Inrikes

Virusorden du inte kunde i januari

Triagetält - vad är egentligen det?
Triagetält - vad är egentligen det?
Fotograf: Anders Wiklund/TT
Inrikes
Inrikes I slutet av januari rapporterades det första fallet av covid-19 i Sverige. Sedan dess haglar coronauttrycken tätt.
I dag slänger vi oss med ord som vi kanske inte ens visste fanns för bara några veckor sedan. Här är några av dem:
PREMIUM

Coronavirus

Det finns många olika virus som tillhör coronavirusfamiljen. Sju av dessa kan smitta människor och göra oss sjuka. Tre av de sju (sars, mers och sars-cov-2) kan orsaka allvarlig sjukdom.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Högkostnadsskydd för tandvård kan förlängas

Socialminister Lena Hallengren (S) arbetar med förslag för att förlänga högkostnadsskyddet i tandvården så att inställda behandlingar i virustid inte ska leda till att patienter får betala tusentals kronor mer. Arkivbild.
Socialminister Lena Hallengren (S) arbetar med förslag för att förlänga högkostnadsskyddet i tandvården så att inställda behandlingar i virustid inte ska leda till att patienter får betala tusentals kronor mer. Arkivbild.
Fotograf: Janerik Henriksson/TT
Inrikes
Inrikes Inställda tandläkarbesök i virustider riskerar att ge hål även i plånboken.
Regeringen försöker nu förlänga skyddet mot höga tandvårdskostnader för den enskilde som löper ut innan behandlingar är färdiga.

– Vi håller på och tittar på om vi kan förlänga perioden för högkostnadsskyddet, säger socialminister Lena Hallengren (S) till TT.

Hon säger att regeringen siktar på ett förslag till lagändring inom några veckor. Det kan lösa en del av problemet. Den andra delen handlar om avgränsningar, till exempel från vilken dag en förlängd period ska räknas och hur Försäkringskassan ska kunna hantera det på ett rimligt vis.

– Det går inte att bara göra en allmän förlängning, säger Hallengren.

Berör många

Frågan kan beröra så många som 665 000 personer, enligt socialministern.

Socialutskottets ordförande Acko Ankarberg Johansson (KD) säger att utskottet vill medverka till en ändring så snart som möjligt och att det kan behövas sammanträden i sommar för att besluta om ett lagförslag.

Coronapandemin har inom tandvården, likt på många andra områden i samhället, fått stora konsekvenser. Tandläkarmottagningar har stängt eller begränsat besöken, äldre patienter har råtts att inte alls komma och skyddsutrustning har lämnats till sjukvården för dess arbete med sjuka i covid-19.

Mottagningar har förlorat stora intäkter men det riskerar också att gå ut över patienternas ekonomi, förutom tandhälsan.

Högkostnadsskyddet fungerar som så att alla över 24 år måste betala de första 3 000 kronorna för behandlingar ur egen ficka. För belopp över det står staten för minst halva kostnaden. Om slutnotan för en lång behandling blir 10 000 betalar den enskilde 3 000 + 3 500, totalt 6 500 istället för 10 000.

Kan bli dyrt

Men skyddet mot höga kostnader räknas över en tolvmånadersperiod. När den har gått ut börjar en ny period där den enskilde betalar de första 3 000 kronorna själv.

Om en påbörjad behandling inte kan avslutas inom tolvmånadersperioden kan en patient få en flera tusen kronor högre räkning direkt. Det är det som regeringen och riksdagen nu vill lösa.

Regeringens uppgift om att över en halv miljon patienter kan vara berörda grundar socialministern på statistik från Försäkringskassan. Enligt den fanns det den 10 mars i år 3,8 miljoner pågående ersättningsperioder och av dem var det 665 000 där beloppen för behandlingar hade gått över 3 000 kronor.

Lars Larsson/TT

FAKTA

Fakta: Högkostnadsskyddet i tandvården

Högkostnadsskyddet gäller under en period av tolv månader, räknat från det första besöket hos tandläkare eller tandhygienist.

Patienter, förutom unga upp till 24 år som har fri tandvård, måste betala de första 3 000 kronorna själv. För överskjutande belopp, upp till 15 000, betalar den enskilde hälften själv. Över det gäller 15 procent ur egen ficka.

Om en behandling med flera besök kostar 6 000 kronor totalt betalar den enskilde 3 000 kronor samt hälften av beloppet över det, det vill säga 1 500 kronor, sammanlagt 4 500 kronor.

När tolv månader har gått från det första besöket börjar en ny period och patienten ska betala de 3 000 första kronorna själv

Inrikes

Stockholm börjar testa nya grupper

Björn Eriksson, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Stockholm. Arkivbild.
Björn Eriksson, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Stockholm. Arkivbild.
Fotograf: Anders Wiklund/TT
Inrikes
Inrikes Region Stockholm är på väg att kunna erbjuda drygt 40 000 coronatester per vecka. Med den kapaciteten kommer även personer i kategorin " övrig samhällsviktig verksamhet" att börja testas, enligt hälso- och sjukvårdsdirektör Björn Eriksson.

Enligt Folkhälsomyndighetens prioritering för provtagning för virussjukdomen covid-19 ska i första hand provtas patienter i behov av inneliggande vård, eller de som tillhör någon riskgrupp. I andra hand provtas personal inom sjukvård och omsorg.

Den ökade provtagningskapaciteten i Region Stockholm innebär nu även kategori tre ska börja testas. Där ingår personal inom övrig samhällsviktig verksamhet, och det är upp till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och länsstyrelsen att peka ut vilken ordning dessa personer ska testas.

– Vi kan inte säga exakt vilka personalgrupper det kan röra sig om, säger Björn Eriksson till TT i samband med en pressträff.

Läkare avgör

Det är inte heller klart när regionen når kapacitetstaket på över 40 000 provtagningar i veckan.

För att kunna blir testad som en kategori tre-person krävs att en läkare först i en medicinsk bedömning fastställt att provtagning ska ske. Björn Eriksson råder personer som känner sig sjuka – och tror sig ingå i kategori tre – att ringa till husläkare eller vårdcentral om man känner sig sjuk och misstänker coronasmitta.

– Man kan kolla med sin arbetsgivare om man tillhör kategori tre, säger Björn Eriksson.

Plötslig uppgång

MSB har gett Folkhälsomyndigheten en prioriteringslista över vilka som bedöms ingå i övrig samhällsviktig verksamhet. Det handlar i runda tal om 150 000–200 000 personer, enligt MSB.

Efter att under en längre tid antal virusvårdade patienter på sjukhus minskat, skedde en liten uppgång på tisdagen.

– Vi hoppas att det är tillfälligt och inte beror på att folk blivit sämre på att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer, säger Björn Eriksson.

FAKTA

Fakta: Kategori tre, exempel

I gruppen "övrig samhällsviktig verksamhet" (den tredje kategorin) ingår bland annat de som arbetar inom eldistribution, energigasförsörjning, dricksvattensförsörjning, avlopp, lufttrafik, sjöfart, järnväg, väg, räddningstjänst, alarmeringscentraler som betjänar räddningstjänst, polis, omsorg och hälso- och sjukvård.

Dessutom ingår personal inom kriminalvård, Migrationsverkets förvar, tillverkningsindustri av sjukvårdsmaterial och medicintekniska produkter, särskilda persontransporter, färdtjänst och skolskjuts, postutdelning samt grossistverksamhet och livsmedelsdistribution.

Källa: MSB

Inrikes

Linde: Jag förstår skåningars frustration

Utrikesminister Ann Linde har intensiva kontakter med sin danske kollega för att Sverige inte ska missgynnas när Danmark öppnar sina gränser. Arkivbild.
Utrikesminister Ann Linde har intensiva kontakter med sin danske kollega för att Sverige inte ska missgynnas när Danmark öppnar sina gränser. Arkivbild.
Fotograf: Claudio Bresciani / TT
Inrikes
Inrikes Snart ger danska regeringen besked om gränsen mot Sverige ska öppnas eller inte. En het politisk fråga, även på den svenska sidan av Öresund.
– Jag förstår hur frustrerade man är i Skåne, säger utrikesminister Ann Linde (S).

Senast på fredag har statsminister Mette Frederiksen utlovat besked om hur landet ska öppna sina gränser. De har varit stängda sedan mitten av mars och trycket är hårt på att lätta på restriktionerna inför turistsäsongen. Men flera danska oppositionspartier vill enbart öppna mot Tyskland och Norge, inte Sverige.

– Jag tycker att de i Danmark ska titta på hur situationen ser ut i Skåne. Är det verkligen så att man riskerar att få mer smittspridning i Danmark om skåningar åker över? säger Linde.

Hon framhåller att dödstalen är högre i Köpenhamnsområdet än i Skåne. Och så länge rekommendationen om att inte resa mer än två timmar från hemorten gäller, blir det inga stockholmare över Öresundsbron.

Förstår frustration

Sverige har inte stängt gränsen mot Danmark och den senaste tiden har det varit en strid ström av turistande och shoppande danskar i Skåne, alltmedan gränsen varit stängd åt andra hållet.

– Jag förstår hur frustrerade man är i Skåne, säger Linde.

Från och med den här veckan har det dock skett en viss lättnad för svenskar som har sommarstuga, en dansk käresta eller mor- och farföräldrar i Danmark och därför kan passera gränsen.

När alla länder i Europa nu diskuterar gränser och hur sommarsemestrandet kommer att se ut, inriktar sig den svenska regeringen i första hand på att samordna sig med övriga nordiska länder.

– Vi har väldigt mycket kontakter med våra nordiska kollegor, just för att förklara vilka regler och rekommendationer som vi har, hur smittspridningen ser ut och varför vi har ett högre dödstal, säger Ann Linde.

– Vi erkänner att vår strategi inte har lyckats när det gäller att inte få in smittan på äldreboenden.

Ses som smittorisk

Även i Norge och Finland ses svenskar som ett riskmoment för smittspridning och Ann Linde, inrikesminister Mikael Damberg (S), EU-minister Hans Dahlgren (S) och Nordenminister Anna Hallberg (S) jobbar alla med att förklara att det inte är gränsområdena till de nordiska grannarna som är de värst smittdrabbade.

I helgen meddelade Cypern vilka nationaliteter som är välkomna med direktflyg i sommar – svenskar var inte med på den listan.

– Varje land har ansvar för sitt smittskydd och sina åtgärder, säger Ann Linde.

Hon påminner om att UD har en global avrådan för alla resor till den 15 juli och att rekommendationen för korta inrikes resor fortfarande gäller.

– Så i praktiken har det väldigt liten betydelse eftersom svenskar måste hålla sig nära hemorten.

Tyskar kan resa

Den tyska regeringen väntas lyfta på sin reseavrådan och låta tyskar resa i Europa från den 15 juni. Den svenska regeringen studerar hur andra länder gör och har redan tidigare sagt att reseavrådan kan tas bort eller ändras.

– Men som det ser ut nu har vi kvar den till 15 juli, säger Linde.

TT: Tror du att svenskar kommer att resa utomlands i sommar?

– Jag tror att det är många som kommer att välja att stanna hemma i Sverige, säger hon och hänvisar till den stora osäkerhet som råder.

TT: Tror du att det kommer att komma utländska turister hit?

– Det är väldigt svårt att säga, men det är tveksamt. Det är väldigt svårt att säga hur man kommer att resonera i olika länder, säger Linde.

Maria Davidsson/TT

Inrikes

Kritik mot förslag på psykförsvarsmyndighet

Mustchefen Lena Hallin. Arkivbild.
Mustchefen Lena Hallin. Arkivbild.
Fotograf: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes Regeringen siktar på att inrätta en ny myndighet för psykologiskt försvar 2022 som ska motverka påverkanskampanjer mot Sverige.
Men militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) kritiserar förslaget att ge myndigheten rätt att beställa signalspaning.

Ett uppdrag för den nya myndigheten blir att motverka påverkanskampanjer från främmande makt som syftar till att skapa splittring och sänka försvarsviljan. Därför föreslår regeringens utredare Anders Danielsson att myndigheten ska ha rätt att beställa inriktning på signalspaning hos Försvarets radioanstalt, FRA, och militära underrättelse och säkerhetstjänsten (Must).

– Den här typen av informationspåverkan är väldigt svår att upptäcka tidigt. Det är extremt viktigt att i tid få förvarning om att normalbilden förändras så att man tidigt kan sätta in adekvata motåtgärder, säger Danielsson.

Signalspaning innebär spaning mot kommunikation via radiovågor eller kabel över Sveriges gränser. Det är i dag bara ett fåtal myndigheter som har rätt att beställa inriktning på FRA:s och Musts signalspaning.

Kritik från Must

Mustchefen Lena Hallin tycker inte att den nya myndigheten för psykologiskt försvar behöver den rätten.

– Vi ser inte att det är nödvändigt att det är ytterligare en myndighet som får det. Så som det är reglerat i dag kan man få information från andra källor på ett sådant sätt att det tillgodoser de behov man har, säger hon

Det finns i dag flera myndigheter som har psykologiskt försvar inom sitt ansvarsområde, förutom Must även till exempel MSB, Säpo och Försvarsmakten.

Utredaren föreslår att ett Nationellt centrum för psykologiskt försvar inrättas i den nya myndigheten. Inom centrumet ska representanter för olika myndigheter kunna samarbeta. Det kan till exempel handla om att sammanställa lägesbilder eller göra analyser av hot. Tanken är att även personal från underrättelsetjänsterna, Must, FRA och Säpo ska delta och kunna dela känslig information.

Mustchefen Lena Hallin tycker dock att möjligheterna till samverkan som myndigheterna har i dag är tillräckliga.

Känslig information

Att dela med sig av underrättelseinformation är känsligt. I utredningen betonas vikten av det finns ett förtroende mellan myndigheterna. För det krävs bland annat en god säkerhetskultur och en god förståelse för vad som är skyddsvärd information.

– Det är viktigt att centret har en koppling till säkerhets- och försvarsunderrättelsetjänsten, säger Moderaternas försvarspolitiske talesperson Pål Jonson.

Moderaterna är, trots Mustchefens invändningar, öppna för att i en översyn av signalspaningslagen undersöka möjligheten för den nya myndigheten att beställa signalspaning.

Mustchefen Lena Hallin tror dock att en ny myndighet i övrigt kan ge ett värdefullt bidrag när det gäller det psykologiska försvaret. Till exempel genom att utbilda, att beställa forskning på området och att förstärka försvarsviljan på längre sikt.

Klar 2022?

När det gäller den nya myndighetens operativa arbete föreslår inte utredaren några särskilda nya befogenheter för att bemöta påverkanskampanjer.

Om sådana kampanjer gränsar till brottslighet så är det upp till Säpo och polisen att hantera det.

– Men många gånger är det inte brottsligt och då får det hanteras med de demokratiska medel vi har, säger Danielsson.

– Det kan handla om diplomatiska kontakter eller motberättelser. Ytterst handlar det om att man ska få en annan bild än den som motståndaren vill förmedla.

Myndigheten föreslås ha ungefär 45 anställda.

Inrikesminister Mikael Damberg (S) ser den nya myndigheten som en viktig del i det svenska totalförsvaret. Utredningens förslag ska nu ut på remiss och regeringen siktar på att den nya myndigheten ska kunna inrättas 2022.

– Sverige möter alltfler komplexa hot, främmande makt utnyttjar möjligheterna att sprida desinformation och propaganda och då måste Sverige ha en stärkt förmåga att upptäcka det, säger Damberg.

Owe Nilsson/TT

Peter Wallberg/TT

Utredaren Anders Danielsson presenterade sin utredning via bildskärm.
Utredaren Anders Danielsson presenterade sin utredning via bildskärm.
Fotograf: Claudio Bresciani/TT

Inrikes

Mamman gav annan version än i tidigt förhör

Kammaråklagare Anna Lander vid rättegången mot kvinnan som är misstänkt för mord alternativt synnerligen grov misshandel av sin dotter. Bilden är från i måndags.
Kammaråklagare Anna Lander vid rättegången mot kvinnan som är misstänkt för mord alternativt synnerligen grov misshandel av sin dotter. Bilden är från i måndags.
Fotograf: Pontus Lundahl/TT
Inrikes
Inrikes Dagen efter att den treåriga flickan – "Lilla hjärtat" – hittades död berättade mamman i polisförhör hur hon och pappan badade de två minsta barnen när det plötsligt kom ett "donk" från badkaret. De försökte rädda flickan, men ringde inte ambulans.
Under andra rättegångsdagen i Norrköpings tingsrätt hävdade hon dock att alla minnen från händelsen är borta.

Med svag röst berättar den mördade treåringens mamma att hon var i en bubbla med sitt yngsta barn och inte ville bli störd när flickan, som kommit att kallas "Lilla hjärtat" i medierapporteringen, hittades död.

– Det är bara minnesbilder och känslor. När jag inser vad som hänt så vet jag inte vad vi ska göra och det är väl därför jag stänger av. Det är som en dröm. Ju mer jag försöker komma ihåg, desto mer försvinner det, säger hon.

Mamman står åtalad för mord, synnerligen grov misshandel och brott mot griftefriden och har hela tiden förnekat brott. 

"Fick superpanik"

Första rättegångsdagen presenterade hennes försvarsadvokat Per Oehme en alternativ gärningsbeskrivning: Att flickan ska ha dött i samband med en halkolycka när hon badade. Hon ska då ha halkat och slagit i huvudet. Enligt försvaret var det pappan som tog hand om henne vid badet.

En ljudinspelning med pappan, som avled i häktet, som spelas upp den andra rättegångsdagen ger också bilden av att det var en olycka.

Han berättar hur han efter att flickan slagit i huvudet i badkaret bland annat försökte stoppa ner en slang i hennes hals för att suga upp slem, men att det inte lyckades och att hon slutade andas. Då kom paniken.

– Jag vet inte hur man ska förklara en sådan här sak. När man får en chock och känner att polisen och myndigheterna inte är något alternativ. Jag känner bara superpanik, det går bara runt i skallen, säger han.

Rösten spricker när han säger "Jag vet inte hur jag ska kunna bära det här". Han återkommer flera gånger till att han inte visste vem han skulle vända sig till. Till slut pratade han med sina bröder, som sade att han måste ringa polisen direkt.

Under inspelningen tar mamman fram en pappersnäsduk och tittar med blanka ögon ner i papperen framför sig. Sedan är det hennes tur att berätta vad som hände.

Hård kamp

Hon uppehåller sig länge vid hennes och pappans kamp mot myndigheterna för att få tillbaka flickan från familjehemmet.

– När man varit granskad i så många år och kämpat så hårt för att få tillbaka henne då känner man sig ständigt övervakad. Det förklarar att han (pappan) tog beslutet att inte ringa SOS. Jag vill inte skylla på honom. Det var bra att han fick berätta, så att det blev hans ord, säger hon.

Men även om pappan tar på sig hela skulden ger mamman i ett tidigt polisförhör, dagen efter det att flickan hittades död, en annan version som visar att hon var betydligt mer aktiv i händelseförloppet. Att hon var i badrummet samtidigt som flickan slog i huvudet och att hon deltog i återupplivningsförsöken. Det säger hon sig nu inte ha några minnen av. Hon säger sig över huvudtaget inte ha annat än minnesfragment från den 20 januari till i mitten av mars när hon kom till rättspsykiatriska kliniken i Vadstena från häktet.

Enligt åklagare var dödsorsaken nedsatt andning och aspirationspneumoni, alltså att man andats in exempelvis magsäcksinnehåll. Detta ska ha uppstått till följd av trubbigt våld mot huvudet.

Petronella Uebel/TT

Rättegången, som beräknas pågå i fem dagar, hålls i rättssal 3 i Norrköpings tingsrätt. Bilden är från i måndags.
Rättegången, som beräknas pågå i fem dagar, hålls i rättssal 3 i Norrköpings tingsrätt. Bilden är från i måndags.
Fotograf: Pontus Lundahl/TT
Mamman till den döda flickan berättade att hon bara har minnesfragment från den 20 januari till i mitten av mars då hon kom till rättspsykiatriska kliniken i Vadstena från häktet.
Mamman till den döda flickan berättade att hon bara har minnesfragment från den 20 januari till i mitten av mars då hon kom till rättspsykiatriska kliniken i Vadstena från häktet.
Fotograf: Johan Hallnäs/TT
När försvarsadvokaten ställde frågor om hur mamman kände när flickan fick komma hemma efter tre år i familjehem brast hon i gråt. Hon sade att det var den lyckligaste dagen i livet.
När försvarsadvokaten ställde frågor om hur mamman kände när flickan fick komma hemma efter tre år i familjehem brast hon i gråt. Hon sade att det var den lyckligaste dagen i livet.
Fotograf: Johan Hallnäs/TT

FAKTA

Fakta: Fallet med flickan

Flickan föds i april 2016 och omhändertas på BB när hon bara är några dagar gammal.

Några veckor senare beslutade förvaltningsrätten med stöd av lagen om vård av unga (LVU) att flickan skulle tvångsvårdas och placeras i familjehem där hon växer upp.

Några månader före flickans tvåårsdag 2018 vill de biologiska föräldrarna ha tillbaka sitt barn och begär att tvångsvården ska upphöra.

Socialnämnden avråder och förvaltningsrätten säger nej. Föräldrarna överklagar och våren 2019 upphör tvångsvården av flickan genom en dom från kammarrätten i Jönköping.

I slutet av januari i år, tio månader efter det att de biologiska föräldrarna återfått vårdnaden, hittas hon död i en lägenhet i centrala Norrköping.

Föräldrarna grips samma dag.

Pappan avlider i häktet. Mamman sitter häktad misstänkt för grovt vållande till annans död och grov misshandel vid två tillfällen. I maj åtalas hon för mord, två fall av synnerligen grov misshandel och brott mot griftefriden. Kvinnan förnekar brott.

Källa: Domstolarna

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Kul fakta från casinovärlden

Casinobonusar Casinospel på nätet har blivit ett väldigt vanligt tidsfördriv för många svenskar.

Numera är det många av oss som kopplar av med slots och bordsspel, istället för att läsa en bok eller lösa ett korsord.

Det är inte svårt att förstå hur nätcasinospel blivit så populärt. Casinona lockar hela tiden med generösa bonuserbjudanden via tv och på våra nyhetssajter. Nu för tiden innehåller nästan varje reklamavbrott på tv lockande kampanjerbjudanden från olika casinosajter. Och det har dessutom blivit otroligt lätt att hitta lukrativa startpaket hos någon jämförelsesida för casino bonusar.

Men även om nätcasinospel är ett förhållandevis nytt fenomen, så har casinospel anor långt bak i tiden. Och precis som med alla andra industrier så finns det en del överraskande fakta du aldrig kunde ha gissat dig till. Här är lite kul fakta från casinovärlden.

Varför heter blackjack egentligen blackjack?

Blackjack är förmodligen ett av världens populäraste spel. Långt innan den här spelklassikern gick att spela på casinosajter fanns blackjack hos landbaserade casinon, i olika biljardhallar och till och med pizzerior. Men var kommer spelet ifrån egentligen?

Precis som de flesta andra populära bordsspel har det blackjack sina rötter i 1700-talets Frankrike. Här hette spelet till en början Vingt-et-un, som betyder tjugoett på franska. Det var inte förrän fransmännen förde med sig spelet till USA som Vinget-et-un fick ett nytt namn, och blev det spel det är idag.

Till en början blev blackjack nämligen inte särskilt populärt hos de landbaserade casinona i Las Vegas, och för att locka spelare ändrade casinona spelreglerna i Ving-et-un en smula.

Casinona i Las Vegas införde ett spel som gjorde det möjligt för spelare att vinna tio gånger insatsen, och för att vinna skulle spelare få en hand som bestod av spader ess och klöver, eller spader, knekt.

Det är alltså härifrån namnet blackjack kommer, och det är naturligtvis även därför den svarta knekten kommit att symbolisera spelet. Sedan spelet blev populärt i Las Vegas har blackjack blivit en casinofavorit hos både landbaserade casinon och casinon på nätet.

Från tuggummin till storvinster

De flesta källor verka ense om det är tack vare Charles Fey som vi kan spela slots. Charles Fey kan du läsa om på wikipedia, ifall du känner att du vill veta mer om denna amerikanske mekanikerns liv och historia.

Hur som helst spann Fey vidare på en prototyp från 1891, och gjorde den mindre avancerad. Resultatet blev den ikoniska spelautomaten Liberty Bell, som du kan se på museum i delstaten Nevada än idag.  Charles Fey gjorde två viktiga förändringar på prototypen och la grunden för dagens spelautomater - han satte in hjul i maskinen och bytte ut spelkorten mot symboler.

Vad som är lite lusigt är att Liberty Bell betalade ut vinster i tuggummi under en tid. Istället för spelkort visade hjulen nämligen symboler som föreställde tuggummin och frukter. När spelare fick tuggummi-symboler på hjulen vann de sedan ett paket tuggummi eller smågodis. Det här var ett sätt att kringgå det rådande spelförbudet, och ge spelare spänning trots att de inte fick spela för pengar. Det är också därför klassiska spelautomater kommit att kallas för ”fruktmaskiner”.

Världens mest ikoniska casino finns för att kungahuset satt i knipa

De flesta har nog hört talas om det beryktade Casino de Monte Carlo. Den här pampiga casinoanläggningen, belägen i hjärtat av Monaco, är på många sätt de landbaserade casinonas Rolls Royce. Åtminstone om vi ser till historia och prestige.

Casinot har figurerat i James Bond-filmer och besökts flitigt av många kändisar och kungafamiljer. Men visste du att casinot bara står där det står idag för att Prins Charles III av Monaco behövde få in pengar till statskassan?

Det var nämligen när Monacos kungafamilj satt i ekonomisk knipa som prinsen skickade bud efter bröderna Blanc. Om du inte hört talas om de här bröderna tidigare kan vi berätta att det är tack vare dem som roulett blivit så populärt som det är idag.

På den tiden hade bröderna Blanc nämligen gett sig av till Hamburg för att marknadsföra sin version av roulett. Men när Prins Charles skickade bud efter dem återvände de till Frankrike för att skapa världens största casino. På order av prinsen byggde bröderna det ikoniska Casino de Monte Carlo, och naturligtvis såg de till att europeisk roulett var casinots huvudattraktion. Resten är historia.

Inrikes

Hissmontör förd till sjukhus efter klämolycka

Händelsen utreds som en misstänkt arbetsplatsolycka. Arkivbild.
Händelsen utreds som en misstänkt arbetsplatsolycka. Arkivbild.
Fotograf: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En hissmontör har förts till sjukhus sedan han klämts fast i en hiss i Nordstans köpcentrum i Göteborg, enligt polisen.

Olyckan inträffade vid 15.30-tiden på tisdagen. Polisen har inga uppgifter om hur skadad mannen är, men uppger att han troligen är allvarligt skadad.

– Vi har ingen förklaring till hur det har gått till över huvud taget, det är det vi ska undersöka, säger polisens presstalesperson Stefan Gustafsson.

Polisen ska genomföra en teknisk undersökning på platsen. Händelsen utreds som en misstänkt arbetsplatsolycka.

Inrikes

Lapp från den åtalade blev åklagarbevis

Den mordåtalade 23-åringen, längst till höger, följde uppmärksamt åklagarnas redogörelser när rättegången om det misstänkta mordet på hans 17-åriga flickvän inleddes i Uddevalla tingsrätt.
Den mordåtalade 23-åringen, längst till höger, följde uppmärksamt åklagarnas redogörelser när rättegången om det misstänkta mordet på hans 17-åriga flickvän inleddes i Uddevalla tingsrätt.
Fotograf: Ingela Landström /TT
Inrikes
Inrikes Åklagaren sparade ett kort till sist i sin sakframställan när rättegången om mordet på 17-åriga Wilma i Uddevalla inleddes. Just innan dagens förhandling avslutades, hänvisade åklagaren till en text den åtalade själv skrivit:
"Ni kommer aldrig lösa Wilmas mord".

Den mordåtalade 23-årige pojkvännen, klädd i en mönstrad mörkblå skjorta, lyssnar uppmärksamt under dagen när åklagarna ger sin version av vad som kan ha hänt 17-åriga Wilma. Åklagarna ger bland annat detaljerade uppgifter om blodspår på många ställen i lägenheten där paret bodde.

Mannen nekar till att ha begått något brott. Men åklagaren radar upp omständigheter som är besvärande för honom..

I samband med att åtalet lades fram, för två veckor sedan, fördes 23-åringen till sjukhus två gånger från sin häktescell. Vid det ena tillfället hittades en lapp i cellen, där 23-åringen skrivit: "Ni kommer aldrig lösa Wilmas mord. Jag bestämmer över mitt eget liv".

"Förknippar"

Den korta texten har åklagaren nu lagt till sin bevisning.

– Han benämner Wilmas död som ett mord, och förknippar detta med sin egen person, säger kammaråklagare Jim Westerberg.

När rättegången fortsätter på torsdag får vi veta hur 23-åringen, och hans advokater, svarar på åklagarens sena tillägg i bevisningen.

Han anklagas för att ha dödat sin flickvän med upprepat trubbigt våld, och sedan styckat kroppen. En av Wilmas kroppsdelar hittades gömd i en väska i mannens lägenhet. På emballaget fanns 23-åringens fingeravtryck. Resten av flickans kvarlevor har ännu inte hittats.

Brukade höra av sig

Den åtalade har uppgett att hans flickvän lämnade lägenheten efter ett bråk. Men vid liknande tillfällen tidigare brukade båda höra av sig till anhöriga eller vänner.

– Wilma hörde av sig till väninnor och till sin mamma eller pappa, säger Westerberg.

Men efter det sista bråket hörde ingen av dem av sig till någon.

Efter ett par dagar insåg Wilmas anhöriga och vänner att hon var försvunnen. Men när de tog kontakt med 23-åringen, och sökandet efter flickan drog i gång, verkade mannen ointresserad.

– Han är inte intresserad av att leta efter Wilma. Han bryr sig inte om vad som kan ha hänt henne. Han är frånvarande, säger Jim Westerberg som en sammanfattning av 23-åringens uppträdande.

Pojkvännen hade tillgång till bil i sitt arbete. Dagen innan han greps, besökte 23-åringen bostaden med bil fem gånger under arbetspassets gång.

– Man kan misstänka att då undanröjs bevis och kropp, säger åklagare Jim Westerberg.

Bråk och blodspår

I lägenheten hittade polisens tekniker blodspår från Wilma på många ställen, framför allt i vardagsrummet. Grannar har berättat att de har hört högljutt bråk från lägenheten den dag då flickan misstänks ha mördats.

Det är bland annat detta åklagaren hänvisar till när han beskriver den totala bevisningen som stark, trots att bara en del av flickans kropp har hittats och dödsorsaken därmed inte kunnat fastställas.

Pojkvännen är åtalad för mord och brott mot griftefrid. Som alternativ till rubriken mord har åklagaren i andra hand yrkat att 23-åringen fälls för grov misshandel och grovt vållande till annans död.

Micke Larsson/TT

FAKTA

Fakta: Detta har hänt

14 november 2019: 17-åriga Wilmas sista kontakter med släktingar.

17 november: Försvinnandet polisanmäls och en intensiv sökinsats drar i gång.

19 november: En då 22-årig man, flickans pojkvän, anhålls i sin frånvaro och grips omkring en timme senare.

22 november: Pojkvännen häktas, på sannolika skäl misstänkt för mord. Han nekar till brott.

28 november: En kroppsdel som knyts till flickan hittas. Fyndet visar att Wilma inte längre är i livet.

30 november: Minnesstunder arrangeras. Hundratals personer kommer till den spontana minnesplatsen på Kungstorget i centrala Uddevalla.

8 december: En man och en kvinna, båda i 40-årsåldern, begärs häktade för skyddande av brottsling och brott mot griftefriden. Men tingsrätten anser inte att det finns tillräckliga skäl för häktning. Misstankarna mot de två avskrivs senare helt.

20 december: Den häktade mannen har genomgått en mindre sinnesundersökning, som visar att han kan misstänkas lida av en allvarlig psykisk störning.

13 maj 2020: 23-åringen som har varit Wilmas pojkvän åtalas vid Uddevalla tingsrätt för mord och brott mot griftefriden.

26 maj: Rättegången inleds i Uddevalla tingsrätt.

Inrikes

Antalet covid-patienter på sjukhus ökar

Karin Tegmark Wisell, Folkhälsomyndigheten, under tisdagens myndighetsgemensamma pressträff om coronapandemin och Covid-19.
Karin Tegmark Wisell, Folkhälsomyndigheten, under tisdagens myndighetsgemensamma pressträff om coronapandemin och Covid-19.
Fotograf: Janerik Henriksson/TT
Inrikes
Inrikes Trots att antalet nya covid-patienter har minskat kraftigt inom den svenska intensivvården den senaste månaden rapporterades en ökning det senaste dygnet.
– Vi hoppas att det är en tillfällig avvikelse, säger Socialstyrelsens krisberedskapschef Johanna Sandwall.

Enligt Folkhälsomyndighetens senaste statistik har nu 4 125 personer dött på grund av covid-19 i Sverige. Det innebär att det svenska dödstalet är drygt 41 personer per 100 000 invånare, vilket enligt Johns Hopkins University placerar Sverige på en dyster sjätteplats i covid-statistiken. Belgien ligger överst med drygt 81 döda per 100 00 invånare, följt av Spanien, Storbritannien, Italien och Frankrike.

Överlag syns dock en nedåtgående trend när det gäller antalet nya sjukdomsfall i både Sverige och övriga Europa den senaste tiden, säger Karin Tegmark Wisell, avdelningschef för mikrobiologi på Folkhälsomyndigheten, vid dagens presskonferens. Ett tydligt mönster är att antalet nyinlagda intensivvårdspatienter har minskat kraftigt sedan slutet av april i Sverige.

Liten ökning

Men belastningen på den svenska sjukvården är fortsatt mycket hög, säger Johanna Sandwall, krisberedskapschef vid Socialstyrelsen – och det senaste dygnet rapporterades plötsligt liten ökning från intensivvården, där det nu ligger 343 covid-patienter. Antalet sjukhusinlagda med covid-19 utanför intensivvården har också ökat det senaste dygnet, till drygt 1 500 personer – en ökning med 100 personer.

– Det är en negativ signal. Vi hoppas att det är en tillfällig avvikelse, men vi får se hur det är i morgon, säger Johanna Sandwall.

Globalt syns ännu inte samma nedgång som i Europa, säger Karin Tegmark Wisell. Antalet nya fall är högst i USA och Brasilien. Men även i delar av Asien syns en ökning av antalet sjukdomsfall – exempelvis i Indien och Ryssland.

Toppen av isberget

– Epidemin är fortfarande i ett väldigt allvarligt läge globalt sett. De rapporterade fallen är toppen av isberget och det finns betydligt fler fall än vad som visas i statistiken, säger Karin Tegmark Wisell.

Sedan utbrottet startade har totalt 34 440 personer bekräftats smittade i Sverige, och 1 987 personer har fått eller får intensivvård.

NÄSTA ARTIKEL