Debatt

Vänsterpropaganda

En bild på på tegelbyggnaden som innehåller Kvarnby folkhögskola i Malmö
Foto: Björn Lindgren/TT
Debatt
Opinion Vänsterpartiet har inte varit blyga i att utnyttja de enorma anslag som staten spenderar på utbildning.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Söktrycket till årets sommarkurser och höstterminen slår alla rekord. I coronakrisens Sverige är det fler än någonsin som vill förkovra eller skola om sig. Utbudet av kurser är nästan obegränsat, och bland IT-kurser, vårdutbildningar och filosofiseminarium hittar man också vänsterpartism.

Partiets egna folkhögskola, Kvarnby folkhögskola i Malmö, sticker inte under stol med att man på det offentligas bekostnad förmedlar vänsterbudskapet i sin utbildning och att man drivs av partiets egna organisationer. Vi är vänsterns skola!, lyder sloganen, och på lektionstid erbjuds bland annat “politiska kurser” med vänsterbudskap. Det offentliga, i form av både kommun och stat, spenderar sammanlagt över 20 miljoner kronor av olika utbildningsanslag varje år på att driva denna Vänsterpartiets egna skola. Över sommaren kan man, försörjd av staten och på statens bekostnad, läsa gymnasiekursen Vänsterns sommarakademi, och få lära sig om partiet och dess frågor på skoltid. För utbildningens innehåll står Vänsterpartiet med studentförbund. Allt detta under förevändningen att det skulle röra sig om gymnasial utbildning. Det är absurt att skattemedel går till att finansiera uppenbart politiskt verksamhet – ja, ren propaganda – förklädd till utbildning.

Att arbetarrörelsen och övriga vänstern länge försökt beskriva sin kampanjverksamhet som utbildning är inget nytt. Det enorma bidragssystemet som de svenska studieförbunden lever på är i hög grad utformat för att kunna användas för politisk färgad verksamhet. Att skamlöst hävda att vänsteraktivism utgör seriös gymnasial utbildning är dock att ta det hela till en helt ny nivå. Få användningar av skattemedel är lika uppenbart olämpliga. Unga i Sverige ska erbjudas god utbildning, inte partipropaganda.

En grundbult i ett fritt och öppet samhälle är att offentlig utbildning, på såväl grundläggande som högre nivå, bejakar diskussion och inte är politiskt vinklad. Att låta olika röster komma till tals och att nås av flera perspektiv på olika frågor är det minsta man kan kräva. Utbildning vars mål är att vissa åsikter ska befästas för tankarna till betydligt mindre demokratiska länder, som Vänsterpartiet förhoppningsvis inte längre sympatiserar med. Politiska partier är inte lämpliga huvudmän för offentligt finansierade skolor, och att strypa all sådan finansiering till vinklad utbildning utgör ett grundläggande utbildningspolitiskt renhållningsarbete.

De politiska partierna får redan i dag stora offentliga anslag till sin verksamhet. Partistöd, offentligt finansierade tjänstemän och tillgång till olika utredningsorgan är några exempel. Tillsammans med medlemsavgifterna kan utbildningar av detta slag anordnas och finansieras. Att sprida sitt budskap, utbilda sina medlemmar och möjliggöra för diskussion om politiska förslag och idéer tillhör alla partiers dagliga verksamhet, och utgör just partiverksamhet. Inte offentlig sådan. Resultatet får sedan prövas på idéernas marknad – i medier och slutligen på valdagen – utan att staten givit någon företräde.

Att använda offentliga utbildningsanslag, pengar som avkrävs varje medborgare i just detta syfte, i sin opinionsbildning är inte bara fräckt, det är direkt ovärdigt ett riksdagsparti. Vänsterpartiet bör sluta blåsa skattebetalarna på 20 miljoner årligen genom sin folkhögskola, och för Malmös politiker är det hög tid att ställa upp grundläggande krav på den som tar emot utbildningspengar – politisk propaganda duger inte som offentlig utbildning.

Adam Danieli, Viceordförande, Fria Moderata Studentförbundet

Christopher Ogesjö, Ordförande, Studentföreningen Ateneum

Debatt

Öka ekomaten

Debatt
Opinion

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

En ökad andel ekologiskt odlade livsmedel är nödvändigt för att möta de enorma klimat- och miljöutmaningar vi står inför. Kommunpolitiker i Skåne har stora möjligheter att bidra genom att ställa krav på ekologisk mat i förskolor, skolor och äldreomsorg.

Kommuner som prioriterar ekologisk mat har medborgarna med sig. Två av tre svenskar vill att kommunerna ska ställa krav på ekologiska livsmedel i de egna verksamheterna, enligt en Sifoundersökning som KRAV beställt. Bland anställda i offentlig sektor är andelen hela åtta av tio.

När svenska bönder producerar ekologiska livsmedel väljer de bort kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. I stället används naturlig gödsel och odlingsmetoder som minskar utsläppen av växthusgaser. Det ger en bördigare jord och ökad biologisk mångfald.

Regeringen har satt upp målet att 60 procent av all mat som serveras i offentlig sektor ska vara ekologisk senast 2030. Men förra året vara bara 39 procent av den offentligt upphandlade maten ekologisk.

I Skåne är andelen 43 procent, så det är långt kvar till regeringens mål. Variationen i landet är stor, och de kommuner som ligger längst fram visar att målet är fullt uppnåeligt. Lund, Malmö och Örebro ligger alla redan över 65 procent. Samtidigt ligger några kommuner fortfarande under 10 procent, enligt en kartläggning av Ekomatcentrum.

Kommuner som har en tydlig strategi för inköp av ekologisk mat tenderar att köpa mer svenska råvaror. Det innebär minskade transporter och lägre utsläpp, samtidigt som det gynnar svensk livsmedelsproduktion.

Måltiderna i skolorna kan fylla en viktig funktion för att öka intresset för hållbara livsmedel och för att äta hälsosamt. Ökad kunskap om sambandet mellan mat, hälsa, klimat och miljö kan ge mer kvalitetsmedvetna konsumenter, bättre matvanor och bidra till ett långsiktigt hållbart svenskt jordbruk.

I Sverige serveras varje dag cirka 3 miljoner måltider i vård, skola och äldreomsorg. Det är viktigt att den maten är både hälsosam och producerad utan naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel.

Livsmedelsproduktionen spelar en avgörande roll för att lösa de globala utmaningar som klimatkrisen, minskad artrikedom och spridning av miljögifter utgör. Svenska folket förväntar sig att politikerna tar sitt ansvar. Det är dags för alla kommuner i Skåne att ställa högre krav på ekologisk mat i förskolor, skolor och äldreomsorgen – för barnens, de äldres och miljöns skull.

Anita Falkenek,

vd på KRAV

Debatt

Vi satsar på mindre sjukhus

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Alla Skånes tio sjukhus är livsviktiga. De kompletterar varandra och skapar ett nät med nära sjukhusvård i hela Skåne. För Centerpartiet är det självklart att alla sjukhus behövs; för utan de små sjukhusen försvåras arbetet om att flytta vården än närmare skåningen.

Vi centerpartister vet att satsningar på de mindre sjukhusen är en förutsättning för att klara omställningen till en nära vård. En viktig del i den omställningen är något som kallas nivåstrukturering och handlar om att koncentrera de mest avancerade ingreppen till enskilda sjukhus. Samtidigt är en annan del av omställningen att mer av den planerade vården ska kunna göras utanför sjukhuset. Med hela omställningen och inte minst genom nivåstruktureringen kommer de mindre sjukhusen att kunna specialisera och profilera sig inom den avancerade vården; till exempel ortopedi i Hässleholm.

Men mer vård ska också utföras i primärvården och den kommunala omsorgen. Utvecklingen går snabbt framåt och de operationer som för tio år sedan krävde att man låg inne på sjukhuset i flera dagar kan nu göras på förmiddagen, med hemgång lagom till lunch. Vissa behandlingar som idag sker på sjukhus kommer med all sannolikhet att kunna göras på vårdcentralen om tio år. Med sjukhus i hela Skåne kan lokala samarbeten med kommunerna och vårdcentralerna etableras. Då blir det som kallas närsjukvårdsuppdrag på riktigt.

Genom att utnyttja kapaciteten på de mindre sjukhusen kan vi dessutom avlasta de större akutsjukhusen. Det är en viktig kugge i arbetet för att komma tillrätta med vårdköerna som finns i Skåne. Vi ser att de mindre sjukhusen, som ofta har ledig kapacitet, skulle kunna ta över ansvar för många av de vanligt förekommande operationerna. Då skulle de mindre sjukhusen få genomföra fler operationer och de skånska patienterna skulle få en bättre vårdkvalitet samtidigt som köerna kortas.

Därför är det viktigt att de små sjukhusen får del av satsningarna på sjukvården. I den budget som Centerpartiet tillsammans med Allians för Skåne har presenterat satsar vi extra på Skånes minsta sjukhus: med en ny permanent sterilcentral på Lasarettet i Landskrona. Idag är sterilcentralen i Landskrona en tillfällig modul utanför sjukhuset och det tillfälliga bygglovet går snart ut. Det funkar inte om vi menar allvar med en nära vård för skåningen. Med denna satsning gör vi det tydligt att alla sjukhus behövs, speciellt de minsta. Centerpartiet ser alla sjukhusens potential. För oss är det självklart: med sjukhus i hela Skåne, blir det lite enklare att bo och verka i just hela Skåne.

Annette Linander (C)

regionråd och gruppledare

Lennart Pettersson (C)

vice ordförande, regionfullmäktige

Ann Hörnebrant-Sturesson (C)

ledamot, primärvårdsnämnden

Debatt

Värna det kommunala vetot

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Regeringen är desperat. När Sverige tvingas att elda olja mitt i sommaren har något gått riktigt fel i energipolitiken. Genom att successivt avveckla planerbara energikällor som kärnkraft och ersätta dem med väderberoende källor som vind- och solkraft, skapas ett opålitligt system som leder till högre priser och mer utsläpp. Där är vi nu. Nu kommer nästa steg. För att släta över bristerna i regeringens symbolpolitik vill man nu i ren desperation påtvinga kommuner byggandet av än fler vindkraftverk. Kommuninvånarna ska omyndigförklaras och de ska inte längre få vara med och bestämma över sin egen mark. Regeringens nya miljö- och energipolitik är auktoritär och djupt skadlig för Sverige.

Vid etablering av större tillståndspliktiga vindkraftverk finns det idag krav på att etableringen aktivt måste tillstyrkas i den aktuella kommunen, även kallat för det kommunala vetot. Detta har inneburit att det definitiva beslutet kring stora vindkraftsetableringar har fattats så nära medborgarna som möjligt, vilket är angeläget ur ett demokratiskt perspektiv. Men nyligen aviserade regeringen att man nu vill avskaffa det kommunala vetot och att förslaget nu ska snabbutredas. Något som Sverigedemokraterna vänder sig starkt emot.

Vid etablering av miljöfarlig verksamhet, såsom vindkraftverk utgör, har kommunerna idag ett direkt inflytande över etableringen genom det kommunala vetot. Man bör även komma ihåg att innan de nya bestämmelserna infördes 2009, prövades uppförandet av vindkraftverk enligt plan- och bygglagen samt miljöbalken. När förenklingar genomfördes och dubbelprövningen avskaffades, infördes just det kommunala vetot för att ett kommunalt inflytande skulle kvarstå och med syftet att det uttryckligen inte skulle minska.

Uppförande av stora vindkraftverk för med sig betydande lokala konsekvenser såsom fördärvade natur- och kulturvärden, estetiska samt landskapsbildsmässiga värden. Ofta annekterar man också mark som kan komma i konflikt med framtida markanvändningsintressen. Många av de som har oturen att ha bostadsfastigheter på fel ställe när vindkraftverken byggs upp kan dessutom drabbas av oljud och solreflexer.

Sverigedemokraterna anser att det kommunala självbestämmandet är angeläget att värna om och att det är de lokala politikerna – och i förlängningen kommunernas invånare - som är bäst lämpade att fatta beslut i frågan. Vi vänder oss därför starkt mot regeringens ingång att slopa det kommunala vetot och därmed minska det demokratiska inflytandet. Regeringens auktoritära miljö- och energipolitik leder till högre priser, större osäkerhet i elnäten samt högre utsläpp när vi tvingas elda olja och importera smutsig kol när vinden inte blåser.

Mattias Bäckström Johansson (SD)

Energipolitisk talesperson

Magnus Olsson (SD)

Oppositionsråd Malmö

Debatt

Regnbågsflagga för allas lika värde

Debatt
Opinion

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

I rådande samhällsklimat är det lätt att glömma att det är många som är för hbtqi-personers rättigheter. Att de flesta faktiskt är det. De flesta tycker att du ska få vara den du är och älska den du vill.

Det blev extra tydligt i veckan när Sverigedemokraterna som styr i Hörby kommun ville att kommunen skulle sluta flagga med regnbågsflaggan. Moderaterna i Hörby ställde sig bakom förslaget. Det blev ett herrans liv. Människor protesterade utanför kommunhuset och kyrkan mitt emot hissade sin regnbågsflagga. Hörby kommuns instagramflöde fylldes med regnbågsflaggor. Öppna Moderater skrev ett Facebookinlägg där de bad Moderaterna i Hörby att tänka om, vilket de sedan gjorde. Nu verkar inte förslaget gå igenom, tack vare alla högljudda protester.

Sverigedemokraterna är en liten men högljudd minoritet. I vissa kommuner har de stor makt, makt som de använder för att motverka hbtqi-personers rättigheter. Det handlar om så mycket mer än flaggan.

Sverigedemokraterna på lokal och regional nivå är ett parti som genomgående motverkar hbtqi-rättigheter. Deras hjärtefrågor verkar vara att strypa alla bidrag till hbtqi-föreningar och mötesplatser. De vill att Pridefestivaler inte ska få kommunalt stöd och de vill sluta vidareutbilda anställda i hbtqi-frågor. Och så vill de inte att regnbågsflaggan ska pryda himlen med sitt budskap om mångfald, frihet och lika rättigheter.

Vad ligger bakom motståndet till regnbågsflaggan? Sverigedemokraterna och andra högerpopulister ser hbtqi-personers rättigheter som en ideologi som ska bekämpas. Regnbågsflaggan blir symbolen för den ideologin. Högerextrema tycker att flaggan symboliserar en ideologi som förstör nationen och kärnfamiljen. När nazister attackerar RFSLs lokala avdelningar och pridefiranden så är regnbågsflaggan ofta vandaliserad, inte sällan bränd. Genom att se regnbågsflaggan som en symbol för en ideologi så kan man ducka för att det handlar om mänskliga rättigheter. Det är så de styrande har lyckats att dra tillbaka rättigheter för hbtqi-personer i exempelvis Polen och Ungern.

Politiker från andra partier som går med på Sverigedemokraternas förslag behöver ställa sig frågan om ni vill bekämpa hbtqi-organisering, hbtqi-personers rättigheter och regnbågsflaggan. För det är det som händer när ni röstar ner våra flaggor.

Vi är glada att politiker som först tänkt rösta för ett liknande förslag kan ändra sig och tänka om. Vi är glada att de inte låter en liten hatfull minoritet sätta agendan och obehindrat motverka hbtqi-personers rättigheter och förhindra att flagga med en symbol för alla människors lika värde. Vi är också otroligt glada över allt det stöd som vanliga människor visar i protest mot dessa hatiska förslag.

Deidre Palacios

Förbundsordförande RFSL

Debatt

Vad händer när krisen klingat av?

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Svensk vård och omsorg genomgick under våren ett stålbad: att få verksamheter att fungera under Sveriges största pandemi på 50 år. Utan tidigare erfarenhet och trots de utmaningar som dessa verksamheter ställdes inför, anser åtta av tio chefer i Skåne att krisen sköttes bra eller mycket bra. Samtliga chefer oavsett arbetsområde, från första linjens chefer hela vägen till de högsta cheferna i länet, är positiva till hur krisen leddes. Visserligen är de högre cheferna något mer positiva till krisledarskapet på den egna arbetsplatsen. Men det starka stöd i samma fråga som även första linjens chefer ger visar att såväl den som blir ledd som den som leder anser att krisledarskapet fungerar väl. Detta visar en undersökning genomförd i maj, bland nära 3 000 vård- och omsorgschefer varav 463 i Skåne län.

Även om etiska dilemman är en naturlig del av chefskapet i vård och omsorg intensifieras de under en pandemi. Svåra etiska gränsdragningar som prioriteringar inom intensivvården, fördelning av skyddsutrustning och genomförandet av avsked i livets slutskede behövde hanteras. Trots det anser så få som en av tio chefer att stödet i etiska dilemman under våren var sämre än före krisen.

Visst finns det utrymme för viktiga förbättringar för framtiden. Enligt cheferna gäller det främst information (kanaler, frekvens och kvalitet) och tydlighet relaterat till information, ansvar, beslut, riktlinjer och liknande.

Men det är svårt att tolka svaren i denna undersökning på annat sätt än att vård och omsorg i Skåne har väl fungerande chefer med vård- och omsorgspersonal runt om i länet som vill och kan ta ansvar även i den mest krävande av situationer.

Det är självklart för denna kvinnodominerade sektor att sätta lojalitet och professionalitet främst i krisen. Men vad händer sedan? Vad händer med de som sades vara samhällets hjältar när krisen klingat av?

Det som behövs är tillräckligt med resurser. I vården och omsorgen hittar vi de allra största personalgrupperna per chef, de lägsta lönerna och de sämsta arbetsvillkoren för chefer.

För hälften av alla chefer, oavsett typ av vård eller omsorg, är de två främsta utmaningarna: att ha ork efter en så krävande period och tid att arbeta strategiskt igen.

Totalt i landet behövs över en halv miljon medarbetare fram till år 2026. Men trots att den offentligfinansierade välfärden redan före krisen stod inför enorma utmaningar när det gäller kompetensförsörjning ligger tunga besparingskrav på verksamheterna.

Det är dags att det svenska samhället slutar utnyttja kvinnors välvilja och lojalitet till sjuka och gamla och att våra folkvalda politiker tar sitt ansvar.

Vård och omsorg behöver fler, inte färre medarbetare.

Jenny Wibacke,

ordförande i LiVO och områdeschef på Skånes Universitetssjukhus

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Kasinohai.com

Kommer casino att fortsätta vara lika populärt?

kasionhai.com Under de senaste åren har casinobranschen tagit enorma steg framåt när det kommer till teknologisk utveckling. I och med dessa framsteg har det också kommit att bli alltmer populärt att spela casinospel hos casinon online.

Den största förändringen som har skett under de senaste åren är kryptovalutornas framfart och att de idag är accepterade betalningsmedel hos många onlinecasinon. Idag tror många att 2020 och de kommande åren också kommer att innehålla ett antal stora förändringar för casinobranschen. Fortsätt läsa om de områden som vi ser som viktiga tendenser under de kommande åren.

Kryptovalutorna kommer att öka sin närvaro i casinovärlden

Kryptovalutorna kommer att fortsätta att dominera casinobranschen då fler och fler spelbolag accepterar kryptovalutor för varje år som går. Från insättningar, uttag och spel med Bitcoin och andra digitala valutor, många tycker om och föredrar dessa transaktioner på grund av säkerheten och anonymiteten. Traditionella betalningar kommer fortfarande att vara ett populärt alternativ för de största spelbolagen, men kryptovalutorna byter nu långsamt ut dessa gamla metoder eftersom många helt enkelt föredrar att vara anonyma och att inte kunna spåras med något så känsligt som spel på casino och betting. Därutöver gör den ökade säkerheten med krypto att spelarna känner sig mer bekväma eftersom risken för identitetsstöld och hacking minimeras. Krypto har därmed vuxit till att bli det främsta och föredragna valet för många spelare och det kommer att fortsätta att vara det under de kommande åren. På kasinohai.com Netticasinot kan du läsa mer om vilka som är de bästa onlinecasinon att spela hos.

Tillgång till begränsade spelområden

Eftersom krypto förde anonymiteten till casinovärlden och det praktiskt taget inte är spårbart då människor inte kopplar sin personliga information till den här digitala valutan, har detta gjort det möjligt för många spelare från hela världen att få tillgång till och spela i onlinespel på platser som ursprungligen var begränsade och förbjudna. Det är ganska enkelt att tänka sig att det har skett en ökning av casinospel online i länder där det är förbjudet med landbaserade casinon tack vare kryptovalutornas framfart. Denna växande efterfrågan kommer att fortsätta att öka under de närmaste åren när onlinecasinon växer och marknadsför sig och expanderar till dessa områden.

Spelarnas vanor förändras snabbt

Då varje person har en mobil enhet har både mobilt och socialt spel en enorm inverkan på spelvärlden online. Det har skett en väldigt stor ökning i människors vilja att använda sin telefon för att spela på casinospel och andra liknande spel. Som ett resultat av det har det skett en väldigt stor ökning i spel som är gratis att spela över hela världen. Även om dessa gratisspel inte ger direkta vinster och inkomster och ses som mer som underhållning, kan intäkter fortfarande göras på andra sätt. Ofta betalar casinospelare en liten avgift för att uppgradera sitt favoritspel för att få åtkomst till vissa speciella funktioner. De är också ofta villiga att betala ett minimibelopp när de köper olika typer av virtuella erbjudanden och spelprodukter för att förbättra deras spelupplevelse. Detta visar att människor är villiga att spendera på pengar underhållning, och att till och med något som anses vara gratis inte alltid är helt gratis. Casinonoperatörer arbetar hårt för att utnyttja denna information till sin fördel eftersom dessa spelare är potentiella kunder och de har styrka i antal, vilket betyder att de kan öka sina intäkter rejält om de lyckas ta sig in på denna marknad.

Fler live dealers

Det visar sig att spelare föredrar onlinecasinon som har ett realistiskt live casino. De tycker om att spela med en engagerande ”verklig, levande” dealer, vilket är det främsta skälet till att de startade med denna spelvana, samtidigt som de aldrig behöver lämna sitt hem. Därför använder fler onlinecasinon denna information för att locka fler kunder till sina casinon. Man kan även se en förändring i hur landbaserade casinon jobbar med sina dealers. Till exempel är användningen av dynamiska, livliga dealers i spel som Blackjack och Baccarat populära hos onlinekasinon och många landbaserade casinon anstränger sig för att erbjuda engagerande dealers på casinogolvet. Ända sedan casinobranschen startade har spelarna alltid dragits till charmiga och snabbtänkta dealers. Det är helt enkelt något med denna mänskliga interaktion som gör det frestande för människor att spela mer och stanna längre. Med avancerad teknik ser dealers verkliga och lika engagerande ut online.

Landbaserade casinon på nedgång

Landbaserade casinon känner stressen från sina konkurrenter online och står inför en snabb nedgång med tanke den senaste tidens popularitet för casinosidor online. Det har skett en minskning i intäkterna under det senaste året, särskilt eftersom människor måste anstränga sig för att ta sig till till ett landbaserat casino. Dessa casinon kan ofta ligga långt bort ifrån många spelare. Det finns till exempel bara fyra stycken i hela Sverige. Detta innebär att människor måste spendera mycket pengar för att ta sig till dessa landbaserade casinon. Mängden pengar och tid som slösas bort innan en kund ens kan spela ett casinospel är redan för högt innan han eller hon ens har kommit fram till det faktiska casinot.

Debatt

Öka tempot i ekonomin

Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Sverigedemokraternas höstbudget är en investering i trygghet och tillväxt. Genom att stimulera köpkraft, jobbskapande och tillväxt läggs grunden för snabb ekonomisk återhämtning. Så ser en trygghetsskapande tillväxtpolitik ut - på riktigt.

I tider av ekonomisk kris krävs extraordinära åtgärder som får hjulen att snurra. Ökad konsumtion är i detta hänseende av högsta relevans. Vi föreslår därför ett statligt engångsbidrag riktat till varje svensk medborgare folkbokförd i landet på 10 000 kronor. För barn under fem års ålder är summan 5000 kronor. Alla ska omfattas, ung som gammal, sjuk som frisk, arbetande som arbetslös. Rättviseaspekten är central.

För att ytterligare öka tempot i ekonomin vill vi dessutom se generella skattesänkningar kopplade till att anställa och behålla personal.

En förutsättning för tillväxt är trygghet. Den politik som vänsterliberalerna så kallhamrat drivit igenom har byggt dagens otrygghet. För att vända på detta krävs att vi sätter stopp för fortsatt import av brottslighet. Den ansvarslösa invandringspolitiken måste upphöra samtidigt som vi genomför rejäla satsningar på hela rättsväsendet.

Vår budget är ett knockoutslag mot brottsligheten. Straffrabatter ska bort. Utlänningar som begår grova brott ska utvisas. Vi lägger 5,3 miljarder på att fördubbla antalet fängelseplatser. Poliserna ska bli fler och ges ökade befogenheter. Vi höjer lönen för poliser i yttre tjänst med upp till 6000 kronor mer i månaden. Åklagarmyndigheten och domstolsväsendet ska stärkas.

Hade övriga partier lyssnat på oss under de senaste 10 åren hade läget sett annorlunda ut. Tyvärr har de istället lagt 100 tals miljarder på invandring och stora satsningar på andra länders medborgare. Notan betalas nu av de svenskar som behöver samhällets stöd allra mest.

För att rädda välfärden krävs att vi sätter våra egna medborgare före stora miljardrullningar utomlands. Pengarna behövs här och de behövs nu – hos medborgarna, kommunerna och regionerna. Det är dags att vi börjar investera i trygghet och tillväxt i Sverige.

Jimmie Åkesson

Partiledare

Oscar Sjöstedt

Ekonomisk-politisk talesperson

Niclas Nilsson (SD)

Regionråd

Marlen Ottesen (SD)

Regionråd

Johan Wifralius (SD)

Regionråd

Debatt

Rött ljus för regeringens gröna bilförslag

org-7a76c524-a4ab-413e-96ad-e668de6aac39.jpg
Debatt
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Låt oss börja med att konstatera att Sveriges företag är beredda att göra sin del i den gröna omställningen. Klimatfrågan är viktig för småföretag i Skåne län och många har redan anpassat sin verksamhet för att vara en del i omställningen mot en mer klimatsmart ekonomi. Två av tre företag har ambitionen att minska sina utsläpp av växthusgaser, och nästan vartannat företag har redan vidtagit utsläppsminskande åtgärder, visar Företagarnas undersökning Hållbarhet som konkurrensfördel – småföretagen ställer om från 2019.

Samtidigt händer det hela tiden nya saker på den politiska arenan. I budgeten för 2021 kom nya satsningar på det som kallas grön återhämtning. Regeringens satsningar, i samverkan med Centerpartiet och Liberalerna, har tydligt fokus på att minska utsläppen från inrikes transporter. Tyvärr läggs också förslag som slår hårt mot landets företagare.

Ett av dessa förslag har ett namn som för tankarna snarare till en besvärjelse från Harry Potter-böckerna än till tjänstebilar, nämligen bonus malus-systemet. I korthet innebär systemet att fordon med låga eller inga koldioxidutsläpp erhåller en bonus vid köptillfället. För att ytterligare öka incitamenten att välja laddhybrider med låga utsläpp sänks koldioxidgränsen för bonus nu från 70 till 60 gram per kilometer. Dessutom höjs malus-delen, det vill säga fordonsskatten.

Sveriges och Skåne läns småföretagare anser själva att de har störst möjlighet att minska sin klimatpåverkan genom sitt val av tjänstebil. Detta är rimligt då valet av tjänstebil är något som företagaren själv kontrollerar – men då måste villkoren vara långsiktiga och förutsägbara.

De ständiga förändringarna är ett stort problem med bonus malus-systemet, och insikt om att villkoren för stad och landsbygd ser olika ut saknas. Systemets senaste skepnad innebär att det blir betydligt dyrare att köra bensin- eller dieselfordon, vilket särskilt drabbar de som antingen inte har råd att investera i ett nytt fordon eller de som bor och verkar i delar av landet där infrastrukturen brister. Laddinfrastrukturen längs vägnätet är i det närmaste obefintlig i många delar av landet. I hela Skåne län finns 1364 laddpunkter, och möjligheten att tanka biogas är extremt begränsad. Om utvecklingen ska drivas av skatter måste infrastrukturen finnas på plats så att inte företagen straffas oavsett hur de agerar.

Det slutar heller inte där. I budgeten föreslås ökad beskattning av tjänstebil. Den exakta utformningen är inte fastställd, men förmånsvärdet av en tjänstebil ska enligt regeringen höjas för att i princip motsvara kostnaderna för en motsvarande privatägd bil. Höjningen av skatten lär därmed bli upp mot 25 procent. Kostnaderna för tjänstebilar kommer alltså öka ordentligt – och påtagligt mycket för elbilar och laddhybrider, som idag är extra förmånliga. Återigen brister långsiktigheten.

Den höjda tjänstebilsskatten i kombination med bonus malus-systemet gör det alltså dyrare för dem som på grund av hög fordonsskatt valt miljövänligare alternativ, och det blir även dyrare för dem som inte kunnat byta till miljövänligare alternativ beroende på var i Sverige de bor. Företagare som har gjort ett aktivt val och investerat i bilar som är bättre för miljön straffas.

Det regeringen för fram i årets budget går emot de mål och ambitioner som regeringen själv har satt upp. Skåne läns företagare är redo att delta i övergången mot en mer klimatsmart framtid. Politiken bör hjälpa dem i detta, inte motarbeta dem.

Philip Thunborg, expert hållbarhet och infrastruktur på Företagarna

Magnus N:son Engelbäck, Regionchef Företagarna Syd

Debatt

Kraftsamla kring psykisk hälsa

En ledsen kvinna vid en dator.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Debatt
Opinion

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Just nu pågår Skåneveckan för psykisk hälsa. Det är en årlig manifestation för att bryta tabun och öppna upp för samtal om psykisk ohälsa. Under Skåneveckan samlas flera kommuner, Psykiatri Skåne, organisationer och studieförbund under ett gemensamt paraply för att med sina olika perspektiv och hjärtefrågor belysa den psykiska ohälsan i samhället. Det sättet att kraftsamla och samordna fristående aktörer borde utgöra en modell för hur samhället måste agera för att motverka den psykiska ohälsan i spåren av coronapandemin.

Vi matas med nyhetsuppdateringar som vittnar om att den psykiska ohälsan ökar till följd av coronakrisen. Samtidigt är det troligt att vi inte har sett den fulla omfattningen av problemet än, de stora konsekvenserna för den psykiska ohälsan ser vi på längre sikt.

Därför behöver samhället prioritera och planera för långsiktiga insatser redan idag. Det är viktigt att det förebyggande och långsiktiga arbetet inte får stå tillbaka när samhället ställer om och är inriktat på att hantera det akuta läget.

Samhället består av en mängd olika aktörer som på olika sätt gör och kan göra angelägna insatser för att motverka den psykiska ohälsan. Det är en styrka som är viktig att ta tillvara på. Det gör man bäst genom att bjuda in aktörerna till en gemensam kraftsamling.

I Skåne är de flesta av dessa aktörer engagerade i Skåneveckan för psykisk hälsa och därmed finns det goda förutsättningar att samla dem för att diskutera hur vi gemensamt kan hantera konsekvenserna av coronapandemin.

Själva samordningen ser vi som klassisk folkbildning, där vi tar del av varandras erfarenheter och kunskaper, diskuterar och bryter olika perspektiv på en gemensam utmaning, inhämtar ny kunskap för att slutligen mobilisera ett engagemang som alla bär tillsammans.

I tider när ideella stödlinjer översköljs av samtal, när ensamheten bland äldre är allvarligare än någonsin och när vi nås av rapporter om ökat missbruk och våld i nära relationer, är det lätt att se att många måste göra mycket.

Sjukvården och psykiatrin är centrala aktörer, liksom kommunernas socialtjänst och psykosociala verksamheter, men också civilsamhällets insatser när det gäller att möta och förebygga den psykiska ohälsan. Folkbildningen och den ideella sektorn är viktiga aktörer för att skapa ett skyddsnät som fångar upp människor, såväl idag som när krisen är över.

Vi är mitt i en samhällskris som behöver hanteras från vecka till vecka, men samtidigt måste vi skapa goda förutsättningar för att dämpa och minimera de negativa effekterna av krisen på sikt. Det kräver samordning och planering, och det kräver att resurser tillförs. Här ser vi att Region Skåne har en avgörande roll.

Låt oss ta tillvara på lärdomar, på kraften och på engagemanget från Skåneveckan för psykisk hälsa. Den är ett bra och manifesterande exempel på hur olika aktörer från ideell och offentlig sektor kan samverka för att arbeta med angelägna samhällsutmaningar.

Monica Hildingsson,

ordförande, Studieförbundet Vuxenskolan Skåne

Åsa Björk,

regionchef, Studieförbundet Vuxenskolan Skåne

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL