Arbetslösheten på väg mot 600 000
– Det är ett allvarligt ekonomiskt läge. Men det är också tydligt att de åtgärder vi tar gör skillnad, säger Magdalena Andersson på en pressträff.
Utvecklingen går i en mer negativ riktning än vad som antogs för bara en dryg vecka sedan, den 15 april när hon lade fram vårpropositionen. I den fanns ett huvudscenario och ett mer pessimistiskt scenario och bedömningen är nu att utvecklingen befinner sig mellan de två, på väg nedåt lite brantare.
BNP-raset i de två scenarierna låg då på minus 4 respektive 10 procent i år. Arbetslösheten bedöms stiga till 9 respektive 13,5 procent i de två scenarierna.
Krisen djupnar
Det som har hänt den senaste veckan är att finansdepartementet har fått in statistik som inte är så uppmuntrande.
– Vi har fått in en del indikatorer på att krisen är djupare än vad vi bedömde i vårpropositionen, säger Andersson.
Hon hänvisar särskilt till Konjunkturbarometern och bedömer nu att BNP-fallet hamnar någonstans emellan tidigare huvudscenario på minus 4 procent och det värre scenariot på minus 10 procent.
TT: Vad betyder det, kommer arbetslösheten att hamna på över tio procent?
– Det finns en risk att den blir högre än vad vi bedömde i vårpropositionen, säger finansministern.
Elva procents arbetslöshet motsvarar ungefär 600 000 arbetslösa.
Hon utesluter inte heller att BNP-raset hamnar kring 7 procent, snarare än 4.
– BNP-fallet kan bli högre, och därmed (blir det) också en högre arbetslöshet.
Fler åtgärder
TT: Du sade att mer åtgärder kan behövas. Vad är det du tänker på då?
– Om vi bedömer att ekonomin går sämre än vad vi trodde, ja, då ökar naturligtvis behovet av ytterligare åtgärder. Det får vi naturligtvis analysera och titta på. Vi tittar på olika möjliga scenarion, om vad som skulle kunna vara träffsäkert och effektivt, säger hon.
Andersson vill inte gå in på om ett omsättningsstöd till företag, som samarbetspartierna samt M, KD och SD vill se, kan bli nästa krisåtgärd. Det är av de förslag som förts upp, noterar hon, men vill inte säga mer än att det är ett förslag som finns med i övervägandena.
Hon pekar på att antalet varsel fallit tillbaka något per vecka i april efter väldigt höga nivåer tidigare under krisen. Nu ligger de på ungefär samma nivå som under finanskrisen för drygt tio år sedan.
Maria Davidsson/TT
Joakim Goksör/TT
Lars Larsson/TT
Fakta: Krisåtgärder – så här långt
Regeringen och samarbetspartierna C och L har lagt fram flera krispaket för att stärka krisdrabbade företag.
Hittills har nästan 12 miljarder kronor betalats ut i stöd för korttidsarbete, vilket omfattar över 220 000 anställda. Stödet innebär att de anställda går ner i arbetstid men får behålla större delen av lönen, genom att staten går in och tar över en del av företagens lönekostnader.
Korttidspermittering har hittills använts mest i Stockholms och Jönköpings län, sett till antal anställda och invånarantal. I pengar räknat har mest stöd gått till Stockholm och Västra Götaland.
Korttidsstödet används mest i kultur- och nöjesbranschen, samt i hotell- och restaurangsektorn.
78 banker har ansökt om att ansluta sig till den statliga företagsakuten. Kreditramar för 39 miljarder kronor har delats ut till bankerna, som i sin tur kan omsätta detta i lån till små och medelstora företag, där staten står för 70 procent av risken.
Runt 19 000 företag har begärt anstånd med skatteinbetalningar, vilket motsvarar 33 miljarder kronor. Det är betydligt mer än under finanskrisen då beloppet landade på cirka 7 miljarder kronor.
Källa: Finansdepartementet
