Opinion

Arbetslösa kan dra åt skogen

Opinion
Opinion Jordbruk, skogbruk och trädgårdsverksamhet kommer att behöva tusentals säsongsarbetare inför sommaren. Det kan bli lösningen för dem som blir arbetslösa inom serviceyrken.

Det gröna näringslivet kommer att behöva minst 8000 kortidsarbetare under de kommande månaderna. Arbetsgivare inom de gröna näringarna utbildar nog gärna dem utan erfarenhet så att deras verksamhet får den arbetskraft den behöver för att kunna fortsätta.

Det finns hinder för detta i det svenska regelverket för småföretagare. För att säkra gröna branschers överlevnad och småföretagares möjligheter att försörja sig och sin familj bör regelverket i alla fall tillfälligt ändras så att de har möjlighet att ta de här jobben.

De i serviceyrken får en chans att bredda sitt cv för ytterligare möjligheter på arbetsmarknaden. Tyvärr kommer inte alla restauranger eller hotell att klara sig genom krisen. Fler färdigheter kan bli ett skyddsnät mot arbetslöshet. Arbetsförmedlingen bör lotsa nyblivna arbetssökande till de gröna näringarna, så de kan hitta arbete snabbt och dessutom hjälpa till med att få Sverige att gå runt.

Det handlar dessutom om självförsörjning. Sverige importerar mycket frukt och grönsaker. Förmodligen för mycket, om man ska se till självförsörjningsgraden. Vi ser att det inte är säkert att vara så importberoende kring livsmedel som vi är nu. Det är en sak om om frukten blir dyrare, men vissa livsmedel kan upphöra att vara tillgängliga helt och hållet om krisen blir långvarig, vilket vore mycket tråkigt.

Opinion

Las kan gå i kras

STOCKHOLM 2020-02-13Tobias Baudin, ordförande i fackförbundet KommunalFoto: Tomas Oneborg / SvD / TT / Kod: 30142** OUT DN, Dagens Industri (även arkiv) **
Fotograf: Tomas Oneborg/SvD/TT
Opinion
Opinion

Någon har läckt ett förslag till ny lag om anställningsskydd trots att det inte skulle vara klart förrän den 1 juni. Om det ens hade behövt att vara klart, förhoppningen hos regeringen och samarbetspartierna är att arbetsmarknadens parter själva ska komma överens om förändringar i Las. SVT Agenda ägnade en del av söndagskvällen åt att låta vänsterledaren Jonas Sjöstedt och vikarierande partiledaren Anders W Jonsson, C, debattera Las. Sjöstedt gick på som han gjort det senaste halvåret, med nyvunnet självförtroende i slutet av sin karriär som partiledare. Han tänker minsann fälla förslaget tillsammans med sina nya vänner på högersidan. Det är verkligen märkligt att fina principer om att inte samarbeta med SD nu är reducerade till rent maktspel.

En annan som också är duktig på maktspel är moderatledaren Ulf Kristersson. Han verkar vara så angelägen att få bort den sittande regeringen att han är beredd att fälla ett förslag som han egentligen tycker är bra. Den som händelsevis trodde att den politiska debatten efter corona skulle bli annorlunda kan nu konstatera att det bara var en from förhoppning. Att fälla förslag som man egentligen gillar måste vara politikens fulaste metod för att uppnå makt. Det borde inte vara något som väljarna gillar, oavsett parti, men det är förstås svårt att veta.

Det var Centerpartiet som drev på för att få in förändringar i Las i 73-punktsöverenskommelsen. Anders W Jonsson poängterar att ändringar behövs framför allt för småföretagens skull, eftersom de knappt vågar anställa med nuvarande regler. Eftersom lagen är så gammal, från 70-talet, vore det hög tid att se över den, men bäst vore det om arbetsmarknadens parter kunde komma överens.

Kanske kan läckan göra att arbetsgivarna och arbetstagarorganisationerna känner sig tvingade att komma överens. Hittills har flera fackförbund lämnat förhandlingarna, men om de nu tycker att lagförslaget är så förfärligt finns det ju ett sätt att slippa ifrån det och det är att komma tillbaka till förhandlingsbordet. Troligen tycker regeringen och samarbetspartierna också att det vore det bästa. Det skulle inte skada den omhuldade svenska modellen.

Opinion

Coronakrisen ger ökat behov av bistånd

STROCKHOLM 20200525Vice statsminister Isabella Lövin och minister för internationellt utvecklingssamarbete Peter Eriksson håller pressträff med anledning av den globala coronapandemin.Foto: Claudio Bresciani / TT T kod 10090
Fotograf: Claudio Bresciani/TT
Opinion
Opinion

Regeringen avsätter 380 miljoner kronor ur biståndsbudgeten för att stödja fattiga länders kamp i coronakrisen. Biståndsminister Peter Eriksson presenterade det tillsammans med miljö- och klimatminister Isabella Lövin.

Pengarna ska fördelas till FN:s katastroffond och livsmedelsprogram och världshälsoorganisationen WHO. Dessutom ges medel till valutafondens fond för skuldlättnad och Sidas humanitära anslag.

Spridningen av coronaviruset har inte brutit ut med full kraft på det södra halvklotet, men det är att vänta. Många av dessa länder är redan idag hårt drabbade av svält och fattigdom. Dessutom har extremväder drabbat flera länder vilket gör att deras matproduktion är i stor fara. När pandemin slår till försvinner arbetstillfällen och därmed ökar risken kraftigt för akut hunger.

Med tanke på att USA drar tillbaka stöd till bland annat WHO är det extra viktigt att andra länder som har ekonomisk möjlighet bidrar till att minska katastroferna. Det är bra att Sverige gör något för att mildra de förväntade problemen efter pandemin. Världen behöver mer samarbete, inte mindre. Coronakrisen har hittills visat oroande tendenser hos länder att sluta sig inåt. Det riskerar att stoppa viktigt arbete, inte bara mot coronaviruset utan också mot klimatförändringarna. FN:s sjutton globala mål hänger intimt samman med varann. Fattigdom och hunger kan hänga samman med coronavirusets härjningar, men också vara en effekt av flera års klimatförändringar med extremväder som skadat grödor. Dessutom har flera länder i Afrika drabbats av gräshoppeinvastion, vilket också kan kopplas till klimatförändringarna och människans negativa påverkan på djur och natur.

380 miljoner lär inte räcka långt, men visar på god vilja från regeringen och ger en signal till omvärlden att solidaritet mellan länder behövs i dessa tider. Alla positiva tecken är mer än välkomna.

Opinion

Hyckleri i vårt kära grannland

org-bf64a6b4-cc68-44cd-9b59-642985fc6c76.jpg
Opinion
Opinion

Efter långhelgen som nyss varit uppstod extremt långa köer på Öresundsbron. Det var alla danskar som ville hem efter sina besök i stugor och hotell, i Skåne eller i länen norr om Skåne. Det är ju trevligt att danskarna trivs i vårt vackra land. Samtidigt verkar många skåningar smått irriterade över orättvisan; vi får ju inte åka till Danmark i dessa coronatider. Danmark har stängt gränsen sedan regeringen beslutade om det nån gång i mars. Hela tiden har danskar kunnat resa in i Sverige och sen åka hem igen, men i takt med bättre väder har antalet ökat. På söndagskvällen var det flera timmars kö till gränskontrollen på Pepparholm.

Den danska regeringen börjar nu öppna upp sitt land så smått, men vissa politiker vill fortsätta ha gränsen stängd mot Sverige, eftersom vi har högre dödstal i covid-19 än Danmark. Då framstår det som ett enormt hyckleri att det danska folket tydligen inte är rädda för att åka till Sverige. Vissa är till och med så orädda på uteserveringar och köpcentra att svenskar kan vara rädda att bli smittade av danskar. Skillnaden mellan de danska politikerna och deras folk blir tydlig.

Den svenska irritationen får inte spilla över på de danskar som kommer hit. Vi ska faktiskt vara glada över att de vill åka till Skåne och spendera sina pengar här. Coronakrisen gör att vi behöver alla besökare vi kan få. Det får inte bli så att danskarna mobbas när de visar sig i Sverige. Det är den danska regeringen och de danska politikerna som ska kritiseras för sitt populistiska resonemang som deras eget folk inte verkar lyssna på. Svälj förtreten, vi behöver de danska pengarna.

Opinion

Hyckleri och populism kring fotbollsbeslut

Opinion
Opinion

Både fotbollsförbund och politiker tjatar nu på att Folkhälsomyndigheten ska tillåta att elitfotbollen kommer igång. Flera andra länder har minsann fått starta sina ligor. Tyskland har startat och Spanien är på gång och dessa länder har varit värre drabbade av corona än Sverige, heter det. Ändå har politikerna i dessa länder tillåtit ligorna att komma igång.

Jag har tyckt mig märka att många av dem som nu tjatar om fotbollsstart tidigare varit de som klagat mest på att Folkhälsomyndigheten och regeringen varit för släpphänta i hanteringen av coronapandemin. Många av dem har velat stänga ner Sverige helt som till exempel Spanien och Tyskland har gjort. Därför känns det lite som att deras huvudsysselsättning är att klaga på Folkhälsomyndigheten och den svenska strategin, annars förstår jag inte logiken.

Och det känns onekligen konstigt att länder som stängt ner nu verkar så pass oförsiktiga när de säger ja till ligastarter. Skillnaden är kanske att i dessa länder är det politiker som beslutar om frågor kring coronapandemin. I Sverige låter vi experterna på Folkhälsomyndigheten fälla avgörandet. Det kanske är det som retar vissa.

De politiker som drar en lans för elitfotbollen känns bara populistiska. Visst är fotbolls-Sverige hårt drabbat, men det är också andra idrotter och inte minst andra branscher såsom besöks- och restaurangbranscherna. De sistnämnda drabbades först och hårt av pandemin och gissa vilka som får ta smällen om fotbollen startar igen? Att problemen drabbar andra branscher tycks fotbollen och vissa politiker strunta i. Hyckleri heter det.

Opinion

Systemfel i äldreomsorgen

org-3c623b90-5641-4bb3-b7ba-64590ecad66a.jpg
Opinion
Opinion

Äldreboenden har drabbats förfärligt av coronavirusets härjningar. På vissa boenden har smittan smugit sig in och spridits oroväckande mycket, som till exempel på Valltorp i Helsingborg där en tredjedel av de boende har avlidit till följd av covid-19. Vad det beror på lär kommunens politiker och chefer analysera framöver.

Tonläget i media kring coronapandemin är lätt uppskruvat och media rapporterar nästan för mycket kring pandemin. De dagliga presskonferenserna gör förstås sitt till, med ideliga siffror kring avlidna och nya beslut. Fokuset på corona är stort, vilket gör att man glömmer att människor dör i influensa varje år. Covid-19 är en ny, mycket smittsam, sjukdom utan botemedel som sprids över världen, men samtidigt får vi inte glömma att särskilt äldre dör i ”vanlig” influensa varje år. De dödstalen får inte lika hög uppmärksamhet, men förefaller inte skilja sig enormt mycket från coronaviruset. Det vore klokt att göra en jämförelse och se om och hur arbetssättet skiljer sig mellan den kända och okända influensan.

Hur äldreomsorgen är organiserad är en fråga som borde diskuterats mer omfattande för länge sen. Det positiva med coronapandemin är att det sätter ljuset på de svaga länkarna i samhället och det måste vi göra något åt så vi är beredda inför nästa pandemi.

Både inom särskilda boenden och inom hemtjänsten är personalomsättningen hög. Det kan bero på både låga löner och dåliga arbetsförhållanden. Delade turer, där man arbetar några timmar på morgonen, är ledig mitt på dagen och återgår i tjänst framåt kvällen, vem står ut med det i längden? De lediga timmarna mitt på dagen är svåra att göra något vettigt med. De delade turerna har diskuterats länge, men arbetsgivaren har svårt att släppa dem eftersom de troligen sparar pengar. Frågan är emellertid om det är en besparing i långa loppet. Många arbetar deltid, vilket också har diskuterats under många år. Flera kommuner har tagit beslut om att erbjuda alla heltidstjänster, men det finns de som ändå inte vill arbeta heltid. Det kan bero på att man inte vill eller orkar, men också på att arbetet inte är tillräckligt bra planerat. Man kan tänka sig att lite nytänkande skulle behövas för att ändra på detta.

Lönen för undersköterskor är låg och det motiverar inte tillräckligt många att söka sig till yrket. Dessutom är inte alla utbildade undersköterskor och då blir lönen ännu lägre. Det är brist på personal och kommunerna jobbar på olika sätt för att höja intresset. Hittills har arbetsgivaren, oftast kommunerna, tvingats ”ta vad de får” och därefter genomföra egna kortutbildningar. Omsättningen av personal påverkar organisationen, för att inte tala om vad det påverkar de äldre som är beroende av hjälpen. Tänk att få hem nya människor hela tiden som ska hjälpa dig med det mest intima. Det är förvånansvärt att inte fler protesterar, men samtidigt är de gamla en svag grupp i opinionshänseende. De är själva för orkeslösa och troligen uppfostrade i att man inte ska klaga, och deras anhöriga är ofta för slutkörda för att orka dra igång någon protestkampanj.

Vissa äldreboenden runtom i landet har drabbats hårdare av covid-19 än andra. Vad skillnaden beror på återstår att analysera när coronakrisen är över, men berömmet som Socialstyrelsen gav Malmö stad vid presskonferensen förra veckan kan vara en fingervisning. Trots att Malmö är en storstad med många utmaningar lyckades man snabbt hejda smittan. Malmö agerade skyndsamt och införde hårda restriktioner kring besök redan innan det kom regeringsbeslut om besöksförbud inom äldreomsorgen. Ett nära ledarskap lyfts fram som en framgångsfaktor, vilket inte är särskilt förvånande. Ett gott ledarskap och kompetenta medarbetare har alltid en stor roll i komplexa organisationer.

En positiv faktor med coronaviruset är att intresset har ökat för att söka sig till olika vårdutbildningar. En högre status och högre lön kan ge oss en ännu bättre sjukvård och äldreomsorg efter coronakrisen.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Kul fakta från casinovärlden

Casinobonusar Casinospel på nätet har blivit ett väldigt vanligt tidsfördriv för många svenskar.

Numera är det många av oss som kopplar av med slots och bordsspel, istället för att läsa en bok eller lösa ett korsord.

Det är inte svårt att förstå hur nätcasinospel blivit så populärt. Casinona lockar hela tiden med generösa bonuserbjudanden via tv och på våra nyhetssajter. Nu för tiden innehåller nästan varje reklamavbrott på tv lockande kampanjerbjudanden från olika casinosajter. Och det har dessutom blivit otroligt lätt att hitta lukrativa startpaket hos någon jämförelsesida för casino bonusar.

Men även om nätcasinospel är ett förhållandevis nytt fenomen, så har casinospel anor långt bak i tiden. Och precis som med alla andra industrier så finns det en del överraskande fakta du aldrig kunde ha gissat dig till. Här är lite kul fakta från casinovärlden.

Varför heter blackjack egentligen blackjack?

Blackjack är förmodligen ett av världens populäraste spel. Långt innan den här spelklassikern gick att spela på casinosajter fanns blackjack hos landbaserade casinon, i olika biljardhallar och till och med pizzerior. Men var kommer spelet ifrån egentligen?

Precis som de flesta andra populära bordsspel har det blackjack sina rötter i 1700-talets Frankrike. Här hette spelet till en början Vingt-et-un, som betyder tjugoett på franska. Det var inte förrän fransmännen förde med sig spelet till USA som Vinget-et-un fick ett nytt namn, och blev det spel det är idag.

Till en början blev blackjack nämligen inte särskilt populärt hos de landbaserade casinona i Las Vegas, och för att locka spelare ändrade casinona spelreglerna i Ving-et-un en smula.

Casinona i Las Vegas införde ett spel som gjorde det möjligt för spelare att vinna tio gånger insatsen, och för att vinna skulle spelare få en hand som bestod av spader ess och klöver, eller spader, knekt.

Det är alltså härifrån namnet blackjack kommer, och det är naturligtvis även därför den svarta knekten kommit att symbolisera spelet. Sedan spelet blev populärt i Las Vegas har blackjack blivit en casinofavorit hos både landbaserade casinon och casinon på nätet.

Från tuggummin till storvinster

De flesta källor verka ense om det är tack vare Charles Fey som vi kan spela slots. Charles Fey kan du läsa om på wikipedia, ifall du känner att du vill veta mer om denna amerikanske mekanikerns liv och historia.

Hur som helst spann Fey vidare på en prototyp från 1891, och gjorde den mindre avancerad. Resultatet blev den ikoniska spelautomaten Liberty Bell, som du kan se på museum i delstaten Nevada än idag.  Charles Fey gjorde två viktiga förändringar på prototypen och la grunden för dagens spelautomater - han satte in hjul i maskinen och bytte ut spelkorten mot symboler.

Vad som är lite lusigt är att Liberty Bell betalade ut vinster i tuggummi under en tid. Istället för spelkort visade hjulen nämligen symboler som föreställde tuggummin och frukter. När spelare fick tuggummi-symboler på hjulen vann de sedan ett paket tuggummi eller smågodis. Det här var ett sätt att kringgå det rådande spelförbudet, och ge spelare spänning trots att de inte fick spela för pengar. Det är också därför klassiska spelautomater kommit att kallas för ”fruktmaskiner”.

Världens mest ikoniska casino finns för att kungahuset satt i knipa

De flesta har nog hört talas om det beryktade Casino de Monte Carlo. Den här pampiga casinoanläggningen, belägen i hjärtat av Monaco, är på många sätt de landbaserade casinonas Rolls Royce. Åtminstone om vi ser till historia och prestige.

Casinot har figurerat i James Bond-filmer och besökts flitigt av många kändisar och kungafamiljer. Men visste du att casinot bara står där det står idag för att Prins Charles III av Monaco behövde få in pengar till statskassan?

Det var nämligen när Monacos kungafamilj satt i ekonomisk knipa som prinsen skickade bud efter bröderna Blanc. Om du inte hört talas om de här bröderna tidigare kan vi berätta att det är tack vare dem som roulett blivit så populärt som det är idag.

På den tiden hade bröderna Blanc nämligen gett sig av till Hamburg för att marknadsföra sin version av roulett. Men när Prins Charles skickade bud efter dem återvände de till Frankrike för att skapa världens största casino. På order av prinsen byggde bröderna det ikoniska Casino de Monte Carlo, och naturligtvis såg de till att europeisk roulett var casinots huvudattraktion. Resten är historia.

Opinion

Någon åsiktskorridor finns inte om corona

Opinion
Opinion

Som vanligt numera när en minoritet får mothugg eller inte får den uppmärksamhet som debattörerna tycker sig förtjäna kommer en debatt igång om ”åsiktskorridor”, som skulle förhindra att åsikter som inte är förenliga med den som dominerar debatten får komma till tals.

Oftast är det en debatteknik som saknar grund. Det gäller också för de debattörer som framför kritik mot Folkhälsomyndigheten.

Politiskt är det närmast total enighet om att sluta upp bakom Folkhälsomyndighetens linje om relativ öppenhet. M-ledaren Ulf Kristersson kräver fler tester snabbare, och Nyamko Sabuni (L) har ställt sig på fotbollförbundets sida och krävt snabba beslut om att börja spela elitfotboll igen. Jimmie Åkesson (SD) har satt sig i karantän i Sölvesborg och har inte hörts av.

Men när 22 forskare i april skrev en artikel i Dagens Nyheter blev det verkligen inte tyst. De fick publicering, de fick medverka i radio och tv och de fick repliker. Att det blev ett ganska högt tonläge och ibland överdrivna personpåhopp kan de skyla sig själva för, eftersom de betecknade FHM som ”tjänstemän utan talang” och hade delvis felaktiga siffror som grund för sin åsikt.

Någon brist på debatt har det inte varit sedan heller. Någon åsiktskorridor finns inte om pandemin, även om det bland beslutsfattarna råder stor enighet - än så länge. Så fortsätt föra debatten, försök inte ta på offerkoftan att det inte går att komma till tals med alternativa synsätt.

Yngve Sunesson

Opinion

Sabuni är en lyssnande ledare

Liberalernas ledare Nyamko Sabuni måste kunna lyssna på kloka rådgivare utan att syftet ifrågasätts, menar Sandra Pilemalm, Liberalerna Lomma-Bjärred.
Fotograf: Fredrik Sandberg/TT
Opinion
Debatt

Sämre samhällsutveckling om kvinnliga partiledare inte får lyssna till mansdominerade branscher

Nyligen avslöjade Svenska Dagbladet att Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni står så nära lobbybyrån Nordic PA, som har Scania som uppdragsgivare, att partiets politiska dagordning påverkats. Att Liberalerna redan 2017 innan Sabuni tillträdde fattade beslut om att elektrifiera trafik förbises. Beskyllningarna är svagt underbyggda. Debatten om lobbyism är dock viktig. Den visar också att manöverutrymmet inte är lika stort för kvinnliga politiker om de vill leda en politisk utveckling där kontakt med traditionellt manliga branscher som elektrifiering av lastbilar är nödvändig.

Redan när Sabuni tillträdde som partiledare var hon tydlig med att hon skulle vara en lyssnande partiledare och ta in reflektioner från såväl partiveteraner som nya medlemmar och näringslivet.

Senaste svaret till föreningen Liberalerna Lomma-Bjärred löd: ”Era frågor är relevanta och det kommer finnas anledning att återkomma till dem. Men ännu viktigare är vad ni anser vi borde göra för att möta de olika utmaningarna.” Nyligen skrev också liberalernas ledning till alla partimedlemmar och bad dom prioritera vad partiet ska göra. Politikens framtid ligger enligt min mening i att fler rikspolitiker lyssnar på lokalpolitiker och öppnar upp interna processer så att fler får inflytande. Det visade också demokratiutredningen 2014. Betänkandet SOU 2016:5 fick rubriken: Låt fler forma framtiden.

Mer öppenhet när det gäller lobbyism behövs i Sverige. I USA kan man se varifrån enskilda politiker fått bidrag ner till 3 dollar. Det borde vi införa i Sverige också. Idag ses det knappast som en nyhet att LO och Kommunal har flitig kontakt med det Socialdemokratiska arbetarpartiet. Demokratiutredningen slog fast att det inte är önskvärt att registrera lobbyister. Varför? Jo, de flesta som karaktäriserades som lobbyister var intresseorganisationer och ideella organisationer. Grundläggande är också att det inte är något fel att organisationer försöker påverka beslutsfattare.

Nyligen hade Expressen en artikel där ingressen inleds med att Sabuni inte skriver sina tal själv. Det är få partiledare som gör det. Moa Berglöf numera på Sydsvenskan skrev Fredrik Reinfeldts ”öppna era hjärtan” tal. Mäns och kvinnors kontakter med näringslivet värderas olika, i minnet finns Cecilia Wickströms påtvingade avgång tätt innan EU-valet. Hade Sabuni varit man hade det hetat att hon var strategisk och hade en förmåga att omge sig med ett nätverk av kloka rådgivare.

Politik är en förtroendebransch. I grunden finns en försäkran som bäst motverkar maktmissbruk och korruption. Rösta fram de makthavare vi har förtroende för och rösta bort de vi inte har förtroende för. Det vore högst olyckligt om kvinnor blir bortröstade för att de lyssnar och har nätverk inom näringsliv och arenor som traditionellt räknas som manliga.

Sandra Pilemalm

Liberalerna Lomma-Bjärred

Ledamot Kommunstyrelsen

samt Kommunstyrelsens Arbetsutskott KSAU Lomma Kommun

Ordförande och gruppledare Liberalerna Lomma-Bjärred

Opinion

Bra att staten tar kostnaden för tester

Tre kvinnor med social distans framför tre svenska flaggor. De står vid varsin talarstol.
STOCKHOLM 20200519Fr v Harriet Wallberg, testkoordinator, socialminister Lena Hallengren och Karin Tegmark Wisell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, håller en pressträff om tester för covid-19.Foto: Jonas Ekströmer / TT / kod 10030
Fotograf: Jonas Ekströmer/TT
Opinion
Opinion

Under en längre tid har det bråkats om covid19-tester. Mellan partier, mellan regioner och riksnivå, mellan smittskyddsläkare och förståsigpåare. Socialminister Lena Hallengren har försökt få regionerna att ta ansvaret, men de har tyckt det varit statens ansvar. Man kan tolka det som att socialministern nu krupit till korset då hon meddelar att statens ska bekosta testerna, åtminstone merparten.

Det verkar inte helt enkelt att ge order om att bygga ut testningen. Det krävs provtagningsutrustning, skyddsutrustning och labbkapacitet. Och ett system för att överlämna svaren från testningen, som enligt smittskyddsläkaren i Skåne, Eva Melander, ska lämnas av läkare. Åtminstone i de fall där svaret innebär att provlämnaren har smittats av covid19.

Frågan är också varför man ska testa många. Personen kan vara fri från covid19 vid testningstillfället, men det kan snabbt ändras. Det är därför Folkhälsomyndigheten spjärnat emot masstestning. En del hävdar att det vore bättre att testa om människor har antikroppar mot viruset. Det ena behöver kanske inte utesluta det andra, men det är förstås en fråga om hur man använder pengar på bästa sätt.

Testkoordinator Harriet Wallberg framhåller att fler på äldreboenden måste testas och det låter som en rimlig slutsats, eftersom många riskgrupper finns där. Oavsett vad man tycker om nyttan med tester är det bra att staten tar ansvaret för finansieringen. Det är inte tid att bråka om fördelningen och genomförandet förrän coronakrisen någon gång är över.

NÄSTA ARTIKEL