Debatt

Småskalig sjukvård

En bild på debattartikelsförfattaren Gilbert Tribo på en bro.
Gilbert Tribo
Debatt
Debatt Liberalerna har kämpat sedan 1970-talet för alla som vill ska ha rätt till en egen husläkare. Nu tar vi äntligen ett steg ditåt.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Ingen del av vårt land får vara trygghetsmässig sankmark, men idag är det ofta för svårt både att ge och att få sjukvård. I glest befolkade områden kan människor ha orimligt lång resväg till vården. På andra platser är primärvårdens börda så tung att distriktsläkarna knappt mäktar med. En läkare kan inte ha hur många patienter som helst utan att patientrelationen och arbetsglädjen sviktar.

Just nu behöver vården få fokusera på människor med covid-19 och andra akut livshotande tillstånd. Men när vardagen återvänder är det om möjligt ännu viktigare med reformer för god, trygg och hållbar vård. Vi är därför stolta och lättade över två viktiga steg längs den vägen.

Det första är läkaren som alla känner vid namn. Liberalerna har kämpat sedan 1970-talet för alla som vill ska ha rätt till en egen husläkare. Nu tar vi äntligen ett steg ditåt. Sjuka människor ska få en fast läkarkontakt som vet vilka de är och vad just de behöver. Genom Januariavtalet får Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram riktlinjer och råd om hur många listade patienter varje läkare bör ha, för att ha möjlighet att ge god och trygg vård. Det kommer att göra sköra patienter tryggare och göra primärvården till en betydligt bättre arbetsplats.

Den andra förbättringen är småskalig sjukvård utformad efter människor, istället för efter stora huskomplex. Ofta är vård i litet format mest hållbar, har bäst kvalitet och uppskattas allra mest av patienterna – därför behöver offentlig upphandling, valfrihet och regelverk utformas efter kreativa, omtänksamma eldsjälar. Husläkaren som alla känner vid namn måste bli verklighet på den lilla orten. Sjuksköterskan behöver få möjlighet att forma sitt team för att stötta andra. Nu tar Sverige ett viktigt steg på den vägen: genom Januariavtalet ska det bli enklare att bedriva småskalig vård på landsbygd och i glesbygd.

Vi är inte på långa vägar framme vid målet, men vi vet vart vi siktar: sjukvården ska inte formas efter vad som är bäst för systemet, utan efter oss människor. Sjukvården är ett grundläggande skydd som ger människor livschanser och en framtid. Den ska finnas var vi än väljer att bo. Arbetsvillkoren ska lyfta människor och ge arbetsglädje. Det måste bli en självklarhet över hela landet att engagerade personer kan ge god vård och omsorg, och lika självskrivet ska det vara att de kan trivas med sitt jobb.

Debatt

Investeringar för en grön återstart

org-398c16f5-adcc-47b1-8351-0c8767d0f12c.jpg
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

För att återstarta ekonomin efter coronakrisen kommer det att krävas stora offentliga investeringar. Genom att göra satsningar i industrins färdplaner för fossilfri konkurrenskraft kan vi bekämpa två kriser samtidigt.

Världen befinner sig i pandemins grepp och samtidigt som smittspridningen måste bromsas måste vi också hantera de ekonomiska konsekvenser som följer i coronavirusets spår. Regeringen har redan presenterat flera stödprogram och fler kommer sannolikt att behövas för att rädda företag från konkurser. Nästa steg är att få fart på ekonomin igen och motverka en lågkonjunktur. Besluten om hur pengarna ska satsas behöver tas redan nu.

Institutioner som Internationella valutafonden IMF och internationella energiorganet IEA lyfter nu fram möjligheten att använda dessa investeringar för att påskynda energiomställningen och EU-kommissionen vill öronmärka 25 procent av återhämtningspaketet på 750 miljarder euro till klimatåtgärder. Samma inställning visar stora delar av näringslivet i olika upprop både i Sverige och internationellt.

I Sverige har 21 olika branscher tagit fram färdplaner för fossilfri konkurrenskraft där de beskriver vad som krävs för att de ska kunna vara fossilfria eller klimatneutrala till år 2045. Statens roll är i första hand att minska risken för kapitalet genom till exempel tydliga klimat- och sektorsmål, ambitiösa klimatpolitiska styrmedel och fossilfria upphandlingar av till exempel vägar, järnvägar och elnät. Därutöver behövs direkta industristöd och olika former av lånegarantier för att underlätta färdplanernas genomförande.

Då analysen redan finns på plats kan investeringar göras på kort tid. Några av de investeringar som skulle bidra till att minska utsläppen och snabbt återstarta ekonomin är:

Ett starkare och mer robust elnät. Det gäller inte minst högspänningsledningar som är nödvändiga för bred elektrifiering och initiativ som till exempel utvecklingen av fossilfritt stål inom Hybritprojektet.

Stora elektrolysör-anläggningar för att få igång en storskalig produktion av grön vätgas vid olika industrianläggningar i Sverige.

Elledningar till de större europavägarna för laddstolpar och mobil laddning för tunga lastbilar.

Bioraffinaderier för att producera mer hållbara biodrivmedel och biogas.

Koldioxidinfångning och lagring av koldioxid (CCS).

Utbyggnad av järnvägen så att en större del av godstransportökningen kan läggas på järnväg.

Rätt utfört kan stimulansåtgärder för att återstarta ekonomin också vara en hävstång för att tidigarelägga transformativa investeringar för ett fossilfritt Sverige.

Svante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt Sverige

Debatt

Lågt stöd till barn i missbruksmiljöer

org-7f0beae7-5ebf-4774-a911-149be1f5b660.jpg
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

320 000 barn i Sverige har drabbats negativt av en förälders drickande under sin uppväxt. Trots det fick endast en procent av dem stöd av sin kommun under 2019. Lösningar finns och med rätt insatser kan fler barn upptäckas och få hjälp att må bra. Vad väntar vi på?

Sedan första januari är barnkonventionen lag i Sverige. Barns bästa ska komma i första hand. Även socialtjänstlagen är tydlig med att barnens behov ska stå i centrum och att de ska erbjudas stöd om de är anhöriga till någon med missbruk. Men tyvärr ser inte verkligheten ut så. I Sverige drabbas cirka 15 procent av alla barn, 320 000, negativt av en förälders drickande. I Junis rapport som släpptes i början av maj svarar kommunerna att endast 3244 barn fick stöd under förra året. Det är en enda procent!

Alkoholberoende är en sjukdom som kan drabba vem som helst och som påverkar individen själv negativt, men som också får stora konsekvenser för anhöriga. När en förälder inte mår bra påverkar det föräldraförmågan och i allra högsta grad barnen. Många barn i familjer med missbruk beskriver hur de blivit försummade, levt i en ständig kris och behövt sköta hem och syskon. Barnen har ofta inte fått utrymme att själva vara barn utan tvingats bli en ansvarstagande ”vuxen” alldeles för tidigt.

Barnorganisationen Junis har undersökt kommunernas stöd till barn i familjer med missbruk årligen sedan 2004. Årets rapport är ytterligare en bekräftelse på att barn som far illa i missbrukets kölvatten inte nås av samhällets stöd i tillräckligt hög grad. I nästan två decennier har andelen av barnen som får stöd av kommunerna varit under fem procent.

Barn i familjer med missbruk mår ofta dåligt nu, och är kraftigt överrepresenterade vad gäller exempelvis risk för att gå ut skolan utan fullständiga betyg och risk för att utsättas för våld och för sexuella övergrepp. De har också kraftigt ökad risk för framtida problem som ätstörningar, psykisk ohälsa, eget missbruk och självmord. Vad krävs för att samhället ska inse allvaret i denna situation och ta krafttag för att minska de utsatta barnens lidande? Vi vet ju att barn som upptäcks tidigt och får bra stöd kan gå stärkta ur en svår barndom.

I de rapporter Junis publicerat har vi lyft fram effektiva metoder för att upptäcka fler barn och goda exempel från stödverksamheter.

Nyckelord för dem som lyckas väl är kunskap, struktur, samarbete och lyssnande.

• Alla vuxna som möter barn, särskilt i förskola och skola, har kunskap om barn i familjer med missbruk.

• Det finns strukturer för att kunna upptäcka barn, till exempel att man ställer frågor till alla föräldrar på BVC, till alla elever vid hälsosamtal eller till alla vuxna som kommer till beroendevården.

• Olika verksamheter samarbetar, till exempel skola och socialtjänst samt psykiatri och stödgruppsverksamhet för barn.

• Vuxna lyssnar på barnen och ser dem som experter på den egna situationen.

Det funkar!

Tillsammans kan vi göra positiv skillnad för barn i familjer med missbruk!

Mona Örjes, förbundsordförande Junis

Jenny Bolting, ordförande Junis Skåne

Debatt

Gårdsförsäljning stärker den nära livsmedelsproduktionen

org-8a3c89aa-2e66-426d-ab14-f4689dc0f766.jpg
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Den pågående coronapandemin har visat att mycket som tagits för givet inte längre är det. Leveranserna slutar helt plötsligt att komma. Nu mer än tidigare är det tydligt att vi behöver en nära livsmedelsproduktion i hela Skåne.

En nära produktion av livsmedel ökar självförsörjningsgraden och därmed samhällets beredskap i kristider. Det är också bra för miljön med korta transporter, för att inte tala om den stora nyttan med att livsmedel produceras enligt svenska djur- och växtskyddsstandarder.

Men livsmedel är inte bara mat. Sverige har under det senaste decenniet fått se en kraftig ökning av små bryggerier och andra hantverksmässiga dryckesproducenter. En utveckling som vi i Centerpartiet är mycket glada över. Alla kvalitetslivsmedel är viktiga att värna och är en växande näring som utgörs av små bryggerier, destillerier och vinodlingar. Dessa dryckesproducenter är dessutom viktiga jobbskapare på framförallt mindre orter och landsbygden och är viktiga företag inom besöksnäringen.

För Centerpartiet är det angeläget att denna viktiga branschkunskap får stärkta möjligheter att verka och utvecklas samtidigt som möjligheten till ökad självförsörjningsgrad förbättras. Det kan ske på flera sätt och ett av dem är att – precis som det idag är tillåtet att sälja lokalt producerade ostar och korvar på en gård – tillåta att sälja egenproducerat öl och vin till gårdens besökare.

Gårdsförsäljning skulle vara en viktig satsning på närproducerade livsmedel. De folkhälsomässiga argument som förs fram mot gårdsförsäljning är viktiga men tar inte hänsyn till hur gårdsförsäljning är tänkt att ske och till vem. Gårdsförsäljning tar sitt sikte på den som bevistar en vingård eller ett bryggeri och i samband med besöket köper en hantverksmässig producerad dryck.

Centerpartiet vill kombinera gårdsförsäljning med att ha kvar Systembolaget. Det är också fullt möjligt. En sådan lösning finns redan i Finland, utan att EU-kommissionen har agerat. Med andra ord ligger det i linje med EU-lagstiftningen att ha kvar Systembolaget och samtidigt tillåta gårdsförsäljning. Genom en mindre fyrkantig lagstiftning skulle det vara möjligt att stärka besöksnäringen och skapa förutsättningar för fler jobb, företag och ökad självförsörjning.

För Centerpartiet är det självklart att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Det går att både främja närproducerade livsmedel och landsbygden, samtidigt som folkhälsan främjas.

Stina Larsson (C)

tjänstgörande ersättare, riksdagen

Anneli Kihlstrand (C)

ledamot, regionala utvecklingsnämnden

Debatt

Hållbar mat behövs

Arbetsklädd man vid stor potatishög.
Öka mängden ekologisk mat i kommuner och regioner, skriver debattörerna. Arkivbild.
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Den svenska självförsörjningsgraden har årtionde efter årtionde skalats ner. Vi är idag beroende av import av livsmedel, djurfoder, konstgödsel och drivmedel. Nu är tiden inne att vända den trenden. Miljöpartiet ser att ett robustare samhälle behöver byggas och att självförsörjningsgraden behöver öka.

Kommuner och regioner kan och bör bidra till en klimatsmart, hållbar, svensk livsmedelsproduktion. Det finns ett stort värde i att knyta ihop hela kedjan från jord till bord. Vi vill erbjuda barn, elever, äldre och vårdtagare, måltider baserade på näringsriktiga, ekologiska och lokalt producerade råvaror.

Vi förfasas över hur Region Skåne och flera skånska kommuner skär ned på ekologiska livsmedelsinköp. De försämrar därmed förutsättningarna för såväl lokala producenter som för arbetet med att uppnå miljö- och klimatmål. Det är definitivt ingen besparing vi ställer oss bakom. Särskilt inte i tider där det är påtagligt att den svenska livsmedelsförsörjningen behöver öka och där larm om klimatförändringar och hot mot den biologiska mångfalden avlöser varandra.

Den förändrade inköpspolitiken för livsmedel får flera konsekvenser. Den drar undan mattan för lantbrukare som investerat i hållbar produktion. Den dränerar den stolthet och yrkeskompetens som arbetats upp i kommunala och regionala kök. Konventionell livsmedelsproduktion är dessutom i högre grad än den ekologiska beroende av att importera djurfoder och konstgödsel.

Miljöpartiet ser en stor potential i det svenska ekologiska lantbruket. Här finns kunskaper om modern vallodling och hållbara växtföljder. Här finns teknik och redskap för att hantera ogräs utan kemikalier, smarta system för betesdrift och utevistelse för alla djur. Ska vi genom offentlig upphandling bidra till att öka Sveriges självförsörjningsgrad så ska vi göra det på ett hållbart sätt. Genom att efterfråga ekologiskt kan vi öka den biologiska mångfalden, stärka djurvälfärden och minska klimatpåverkan.

Kommuner och regionen behöver också lyfta blicken och ta ett helhetsgrepp kring måltiderna. Exempelvis sparar ett strategiskt arbete med minskat matsvinn inte bara på naturens resurser. Det ger också ett ekonomiskt utrymme att öka de ekologiska inköpen.

Att säsongsanpassa frukt och grönt och servera mer grövre grönsaker och rotfrukter ger samma effekt och blir dessutom mer näringsriktigt. Hållbara, långsiktiga förutsättningar för såväl offentliga verksamheter, matgästerna och näringslivet måste vara målsättningen.

Vi uppmanar därför Region Skåne och de skånska kommunerna att:

- Följa Sveriges klimat- och miljömål

- Öka de svekologiska livsmedelsinköpen

- Verka för att matsvinnet minimeras

- Öka det vegetariska utbudet av måltider

- Säsongsanpassa frukt- och grönsaksinköp

Angela Everbäck, gruppledare Miljöpartiet Vellinge

Maria Ivansson, gruppledare Miljöpartiet Skurup

Emil Samnegård, gruppledare Miljöpartiet Trelleborg

Debatt

Bra att sjukhusköken räddas

org-c386c7ed-6c1f-4a28-8923-cd653b55f9b2.jpg
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Nyligen presenterades hur och var patientmåltiderna i Region Skåne framöver kommer att tillagas. Vi i Centerpartiet ser det som en viktig politisk framgång att sjukhusköken i Hässleholm, Ystad och Ängelholm inte läggs ned. Dessutom byggs en helt ny anläggning i Kristianstad.

För oss är frågan betydelsefull av flera olika skäl. Vi är övertygade om att god, näringsriktig mat kan hjälpa människor med läkandet. Och vi tycker att det är viktigt att matlagningen sker på flera olika platser i Skåne.

Det nya beslutet innebär att ett nytt sätt att arbeta med maten byggs upp, en så kallad ”kallmatslina”. I korthet går det ut på att maten tillagas och läggs upp i speciella förpackningar, kyls, syret avlägsnas och sedan transporteras förpackningarna till sjukhusens avdelningar där maten värms. Det gör att maten ser godare ut och bibehåller mer av sin näring.

När servicenämnden fick göra ett studiebesök på Södersjukhusets (SÖS) kök i Stockholm förra året, blev vi riktigt imponerade av hur de arbetar med den här metoden. Duktiga kockar lagar och lägger upp maten som de vill att den ska serveras, eftersom man äter ”även med ögonen”. Det är viktigt särskilt för patienter, som ibland behöver hjälp att återfå sin lust för mat.

På varje förpackningslock står portionens namn, näringsinnehåll och ingredienser. Sedan värms maten på avdelningarna, när patienten själv vill äta. Genom att Södersjukhuset har haft så många olika standardmenyer att välja mellan, har specialkosten minskat från 30 procent till 3 procent av antalet portioner.

Kök som kan ta fram denna ”kallmatslina” kommer nu att byggas upp. Dels genom en ombyggnad av sjukhusköket i Ängelholm, dels i en helt ny byggnad i Kristianstad.

Varm mat kommer att fortsätta att lagas i Ängelholm, men också i Hässleholm och Ystad. För oss är detta en viktig politisk framgång.

Vi har mött starka krafter som vill centralisera sjukhusmaten och lägga hela produktionen på en plats. Vi tycker istället att det är viktigt att de mindre köken får fortsätta att utvecklas, eftersom de är populära både hos patienter och personal.

Dessutom är det av säkerhetsskäl viktigt att all mat inte produceras på ett ställe. Tänk om något, en smitta, en brand eller något annat, skulle utbryta där? Nu får vi istället flera kök som kan täcka upp för varandra. Vi lägger inte alla ägg i samma korg, utan sprider istället riskerna vilket gör måltidsmaten mindre sårbar.

Vi ser det som att hårt politiskt arbete nu har burit frukt, och vi centerpartister är väldigt glada att sjukhusköken räddas.

Annette Linander (C)

Regionråd och gruppledare Centerpartiet i Region Skåne

Mikael Stamming (C)

Ledamot servicenämnden i Region Skåne

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Kul fakta från casinovärlden

Casinobonusar Casinospel på nätet har blivit ett väldigt vanligt tidsfördriv för många svenskar.

Numera är det många av oss som kopplar av med slots och bordsspel, istället för att läsa en bok eller lösa ett korsord.

Det är inte svårt att förstå hur nätcasinospel blivit så populärt. Casinona lockar hela tiden med generösa bonuserbjudanden via tv och på våra nyhetssajter. Nu för tiden innehåller nästan varje reklamavbrott på tv lockande kampanjerbjudanden från olika casinosajter. Och det har dessutom blivit otroligt lätt att hitta lukrativa startpaket hos någon jämförelsesida för casino bonusar.

Men även om nätcasinospel är ett förhållandevis nytt fenomen, så har casinospel anor långt bak i tiden. Och precis som med alla andra industrier så finns det en del överraskande fakta du aldrig kunde ha gissat dig till. Här är lite kul fakta från casinovärlden.

Varför heter blackjack egentligen blackjack?

Blackjack är förmodligen ett av världens populäraste spel. Långt innan den här spelklassikern gick att spela på casinosajter fanns blackjack hos landbaserade casinon, i olika biljardhallar och till och med pizzerior. Men var kommer spelet ifrån egentligen?

Precis som de flesta andra populära bordsspel har det blackjack sina rötter i 1700-talets Frankrike. Här hette spelet till en början Vingt-et-un, som betyder tjugoett på franska. Det var inte förrän fransmännen förde med sig spelet till USA som Vinget-et-un fick ett nytt namn, och blev det spel det är idag.

Till en början blev blackjack nämligen inte särskilt populärt hos de landbaserade casinona i Las Vegas, och för att locka spelare ändrade casinona spelreglerna i Ving-et-un en smula.

Casinona i Las Vegas införde ett spel som gjorde det möjligt för spelare att vinna tio gånger insatsen, och för att vinna skulle spelare få en hand som bestod av spader ess och klöver, eller spader, knekt.

Det är alltså härifrån namnet blackjack kommer, och det är naturligtvis även därför den svarta knekten kommit att symbolisera spelet. Sedan spelet blev populärt i Las Vegas har blackjack blivit en casinofavorit hos både landbaserade casinon och casinon på nätet.

Från tuggummin till storvinster

De flesta källor verka ense om det är tack vare Charles Fey som vi kan spela slots. Charles Fey kan du läsa om på wikipedia, ifall du känner att du vill veta mer om denna amerikanske mekanikerns liv och historia.

Hur som helst spann Fey vidare på en prototyp från 1891, och gjorde den mindre avancerad. Resultatet blev den ikoniska spelautomaten Liberty Bell, som du kan se på museum i delstaten Nevada än idag.  Charles Fey gjorde två viktiga förändringar på prototypen och la grunden för dagens spelautomater - han satte in hjul i maskinen och bytte ut spelkorten mot symboler.

Vad som är lite lusigt är att Liberty Bell betalade ut vinster i tuggummi under en tid. Istället för spelkort visade hjulen nämligen symboler som föreställde tuggummin och frukter. När spelare fick tuggummi-symboler på hjulen vann de sedan ett paket tuggummi eller smågodis. Det här var ett sätt att kringgå det rådande spelförbudet, och ge spelare spänning trots att de inte fick spela för pengar. Det är också därför klassiska spelautomater kommit att kallas för ”fruktmaskiner”.

Världens mest ikoniska casino finns för att kungahuset satt i knipa

De flesta har nog hört talas om det beryktade Casino de Monte Carlo. Den här pampiga casinoanläggningen, belägen i hjärtat av Monaco, är på många sätt de landbaserade casinonas Rolls Royce. Åtminstone om vi ser till historia och prestige.

Casinot har figurerat i James Bond-filmer och besökts flitigt av många kändisar och kungafamiljer. Men visste du att casinot bara står där det står idag för att Prins Charles III av Monaco behövde få in pengar till statskassan?

Det var nämligen när Monacos kungafamilj satt i ekonomisk knipa som prinsen skickade bud efter bröderna Blanc. Om du inte hört talas om de här bröderna tidigare kan vi berätta att det är tack vare dem som roulett blivit så populärt som det är idag.

På den tiden hade bröderna Blanc nämligen gett sig av till Hamburg för att marknadsföra sin version av roulett. Men när Prins Charles skickade bud efter dem återvände de till Frankrike för att skapa världens största casino. På order av prinsen byggde bröderna det ikoniska Casino de Monte Carlo, och naturligtvis såg de till att europeisk roulett var casinots huvudattraktion. Resten är historia.

Debatt

Nämndemannasystemet ska utvecklas

STOCKHOLM 20200420I dag inleds rättegången mot två män, 23 och 30 år gamla i Säkerhetsdalen i Stockholms tingsrätt. De misstänks för mordet på en 18-årig kvinna sköts ihjäl i en lägenhet i Vällingby i västra Stockholm i augusti förra året.Foto: Jonas Ekströmer / TT kod 10030
Fotograf: Jonas Ekströmer/TT
Debatt
Debatt Nämndemännens Riksförbund (NRF) är en intresseorganisation som tillvaratar nämndemännens gemensamma intressen och består av 53 lokalföreningar spridda över hela landet. En av NRF:s främsta uppgifter är att inom ramen för det av regering och riksdag beslutade nämndemannasystemet, verka för att nämndemannasystemet ska utvecklas, inte avvecklas!

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

I dag fungerar nuvarande nämndemannasystem i allt väsentligt bra. Trots det finns det områden som måste få ökat fokus och utvecklas ytterligare. Senast dagens nämndemannasystem utreddes var 2017 (SOU 2017:85). Det finns således ett behov att utveckla och förbättra nämndemannasystemet för att bättre spegla dagens förutsättningar.

Ett sådant område är att bredda basen för rekryteringen av nya nämndemän. Ett annat utvecklingsområde är föryngring av nämndemannakåren. I dag är medelåldern 59,2 år. Tidigare var medelåldern 57,2 år.

NRF noterar vidare att det kort tid efter ett val så är det, relativt sett, flera nämndemän som entledigas och/eller nämndemän som själva väljer att lämna uppdraget. Detta beror sannolikt på dålig information vid rekrytering om vad uppdraget innebär, dåliga arbetsvillkor, låga arvoden och dåliga ersättningsvillkor. NRF har genom förhandlingar med Domstolsverket ett flertal gånger försökt få stöd för nämndemännens arbetsvillkor, utan att få gehör. Regeringen bör därför skyndsamt agera i denna mycket viktiga fråga.

Att vara nämndeman är ett svårt, viktigt och ansvarsfullt uppdrag. I det svenska rättsystemet gäller principen; ”hellre fria än fälla”. När den dömande nämnden inte är enig i ett domslut, kan det innebära att två av nämndemännen vill fria i skuldfrågan (nämndemannadom). Vid dessa sällsynta domar ställs det stora krav på de dömande nämndemännens mod och integritet att våga stå upp för vad hen menar är den korrekta domen. Självfallet skall domen vara inom lagens ramar. I annat fall har juristdomaren och/eller nämndemännen gjort fel. I samband med rättens överläggning är det juristdomarens ansvar att inför nämnden redogöra för vad lagen säger. Det är relativt sällan nämndemännen röstar emot juristdomaren. I endast drygt en procent av alla tingsrättsdomar är utfallet så kallade nämndemannadomar. Dessa domar överklagas regelmässigt till högre instans som fastställer drygt 30 procent av domarna.

Tyvärr framförs det ibland i debatten att hela nämndemannasystemet borde avskaffas. Emellertid konstateras i flera statliga utredningar att nämndemannasystemets fördelar överväger dess nackdelar och att nämndemännen bidrar högst väsentligt till Sveriges oberoende domstolar.

NRF ställer sig bakom kraven på att nämndemannasystemet bör reformeras, men då i betydelsen att nämndemannasystemet ska utvecklas. Förbättringsområdena ligger främst inom frågor som rör breddad rekrytering, fördjupad/förlängd utbildning, ökade arvoden och förbättrade ersättningar. Tillsammans måste vi våga, värna och utveckla nämndemannasystemet.

Linda von Beetzen

Debatt

Propaganda är inte folkbildning

Debatt
Debatt Offentligt finansierad utbildning ska inte vara politiskt färgad, och att det är tillåtet förändrar inte att det är djupt olämpligt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Rektor Henning Süssner Rubin och ordförande Mikael Persson menar i sin replik 27/4 att de invändningar som riktas mot Kvarnby folkhögskolas verksamhet härrör från slarv på vår sida. Tyvärr lyckas inte Süssner, med bakgrund i kommunistpartiet i DDR, och Persson, politisk sekreterare för Vänsterpartiet, visa på mycket mer än hur öppet och obesvärat Kvarnby frångår alla idéer om balans i sin offentligt finansierade utbildning.

Folkbildning, anser företrädarna, är ett ord man kan dölja precis vad som helst bakom. Ägnar man sig åt sådan behöver man inte ens låtsas eftersträva opartiskhet. Utbildningen är frivillig att vara med i menar de — men knappast frivillig för medborgaren att betala för, konstaterar vi. Folkbildning eller inte, är vår kritik spikrak. Offentligt finansierad utbildning ska inte vara politiskt färgad, och att det är tillåtet i detta fall förändrar inte att det är djupt olämpligt.

Det är ingen slump att företrädarna tar upp att det finns många folkhögskolor med politiska perspektiv. De står nämligen allihop till vänster. Det ständiga missbruket av ”folkbildning” som fikonlöv för vänsterpolitisk verksamhet berördes därför redan i vår förra artikel. Den breda borgerligheten har alltid varit av åsikten som vi förfäktar — utbildning under statens flagg ska inte nyttjas i politiska syften. Det är oansvarigt, oseriöst och att lura skattebetalare.

Medborgarskolan är ett intressant exempel på vår poäng. Det stämmer att FMSF, som är partipolitiskt oberoende, var med och grundade denna med syftet att sprida bildning. Detta långt innan det fanns statliga bidragsfloder att vaska i. Att denna skola någonsin skulle förvandlas till politiskt propagandaorgan är oss fullständigt främmande. Den ska givetvis vara ett hem för många perspektiv och seriös bildning, tvärtemot Kvarnby.

Avslutningsvis verkar skolans företrädare ducka för frågan att de erbjuder en vänsterpartistisk sommarkurs, det vill säga ren partiverksamhet, under förevändning att det rör sig om offentligt utbildning. Det stämmer att Kvarnby är en ekonomisk förening, skapad på initiativ av Vänsterpartiet men nu driven av partiet tillsammans med syndikalister, kommunister, Ung vänster och många andra föreningar. Skolan följer med all säkerhet de regelverk som finns, men det döljer inte det faktum att man på skattebetalarens bekostnad satt upp en propagandainstitution.

Våra medlemmar läser med stor sannolikhet Ayn Rand eller bibeln i sommar. Detta på eget initiativ, utan skattemedel och statliga myndigheter. Fritt och frivilligt, som folkbildning ska vara.

Adam Danieli

Debatt

Folkrörelse utan folkmassor

En bild på Nooshi Dadgostar utanför riksdagshuset.
Nooshi Dadgostar (V) fotograferad utanför riksdagshuset. Foto Henrik Montgomery
Fotograf: Henrik Montgomery/TT
Debatt
Debatt Våren 2020 går det inte att fira 1:a maj som vanligt med långa demonstrationståg och torgtal. Covid-19 gör det omöjligt att fysiskt samlas på klassiskt manér.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Samtidigt växer kören av kritiska röster i debatten kring epidemin, röster som vill se ett mer jämlikt samhälle med starkare välfärd och mindre otrygghet. I Vänsterpartiet går vi samman i digitala kampanjer, hänger ut röda vimplar och spelar musik från hemmaplan. På arbetarrörelsens internationella dag ställer vi krav på säkrare jobb och bostäder som folk har råd med, utan att trängas!

Ett ämne som visat sig allt mer frekvent i tidningsrubrikerna är bostadsfrågan. Trångboddhet förvärrar spridningen av virus och alla har inte möjlighet att isolera sig. En stor del av befolkningen måste åka kollektivt för att ta sig till sitt jobb, ett jobb som inte går att utföra hemifrån. Vilken klass du tillhör kan också påverka hur stora risker du tvingas ta.

Trångboddheten är ett problem, och i Skåne stiger den. Trots att vi levt i högkonjunktur har den åldersgrupp som borde kunna etablera sig på bostadsmarknaden, människor mellan 26-35, inte gynnats. Bostadspriserna har stigit men inte lönerna för de som tjänar minst. Den grupp som flyttat mest är därför inte den unga, nyetablerade, utan de mellan 46-65 med högre inkomster och råd att köpa dyrare bostadsrätter.

I en nyutkommen rapport har man tittat på vad det är som hindrar skånska hushåll som inte kan få en bostad som uppfyller deras behov. Rapporten pekar på att det är viktigt att det finns hyres- och bostadsrätter där människor kan bo och etablera sig för att de senare ska kunna flytta till ett mindre hus om önskan finns. Många upplever behov av att flytta när familjen växer och det tillkommer barn i hushållet. Det blir det svårare och svårare att göra.

Trångboddheten har ökat – i Malmö har den fördubblats sedan 2008, högre än i både Stockholm och Göteborg. Man räknar nu med att det finns 30 000 trångbodda hushåll i Skåne. Där tillkommer också upp emot 20 000 ofrivilligt hemmaboende unga vuxna.

Den största gruppen som inte har råd att flytta är barnfamiljer som varken har råd med en mer nyproducerad hyreslägenhet, bostadslägenhet eller fristående hus. I gruppen som inte har ett jobb finns det nästan inga hushåll som kan efterfråga en lämpligare bostad även om behoven finns.

Utsattheten på den skånska bostadsmarknaden slår inte jämt. Det är fler människor som är födda utanför Sverige som är trångbodda och inte har råd med en lämplig bostad än vad det är som är trångbodda och födda i Sverige.

Utredningen betonar att den inte är tänkt att lägga fram bostadspolitiska förslag, men pekar ändå på möjligheten att stötta trångbodda låginkomsttagargrupper med ökade bostadsbidrag. Istället går regeringen nu, mitt under epidemin, framåt med borgerliga förslag om marknadshyror. Bostäderna kommer alltså att bli dyrare och företagen tjäna mer på att producera nya, dyrare bostäder. Det kommer att leda till en uppdelning av bostadsmarknaden: det byggs för de äldre med stark ekonomi, inte för de yngre med lägre inkomst och behov av att flytta.

Det är inte det samhället vi i Vänsterpartiet vill ha. Under en kris blir mycket synligt – vilka som tvingas arbeta och för vilken lön, vilka som blir uppsagda på dagen. Vilka som riskerar att sprida smitta till sina anhöriga för att ens livssituation inte tillåter några avstånd eller att jobba hemma i mysbyxor.

För vilka det största problemet inte är att sommarens semesterresa kanske måste skjutas på, utan att den här månadshyran kanske inte kommer kunna betalas.

Årets 1:a maj kommer att bli annorlunda. Människor kommer inte att samlas på torgen för att fira vunna segrar och kraftsamla inför kommande politiska strider. Istället samlas vi i en känsla av delad sympati för alla de som drabbas av krisen och i en oböjlig vilja att bygga om och bygga rätt det samhälle den drabbar – för en stark välfärd och rätten till boende efter behov.

Nooshi Dadgostar, vice partiledare Vänsterpartiet

Sara Svensson, regionråd Vänsterpartiet Skåne

Emma-Lina Johansson, kommunalråd Vänsterpartiet Malmö

Mikael Persson, gruppledare Vänsterpartiet Kristianstad

Helena Falk, gruppledare Vänsterpartiet Lund

Ingrid Mattiasson Saarinen, gruppledare Vänsterpartiet Helsingborg

NÄSTA ARTIKEL