Krisläget oroar i Nato
Nato har skurit ned och ställt in en rad övningar under våren och använt flygplan för att skicka medicinsk utrustning mellan medlemsländerna, snarare än vapen och soldater.
På torsdagen håller man dessutom ett ministermöte via webben, för första gången i alliansens drygt 70-åriga historia.
Orsaken är givetvis coronavirusets snabba spridning över världen.
– Det här är en global hälsokris. Nato gör sitt i den här gemensamma kampen mot en osynlig fiende, säger generalsekreterare Jens Stoltenberg på en webbsänd presskonferens inför veckans utrikesministermöte.
Spanar mot öst
Coronaläget kommer att dominera torsdagsmötet, med diskussioner om vad länderna mer kan hjälpa varandra med.
Stoltenberg påpekar ändå att huvuduppgiften fortsatt är militär.
– Vår första prioritet är därför att garantera att den här hälsokrisen inte också blir en säkerhetskris, säger Nato-chefen.
Läget i Irak och Afghanistan ska diskuteras av ministrarna. Och vakande ögon hålls samtidigt mot Ryssland.
– Vi ser betydande militär aktivitet nära Natos gränser med en ny övning i Rysslands västra militärdistrikt och vi har sett stor rysk närvaro på Nordsjön. Därför måste Nato fortsätta patrullera luften. Vi måste vara närvarande på land, men också i luften och till havs, säger Stoltenberg.
Politiska planer?
Inför utrikesministermötet har Natochefen lanserat en arbetsgrupp med fem män och fem kvinnor som ska fundera över militäralliansens politiska samarbete. Frågan blev extra aktuell i höstas då framför allt Frankrike reagerade ilsket över Turkiets agerande i norra Syrien.
Gruppen leds av amerikanske Wess Mitchell, tidigare biträdande utrikesminister för Europa-frågor och Tysklands förre försvarsminister Thomas de Maziere och ska rapportera till Stoltenberg inför nästa års Nato-toppmöte.
– Jag tror att det här är ett perfekt läge för att se hur vi kan ytterligare stärka en redan stark allians, säger Stoltenberg.
Wiktor Nummelin/TT
Fakta: 30 efter 70 i Nato
Tolv länder fanns med från start när militäralliansen Nato bildades 1949: Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Storbritannien och USA.
Därefter har ytterligare 18 länder tillkommit: Grekland och Turkiet (inträdde 1952), Västtyskland (1955, hela Tyskland från 1990), Spanien (1982), Polen, Tjeckien och Ungern (1999), Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien (2004), Albanien och Kroatien (2009), Montenegro (2017) samt Nordmakedonien (2020).
Alliansen firade i december sitt 70-årsjubileum med ett toppmöte i London. Generalsekreterare sedan 2014 är Norges förre statsminister Jens Stoltenberg (född 1959).
