Opinion

Innanförskapet är grönt

Tre bruna hästar som står tätt.
Foto: Patrik Lundin / SvD / TT
Opinion
Opinion Det gröna har alltid haft stor betydelse för människan, men det är först de senaste decennierna som man också haft forskning på att djur och natur krävs för vårt välbefinnande.

Forskare på SLU Alnarp var tidigt ute med forskning kring det gröna. För snart tjugo år sen startade exempelvis rehabiliteringsträdgården på Alnarp, som sen har fått efterföljare i hela landet. Till att börja med vände sig verksamheten till personer med psykisk ohälsa, främst utmattningssyndrom, men sen har fler grupper fått möjlighet. Personer som behöver rehabiliteras efter en stroke, människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar med flera.

Det finns också projekt som går andra, men ändå närliggande vägar. Hushållningssällskapet driver Grön Arena som erbjuder tjänster inom social omsorg, skola och hälsa. Där är konceptet bland annat att det ska finnas djur som ger kravlös närhet. Det kan vara ett positivt alternativ till daglig verksamhet inom den sociala omsorgen, det kan vara ingången för skolelever att vilja utbilda sig inom de gröna näringarna, det kan vara möjligheten att tillfriskna i egen takt efter en psykisk sjukdom.

Grön Arena 3F är ett fortsatt projekt som satsar på att integrera nyanlända. Genom att delta i verksamheten på en gård kan den nyanlände känna att man gör nytta, man bygger en grund till fortsatt arbete och man får tillfälle att öva upp det svenska språket. Projektet sker i samarbete med arbetsförmedlingen och kommuner. Tajmingen måste vara riktigt bra nu när de gröna näringarna skriker efter arbetskraft under coronakrisen.

Trots att det är relativt billigt och att vinsterna är såpass stora har det varit märkligt svårt att komma igång med dessa verksamheter som borde vara självklarheter. Både politiker och tjänstemän har gått i invanda hjulspår och inte velat ta till sig vilken win-win-situation det här är. Det stärker upp företagen på landsbygden och ger dem en välbehövlig nisch, det får människor att må bra och att få nya kontakter. Det finns 290 kommuner och 21 regioner där långt ifrån alla använder sig av denna möjlighet. Det finns forskning att luta sig mot och det finns flera varianter som passar olika grupper. Människor som trivs gör ett bra jobb och blir på sikt ingen kostnad för samhället. Så vad väntar ni på?

Opinion

Jag kom, jag såg, jag tänkte kritiskt

Opinion
Opinion

Regeringen har fattat beslut om nya kursplaner. Det är goda nyheter att antikens historia får vara kvar i kursplanen. Man måste lära sig var vi och vår kultur kommer ifrån. Så mycket av hur vi fortfarande tänker och beter oss har rötter i antiken och dess statsskick, kultur och filosofi. Generellt sett fungerar det dåligt att radera hela historiska epoker. Allt hänger ihop: du begriper inte sjuttonhundratalet om du inte vet att antiken fanns.

Det ska enligt regeringen bli mer fokus på kunskap och förståelse och mindre på analys. Man kan förvånas över att analysdelen har varit kontroversiell. Lär man barn kritiskt tänkande tidigt klarar de svåra skoluppgifter bättre högre upp i åldrarna. Den som tror att barn inte klarar att ifrågasätta och argumentera har uppenbarligen aldrig träffat ett som vill äta godis precis innan middagen.

Att ”analysera” innebär bara att fråga sig varför något är på ett visst sätt. Föräldrar till mellanstadiebarn ska ha oroat sig för att deras barn får göra ”avancerade analyser” av litteratur i mellanstadiet. Med tanke på vilka böcker som är på schemat i den åldern kan man undra hur djupgående analys som kan göras på dem. Skolverket bör fundera på hur man beskriver kritiskt tänkande för barn och föräldrar så det känns som något positivt. Kritiskt tänkande skapar upplysta människor, goda samhällsmedborgare och individer som inte kan köras över hur som helst. Det är väl värt att börja lära sig tidigt.

Opinion

Ett rättvisande system

Opinion
Opinion

Den svenska polisen ska prova en metod den brittiska polisen använder, där brott inte värderas lika, utan bedöms enligt ett poängsystem efter hur grova de är. Tanken är att man då kan fokusera på att utreda och lösa grova brott, istället för att få statistiken att se bra ut genom att lösa många små lättlösta förseelser. Skillnaden i grovleken på ett brott är stor med den här metoden, utvecklad vid Cambridgeuniversitetet. Snatteri får till exempel en poäng, medan mord får 122. Man kan möjligen förvånas över att våldtäkt får såpass låg poäng som 23. Man får anta att det finns skäl till att det och att det finns mycket att lära sig om systemet för att förstå hur det funkar.

Det finns flera lovande aspekter på poängsystemet. Den mest uppenbara fördelen är att polisen inte behöver lägga tid på att få statistiken att se bra ut, utan kan fokusera på de brott och de brottslingar som gör mest skada.

Det är också intressant att man kartlägger vilka områden där svåra och grova brott sker och inte bara vilka områden som har hög kriminalitet. I många fall begås riktigt grova brott av en liten grupp människor. Ett bra exempel på det är skottdåden i Malmö. Det handlar om några dussin person som saknar respekt för människoliv. Polisen borde kunna få lägga sin tid på den typen av brott, som dels lämnar döda och skadade efter sig, men också stör allmänhetens trygghetskänsla.

Den svenska polisen menar att man med tillämpning av den här metoden kan identifiera vilka kriminella nätverk som är mest skadliga och familjer där många blir brottslingar. Det senare kan vara användbart också för att det kan behövas sociala insatser för att skydda utsatta i olika sammanhang.

Om man ska unna sig att gissa, så skulle det inte förvåna om kartläggning med den här metoden visar att de flesta grova brott begås av ett fåtal personer. Detta vet polisen säkert redan, men det är annan sak att kunna visa det för allmänheten. Om man kan bekräfta det kan trygghetskänslan öka. Kanske kan vi då slippa missförståndet att brottsligheten ökar hela tiden. Den största fördelen är dock så klart att polisen kan få lägga sig tid där den behövs som mest.

Opinion

Moderna vidskepelser

Opinion
Opinion

I den vetenskapliga tidskriften American Journal of Tropical Medicine and Hygiene konstateras att 800 personer har dött av orsaker som kan kopplas till desinformation om coronaviruset. Det handlar om beteenden som orsakats av att de har hört att det till exempel är ofarligt att dricka desinfektionsmedel. Olika ”botemedel” mot covid-19 har marknadsförts som bra och ofarliga, när de i själva verket innebär stora hälsorisker. Det är extra tragiskt att folk har trott att de på detta sätt skulle komma undan pandemin och istället själva orsakade sin död.

När man inte själv är mottaglig för desinformation blir det svårbegripligt att andra kan få för sig att dricka desinfektionsmedel, eller kourin, som också förekommit.

De har fått information om dessa ”botemedel” i sociala medier, som alltmer framstår som en farlig källa till desinformation. Till exempel har konspirationsteorin om att 5G-master orsakat viruset fått så stort genomslag att folk börjat bränna master. Det är en tidsfråga innan någon skadas av detta.

Det är svårt att veta vad man ska göra åt saken om man vill ha något som liknar yttrandefrihet, eller möjlighet för folk att röra sig obehindrat på internet. Å andra sidan står det klart att desinformationen är såpass skadlig att det är tveksamt om det bör vara konsekvensfritt att sprida den för att den ger klick och eventuella intäkter.

Bland annat innebär spridningen av konspirationsteorier att det kan bli svårt att få befolkningen vaccinerad mot covid-19, om ett effektivt vaccin tas fram. Enligt en enkät tror 44 procent av republikaner att vaccinet är del av en konspiration med Bill Gates i centrum. Yougov är inte helt tillförlitligt, eftersom frivilliga enkäter inte reflekterar ett tvärsnitt av befolkningen. Även om det är färre är det oroande att det förekommer, med tanke på att också finns andra typer av vaccinmotstånd, som tron på att vaccin orsakar andra sjukdomar.

Diskussionen om lagar mot desinformation måste uppenbarligen intensifieras, även om det är ett svårlöst problem.

Opinion

Hur farliga är Kinaföretag?

Foto: Stefan Olofson
Opinion
KRÖNIKA

President Donald Trump vill förbjuda den Kinaägda appen Tiktok, som används mest av barn och ungdomar för att visa danser och andra mer eller mindre underhållande framträdanden. Trumps föregivna motiv är att appen är en säkerhetsrisk eftersom den är kinesisk. Att han kräver att techgiganten Microsoft köper en del av Tiktok av ägaren Bytedance och att den amerikanska staten ska få en del av köpesumma i provision tyder på att hans motiv egentligen är andra.

Tiktoks lagring och insamling av personliga data skiljer sig inte från andra liknande appar. Stora sociala forum som Facebook, Twitter och Whatsapp tillämpar ungefär samma principer för persondata som Tiktok. Det är en integritetsfråga men knappast en fråga om nationell säkerhet. Militärer och andra säkerhetsklassade funktioner bör dock undvika att ladda ned Tiktok för säkerhets skull. Men det gäller många andra appar också.

Tiktok har alltså blivit ett nytt inslag i president Trumps ekonomiska krig mellan USA och Kina. För Trump är det inte förtrycket av uigurer i Kina eller president Xi Jinpings allt mer auktoritära styre som är problemet utan Kinas växande ekonomiska makt.

Ett annat inslag i detta ekonomiska krig är USA:s blockad av telefonbolaget Huawei. USA gör nu allt för att förmå andra länder att stoppa Huaweis möjligheter att delta i 5G-utbyggnaden och att över huvud taget finnas i telefoninfrastrukturen.

Hur allvarligt hotet är om kinesiska möjligheter att genom inbyggda bakdörrar i Huaweis system komma åt känsliga system i andra länder är svårt att bedöma som lekman. Att döma av vad som visas i olika agent- och polisfilmer numera, men också som diskuteras i seriösa tekniska tidskrifter, finns det stora möjligheter att bakvägen komma åt viktiga styrsystem och information även utan att i produktionsledet bygga in sådana möjligheter. Så kanske är farhågorna även riktade mot Huawei överdrivna.

Särskilt besvärande vid kontakter med Kina är att alla kinesiska företag är skyldiga att på begäran lämna uppgifter till de kinesiska myndigheterna. Det är dock ingen helt unik lagstiftning. Enligt amerikansk lag (Cloud act) har amerikanska myndigheter rätt att begära ut data från alla amerikanska tjänsteleverantörer, oavsett var i världen informationen lagras. Motsvarande lagstiftning finns också i en rad andra länder som Ryssland och Indien.

Det råder inget tvivel om att dessa regler är i direkt konflikt med EU:s integritetsregler (GDPR). När det gäller Kina är det naturligtvis ett särskilt problem att Kina är en hård diktatur och känsliga uppgifter som utnyttjas kan leda till allvarligare följder. Men handlar det om förmenta säkerhetsintressen lägger inte heller USA fingrarna emellan om det anses nödvändigt.

Självfallet finns det all anledning att vara försiktig i alla kontakter med diktaturen Kina. Men larmen från president Trump och amerikanska intressen kan lika gärna ha den ekonomiska konkurrensen som motiv som verkliga säkerhetsproblem. Att Volvo Cars är Kinaägt har hittills haft betydligt fler positiva effekter än negativa.

Opinion

Hur farliga är Kinaföretagen?

Opinion
Opinion

President Donald Trump vill förbjuda den Kinaägda appen Tiktok, som används mest av barn och ungdomar för att visa danser och andra mer eller mindre underhållande framträdanden. Trumps föregivna motiv är att appen är en säkerhetsrisk eftersom den är kinesisk. Att han kräver att techgiganten Microsoft köper en del av Tiktok av ägaren Bytedance och att den amerikanska staten ska få en del av köpesumma i provision tyder på att hans motiv egentligen är andra.

Tiktoks lagring och insamling av personliga data skiljer sig inte från andra liknande appar. Stora sociala forum som Facebook, Twitter och Whatsapp tillämpar ungefär samma principer för persondata som Tiktok. Det är en integritetsfråga men knappast en fråga om nationell säkerhet. Militärer och andra säkerhetsklassade funktioner bör dock undvika att ladda ned Tiktok för säkerhets skull. Men det gäller många andra appar också.

Tiktok har alltså blivit ett nytt inslag i president Trumps ekonomiska krig mellan USA och Kina. För Trump är det inte förtrycket av uigurer i Kina eller president Xi Jinpings allt mer auktoritära styre som är problemet utan Kinas växande ekonomiska makt.

Ett annat inslag i detta ekonomiska krig är USA:s blockad av telefonbolaget Huawei. USA gör nu allt för att förmå andra länder att stoppa Huaweis möjligheter att delta i 5G-utbyggnaden och att över huvud taget finnas i telefoninfrastrukturen.

Hur allvarligt hotet är om kinesiska möjligheter att genom inbyggda bakdörrar i Huaweis system komma åt känsliga system i andra länder är svårt att bedöma som lekman. Att döma av vad som visas i olika agent- och polisfilmer numera, men också som diskuteras i seriösa tekniska tidskrifter, finns det stora möjligheter att bakvägen komma åt viktiga styrsystem och information även utan att i produktionsledet bygga in sådana möjligheter. Så kanske är farhågorna även riktade mot Huawei överdrivna.

Särskilt besvärande vid kontakter med Kina är att alla kinesiska företag är skyldiga att på begäran lämna uppgifter till de kinesiska myndigheterna. Det är dock ingen helt unik lagstiftning. Enligt amerikansk lag (Cloud act) har amerikanska myndigheter rätt att begära ut data från alla amerikanska tjänsteleverantörer, oavsett var i världen informationen lagras. Motsvarande lagstiftning finns också i en rad andra länder som Ryssland och Indien.

Det råder inget tvivel om att dessa regler är i direkt konflikt med EU:s integritetsregler (GDPR). När det gäller Kina är det naturligtvis ett särskilt problem att Kina är en hård diktatur och känsliga uppgifter som utnyttjas kan leda till allvarligare följder. Men handlar det om förmenta säkerhetsintressen lägger inte heller USA fingrarna emellan om det anses nödvändigt.

Självfallet finns det all anledning att vara försiktig i alla kontakter med diktaturen Kina. Men larmen från president Trump och amerikanska intressen kan lika gärna ha den ekonomiska konkurrensen som motiv som verkliga säkerhetsproblem. Att Volvo Cars är Kinaägt har hittills haft betydligt fler positiva effekter än negativa.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Kul fakta från casinovärlden

Casinobonusar Casinospel på nätet har blivit ett väldigt vanligt tidsfördriv för många svenskar.

Numera är det många av oss som kopplar av med slots och bordsspel, istället för att läsa en bok eller lösa ett korsord.

Det är inte svårt att förstå hur nätcasinospel blivit så populärt. Casinona lockar hela tiden med generösa bonuserbjudanden via tv och på våra nyhetssajter. Nu för tiden innehåller nästan varje reklamavbrott på tv lockande kampanjerbjudanden från olika casinosajter. Och det har dessutom blivit otroligt lätt att hitta lukrativa startpaket hos någon jämförelsesida för casino bonusar.

Men även om nätcasinospel är ett förhållandevis nytt fenomen, så har casinospel anor långt bak i tiden. Och precis som med alla andra industrier så finns det en del överraskande fakta du aldrig kunde ha gissat dig till. Här är lite kul fakta från casinovärlden.

Varför heter blackjack egentligen blackjack?

Blackjack är förmodligen ett av världens populäraste spel. Långt innan den här spelklassikern gick att spela på casinosajter fanns blackjack hos landbaserade casinon, i olika biljardhallar och till och med pizzerior. Men var kommer spelet ifrån egentligen?

Precis som de flesta andra populära bordsspel har det blackjack sina rötter i 1700-talets Frankrike. Här hette spelet till en början Vingt-et-un, som betyder tjugoett på franska. Det var inte förrän fransmännen förde med sig spelet till USA som Vinget-et-un fick ett nytt namn, och blev det spel det är idag.

Till en början blev blackjack nämligen inte särskilt populärt hos de landbaserade casinona i Las Vegas, och för att locka spelare ändrade casinona spelreglerna i Ving-et-un en smula.

Casinona i Las Vegas införde ett spel som gjorde det möjligt för spelare att vinna tio gånger insatsen, och för att vinna skulle spelare få en hand som bestod av spader ess och klöver, eller spader, knekt.

Det är alltså härifrån namnet blackjack kommer, och det är naturligtvis även därför den svarta knekten kommit att symbolisera spelet. Sedan spelet blev populärt i Las Vegas har blackjack blivit en casinofavorit hos både landbaserade casinon och casinon på nätet.

Från tuggummin till storvinster

De flesta källor verka ense om det är tack vare Charles Fey som vi kan spela slots. Charles Fey kan du läsa om på wikipedia, ifall du känner att du vill veta mer om denna amerikanske mekanikerns liv och historia.

Hur som helst spann Fey vidare på en prototyp från 1891, och gjorde den mindre avancerad. Resultatet blev den ikoniska spelautomaten Liberty Bell, som du kan se på museum i delstaten Nevada än idag.  Charles Fey gjorde två viktiga förändringar på prototypen och la grunden för dagens spelautomater - han satte in hjul i maskinen och bytte ut spelkorten mot symboler.

Vad som är lite lusigt är att Liberty Bell betalade ut vinster i tuggummi under en tid. Istället för spelkort visade hjulen nämligen symboler som föreställde tuggummin och frukter. När spelare fick tuggummi-symboler på hjulen vann de sedan ett paket tuggummi eller smågodis. Det här var ett sätt att kringgå det rådande spelförbudet, och ge spelare spänning trots att de inte fick spela för pengar. Det är också därför klassiska spelautomater kommit att kallas för ”fruktmaskiner”.

Världens mest ikoniska casino finns för att kungahuset satt i knipa

De flesta har nog hört talas om det beryktade Casino de Monte Carlo. Den här pampiga casinoanläggningen, belägen i hjärtat av Monaco, är på många sätt de landbaserade casinonas Rolls Royce. Åtminstone om vi ser till historia och prestige.

Casinot har figurerat i James Bond-filmer och besökts flitigt av många kändisar och kungafamiljer. Men visste du att casinot bara står där det står idag för att Prins Charles III av Monaco behövde få in pengar till statskassan?

Det var nämligen när Monacos kungafamilj satt i ekonomisk knipa som prinsen skickade bud efter bröderna Blanc. Om du inte hört talas om de här bröderna tidigare kan vi berätta att det är tack vare dem som roulett blivit så populärt som det är idag.

På den tiden hade bröderna Blanc nämligen gett sig av till Hamburg för att marknadsföra sin version av roulett. Men när Prins Charles skickade bud efter dem återvände de till Frankrike för att skapa världens största casino. På order av prinsen byggde bröderna det ikoniska Casino de Monte Carlo, och naturligtvis såg de till att europeisk roulett var casinots huvudattraktion. Resten är historia.

Opinion

Migrationskris

Opinion
Opinion Förhandlingarna kring en ny migrationsöverenskommelse sker i ett annat klimat än tidigare. Svenskarna har inte varit så negativa till invandring på 25 år som nu.

Regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet kunde knappt ha varit längre ifrån varandra. Debatten handlar i grova drag om huruvida den restriktiva tillfälliga migrationspolitik som vi haft sedan 2015 ska vara kvar eller om vi ska återgå till den liberalare flyktingpolitik vi hade tidigare när de tillfälliga reglerna löper ut nästa sommar.

Det är normalt för koalitionsregeringar att det sker en intern debatt, men den här debatten gäller vilken sorts land Sverige ska vara och regeringspartiernas ställning i och överlevnad inom svensk politik och är såtillvida speciell. Socialdemokraterna är närmare både Moderaterna och Sverigedemokraterna i sina 26 förslag än regeringskollegan Mp. Regeringspartierna är bara överens på tre av 26. Socialdemokraterna skulle i nuläget ha lättare för att komma överens med Sverigedemokraterna än med Miljöpartiet när det gäller migration och integration, även om de inte ligger lika långt till höger som Moderaterna. Det är tråkigt för ett parti som länge hållit en solidarisk linje, men det svenska politiska landskapet är tyvärr permanent förändrat.

Politiker ska vara aktsamma med lustigheter, men Morgan Johanssons jämförelse under onsdagskvällens debatt i Aktuellt mellan Moderaterna och en tvål när det gäller migrationspolitiken var inte dum. När Moderaterna får som de vill glider de gärna längre åt höger för att se om att de kan få ytterligare eftergifter. Johansson har rätt i att det finns en fara i att Moderaterna vill ta politiken hela vägen ut till Sverigedemokraternas ståndpunkt för att bli nöjda. Det finns val att vinna och väljare att stjäla från Sverigedemokraterna. Johansson har också en poäng i att Moderaterna visar lite kompromissvilja för ett parti som får en femtedel av rösterna. Polariseringen är olycklig eftersom den får partierna att ropa på öppna eller stängda gränser, inte på kompromisser.

För den som är för en solidarisk flyktingpolitik är frågan inte okomplicerad för den sakens skull. Med knappare resurser efter pandemin och ökande skepsis mot invandring måste man fråga sig om vi ska prioritera att många ska kunna komma, eller att de som kommer ska ha det bra här och kunna komma in på arbetsmarknaden så de känner sig som en del av samhället. Det viktiga är att de som är mest nödställda och inte har någon annanstans att ta vägen inte ska mötas av stängda gränser, även om det innebär att vi får ta emot färre.

Att bibehålla invandringen på en hög nivå kan göra att utlandsfödda som redan finns här utsätts för rasism i högre grad när opinionen förändrats i negativ riktning. Det är en tråkig tanke, men om man ska dra logiska slutsatser av den hårdnade tonen mot invandrare hos vissa grupper är det tyvärr en risk.

Miljöpartiet har lovat sina väljare att vi ska återgå till den gamla, generösa flyktingpolitiken: något som de nästan säkert kommer att misslyckas med.

Vad detta innebär för Mp är att de kan välja mellan att orsaka en regeringskris och att orsaka en kris för det egna partiet. Att efter ett så turbulent år, där Sverige har behövt en stabil regering orsaka regeringskris och eventuellt extra val gör inte Miljöpartiet populära. Samtidigt måste de fundera över vilken sorts parti de är: ett lydparti till Socialdemokraterna eller ett litet grönt parti som står för en solidarisk flyktingpolitik och en radikal klimatpolitik oavsett vad det kostar. Det finns nog större intresse för det senare hos väljarna.

Sveriges tid som ”humanitär stormakt” kan förmodligen ses som över i och med den hör överenskommelsen.

Martina Jarminder

Opinion

Jämställda arbetsplatser för alla

Opinion
Opinion

Linköpings universitet har, tyvärr föga förvånande, kommit fram till att transpersoner diskrimineras i arbetslivet. De diskrimineras dessutom på två olika sätt.

Studien är gjord genom att man skickar in fiktiva jobbansökningar med liknande ordalydelse. I vissa skrev forskarna att den ansökande hade bytt från ett mansnamn till ett annat, i andra att man bytt från mansnamn till kvinnonamn. Det senare halverade sannolikheten att personen fick svar på sin ansökan. Diskrimineringen skedde huvudsakligen inom mansdominerade yrken. I kvinnodominerade var skillnaden mindre och minst var den där man hade jämn balans mellan män och kvinnor.

Nu återstår frågan om varför man diskriminerar. Kan det vara så att arbetsgivare förutsätter att transpersoner behöver särskilda villkor, som privat toalett eller liknande? Vissa länder där man debatterar transrättigheter på ett hetsigare sätt än i Sverige, som USA och Storbritannien, har toalettfrågan i det närmaste varit en besatthet hos debattörerna. I Sverige har vi fler unisexbadrum, så det borde inte vara en faktor.

Kanske är förklaringen enklare än så. Kanske känner arbetsledning och rekryterare inga transpersoner och vet därför inte hur de ska förhålla sig till det. Kanske är det gammal vanlig rädsla för det okända. Det kan oavsett konstateras att även här fungerar den jämställda arbetsplatsen bäst och att mycket arbete mot diskriminering återstår.

Martina Jarminder

Opinion

Rekord i icke-försening

Opinion
Opinion

I juli slog tågen rekord. Rekordet var att de nästan inte kom för sent, eller kom mindre för sent än vanligt. 95 procent av tågen var högst fem minuter sena. Det beror på att folk inte åkte tåg. Det var glest mellan tåg och glest mellan resenärer, i bästa fall.

Min resa till en vän i Mellansverige skedde i ett mer än halvtomt tåg. När jag sökte lämpliga resor fanns få att välja på, eftersom man klokt nog passade på att utföra banarbete när ingen åkte tåg.

Vad kan vi lära oss av det? Tyvärr att det som krävs för att svensk tågtrafik ska fungera är att nästan ingen åker tåg. 2020 körde mindre än hälften så många snabba tåg som vanligt.

2016 låg Sverige sämst i Europa på punktlighet i tågtrafiken, 2017 var inte heller något vidare: då var vi trea från botten. Sverige har, eller har haft, det sämst underhållna järnvägsnätet i Europa. Av någon anledning har vi inte tyckt att det var ett problem. 2007 menade dåvarande finansminister Anders Borg att vi hade överinvesterat i järnvägen. Borg hade tvärfel att döma av var Sverige befinner sig 13 år senare.

Infrastrukturminister Thomas Eneroth säger att de glädjande siffrorna beror på investeringar man gjort i svensk järnväg. Det gör de inte. De beror på att ingen har åkt tåg. Men de skulle kunna bero på det, om man fortsätter satsa så att Sverige kommer i fatt andra europeiska länder och förhåller sig till hur efterfrågan på tågresande har ökat i takt med klimatmedvetenheten.

NÄSTA ARTIKEL