Annons

Staten har stark ekonomi

Coronapandemin håller på att sänka världsekonomin. De lokala service- och tjänsteföretagen drabbas värst.
Opinion • Publicerad 6 april 2020 • Uppdaterad 24 november 2021
Yngve Sunesson går i pension
Yngve Sunesson går i pensionFoto: Stefan Olofson

Var tredje butik riskerar konkurs inom några veckor. Det är något nytt för svensk ekonomi och gör det svårare att hitta rätt med åtgärder.

Däremot är inte utrymmet för ekonomiska satsningar något problem. Sveriges statsskuld hör till de lägsta i EU, ja, i världen. Cirka 35 procent av BNP i statsskuld är lågt internationellt. I dagens situation är det inga problem för regeringen att motivera om skulden skulle öka mer än tillåtna fem procentenheter. Därför bör inte regeringen dra sig för att satsa ännu mer för att överbrygga den djupa nedgången.

Annons

I det finanspolitiska ramverk, som riksdagspartierna enades om efter 1990-talskrisen, ingår att utgiftstak fastställs för statens budget för tre år framåt. De satta taken håller naturligtvis inte i dagens situation när staten går in med tiotals, kanske hundratals, miljarder i olika nya satsningar. Men det är tillåtet att ändra utgiftstaken om det finns särskilda skäl. Tydligare skäl än den nu framväxande krisen är svårt att se.

Inte heller överskottsmålet på numera en tredjedels procent av BNP är något problem. Det gäller över en konjunkturcykel och därför är det naturligt att budgeten pekar mot underskott i ekonomisk nedgång och kris, samtidigt som det bör vara överskott i goda tider.

Det svåra är som sagt att hitta verkningsfulla åtgärder för att rädda företag som förlorat nästan alla sina intäkter i stort sett över en natt. Hur ska små restauranger och caféer, taxi- och bussbolag, frisörer och klädbutiker kunna överleva ens en månad när kunderna inte vågar gå ut för att utnyttja deras tjänster?

Visst har riksdagen i brett samförstånd mellan januaripartier och opposition beslutat om omfattande åtgärder, med både permitteringsstöd, lånemöjligheter, uppskjuten skatt, sänkta arbetsgivaravgifter och annat. De som nu blir arbetslösa har fått bättre villkor. Men för många företag räcker det inte. Redan har antalet konkurser ökat, särskilt i storstäderna där smittan spridit sig snabbast.

En del ekonomer talar om ”helikopterpengar”, en summa till alla utan villkor. I USA har Trump och kongressen enats om att betala ut 3000 dollar (runt 30 000 kronor) till varje familj. Men där har få arbetslöshetsersättning och många saknar sjukförsäkring, så där är det en överlevnadsfråga.

Det är det inte i Sverige. Här är det inte medborgarnas ekonomiska möjligheter att konsumera som sviktar utan deras fysiska möjligheter av rädsla för smitta och av försiktighetsskäl.

Så här är helikopterpengar knappast lämpliga. Här handlar det om hur företag på ruinens brant ska kunna räddas. Om alltför mång företag tillåtsf försvinna under krisen blir det svårt att restaurera ekonomin.

Det handlar inte, än på länge, om statens möjligheter. Utrymmet finns och måste utnyttjas. Det gäller ”bara” att ha kreativitet nog att hitta rätt åtgärder.

Yngve Sunesson

Yngve Sunesson
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons