Inrikes

Corona får stockholmare att söka digital vård

Coronan får stockholmarna att söka mer vård på nätet. Arkivbild.
Coronan får stockholmarna att söka mer vård på nätet. Arkivbild.
Fotograf: Claudio Bresciani/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Coronapandemin har fått stockholmarna att avstå fysiska läkarbesök till förmån för digitala, visar statistik från Region Stockholm. Under årets första tre månader steg antalet digitala besök via video på vårdcentral till sju gånger så många som året innan, från 5 292 vårdbesök 2019 till 38 141 vårdbesök motsvarande period i år.

Antalet digitala vårdärenden på 1177.se ökade med nära 60 procent, från 91 384 ärenden i mars 2019 till 146 040 ärenden i mars 2020.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Råd om isolering för äldre ligger fast

Socialminister Lena Hallengren och Johan Carlson, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten håller pressträff med anledning av covid-19.
Socialminister Lena Hallengren och Johan Carlson, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten håller pressträff med anledning av covid-19.
Fotograf: Claudio Bresciani/TT
Inrikes
Inrikes Riktlinjerna för att skydda äldre mot coronaviruset ligger fast.
– Det finns inte skäl i dag att ändra 70-årsgränsen, säger Folkhälsomyndighetens chef Johan Carlson.

De som hade hoppats på nya riktlinjer för äldre blev besvikna efter regeringens presskonferens på tisdagen.

Folkhälsomyndigheten har landat i att 70 år är en fortsatt lämplig gräns för de äldre som behöver skydda sig särskilt mot smitta. Den bör inte höjas.

– Vi ser inte att det finns fog för att göra det. Det utsätter många människor för risk, säger Carlson.

Undvika kontakt

Folkhälsomyndigheten har gått igenom nästan alla patienter som drabbats allvarligt av sjukdomen och kommit fram till att 70-årsgränsen ligger rätt. Personer över 70 år ska undvika kontakt med andra människor.

Carlson ser inte i dag framför sig att åldersgränsen kommer att ändras framöver, så länge smittspridningen ser ut som idag.

Han har förståelse för att det är svårt att en längre tid hålla sig isolerad utan att få träffa människor. Carlson försökte på pressträffen dock trösta de besvikna genom att förtydliga vilka aktiviteter som man kan ägna sig åt utan att utsätta sig för onödig risk. Risken för smittspridning utomhus är påtagligt lägre, uppger han.

Träffas utomhus

Personer över 70 år kan därför träffa andra utomhus, om säkerhetsavstånden hålls. Det innebär möjlighet att träffa barn och barnbarn och spela boll, uppger Carlson. Han bedömer också att det är möjligt att ha en picknick eller att spela krocket.

Socialminister Lena Hallengren (S) uppmanade svenska folket att "hålla i och att hålla ut".

– Det här är inte över i dag, imorgon, nästa vecka eller nästa månad, sade hon på pressträffen.

– Många äldre har hållit sig isolerade i månader. Det säger sig självt att det frestar på.

Inrikes

Viss planerad vård kan tas upp i Stockholm

Hälso- och sjukvårdsdirektör Björn Eriksson. Arkivbild.
Hälso- och sjukvårdsdirektör Björn Eriksson. Arkivbild.
Fotograf: TT
Inrikes
Inrikes Viss planerad vård kan återupptas igen i hårt coronadrabbade Region Stockholm. Men den kräver i så fall klartecken från den regionala särskilda sjukvårdsledningen.

I slutet av mars beslutade Region Stockholm att skjuta på den icke akuta vården. En vecka in i maj meddelades att den planerade vården blir vilande under hela sommaren.

Men nu när sjukvårdsbehovet för covid-19 sakta sjunker ser regionen en möjlighet att återuppta viss planerad vård, enligt ett pressmeddelande från regionen. Det handlar om både viss kirurgisk vård och öppenvård som kan tas upp.

Men all planerad vård ska först ske efter dialog med den regionala särskilda sjukvårdsledningen.

"Vi är oroliga att sjukvårdsbehovet för covid-19 återigen ska öka. Då måste vi snabbt kunna öka sjukvårdskapaciteten igen. Det gäller att den planerade vården utförs på ett sådant sätt att vi inte tappar den flexibilitet som vi nu har i sjukvården", förklarar hälso- och sjukvårdsdirektör Björn Eriksson.

Planerad vård kommer att undvikas när det gäller riskgrupper. Den får heller inte riskera att det blir brist på viss skyddsutrustning eller läkemedel. Den planerade vården får heller inte kullkasta möjligheterna för vårdpersonal att få semester.

Inrikes

"Fler måste testas för att trycka ner smittan"

Enligt Folkhälsomyndigheten behövs det kanske inte så många som 100 000 tester i veckan. Arkivbild.
Enligt Folkhälsomyndigheten behövs det kanske inte så många som 100 000 tester i veckan. Arkivbild.
Fotograf: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Antalet personer som testades för coronasmitta sjönk förra veckan – och nu meddelar Folkhälsomyndigheten att det kanske inte behövs 100 000 tester i veckan.
Men professor Tove Fall anser att alla med symptom bör testas för att trycka ner smittan.

Sveriges uttalade mål har varit 100 000 tester i veckan för pågående infektion med covid-19. Nu meddelar Folkhälsomyndigheten att numerären inte är så viktig.

– När vi tog fram den här strategin i mitten på april gjorde vi beräkningar på antalet tester som vi antog att det skulle finnas ett behov av, enligt den situation vi befann oss i då, säger Karin Tegmark Wisell, avdelningschef på myndigheten.

Då hade Sverige drygt 40 nya IVA-fall per dag. I dag är siffran 10–15 nya fall per dag, en minskning ner till ungefär en tredjedel.

– Det gör att vi också ser över de här beräkningarna, och kan konstatera att det är svårt att göra estimeringar av hur många fall vi anser ska testas för att vi ska ha "mättat" vårt behov. Jag vill på det här sättet peka på att vi lämnar fokus på numerären i det här och i stället vill fokusera på att vi måste etablera en ändamålsenlig testning som fyller behoven, säger Tegmark Wisell.

Ingen huggsexa

Hur många tester som kan komma att behövas framöver kan hon inte svara på.

– Det vi ser är att det är viktigt att vi har en hög kapacitet, för vi vet inte vilken vändning epidemin kommer att ta, och vi ser att det bör finnas en kapacitet som bör ligga i den storleksordningen vi tidigare kommunicerat. Men behovet kommer att variera under utvecklingen.

I helgen uttryckte socialminister Lena Hallengren att hon varit "naiv" när hon utlovade 100 000 tester i veckan. Hon hade trott att det skulle bli huggsexa mellan regionerna om att få utnyttja den utbyggda analyskapaciteten. Enligt regionerna har det dock varit svårt att bland annat få logistiken för en utökad testning på plats.

Förra veckan testades knappt 28 800 personer för pågående infektion med det nya coronaviruset, vilket är cirka 4 000 färre jämfört med veckan före. Hallengren är missnöjd med att testerna inte ökar mer.

– Vi måste gå i den riktningen att vi kraftigt ökar testerna, säger Hallengren och återkommer till att de 21 regionerna har ett stort ansvar för det blir mer fart på testningen.

Nya testaktörer

Syftet med utökad testning är dels att förhindra smittspridning och därmed rädda liv, dels att få samhället att fungera genom att osmittade personer kan återgå till arbetet.

Förra veckan gav regeringen beskedet att fler sjuka ska få provta sig, men en läkare måste göra bedömningen och det ska ske först då en person varit sjuk en längre tid. Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet, anser dock att Sverige måste vässa sin strategi för provtagning och ge alla som har feber, hosta eller andra misstänkta symptom som kan tyda på covid-19 chansen att testa sig.

– Även de som inte har så pass allvarliga symptom så att de behöver bli inskrivna ska testas. Det är mer av ett preventivt syfte och handlar om att minska smittan, säger Tove Fall.

För att få till en bred testning av samtliga med symptom kan det krävas en parallell organisation, utanför regionerna, som sköter verksamheten, framhåller hon.

– I Danmark har man nu mobiliserat 50 000 prover i veckan just av den anledningen, där man kan gå in och göra tester utan att ha uppsökt läkare, säger hon.

Bryta smittkedjor

Det är samtidigt viktigt att testningen också följs av åtgärder, och det handlar både om isolering och smittspårning av nära anhöriga och andra kontakter.

– Kan vi bryta några smittkedjor så kommer ju det att leda till färre smittade och färre sjuka.

Invändningar finns dock om att det ännu är för tidigt att testa och smittspåra brett. Eftersom antalet smittade fortfarande är så pass stort skulle det ta för stora resurser i anspråk.

– Det är oerhört stora ekonomiska konsekvenser på hela samhället att fortsätta ha en pågående stor samhällssmitta. Ju mer vi kan få ner den och ju snabbare, desto mer kommer den investeringen att löna sig, säger Tove Fall.

Anja Haglund/TT

Lars Larsson/TT

Karin Tegmark Wisell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten.
Karin Tegmark Wisell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten.
Fotograf: Janerik Henriksson/TT

FAKTA

Fakta: Antalet som testas

Analyserade prover för viruset som orsakar covid-19 i Sverige:

Vecka 21: Knappt 28 800

Vecka 20: Nästan 32 700

Vecka 19: Nästan 29 000

Vecka 18: Drygt 28 800

Vecka 17: Nästan 24 600

Vecka 16: Drygt 20 000

Vecka 15: Nästan 19 900

Vecka 14: Drygt 17 700

Vecka 13: Drygt 12 300

Vecka 12: Drygt 10 300

Vecka 11: Nästan 9 000

Vecka 10: Drygt 4 300

Totalt har nästan 238 800 individers prover analyserats sedan diagnostiken sattes upp i Sverige.

Källa: Folkhälsomyndigheten

FAKTA

Fakta: Prio-listan

Folkhälsomyndighetens prioritering för provtagning:

1. Patienter i behov av inneliggande vård, inneliggande patienter vid sjukhus, individer som tillhör någon riskgrupp, boende inom omsorg och på institutioner, samt numera även individer som varit långvarit sjuka med symptom och som söker vård på exempelvis en vårdcentral eller annan öppen mottagning.

2. Personal inom sjukvård och omsorg.

3. Personal inom övrig samhällsviktig verksamhet

4. Övriga relevanta delar av samhället.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Inrikes

"Fler måste testas för att trycka ner smittan"

Enligt Folkhälsomyndigheten behövs det kanske inte så många som 100 000 tester i veckan. Arkivbild.
Enligt Folkhälsomyndigheten behövs det kanske inte så många som 100 000 tester i veckan. Arkivbild.
Fotograf: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Antalet personer som testades för coronasmitta sjönk förra veckan – och nu meddelar Folkhälsomyndigheten att det kanske inte behövs 100 000 tester i veckan.
Men professor Tove Fall anser att alla med symptom bör testas för att trycka ner smittan.

Sveriges uttalade mål har varit 100 000 tester i veckan för pågående infektion med covid-19. Nu meddelar Folkhälsomyndigheten att numerären inte är så viktig.

– När vi tog fram den här strategin i mitten på april gjorde vi beräkningar på antalet tester som vi antog att det skulle finnas ett behov av, enligt den situation vi befann oss i då, säger Karin Tegmark Wisell, avdelningschef på myndigheten.

Då hade Sverige drygt 40 nya IVA-fall per dag. I dag är siffran 10–15 nya fall per dag, en minskning ner till ungefär en tredjedel.

– Det gör att vi också ser över de här beräkningarna, och kan konstatera att det är svårt att göra estimeringar av hur många fall vi anser ska testas för att vi ska ha "mättat" vårt behov. Jag vill på det här sättet peka på att vi lämnar fokus på numerären i det här och i stället vill fokusera på att vi måste etablera en ändamålsenlig testning som fyller behoven, säger Tegmark Wisell.

Ingen huggsexa

Hur många tester som kan komma att behövas framöver kan hon inte svara på.

– Det vi ser är att det är viktigt att vi har en hög kapacitet, för vi vet inte vilken vändning epidemin kommer att ta, och vi ser att det bör finnas en kapacitet som bör ligga i den storleksordningen vi tidigare kommunicerat. Men behovet kommer att variera under utvecklingen.

I helgen uttryckte socialminister Lena Hallengren att hon varit "naiv" när hon utlovade 100 000 tester i veckan. Hon hade trott att det skulle bli huggsexa mellan regionerna om att få utnyttja den utbyggda analyskapaciteten. Enligt regionerna har det dock varit svårt att bland annat få logistiken för en utökad testning på plats.

Förra veckan testades knappt 28 800 personer för pågående infektion med det nya coronaviruset, vilket är cirka 4 000 färre jämfört med veckan före. Hallengren är missnöjd med att testerna inte ökar mer.

– Vi måste gå i den riktningen att vi kraftigt ökar testerna, säger Hallengren och återkommer till att de 21 regionerna har ett stort ansvar för det blir mer fart på testningen.

Nya testaktörer

Syftet med utökad testning är dels att förhindra smittspridning och därmed rädda liv, dels att få samhället att fungera genom att osmittade personer kan återgå till arbetet.

Förra veckan gav regeringen beskedet att fler sjuka ska få provta sig, men en läkare måste göra bedömningen och det ska ske först då en person varit sjuk en längre tid. Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet, anser dock att Sverige måste vässa sin strategi för provtagning och ge alla som har feber, hosta eller andra misstänkta symptom som kan tyda på covid-19 chansen att testa sig.

Karin Tegmark Wisell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten.
Karin Tegmark Wisell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten.
Fotograf: Janerik Henriksson/TT

– Även de som inte har så pass allvarliga symptom så att de behöver bli inskrivna ska testas. Det är mer av ett preventivt syfte och handlar om att minska smittan, säger Tove Fall.

För att få till en bred testning av samtliga med symptom kan det krävas en parallell organisation, utanför regionerna, som sköter verksamheten, framhåller hon.

– I Danmark har man nu mobiliserat 50 000 prover i veckan just av den anledningen, där man kan gå in och göra tester utan att ha uppsökt läkare, säger hon.

Bryta smittkedjor

Det är samtidigt viktigt att testningen också följs av åtgärder, och det handlar både om isolering och smittspårning av nära anhöriga och andra kontakter.

– Kan vi bryta några smittkedjor så kommer ju det att leda till färre smittade och färre sjuka.

Invändningar finns dock om att det ännu är för tidigt att testa och smittspåra brett. Eftersom antalet smittade fortfarande är så pass stort skulle det ta för stora resurser i anspråk.

– Det är oerhört stora ekonomiska konsekvenser på hela samhället att fortsätta ha en pågående stor samhällssmitta. Ju mer vi kan få ner den och ju snabbare, desto mer kommer den investeringen att löna sig, säger Tove Fall.

Anja Haglund/TT

Lars Larsson/TT

FAKTA

Fakta: Antalet som testas

Analyserade prover för viruset som orsakar covid-19 i Sverige:

Vecka 21: Knappt 28 800

Vecka 20: Nästan 32 700

Vecka 19: Nästan 29 000

Vecka 18: Drygt 28 800

Vecka 17: Nästan 24 600

Vecka 16: Drygt 20 000

Vecka 15: Nästan 19 900

Vecka 14: Drygt 17 700

Vecka 13: Drygt 12 300

Vecka 12: Drygt 10 300

Vecka 11: Nästan 9 000

Vecka 10: Drygt 4 300

Totalt har nästan 238 800 individers prover analyserats sedan diagnostiken sattes upp i Sverige.

Källa: Folkhälsomyndigheten

FAKTA

Fakta: Prio-listan

Folkhälsomyndighetens prioritering för provtagning:

1. Patienter i behov av inneliggande vård, inneliggande patienter vid sjukhus, individer som tillhör någon riskgrupp, boende inom omsorg och på institutioner, samt numera även individer som varit långvarit sjuka med symptom och som söker vård på exempelvis en vårdcentral eller annan öppen mottagning.

2. Personal inom sjukvård och omsorg.

3. Personal inom övrig samhällsviktig verksamhet

4. Övriga relevanta delar av samhället.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Inrikes

Victoriadagen på Öland genomförs utan publik

Förra året firades kronprinsessan Victoria traditionsenligt på Öland den 14 juli. Arkivbild.
Förra året firades kronprinsessan Victoria traditionsenligt på Öland den 14 juli. Arkivbild.
Fotograf: Suvad Mrkonjic/TT
Inrikes
Inrikes

Den tv-sända hyllningskonserten på kronprinsessan Victorias födelsedag i Borgholm genomförs i år utan betalande publik. I stället kommer man enbart bjuda in ett fåtal gäster och konserten anpassas för tv-sändningen och sänds som vanligt i SVT1 klockan 21.

"Jättetråkigt att inte kunna ge kronprinsessan en publik hyllning i år men just nu känns det inte ansvarsfullt att genomföra en konsert med tusentals människor i publiken. I år får vi satsa allt på att göra ett så bra tv-program som möjligt", säger Stephan Rimér, ansvarig för Victoriadagarna.

Än så länge är det oklart om kronprinsessan själv kommer att kunna vara på plats. Till Expressen säger Stephan Rimér att man utgår från att hon kommer att vara närvarande, men att man avvaktar besked om inrikesresor för sommaren.

Kringarrangemangen under Victoriadagarna, som äger rum 10–15 juli på Öland, är fortfarande på planeringsstadiet.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Kul fakta från casinovärlden

Casinobonusar Casinospel på nätet har blivit ett väldigt vanligt tidsfördriv för många svenskar.

Numera är det många av oss som kopplar av med slots och bordsspel, istället för att läsa en bok eller lösa ett korsord.

Det är inte svårt att förstå hur nätcasinospel blivit så populärt. Casinona lockar hela tiden med generösa bonuserbjudanden via tv och på våra nyhetssajter. Nu för tiden innehåller nästan varje reklamavbrott på tv lockande kampanjerbjudanden från olika casinosajter. Och det har dessutom blivit otroligt lätt att hitta lukrativa startpaket hos någon jämförelsesida för casino bonusar.

Men även om nätcasinospel är ett förhållandevis nytt fenomen, så har casinospel anor långt bak i tiden. Och precis som med alla andra industrier så finns det en del överraskande fakta du aldrig kunde ha gissat dig till. Här är lite kul fakta från casinovärlden.

Varför heter blackjack egentligen blackjack?

Blackjack är förmodligen ett av världens populäraste spel. Långt innan den här spelklassikern gick att spela på casinosajter fanns blackjack hos landbaserade casinon, i olika biljardhallar och till och med pizzerior. Men var kommer spelet ifrån egentligen?

Precis som de flesta andra populära bordsspel har det blackjack sina rötter i 1700-talets Frankrike. Här hette spelet till en början Vingt-et-un, som betyder tjugoett på franska. Det var inte förrän fransmännen förde med sig spelet till USA som Vinget-et-un fick ett nytt namn, och blev det spel det är idag.

Till en början blev blackjack nämligen inte särskilt populärt hos de landbaserade casinona i Las Vegas, och för att locka spelare ändrade casinona spelreglerna i Ving-et-un en smula.

Casinona i Las Vegas införde ett spel som gjorde det möjligt för spelare att vinna tio gånger insatsen, och för att vinna skulle spelare få en hand som bestod av spader ess och klöver, eller spader, knekt.

Det är alltså härifrån namnet blackjack kommer, och det är naturligtvis även därför den svarta knekten kommit att symbolisera spelet. Sedan spelet blev populärt i Las Vegas har blackjack blivit en casinofavorit hos både landbaserade casinon och casinon på nätet.

Från tuggummin till storvinster

De flesta källor verka ense om det är tack vare Charles Fey som vi kan spela slots. Charles Fey kan du läsa om på wikipedia, ifall du känner att du vill veta mer om denna amerikanske mekanikerns liv och historia.

Hur som helst spann Fey vidare på en prototyp från 1891, och gjorde den mindre avancerad. Resultatet blev den ikoniska spelautomaten Liberty Bell, som du kan se på museum i delstaten Nevada än idag.  Charles Fey gjorde två viktiga förändringar på prototypen och la grunden för dagens spelautomater - han satte in hjul i maskinen och bytte ut spelkorten mot symboler.

Vad som är lite lusigt är att Liberty Bell betalade ut vinster i tuggummi under en tid. Istället för spelkort visade hjulen nämligen symboler som föreställde tuggummin och frukter. När spelare fick tuggummi-symboler på hjulen vann de sedan ett paket tuggummi eller smågodis. Det här var ett sätt att kringgå det rådande spelförbudet, och ge spelare spänning trots att de inte fick spela för pengar. Det är också därför klassiska spelautomater kommit att kallas för ”fruktmaskiner”.

Världens mest ikoniska casino finns för att kungahuset satt i knipa

De flesta har nog hört talas om det beryktade Casino de Monte Carlo. Den här pampiga casinoanläggningen, belägen i hjärtat av Monaco, är på många sätt de landbaserade casinonas Rolls Royce. Åtminstone om vi ser till historia och prestige.

Casinot har figurerat i James Bond-filmer och besökts flitigt av många kändisar och kungafamiljer. Men visste du att casinot bara står där det står idag för att Prins Charles III av Monaco behövde få in pengar till statskassan?

Det var nämligen när Monacos kungafamilj satt i ekonomisk knipa som prinsen skickade bud efter bröderna Blanc. Om du inte hört talas om de här bröderna tidigare kan vi berätta att det är tack vare dem som roulett blivit så populärt som det är idag.

På den tiden hade bröderna Blanc nämligen gett sig av till Hamburg för att marknadsföra sin version av roulett. Men när Prins Charles skickade bud efter dem återvände de till Frankrike för att skapa världens största casino. På order av prinsen byggde bröderna det ikoniska Casino de Monte Carlo, och naturligtvis såg de till att europeisk roulett var casinots huvudattraktion. Resten är historia.

Inrikes

Ytterligare två gripna för mord i Järfälla

Sammanlagt har tre personer gripits med koppling till att en person hittats död Järfälla i början av maj.
Sammanlagt har tre personer gripits med koppling till att en person hittats död Järfälla i början av maj.
Fotograf: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Ytterligare två personer har gripits och sitter anhållna med koppling till att en död person hittades i en brinnande bil i Viksjö i Järfälla kommun nordväst om Stockholm i början av månaden.

Tidigare hade en person gripits med koppling till händelsen.

De två greps efter tillslag på flera adresser i norra Stockholm under tisdagsmorgonen. De är på sannolika skäl misstänkta för mord, meddelar polisen.

Inrikes

TT-FLASH: Restriktioner för äldre ligger fast

Inrikes
Inrikes Restriktionerna för alla personer över 70 år ligger fast, säger socialminister Lena Hallengren (S) på en pressträff.

Inrikes

96 nya rapporterade dödsfall i covid-19

Karin Tegmark Wisell, Folkhälsomyndigheten, under tisdagens myndighetsgemensamma pressträff om coronapandemin och Covid-19.
Karin Tegmark Wisell, Folkhälsomyndigheten, under tisdagens myndighetsgemensamma pressträff om coronapandemin och Covid-19.
Fotograf: Janerik Henriksson/TT
Inrikes
Inrikes Ytterligare 96 personer som smittats av coronaviruset har rapporterats döda i Sverige. Dödssiffran stiger därmed till 4 125 personer, enligt Folkhälsomyndighetens statistik.

Sedan utbrottet startade har totalt 34 440 personer bekräftats smittade i Sverige, och 1 987 personer har fått eller får intensivvård. Antalet nyinläggningar på intensivvården har gått ned kraftigt sedan slutet av april, och även i övriga Europa syns en nedgång av antalet nya fall.

Men belastningen på sjukvården är fortsatt mycket hög och globalt är läget fortfarande mycket allvarligt, säger Karin Tegmark Wisell, avdelningschef för mikrobiologi på Folkhälsomyndigheten vid dagens presskonferens. Antalet nya fall är högst i USA och Brasilien, men även i delar av Asien syns en ökning – exempelvis i Indien och Ryssland.

"Toppen av isberget"

– Epidemin är fortfarande i ett väldigt allvarligt läge globalt sett. De rapporterade fallen är toppen av isberget och det finns betydligt fler fall än vad som visas i statistiken, säger Karin Tegmark Wisell.

Johanna Sandwall, krisberedskapschef på Socialstyrelsen, understryker att belastningen är hög på den svenska sjukvården. 585 personer vårdas med respirator inom intensivvården, av dem är 343 covid-patienter. Även om antalet minskat den senaste månaden så är det en ökning från gårdagen. Nationellt inlagda med covid utanför intensivvården har också ökat, och ligger nu på drygt 1 500 personer.

– Det är en negativ signal. Vi hoppas att det är en tillfällig avvikelse, men ser hur det ser ut i morgon, säger Johanna Sandwall.

Se över provtagning

Folkhälsomyndigheten ska i slutet av veckan ta fram en vägledning när det gäller provtagning inom den svenska äldrevården, för att se över behovet och använda kapaciteten på ett bra sätt.

– Vi behöver nå ytterligare och testa mer, men testningen behöver vara ändamålsenlig, säger Karin Tegmark Wisell.

Emma Spaak, sektionschef hälso- och sjukvård på SKR, instämmer i vikten av provtagning.

– Att testa för pågående infektion är viktigt. Det är viktigt för att stoppa smittspridningen och viktigt för att säkerställa korrekt behandling och omhändertagande av patienter och brukare och för att personer med symptom ska kunna komma tillbaka i arbete.

– Nu vill regionerna tydligt och gemensamt kommunicera att man tar ansvar för att bygga en ändamålsenlig testning. De vill klargöra det här för att det inte ska råda något tvivel om att man tar det ansvaret, säger Emma Spaak.

Stöd för funktionshindrade

Socialstyrelsen presenterar nu vad som görs för att stödja verksamheter med fokus på funktionshinderområdet, säger Karin Flyckt, sakkunnig på Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen har tagit fram ett samlat stöd som handlar om hur arbetssätt kan anpassas under pandemin. Hur boenden kan minimera smittspridning, informera om smittan och hantera kontakt med anhöriga.

Materialet riktar sig till personal och chefer i särskilda boendeformer.

NÄSTA ARTIKEL