Utrikes

Smittan sprids i Turkiet – också i vården

Gravar grävs på en nyinstiftad begravningsplats som myndigheterna ordnat särskilt för coronasmittade,i Istanbul.
Gravar grävs på en nyinstiftad begravningsplats som myndigheterna ordnat särskilt för coronasmittade,i Istanbul.
Fotograf: Emrah Gurel/AP/TT
Utrikes
Utrikes Coronaviruset sprids till allt fler i Turkiet, där över 270 smittade människor avlidit.
Vårdpersonal drabbas och landets regering överväger striktare påbud om människor inte håller sig hemma.
PREMIUM

Antalet avlidna i covid-19 i Turkiet har stigit till 277 meddelar landets hälsominister Fahrettin Koca. Det är den största ökningen av registrerade dödsfall från en dag till en annan i landet hittills.

I de över 106 000 tester som myndigheterna kunnat och haft anledning att utföra har smittan upptäckts hos fler än 15 600 personer.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Känslosam Elon Musk när rymdskeppet lyft

Raketuppskjutningar är ett folknöje i Florida, även i covidtider. Här beundrar samlade åskådare den stigande Falcon 9-raketen från en bro i Titusville.
Raketuppskjutningar är ett folknöje i Florida, även i covidtider. Här beundrar samlade åskådare den stigande Falcon 9-raketen från en bro i Titusville.
Fotograf: Charlie Riedel/AP/TT
Utrikes
Utrikes Det statliga monopolet på rymdresor är brutet. Vid 16.30-tiden i dag väntas sonden från uppstickaren Space X docka med Internationella rymdstationen (ISS).

Bob Behnkens och Doug Hurleys resa till ISS är visserligen beställd av USA:s rymdmyndighet Nasa, men det är första gången ett privat företag bygger en raket och skickar ut människor i omloppsbana runt vår planet.

För den relativt nya aktören Space X har det varit en hård kamp att etablera sig i rymdbranschen.

– Känslorna bara sköljer över mig. Vi har jobbat i 18 år för detta, säger vd Elon Musk, även känd från bil- och energiföretaget Tesla.

Och liksom Nasa och USA:s president Donald Trump ser Musk bara helgens uppskjutning som början på en stor rymdsatsning.

– Detta är förhoppningsvis första steget på en resa till en civilisation på Mars.

Jättelikt eldhav

Nasa-chefen Jim Bridenstine manar dock till eftertanke.

– Vi firar inte än – vi firar när de i säkerhet kommit hem igen, säger han enligt medier i Florida.

Att rymdprogrammet är fullt av fallgropar påmindes Space X om så sent som i fredags, då den senaste prototypen till rymdraketen Starship exploderade och förstördes i ett jättelikt eldhav i Texas. Det är Starship som är tänkt att användas vid framtida expeditioner till månen och Mars – den är mycket större och av en annan typ än de Falcon 9 med kapseln Crew Dragon som används till ISS, så missödet drabbar inte de närmaste uppskjutningarna.

Japan näst på tur

Crew Dragon dockar automatiskt med ISS, även om astronauterna Behnken och Hurley kan ta över spakarna vid behov. Duon ska förstärka ISS-besättningen, som sedan svenskamerikanskan Jessica Meir med flera kom hem nyligen bara har bestått av tre personer; amerikanen Chris Cassidy och ryssarna Anatolij Ivanisjin samt Ivan Vagner.

Behnken och Hurley ska sedan tillbringa sommaren där uppe, innan samma kapsel för dem tillbaka. Formellt är hela denna resa ett sista test, "demo-2", innan Space X börjar med reguljär persontrafik till ISS.

Om allt går som det ska dimper Behnken och Hurley ner i Atlanten senast i augusti, och den första reguljära uppskjutningen – "crew-1" – äger rum några veckor senare. Plats på den har japanen Soichi Noguchi, samt två män och en kvinna från USA, Michael Hopkins, Victor Glover och Shannon Walker.

Henrik Samuelsson/TT

Space X-chefen Elon Musk i samspråk med president Donald Trump på Kennedy Space Center på lördagen.
Space X-chefen Elon Musk i samspråk med president Donald Trump på Kennedy Space Center på lördagen.
Fotograf: Alex Brandon/AP/TT

FAKTA

Fakta: USA:s nystart i rymden

USA:s nya rymdprogram innebär att myndigheten Nasa lejer ut mycket av verksamheten till privata aktörer. Vad gäller Internationella rymdstationen (ISS) har Space X och Boeing fått mångmiljardkontrakt för att sköta trafiken, först för transport av material och djur för forskning, och i nästa steg även persontransporter.

Space X har kommit längst. Boeing led ett bakslag i december, då dess Starliner-kapsel under en obemannad provtur hamnade i fel omloppsbana när den försökte nå rymdstationen.

Så kapaciteten är fortfarande en flaskhals. Flera amerikaner, väntas även den närmaste tiden få resa med ryska raketer, tills Space X och Boeing fått upp farten med reguljär trafik.

Utrikes

Lutande tornet i Pisa öppet igen

Lutande tornet i Pisa. Arkivbild.
Lutande tornet i Pisa. Arkivbild.
Fotograf: Luca Bruno/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Det lutande tornet i Pisa har öppnat igen efter nära tre månaders stängning på grund av coronapandemin, rapporterar den italienska nyhetsbyrån Ansa. Först ut att besöka det världsberömda tornet i lördags var en pappa och hans tioåriga dotter.

– Det är en viktig dag, för i och med öppnandet hjälper vi bygden att komma på fötter igen, säger Pierfrancesco Pacini, ordförande för Opera della Primaziale Pisana, som förvaltar tornet.

Tornet kommer att släppa in max 15 personer åt gången, och varje besökare måste bära en sändare som ger ifrån sig ett ljud om hen inte håller en meters avstånd till andra besökare.

Italien är ett av de länder i världen som drabbats hårdast av coronapandemin, med drygt 230 000 bekräftade fall och över 33 000 döda.

Utrikes

Bomb sprängde buss i Somalia – minst sex döda

Utrikes
Utrikes

Minst sex personer har dödats och flera skadats i ett bombdåd som drabbade en minibuss i närheten av Somalias huvudstad Mogadishu, enligt somalisk polis och vittnen.

Sprängladdningen var placerad vid vägen och detonerade då bussen körde förbi. Enligt polisen var passagerarna släktingar på väg till en begravning norr om huvudstaden.

– Antalet döda kan stiga, säger polisen Farah Hassan.

Vägen används ofta av regeringsfordon, polis och militär.

Ingen har tagit på sig dådet, men den islamistiska extremistgruppen al-Shabaab genomför ofta attentat i Somalia, inte sällan med ett stort antal civila dödsoffer.

Utrikes

Nya utegångsförbud i USA – en ihjälskjuten

Kravallpolis i Minneapolis.
Kravallpolis i Minneapolis.
Fotograf: John Minchillo/AP/TT
Utrikes
Utrikes Brinnande polisbilar, plundringar och skjutna demonstranter. Från stad efter stad i USA kommer vittnesmål om kravaller och konfrontationer.
Under natten har miljonstäderna Los Angeles, Chicago och Atlanta infört utegångsförbud, samtidigt som nio delstater kallat in nationalgardet.

När mörkret började falla över USA började rapporterna om oroligheter strömma in. Tusentals trotsade de utegångsförbud som har införts i minst 25 städer, från Los Angeles och Seattle till Atlanta och Chicago.

Minst tre personer har skjutits, en av dem till döds, i Indianapolis, säger stadens polischef Randal Taylor enligt medier. Från New York sprids ett videoklipp som sägs visa två polisbilar plöja genom en grupp demonstranter i Brooklyn, sedan de omringat bilarna och hindrat dem att passera. En "upprörande" film, enligt borgmästaren Bill de Blasio, som dock inte vill lägga någon skuld på patrullerna, enligt CBS News.

I Minneapolis, där protesterna inleddes efter ett polisingripande som ledde till den svarte mannen George Floyds död, har oroligheter utbrutit för femte natten i rad. Bara en halvtimme efter det att ett utegångsförbud trätt i kraft för andra kvällen i rad kom de första rapporterna om gripanden i staden.

– Vi är båda vita kvinnor, men har kommit hit för att skydda icke-vita (people of color), säger Tina Harrison, 33-årig demonstrant i Minneapolis, som nyss blivit pepparsprejad och nu sköljer ansiktet med mjölk för att lindra smärtan, till nyhetsbyrån Reuters.

"Vår sorg utnyttjas"

Alla infartsleder in i staden var under lördagskvällen avstängda, och politiker och kändisar uppmanar allmänheten att hålla sig till utegångsförbudet.

– Just nu utnyttjas vår sorg och smärta. Människor som främst kommer utifrån förstör affärer och företag ägda av svarta och minoriteter i vår stad. Vi kan inte låta dem göra det. Låt oss alla prioritera att rättvisa skipas för George Floyds död, säger kongressledamoten Ilhan Omar, som representerar det distrikt där en stor del av kravallerna har ägt rum.

Uppmaningen tycks hittills vara förgäves. Rapporter om brinnande polisbilar, blockerade motorvägar, krossade fönster och polis som svarar med gummiklädd ammunition och tårgas kommer från hela landet.

Kallar in nationalgardet

Och fler guvernörer följer nu Minnesotas Tim Walz exempel från tidigare i veckan och kallar in nationalgardet. Ett tiotal delstater samt Washington DC har tagit till åtgärden.

– Våld och plundring kommer inte att tolereras, varnar Texasguvernören Greg Abbott.

President Donald Trump lovar att få bukt med våldet.

– Min regering kommer att stoppa ligistvåldet. Och vi kommer att stoppa det omedelbart, säger han på en presskonferens i Florida.

Exakt vilka medel Trump vill ta till utvecklar han inte, men han sade på lördagen att militärpolis kan sättas in, om guvernörer skulle begära det.

Biden fördömer våld

Demokraternas presidentkandidat Joe Biden drar en lans för rätten att demonstrera, samtidigt som han fördömer våldet.

"Att protestera mot sådan brutalitet (George Floyds död) är rätt och nödvändigt. Det är en väldigt amerikansk reaktion. Att bränna ner städer och ägna sig åt meningslös förstörelse är däremot inte det, inte heller livsfarligt våld eller våld som förstör för företag som är viktiga för samhället", skriver han i ett uttalande.

Minnesotas guvernör Walz har beordrat att hela styrkan inom delstatens nationalgarde ska mobiliseras, vilket aldrig tidigare har hänt. Walz säger också att han tackat nej till federal hjälp i samtal med Donald Trump.

I fredags var 2 000 av delstatens 13 200 aktiva nationalgardister inkallade.

"Liten grupp kriminella"

De styrande i Minnesota och Twin Cities-området – Minneapolis och Saint Paul – sade under lördagen att de som orsakar kravallerna och förstörelsen till största del kommer utifrån. Borgmästaren i Saint Paul, Melvin Carter, sade bland annat att "varenda person som vi grep i går kom från någon annanstans än delstaten".

President Donald Trump ger på sin presskonferens i Florida eko åt de uppgifterna.

– Vi kan inte tillåta att en liten grupp kriminella och vandaler förstör våra städer och ödelägger våra samhällen, säger han, och pekade ut vänstergrupper i allmänhet och Antifa i synnerhet som ansvariga.

Men sent under lördagen kom uppgifter från CNN som motsäger detta. Enligt mediebolaget kom 80 procent av alla gripna under upploppen i området från Minnesota.

Martin Yngve/TT

Pontus Ahlkvist/TT

Polis vid brinnande bil i Los Angeles.
Polis vid brinnande bil i Los Angeles.
Fotograf: Mark J Terrill/AP/TT
Demonstration i Seattle under lördagen.
Demonstration i Seattle under lördagen.
Fotograf: Erika Schultz/AP/TT
En polis bevakar en brinnande bil i Salt Lake City på lördagen.
En polis bevakar en brinnande bil i Salt Lake City på lördagen.
Fotograf: Rick Bowmer/AP/TT

FAKTA

Bakgrund: Upplopp i USA med rasanknytning

George Floyds död i Minneapolis är den senaste händelsen som har orsakat upplopp med anknytning till rasfrågan i USA. Här är andra liknande händelser i USA från mitten av 1960-talet till i dag.

Los Angeles 1965: En poliskontroll av två svarta män i en bil där polis tar med männen för förhör utlöser upplopp 11–17 augusti i Los Angeles. 34 personer dödas i upplopp där stadsdelen Watts nästan förstörs helt och hållet.

Newark 1967: Två poliser griper och misshandlar en svart taxichaufför efter en mindre trafikförseelse. Upploppen 12–17 juli i Newark i delstaten New Jersey resulterar i 26 dödsfall och 1 500 skadade.

Detroit 1967: Upplopp i Detroit i delstaten Michigan pågår mellan 23 och 27 juli, 43 personer dödas och över 2 000 skadas. Oroligheter sprids till delstaterna Illinois, North Carolina, Tennessee och Maryland.

Mordet på Martin Luther King 1968: Efter mordet på medborgarrättskämpen den 4 april i Memphis, Tennessee, utbryter oroligheter i 125 städer 4–11 april. Minst 46 personer dödas och över 2 600 skadas. President Lyndon B Johnson beordrar militärstyrka att stävja upploppen.

Miami 1980: Fyra poliser frias från anklagelser om att ha slagit ihjäl en svart motorcykelförare i december 1979, efter att han hade kört mot rött ljus. 18 personer dödas och 300 skadas i oroligheter i Liberty City i Miami 17–20 maj.

Los Angeles 1992: Upplopp 30 april till 1 maj utmynnar i 59 dödsfall och fler än 2 300 skadade. Anledningen till oroligheterna är frikännandet av fyra vita poliser som filmades när de misshandlade den svarte mannen Rodney King. Oroligheter även i Atlanta, Las Vegas, New York, San Francisco och San Jose.

Cincinnati 2001: Oroligheter utbryter den 30 april efter det att en 19-årig svart man dödas av en vit polisman. 70 personer skadas.

Ferguson 2014: Tio dagar av protester 9–19 augusti sedan polis i Ferguson i delstaten Missouri har använt brutala metoder för att stoppa protester då en 18-årig student dödats av en polis. Nya protester utbryter när polisen frikänns.

Baltimore 2015. En 25-årig svart man dör den 19 augusti Han avlider av skador han åsamkats efter att ha gripits och förts till en polisbuss av polis. Gripandet hade filmats. Undantagstillstånd utlyses för att stoppa upplopp.

Charlotte 2016: En 43-årig man skjuts i Charlotte i delstaten North Carolina. Myndigheter inför utegångsförbud och truppförstärkning inkallas för att stoppa oroligheterna.

Källa: AFP

FAKTA

Fakta: USA:s nationalgarde

USA:s nationalgarde är en del av den amerikanska militären, som organiseras på delstatsnivå.

Nationalgardet kan kallas in av respektive delstats guvernör eller av USA:s president, vid olika typer av kriser och nödlägen både inom och utanför landets gränser.

Medlemmar av nationalgardet kan ha civila jobb eller gå på college samtidigt som de får militär träning på deltid.

Källa: nationalguard.com

Utrikes

al-Aqsa öppnar igen efter coronastängning

Gryningsbön bredvid Klippdomen i Jerusalem.
Gryningsbön bredvid Klippdomen i Jerusalem.
Fotograf: Mahmoud Illian/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Islams tredje heligaste plats, al-Aqsamoskén i Jerusalem, öppnar igen efter att ha hållit stängt i drygt två månader på grund av coronapandemin.

Tiotals muslimer iförda munskydd släpptes in inför söndagens gryningsbön, som hölls dagen efter det att israelisk polis skjutit ihjäl en palestinsk man som misstogs för beväpnad, en händelse som utlöst kraftiga protester.

Området, som även rymmer den mer än 1 000 år gamla Klippdomen, har varit stängt sedan mars för att hindra spridningen av covid-19. Det är heligt för både muslimer och judar, och står ofta i centrum för konflikter mellan israeler och palestinier.

Kullen kallas av judar Tempelberget och på arabiska al-Haram al-Sharif. Den är judarnas heligaste plats, och islams tredje heligaste, efter Mecka och Medina.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Kul fakta från casinovärlden

Casinobonusar Casinospel på nätet har blivit ett väldigt vanligt tidsfördriv för många svenskar.

Numera är det många av oss som kopplar av med slots och bordsspel, istället för att läsa en bok eller lösa ett korsord.

Det är inte svårt att förstå hur nätcasinospel blivit så populärt. Casinona lockar hela tiden med generösa bonuserbjudanden via tv och på våra nyhetssajter. Nu för tiden innehåller nästan varje reklamavbrott på tv lockande kampanjerbjudanden från olika casinosajter. Och det har dessutom blivit otroligt lätt att hitta lukrativa startpaket hos någon jämförelsesida för casino bonusar.

Men även om nätcasinospel är ett förhållandevis nytt fenomen, så har casinospel anor långt bak i tiden. Och precis som med alla andra industrier så finns det en del överraskande fakta du aldrig kunde ha gissat dig till. Här är lite kul fakta från casinovärlden.

Varför heter blackjack egentligen blackjack?

Blackjack är förmodligen ett av världens populäraste spel. Långt innan den här spelklassikern gick att spela på casinosajter fanns blackjack hos landbaserade casinon, i olika biljardhallar och till och med pizzerior. Men var kommer spelet ifrån egentligen?

Precis som de flesta andra populära bordsspel har det blackjack sina rötter i 1700-talets Frankrike. Här hette spelet till en början Vingt-et-un, som betyder tjugoett på franska. Det var inte förrän fransmännen förde med sig spelet till USA som Vinget-et-un fick ett nytt namn, och blev det spel det är idag.

Till en början blev blackjack nämligen inte särskilt populärt hos de landbaserade casinona i Las Vegas, och för att locka spelare ändrade casinona spelreglerna i Ving-et-un en smula.

Casinona i Las Vegas införde ett spel som gjorde det möjligt för spelare att vinna tio gånger insatsen, och för att vinna skulle spelare få en hand som bestod av spader ess och klöver, eller spader, knekt.

Det är alltså härifrån namnet blackjack kommer, och det är naturligtvis även därför den svarta knekten kommit att symbolisera spelet. Sedan spelet blev populärt i Las Vegas har blackjack blivit en casinofavorit hos både landbaserade casinon och casinon på nätet.

Från tuggummin till storvinster

De flesta källor verka ense om det är tack vare Charles Fey som vi kan spela slots. Charles Fey kan du läsa om på wikipedia, ifall du känner att du vill veta mer om denna amerikanske mekanikerns liv och historia.

Hur som helst spann Fey vidare på en prototyp från 1891, och gjorde den mindre avancerad. Resultatet blev den ikoniska spelautomaten Liberty Bell, som du kan se på museum i delstaten Nevada än idag.  Charles Fey gjorde två viktiga förändringar på prototypen och la grunden för dagens spelautomater - han satte in hjul i maskinen och bytte ut spelkorten mot symboler.

Vad som är lite lusigt är att Liberty Bell betalade ut vinster i tuggummi under en tid. Istället för spelkort visade hjulen nämligen symboler som föreställde tuggummin och frukter. När spelare fick tuggummi-symboler på hjulen vann de sedan ett paket tuggummi eller smågodis. Det här var ett sätt att kringgå det rådande spelförbudet, och ge spelare spänning trots att de inte fick spela för pengar. Det är också därför klassiska spelautomater kommit att kallas för ”fruktmaskiner”.

Världens mest ikoniska casino finns för att kungahuset satt i knipa

De flesta har nog hört talas om det beryktade Casino de Monte Carlo. Den här pampiga casinoanläggningen, belägen i hjärtat av Monaco, är på många sätt de landbaserade casinonas Rolls Royce. Åtminstone om vi ser till historia och prestige.

Casinot har figurerat i James Bond-filmer och besökts flitigt av många kändisar och kungafamiljer. Men visste du att casinot bara står där det står idag för att Prins Charles III av Monaco behövde få in pengar till statskassan?

Det var nämligen när Monacos kungafamilj satt i ekonomisk knipa som prinsen skickade bud efter bröderna Blanc. Om du inte hört talas om de här bröderna tidigare kan vi berätta att det är tack vare dem som roulett blivit så populärt som det är idag.

På den tiden hade bröderna Blanc nämligen gett sig av till Hamburg för att marknadsföra sin version av roulett. Men när Prins Charles skickade bud efter dem återvände de till Frankrike för att skapa världens största casino. På order av prinsen byggde bröderna det ikoniska Casino de Monte Carlo, och naturligtvis såg de till att europeisk roulett var casinots huvudattraktion. Resten är historia.

Utrikes

Fallen ökar – men Indien vill rädda ekonomin

'Vi stannar hemma' har sprejats på en port i Hyderabad. Men Indien gör sig redo att slopa ännu fler virusrelaterade restriktioner. Bild från april.
"Vi stannar hemma" har sprejats på en port i Hyderabad. Men Indien gör sig redo att slopa ännu fler virusrelaterade restriktioner. Bild från april.
Fotograf: Mahesh Kumar/AP/TT
Utrikes
Utrikes En blödande ekonomi ställs mot liv och hälsa när världens mest omfattande nedstängning går mot sitt slut. Ett orosmoln är att antalet nya virusfall ökar i Indien.
– Det finns en risk att man öppnar för snabbt, säger Sydasienkännaren Sten Widmalm.

Med bara några timmars varsel meddelade Narendra Modi att Indien skulle stänga ner och de 1,3 miljarder invånarna hålla sig hemma. Då, i slutet av mars, hade Indien bara strax över 500 bekräftade fall av covid-19 – men premiärministern ansåg åtgärden nödvändig för att stoppa smittspridningen.

Sedan dess har tongångarna ändrats.

I ett tal tidigare i maj pratade inte Modi om hur Indien skulle bromsa eller besegra viruset, utan konstaterade snarare att det är något som landet kommer att få leva med under lång tid framöver. Och från den 8 juni kommer restauranger, hotell, köpcentrum och böneplatser att öppna i många områden som första delen i en trestegsplan. Andra restriktioner har redan lyfts.

Det dröjer dock innan skolor öppnar, och områden med svår smittspridning kommer att ha striktare regler.

Fallen ökar

I takt med att åtgärderna mildrats har antalet nya fall ökat och Indien har rapporterat rekordhöga dygnssiffror flera gånger – även nu i helgen. De flesta fall är koncentrerade till en handfull delstater och har drabbat städer som Bombay och Delhi särskilt hårt. Men ökningar har också noterats i fattigare delstater sedan många arbetslösa migrantarbetare börjat återvända hem med tåg från större städer.

Samtidigt får runt 174 000 bekräftade fall och 5 000 döda anses vara en relativt låg siffra med tanke på att Indien är världens näst folkrikaste land. Förklaringarna skiftar från allt från den unga befolkningen till den hårda nedstängningen och bristen på tester. Andra virusexperter har nöjt sig med att beskriva det som ett mysterium.

– Man måste vara försiktig när det gäller uppgifterna om antalet smittade och döda, för det har man inte riktigt koll på. Men det verkar som om Indien, precis som många andra länder i Sydasien, inte har drabbats på samma som sätt som Europa och andra rika länder, säger Sten Widmalm, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet.

Ekonomisk kris

En viktig drivkraft för att öppna Indien igen är den blödande ekonomin.

Miljontals människor har förlorat sitt levebröd och redan fattiga har drabbats hårdast. Krisen har blivit en daglig kamp för överlevnad sedan matreserverna krympt och plånböcker tunnats ut. Många av de miljoner människor som brukar söka sig från byar till städer i jakt på jobb har varnat för att det inte är viruset som kommer att ta livet av dem – utan hungern.

– Precis som i många andra länder finns en osäkerhet i Indien kring hur man ska agera för att öppna samhället. Man prövar sig fram. Problemet är att man ofta lägger för stort fokus enbart på vilken effekt det får på coronasiffrorna, säger Widmalm.

– En nedstängning med en ekonomi som stannar kan få andra sociala och psykologiska konsekvenser som orsakar lidande och som kan kosta människoliv. Till exempel stoppas andra viktiga satsningar på hälsa och dessutom har det lett till en migration som sprider smitta och slår hårt mot fattiga, som tvingats ut på vägarna när de förlorat sina jobb.

"Auktoritär läggning"

Under pandemin har också Modis antidemokratiska tendenser stärkts, enligt Widmalm.

Radikala hindunationalister har felaktigt målat ut muslimer som skyldiga till spridningen av viruset och säkerhetsstyrkor har slagit ner mot människor som protesterat, i huvudsak muslimer. Dessutom har tillslagen mot medier ökat och flera journalister har gripits sedan de publicerat artiklar och Twitterinlägg som varit kritiska mot regeringens hantering av pandemin.

– Modi har en auktoritär läggning och har utnyttjat nödläget för att spärra in oliktänkande. Han har försämrat den indiska demokratin sedan han kom till makten 2014 och den fortsätter att försämras. Det är allvarligt, säger Widmalm.

– Studier visar att den här typen av auktoritära krafter är sämre på att hantera sådana här kriser. Och nu märks till och med ökat tvivel i tidigare Modivänliga massmedier som i större uträckning ifrågasätter vad han håller på med.

Sofia Eriksson/TT

En fruktförsäljare i Gauhati. Bild från i april.
En fruktförsäljare i Gauhati. Bild från i april.
Fotograf: Anupam Nath/AP/TT
Elever kontrolleras innan de sätter sig för att skriva ett viktigt prov i Kochi, Kerala.
Elever kontrolleras innan de sätter sig för att skriva ett viktigt prov i Kochi, Kerala.
Fotograf: R S Iyer/AP/TT
Skolbarn väntar på att kontrolleras innan de sätter sig för att skriva ett viktigt prov i Kochi i Kerala.
Skolbarn väntar på att kontrolleras innan de sätter sig för att skriva ett viktigt prov i Kochi i Kerala.
Fotograf: R S Iyer/AP/TT
Indiens premiärminister Narendra Modi. Arkivbild.
Indiens premiärminister Narendra Modi. Arkivbild.
Fotograf: Mikhail Metzel/AP/TT

FAKTA

Fakta: Stängde ner i mars

Den 25 mars införde Indien omfattande restriktioner och stängde i princip hela landet för att bromsa spridningen av coronaviruset. Invånarna uppmanades hålla sig hemma och de som inte följde riktlinjerna riskerade böter och fängelse.

Nedstängningen har förlängts flera gånger – men många av restriktionerna har lyfts med tiden. Bland annat får restauranger numera sälja hämtmat, sportarenor kan anordna evenemang utan publik, och privata bilar och bussar tillåts att köra fritt i städer och över delstatsgränser med tillstånd.

Indien har delats upp i tre olika zoner – röd, grön och orange – beroende på hur spridningen ser ut i de olika områdena. De gröna zonerna har i större utsträckning tillåtits att gå tillbaka till det normala.

FAKTA

Fakta: Narendra Modi

Född 1950 i Gujarat. Sålde i unga år te tillsammans med sin far.

Anslöt sig till hindunationalistiska organisationer som ung. Har gjort karriär inom det hindunationalistiska Indiska folkpartiet (Bharatiya Janata Party, BJP).

Var regeringschef i delstaten Gujarat 2001–2014. Har beskyllts för att ha beordrat polisen att vara passiv under massakern på omkring 1 000 muslimer 2002, men friades av Högsta domstolen från anklagelserna.

Premiärminister sedan maj 2014. BJP-regeringen inledde en ambitiös reformagenda för att infria en mängd vallöften om allt från en miljon nya jobb per månad och en snabb utbyggnad av infrastrukturen till hårda tag mot korruptionen och den svarta marknaden. När mandatperioden led mot sitt slut stod det klart att resultaten varit blandade. Ändå valdes BJP och Modi om med en ännu större segermarginal i valet 2019.

Källa: Landguiden/UI med flera

Utrikes

Dinoasteroid med dödligast möjliga vinkel

En kopia av en Tyrannosaurus rex, dinosaurien T-rex, som finns på Woodland Park Zoo i Seattle i USA. Arkivbild.
En kopia av en Tyrannosaurus rex, dinosaurien T-rex, som finns på Woodland Park Zoo i Seattle i USA. Arkivbild.
Fotograf: Elaine Thompson/AP/TT
Utrikes
Utrikes Jätteasteroidens nedslag för omkring 66 miljoner år sedan hade kanske inte behövt bli fullt så förödande. Men den slog ner med "dödligast möjliga" vinkel, nämligen 60 grader, har forskare nu slagit fast.

Det har varit omtvistat om asteroiden, vars diameter var två gånger så stor som Paris, slog ner rakt på eller mer glidstörtade. Men genom att analysera den knappt 20 mil breda Chicxulubkratern i södra Mexiko, där den slog ner, samt göra avancerade beräkningar och simulationer tror sig forskare nu veta att inslagsvinkeln var 60 grader.

– 60 grader är en mer dödlig vinkel för den gör att större mängder stoff kastas upp och det med sådan hastighet att det omsluter planeten, säger Gareth Collins, professor i planetvetenskap vid Imperial College London, som är studiens huvudförfattare.

Blev massutrotning

Collins har arbetat tillsammans med kollegor från Albert-Ludwigs-Universität Freiburg i Tyskland och University of Texas at Austin i USA, och resultatet är publicerat i tidskriften Nature Communications. Forskarna tittade på fyra möjliga nedslagsvinklar – 90, 60, 45 och 30 grader – och den som matchade bäst var 60 grader.

När asteroiden slog ner kastades enorma mängder jord, massa och gas upp i den övre atmosfären vilket radikalt förändrade klimatet. Stora mängder svavelpartiklar blockerade solen vilket gjorde att temperaturerna störtdök.

Det var en dödsdom för bland annat Tyrannosaurus rex, omtalad som T-rex, men också för de djur som de stora köttätarna jagade.

– Chicxulubnedslaget ledde till massutrotning, konstaterar Collins, och lägger till att mindre massor hade kastats upp i atmosfären om asteroiden slagit ner i en annan vinkel.

Kändes i dagens USA

Jätteasteroidens nedslag tros även ha orsakat en jordbävning som kan ha märkts omkring 300 mil därifrån, i North Dakota i dagens USA. Vid utgrävningar i Tanis i North Dakota har man hittat spår som kan kopplas till nedslaget.

Collins och hans kollegor har också slagit fast att asteroiden inte närmade sig jorden från sydost, som man tidigare trott.

– Vårt arbete kullkastar den hypotesen. Kraterns centrala höjd lutar något mot sydväst, säger han.

Forskarna försöker fortfarande ta reda på detaljer kring varför dinosaurierna massutrotades, varför vissa djurarter överlevde asteroiden och inte andra.

– Chicxulubnedslaget var en mycket dålig dag för dinosaurierna. Vad som är anmärkningsvärt är att livet (på jorden) överlevde och återhämtade sig så snabbt som det gjorde.

En modell av ett Tyrannosaurus rex-skelett, dinosaurien T-rex, visas på New Mexicos naturhistoriska museum i Albuquerque, USA. Arkivbild.
En modell av ett Tyrannosaurus rex-skelett, dinosaurien T-rex, visas på New Mexicos naturhistoriska museum i Albuquerque, USA. Arkivbild.
Fotograf: Susan Montoya Bryan/AP/TT

FAKTA

Fakta: Asteroider

En asteroid är en mindre himlakropp som går i en bana runt solen.

De första asteroiderna upptäcktes för över 200 år sedan. Först ut, 1801, var upptäckten av Ceres, den största hittills upptäckta asteroiden som dock numera betraktas som en dvärgplanet.

Asteroiderna finns i första hand i asteroidbältet mellan Mars och Jupiters banor, men forskare har även upptäckt och katalogiserat tusentals jordnära asteroider och kometer. Det största kända jordnära objektet, småplaneten Ganymed, är cirka 30 kilometer i diameter.

Källa: Nationalencyklopedin och Nasa

Utrikes

Nya utegångsförbud i upploppens USA

En polis bevakar en brinnande bil i Salt Lake City på lördagen.
En polis bevakar en brinnande bil i Salt Lake City på lördagen.
Fotograf: Rick Bowmer/AP/TT
Utrikes
Utrikes Brinnande polisbilar, krossade fönster och polis som avfyrar gummiklädda kulor och tårgas. Från stad efter stad i USA kommer vittnesmål om kraveller och konfrontationer mellan polis och demonstranter.
Under natten har miljonstäderna Los Angeles, Chicago och Atlanta infört utegångsförbud, samtidigt som nio delstater kallat in nationalgardet.
PREMIUM

När mörkret började falla över USA började rapporterna om oroligheter strömma in. Tusentals trotsade de utegångsförbud som har införts i minst 25 städer, från Los Angeles och Seattle till Atlanta och Chicago.

I Minneapolis, där protesterna inleddes efter polisers ingripande som innebar den svarte mannen George Floyds död, förbereder polis och nationalgarde sig för en femte natt av oroligheter. Bara en halvtimme efter det att utegångsförbud för andra kvällen trätt i kraft kom de första rapporterna om gripanden i staden.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL