Brådskande att få bukt med skadegörelsen

Att vildsvinen orsakar stora markskador är ingen nyhet. Att de är en fara i trafiken är också känt och fruktat. Många förslag på att minska vildsvinsstammarna har tagits fram men få har gett resultat.

Den senaste förvaltningsplanen är från 2010 och i höstas beslutade regeringen att den skulle uppdateras. Naturvårdsverket presenterade den nya nationella planen för hu vildsvinsstammen ska hanteras i slutet av mars i år.

“Planen är viktig för målet om en kontrollerad vildsvinsstam där skador på gröda och mark samt antalet trafikolyckor med vildsvin inblandade minskas” skriver näringsdepartementet i ett pressmeddelande.

Den reviderade nationella förvaltningsplanen som nu Naturvårdsverket beslutat om ska gälla för perioden 2020–2025. De främsta målen är:

1) År 2025 är antalet trafikolyckor med vildsvin inblandade färre än 3 000 per år.

2) År 2025 har kostnaderna för vildsvinens skador på jordbruksgrödor halverats och är mindre än 500 miljoner kronor per år.

3) År 2025 har insatserna för att reducera skador på enskilda och offentliga anläggningar såsom trädgårdar, idrottsanläggningar och kyrkogårdar, ökat.

4) År 2025 är svenskt vildsvinskött i större utsträckning än 2019, en del av det kött som finns i handeln och som serveras i offentlig sektor.

5) År 2023 är samverkan mellan förvaltande aktörer etablerad och är ett naturligt arbetssätt.

Tidigare har andra åtgärder vidtagits från regeringens håll. 2019 beslutades om ändring av jaktförordningen, som bland annat innebär att elektroniska bildförstärkare, bildomvandlare, värmekamera och rörlig belysning är tillåtna utan tillstånd vid jakt efter vildsvin.

Motiverade och aktiva jägare är en förutsättning för en väl fungerande viltförvaltning. Reglerna för jakt efter vildsvin är generösa och skyddsjakt kan bedrivas året runt och dygnet runt. I princip är den enda restriktionen att vildsvinssuggor med ungar är fredade.