett förhållandevis nytt fenomen, så har casinospel anor långt bak i tiden. Och precis som med alla andra industrier så finns det en del överraskande fakta du aldrig kunde ha gissat dig till. Här är lite kul fakta från casinovärlden.

Varför heter blackjack egentligen blackjack?

Blackjack är förmodligen ett av världens populäraste spel. Långt innan den här spelklassikern gick att spela på casinosajter fanns blackjack hos landbaserade casinon, i olika biljardhallar och till och med pizzerior. Men var kommer spelet ifrån egentligen?

Precis som de flesta andra populära bordsspel har det blackjack sina rötter i 1700-talets Frankrike. Här hette spelet till en början Vingt-et-un, som betyder tjugoett på franska. Det var inte förrän fransmännen förde med sig spelet till USA som Vinget-et-un fick ett nytt namn, och blev det spel det är idag.

Till en början blev blackjack nämligen inte särskilt populärt hos de landbaserade casinona i Las Vegas, och för att locka spelare ändrade casinona spelreglerna i Ving-et-un en smula.

Casinona i Las Vegas införde ett spel som gjorde det möjligt för spelare att vinna tio gånger insatsen, och för att vinna skulle spelare få en hand som bestod av spader ess och klöver, eller spader, knekt.

Det är alltså härifrån namnet blackjack kommer, och det är naturligtvis även därför den svarta knekten kommit att symbolisera spelet. Sedan spelet blev populärt i Las Vegas har blackjack blivit en casinofavorit hos både landbaserade casinon och casinon på nätet.

Från tuggummin till storvinster

De flesta källor verka ense om det är tack vare Charles Fey som vi kan spela slots. Charles Fey kan du läsa om på wikipedia, ifall du känner att du vill veta mer om denna amerikanske mekanikerns liv och historia.

Hur som helst spann Fey vidare på en prototyp från 1891, och gjorde den mindre avancerad. Resultatet blev den ikoniska spelautomaten Liberty Bell, som du kan se på museum i delstaten Nevada än idag.  Charles Fey gjorde två viktiga förändringar på prototypen och la grunden för dagens spelautomater - han satte in hjul i maskinen och bytte ut spelkorten mot symboler.

Vad som är lite lusigt är att Liberty Bell betalade ut vinster i tuggummi under en tid. Istället för spelkort visade hjulen nämligen symboler som föreställde tuggummin och frukter. När spelare fick tuggummi-symboler på hjulen vann de sedan ett paket tuggummi eller smågodis. Det här var ett sätt att kringgå det rådande spelförbudet, och ge spelare spänning trots att de inte fick spela för pengar. Det är också därför klassiska spelautomater kommit att kallas för ”fruktmaskiner”.

Världens mest ikoniska casino finns för att kungahuset satt i knipa

De flesta har nog hört talas om det beryktade Casino de Monte Carlo. Den här pampiga casinoanläggningen, belägen i hjärtat av Monaco, är på många sätt de landbaserade casinonas Rolls Royce. Åtminstone om vi ser till historia och prestige.

Casinot har figurerat i James Bond-filmer och besökts flitigt av många kändisar och kungafamiljer. Men visste du att casinot bara står där det står idag för att Prins Charles III av Monaco behövde få in pengar till statskassan?

Det var nämligen när Monacos kungafamilj satt i ekonomisk knipa som prinsen skickade bud efter bröderna Blanc. Om du inte hört talas om de här bröderna tidigare kan vi berätta att det är tack vare dem som roulett blivit så populärt som det är idag.

På den tiden hade bröderna Blanc nämligen gett sig av till Hamburg för att marknadsföra sin version av roulett. Men när Prins Charles skickade bud efter dem återvände de till Frankrike för att skapa världens största casino. På order av prinsen byggde bröderna det ikoniska Casino de Monte Carlo, och naturligtvis såg de till att europeisk roulett var casinots huvudattraktion. Resten är historia.

Utrikes

Lukasjenko överraskar – svär presidented

Aleksandr Lukasjenko kom med poliseskort till Självständighetspalatset, där han svor presidenteden.
Foto: Tut.by via AP/TT
Utrikes
Utrikes Aleksandr Lukasjenko har svurits in som Belarus president på nytt – trots de stora protesterna och under stort hemlighetsmakeri.
Oppositionen undrar: Var är alla firande belarusier?

Flera hundra människor närvarade vid ett evenemang i Självständighetspalatset i Minsk, rapporterar landets strängt styrda nyhetsbyrå Belta. Efter veckor av protester och efter att stora delar av omvärlden underkänt det senaste valet sker ceremonin utan föregående varsel.

Stora delar av centrala Minsk har spärrats av och inga människor släpps nära palatsområdet, rapporterar den oberoende nyhetssajten Tut.by. Inför ceremonin uppges en rad bussar med täckta fönsterrutor ha anlänt till palatset. Lukasjenko själv anlände i en kortege med kraftig polisbevakning som rullade fram längs tomma avenyer.

"Var är medborgarna?"

Oppositionen manar demonstranter att börja använda civil olydnad som verktyg vid protesterna, rapporterar Reuters. Den kräver också ett nytt presidentval så snart som möjligt.

Det som sker saknar motstycke, enligt Pavel Latusjko, som sitter i det övergångsråd som bildades för att få till ett maktskifte med fredliga medel.

– Den avgående presidenten, som påstår sig ha fått över 80 procent av rösterna, har genomfört en specialinsats för att svära in sig själv. Med Omons (särskilda insatspolisens) beskydd, under hemliga förhållanden och inför en liten krets av hastigt inkallade tjänstemän. Var är de firande medborgarna? Var är diplomatkåren?

– I dag är han inte längre president i Belarus. Han är bara ledare för Omon, som har en handfull personer i tjänst utan uniformer och gradbeteckningar på Belarus gator, säger Pavel Latusjko till Tut.by.

En kvinna med en protestskylt dök upp utanför avspärrningarna vid palatset, enligt nyhetssajten. Där stod hon enbart i några minuter innan en grupp maskerade män bryskt knuffade in henne i en skåpbil, vilket Tut.by fångade på film.

Slår ned protester

Diktatorn Lukasjenko utropade sig till valsegrare i augusti baserat på ett kraftigt ifrågasatt valresultat. Sedan dess har enorma protester skakat Belarus. Stats- och säkerhetsapparaten har svarat med att gripa tusentals människor och en lång rad oppositionella ledare hålls ännu fängslade. Flera har drivits i exil av säkerhetstjänsten.

Rapporterna och vittnesmålen om tortyr och övergrepp mot demonstranter är många och vid demonstrationerna har mängder av människor förts bort av maskerade män och körts iväg i anonyma bilar.

I sitt anförande vid ceremonin talade Aleksandr Lukasjenko om protestyttringarna i dåtid och beskrev det hela som en svår period för Belarus som slutat med att man trots allt "segrat".

– Jag kan inte och jag har ingen rätt att överge belarusierna, sade han, enligt ett officiellt referat.

Erkänns inte

EU och USA har aviserat sanktioner mot den belarusiska regimen. Lukasjenko får å andra sidan stort stöd från Ryssland, ekonomiskt och mer därtill, för att stå emot påtryckningarna.

Tyskland meddelar att man inte erkänner Lukasjenko som Belarus ledare och Litauens utrikesminister beskriver det hela som en fars.

Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) anser att den plötsliga och ljusskygga ceremonin bara understryker att Aleksandr Lukasjenko saknar demokratiskt mandat. Hon skriver på Twitter att valet i augusti varken var fritt eller rättvist.

"Vi kommer att fortsätta hålla honom ansvarig för våldet och förtrycket mot oppositionella och fredliga demonstranter", skriver Linde.

Martin Mederyd Hårdh/TT

Aleksandr Lukasjenko vid ett möte på tisdagen. Arkivbild.
Aleksandr Lukasjenko vid ett möte på tisdagen. Arkivbild.
Foto: Maxim Guchek/poolfoto från Belta via AP/TT

FAKTA

Fakta: Protesterna i Belarus

Belarus 66-årige president Aleksandr Lukasjenko har suttit vid makten i den tidigare Sovjetrepubliken sedan 1994, och brukar kallas Europas sista diktator.

Efter presidentvalet den 9 augusti 2020 – då Lukasjenko utropade sig till segrare och hävdade att han vunnit 80 procent av rösterna – utbröt protester av en omfattning som inte skådats sedan Sovjetunionens upplösning.

Tusentals personer har sedan dess gripits och vittnesmålen om polismisshandel och tortyr är många.

Utrikes

Antalet döda efter indiskt husras ökar

Räddningsarbetare letar efter överlevande.
Foto: Praful Gangurde/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Antalet döda efter ett husras i västra Indien i måndags ökar. Minst 39 personer omkom i olyckan, enligt indiska myndigheter, och hoppet om att hitta överlevande krymper.

Raset inträffade i staden Bhiwandi, några mil nordost om Bombay. Räddningstjänsten har grävt fram 20 överlevande, varav flera barn.

Tiotals räddningsarbetare och sökhundar har satts in för att hitta och gräva fram skadade och döda.

Utrikes

Navalnyj utskriven – kan återhämta sig helt

Den ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj på en Instagrambild tillsammans med sin fru Julia på sjukhuset i Berlin.
Foto: Instagram/AP/TT
Utrikes
Utrikes Den ryske regimkritikern Aleksej Navalnyj har skrivits ut från sjukhuset i Berlin.
Från Kremls håll välkomnas oppositionsledaren tillbaka till Ryssland.

Aleksej Navalnyjs tillstånd har förbättrats så pass att han inte längre behöver vara inlagd, enligt ett pressmeddelande från sjukhuset Charité. Läkarna tror att han kan komma att återhämta sig helt och fullt, men frågetecknen är fortsatt många.

"Det är för tidigt att mäta de eventuella långsiktiga effekterna av hans allvarliga förgiftning", lyder pressmeddelandet från sjukhuset där han vårdats i en dryg månad, merparten av tiden på intensiven.

I sitt senaste Instagraminlägg syns Navalnyj sittandes på en parkbänk i Berlin tillsammans med orden "Dagen har kommit – hurra!". Han skriver vidare att han fortfarande har svårt att använda sina händer.

Kräver förklaring

Efter utskrivningen från sjukhuset skickar Moskva en hälsning till regimkritikern, rapporterar nyhetsbyrån Interfax.

– Precis som vilken annan rysk medborgare som helst har han när som helst rätt att återvända till Moskva, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov under en presskonferens.

– Vi önskar honom ett snabbt tillfrisknande, tillägger han.

Aleksej Navalnyj insjuknade hastigt under en flygning från sibiriska Tomsk till Moskva den 20 augusti. Efter att han flugits till Berlin för vård har laboratorier i Tyskland, Sverige och Frankrike oberoende av varandra slagit fast att 44-åringen förgiftades med det Sovjettillverkade nervgiftet novitjok, troligtvis från en vattenflaska.

Det är samma typ av gift som användes för att förgifta den ryske ex-spionen Sergej Skripal och hans dotter i brittiska Salisbury 2018.

"Putin var smartare"

Sedan Navalnyjs insjuknande har europeiska ledare krävt Ryssland på en förklaring. Kreml har förnekat all inblandning och själva krävt att få delta i den tyska utredningen av förgiftningen.

I ett Instagraminlägg ironiserar Navalnyj över att den ryske presidenten Vladimir Putin i samtal med franske Emmanuel Macron ska ha föreslagit att Navalnyj förgiftat sig själv.

"Kul idé. Den behöver verkligen studeras. Jag kokade novitjok i köket, drack en klunk och satte mig på planet. Och föll i koma. Att dö på ett sjukhus i Omsk och hamna på bårhuset i Omsk, där dödsorsaken skulle fastslås som 'levt tillräckligt' – det var målet för min sluga plan. Men Putin var smartare än mig. Han kan inte luras. I stället låg jag som en dumskalle i koma i 18 dagar", skriver han.

Enligt Putin finns det "många felaktigheter" i rapporteringen om samtalet med Macron.

FAKTA

Fakta: Novitjok – det händer i kroppen

Novitjok är ett samlingsnamn för en grupp nervgifter som togs fram i Sovjetunionen på 1970- och 1980-talen. Det består av olika, avancerade blandningar av kemikalier. En av dem, kallad A-230, anses vara fem till åtta gånger dödligare än nervgasen VX.

Novitjok finns i form av vätska eller i fast form som ett mycket fint pulver.

Giftet har effekter som liknar dem från andra nervgifter. Det blockerar signaler från hjärnan till musklerna, vilket leder till att flera av kroppens funktioner kollapsar. Symtomen inträder inom 30 sekunder till två minuter.

Så drabbas kroppen:

Hjärnan: Kramper, förlorat medvetande eller koma.

Ögon: Sammandragning av pupillerna.

Lungor: Andnöd, överdriven vätskeutsöndring.

Hjärtat: Initialt högt blodtryck och ökad hjärtfrekvens som sedan sjunker till lågt blodtryck och minskad hjärtfrekvens. I dödliga fall drabbas den förgiftade av kvävning eller hjärtstillestånd.

Mage och tarmar: Illamående, kräkningar och diarré.

Hud: Överdriven svettning.

Källa: BBC

NÄSTA ARTIKEL