Debatt

Ungmoderater gör slarvigt jobb

Kvarnby Folkhögskola
Foto: Björn Lindgren/TT
Debatt
Opinion Fria Moderata Studentförbundets viceordförande och Studentföreningen Ateneums ordförande har författat en indignerad debattartikel med rubriken ”Vänsterpropaganda” i Skånska dagbladet den 23 april.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Fria Moderata Studentförbundets viceordförande och Studentföreningen Ateneums ordförande har författat en indignerad debattartikel med rubriken ”Vänsterpropaganda” i Skånska dagbladet den 23 april. I den ondgör man sig över att Vänsterpartiet använder ”offentliga utbildningsanslag” i sin opinionsbildning.

Hade debattartikelförfattarna gjort sin läxa ordentligt så hade de för första upptäckt att Kvarnby folkhögskola inte är Vänsterpartiets skola. Kvarnby folkhögskola ägs av en förening med för närvarande 180 medlemmar, däribland mycket riktigt också Vänsterpartiet. Kvarnby folkhögskola är en oberoende aktör. I och med detta faller tyvärr debattartikelns ”punchline”, ty Vänsterpartiet i sig har nämligen inte gjort något dumt över huvud taget.

När det gäller den principiella frågan om någon folkhögskola över huvud taget ska kunna få kalla sig ”Vänsterns skola” eller låta folk ”på skoltid” få lära sig ”vinklade” saker om exempelvis politiska program, fackliga arbetsformer eller kanske politiska teorier, jo då är jobbet ännu mer bristfälligt.

Enligt staten ska folkbildningen vara ”fri och frivillig”. Och det krävs för det andra inte mycket grävarbete för att kunna hitta många världsåskådliga aktörer inom folkbildningen. Det finns kyrkliga, frikyrkliga, fackliga och andra religiösa eller politiska organisationer som är huvudmän för folkhögskolor eller medlemmar i landets tio studieförbund. Kittet som håller samman, stärker och utvecklar den svenska folkrörelsedemokratin går ut på att det faktiskt ska gå att läsa bibelkurser, diskutera Ayn Rand eller förkovra sig i olika former för facklig kamp hos någon aktör inom den breda folkbildningen.

Den samlade folkbildningens kursutbud är alltså väldigt brett tack vare det faktum att folkbildningen får vara profilerad. Och det innebär att folkhögskolor som Kvarnby, med sin anknytning till en bred vänsterrörelse, eller studieförbund som Medborgarskolan, med sin anknytning till bland annat Fria Moderata Studentförbundet, givetvis ska kunna ägna sig åt samarbeten med sina huvudmän och medlemsorganisationer. Ingen tvingas läsa kurser som man inte gillar, alla ska ändå kunna hitta sin nisch i folkbildningen.

Det uttalade syftet med statens stöd till folkbildningen är nämligen bland annat att bidra till att ”skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen”, detta bland så många olika människor och grupper som möjligt. Annars uttryckt: såväl vänsterpartister som medlemmar i Fria Moderata Studentförbundet ska kunna ha möjlighet att ”fritt och frivilligt” delta i studiecirklar, kulturarrangemang eller kurser som de finner intressanta - och som inte styrs av någons vinstintresse.

Henning Süssner Rubin, rektor, Kvarnby folkhögskola

Mikael Persson, ordförande, Kvarnby folkhögskolas ekonomiska förening

Debatt

El till varje pris

Debatt
Debatt Många torde ha en känsla av att vad som idag kallas förnybar energi inte lever upp till den genuina innebörden i begreppet förnybar.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Nämligen att som naturkällorna sol, vind och vatten ständigt förnya sig och inte ta slut inom överskådlig framtid.

De som känner så har all anledning att fortsätta lita på sin magkänsla. Det finns mängder av omständigheter som diskvalificerar solkraft, vindkraft och vattenkraft som företrädare för såväl förnybarhet som hållbarhet. Allt ifrån utsläpp av koldioxid till Jordens begränsade resurser av diverse byggnadsmaterial för kraftverken. Och dessutom – ofta obeaktat – ockupation av markyta med intolerabla konsekvenser såväl för klimatet som för livsmiljön för människor och djur.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Debatt

Sverige bör sätt agendan för unionens politik

STRASBOURG 20140715Gunnar Hökmark (M) utanför Europaparlamentet i Strasbourg.Foto: Fredrik Persson / TT / kod 75906
Foto: FREDRIK PERSSON / TT
Debatt
DEBATT

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Allt för ofta hamnar den svenska EU-debatten i en diskussion om man ska säga ja eller nej till förslag från EU-kommissionen, som om kommissionens förslag är det slutliga uttrycket för vad europeisk politik ska vara. Fixeringen vid kommissionen leder in sin tur till, att den europapolitiska debatten i för liten utsträckning handlar om hur förslagen skulle kunna omarbetas för att bli bättre och att Sverige bör sätta agendan för vilken politik den Europeiska Unionen ska föra.

Istället blir det en ständig fråga om att säga ja eller nej och en debatt som i sin tur präglas av att man antingen anser att man ska säga ja till allt, för att man då tror sig vara Europavän, eller nej, eftersom man ogillar europeiskt samarbete. Det är i grunden ganska tröttsamt att varje debatt om sakpolitik driver fram en diskussion om EU är bra eller dåligt. Framförallt eftersom ett enskilt dåligt förslag inte förändrar faktumet att samarbete mellan länder i europeiska och globala frågor är bra.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Debatt

Regeringens bredbandspolitik splittrar stad och land

En man rullar ut fiber för installation.
Installation av fiber för bredband.
Foto: Helena Landstedt/TT
Debatt
Debatt I Skåne är åtta av 10 hushåll anslutna till fibernät. Trots det saknar sex av 10 av landsbygdsborna i länet en anslutning. Regeringens kraftlösa bredbandspolitik splittrar stad och landsbygd på ett oroväckande sätt.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Situationen ser inte ut att förbättras framöver. Statistik som nyligen presenterades av ansvarig myndighet, Post- och telestyrelsen, visar att takten i bredbandsutbyggnaden fortsätter att bromsa. Under förra året flaggade därför myndigheten för att det nationella bredbandsmålet, som lovar snabbt bredband till alla senast 2025, är i farozonen.

Vi som undertecknar den här debattartikeln representerar invånare, företagare och bredbandsaktörer. Våra medlemmar är beroende av att Skåne och resten av Sverige ges möjlighet till en snabb bredbandsuppkoppling. Detta har blivit extra tydligt under de senaste månaderna där rådande pandemi snabbt tvingat offentlig sektor, företag och allmänhet att ställa om sig till en ny vardag. Vi har dragit nya lärdomar och blivit bättre än någonsin på att nyttja digitaliseringens möjligheter. Men för många har lärdomen i stället handlat om hur påtagligt det digitala utanförskapet är för alla som saknar en tillräcklig bredbandsuppkoppling.

Frågan brådskar och vi upplever en oroväckande tystnad och brist på handlingskraft i bredbandsfrågan från regeringens sida. Vi har därför startat Bredbandsuppropet i syfte att skapa ökad förståelse för behovet att fiberutbyggnaden också når landsbygden och sluter det digitala gapet mellan stad och land. Att tro att landsbygdens behov av att nyttja digitaliseringens möjligheter skiljer sig åt från stadens är fel. Digitaliseringen kan istället hjälpa till att kompensera för långa avstånd och avlägsna marknader.

Den avstannade fiberutbyggnaden får också konsekvenser för framtidens mobilnät. En förutsättning för den 5G-utbyggnad, som just nu befinner sig i startgroparna, är just ett väl utbyggt fibernät – även på landsbygden. Med andra ord innebär avsaknaden av fiber att nästa generations mobillösningar, som väntas medföra en mängd möjligheter för framförallt näringslivet, inte blir tillgänglig för företag utanför tätorterna alternativt att de får avsevärt sämre prestanda.

Även civilsamhället påverkas negativt av avsaknaden av fiberbredband. I takt med att en bredbandsuppkoppling blir en nödvändighet både för att studera eller arbeta så riskerar områden som inte är anslutna att få allt svårare att behålla och locka till sig nya invånare. Om regeringen står fast vid sitt bredbandsmål krävs skyndsamma beslut. Därför efterfrågar vi:

• Ytterligare stödmedel

• Likvärdig uppkoppling på landsbygd som i tätort

• Rättvist regelverk vid utdelning av stödmedel

• Enklare tillståndsgivning

• Regelverk som möjliggör effektiv utbyggnad

Sverige har råd att säkerställa likvärdig tillgång till bredband. Efterfrågan och behovet finns. Nu vill vi se höjda röster och kraftfulla åtgärder.

Thomas S Nilsson, ledare, Byanätsforum

Magnus Engelbäck, regionchef, Företagarna Syd

Connie Asterman, ordförande, Hela Sverige ska leva Skåne

Anders Rolfsson, ledamot regionstyrelsen, LRF Skåne

Mikael Ek, vd, Svenska Stadsnätsföreningen

Debatt

Valfrihet är allas rätt

Debatt
Debatt Alla människors lika rätt och värde är grunden för Centerpartiets närodlade politik. Vi tror på varje människas rätt och förmåga att själv forma sin egen framtid. Något som också ska avspeglas i möjligheterna till att få fritt välja vårdgivare inom sjukvården.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Den offentligt finansierade välfärden ska vara av hög kvalitet, jämlik och jämställd samt vara tillgänglig för alla i hela landet. För oss är det positivt att både företag, offentliga institutioner och civilsamhället är med och utvecklar välfärden.

Oavsett vem som utför den offentligt finansierade välfärden måste berörda individers behov och valfrihet stå i centrum. Genom den dynamik som många olika utförare skapar kan såväl offentligt som ideellt och privat drivna verksamheter utvecklas och bidra till att skapa ökad innovation, effektivitet och kvalitet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Debatt

Replik: ”El-nonchalans ett hot mot Skåne” den 27 juli.

En man drar i en spak på Ringhals.
Interiör från Ringhals
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Debatt
Debatt Lina Håkansdotter och Carina Centrén, Svenskt Näringsliv, skriver i Skånska Dagbladet under rubriken: Vi instämmer helt i uppfattningen att det är oerhört centralt att trygga elförsörjningen och att Svenska kraftnät skyndsamt bör bygga ut överföringsförbindelser.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

För att genomföra rätt åtgärder måste vi först förstå varför vi hamnat där vi hamnat och vart vi är på väg.

Beslutsfattarna i Sverige har länge givits intrycket att kärnkraft har hög tillgänglighet och stabilt och förutsägbart kommer att producera el länge till. I Energimyndighetens prognos från januari 2013 skriver man: ”I beräkningarna antas att kärnkraftverken har en teknisk livslängd på 60 år.”

Under 2015 fattade dock kärnkraftsägarna affärsmässiga beslut om att Ringhals 1 och 2 skulle stängas efter 45 år, medan två av reaktorerna i Oskarshamn (O2 och O1) stängdes efter 41 respektive 46 år. På bara 2-3 år minskade livslängden med 15 år jämfört med den ”tekniska livslängd” som Energimyndigheten antog.

Den kvarvarande kärnkraften går inte heller så bra. Svenskt Näringsliv skriver om elkrisen den 25 juni: ”Att det fossileldade kraftverket i Karlshamn nu har körts när vindkraftsproduktionen var låg, mitt i den 30-gradiga sommarvärmen, är ytterligare ett tecken på att något är allvarligt fel.” Men vad var det egentligen som hände denna dag? Jo, flera av kärnkraftsreaktorerna hade tekniska problem som tvingade fram minskad effekt:

•Forsmark 2: Oplanerat nödvändigt underhåll av en generator efter oförutsedda problem.

•Forsmark 3: Bränsleläckage som medförde att man stängde verket.

•Ringhals 4: Oplanerat underhåll, gick på knappt halv effekt på grund av problem med en av generatorerna och byte av en rotor.

•Ringhals 3: Skulle ha startat efter årlig avställning, men stod fortfarande stilla.

Kärnkraften är alltså inte så ”planerbar” som många hade räknat med. Enligt Svenska kraftnät berodde förlängda revisioner inte bara på låga elpriser utan också på Corona, vilket man knappast kan känna till i förväg.

De problem som uppstod under juni 2020 beror på:

a)Den allmänna planeringen för Sveriges kraftförsörjning har felaktigt byggt på att kärnkraftverk fungerar med en mycket hög tillgänglighet, oavsett vad som händer i omvärlden.

b)Elnäten i Sverige är under utbyggnad, men bedömningen av var och hur snabbt har baserats på att kärnkraften skulle gå bättre än vad den faktiskt gjort.

c)Ombyggnad/underhåll av elnät och annan utrustning kräver planering och utrustning måste kopplas bort. När man planerade underhållet under sommaren 2020 så utgick man från att kärnkraften skulle gå bättre än vad den faktiskt gjort.

Lösningen för att vi ska få ett väl fungerande kraftsystem är att man, till en början, inser att dagens kärnkraft inte varar för evigt. Vi bör konstruktivt diskutera hur vi snabbt ska komma ifrån ett beroende av att kärnkraften måste vara i drift för att systemet ska fungera. Det mesta tyder på att detta är på gång (framför allt genom nätutbyggnad), men det är oklart hur snart allt kommer på plats.

Svenskt Näringsliv vill ”trygga den elförsörjning vi redan har”, men det finns inget skäl att bevara gamla anläggningar om de inte klarar sig på marknadsmässiga villkor! Grunden för den europeiska elmarknaden är att det ska råda konkurrens och subventioner tillåts bara om det finns starka skäl.

Sommaren har visat att drift av kärnkraftverk inte bara har ekonomiska utmaningar utan också kan ha svårt att leverera el på ett planerbart och förutsägbart sätt. När det gäller förslaget om ”mål för leveranssäkerhet” så väcks nya frågor: Vad ska man anta om kärnkraftens tillgänglighet när man beräknar risken för elbrist? Den 25 juni skulle inte orsakat några problem med de standardantaganden man har om kärnkraftens tillgänglighet. Dessa antaganden visade sig dock vara fel.

Vi utgår från att Svenskt Näringsliv vill ha ett så kostnadseffektivt kraftsystem som möjligt, ett som bygger på klimatneutralitet och fri konkurrens. Därför bör planeringen utgå från faktisk tillgänglighet av existerande kraftverk, mer förnybar elproduktion och utbyggnad av elnätet. Vi är eniga med Svenskt Näringsliv om att vi måste planera för att ”vi får mindre och mindre kärnkraft i elsystemet”

Lars J Nilsson

Professor i Miljö- och energisystem, Lunds tekniska högskola.

Lennart Söder

Professor i Elkraftsystem, KTH

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Game Lounge

5 hetaste trenderna i casinobranschen just nu

Game Lounge Utbudet när det kommer till att spela casino på nätet är enormt. Bara inom Sverige finns i dag cirka 200 licensierade online casinon och den stenhårda konkurrensen om kunderna tvingar därför spelbolagen att ständigt att se över och utveckla sina olika produkter för att hänga med i trenderna. Inte minst sedan införandet av den nya spellagen med licenssystem i januari förra året har mycket förändrats på den svenska onlinespelmarknaden och, ja, att påstå att även 2020 inletts på ett i många avseenden händelserikt sätt vore knappast någon överdrift.

Här nedan listas de 5 hetaste trenderna i casinobranschen just nu:

Uppköp och sammanslagningar

Nyheten som slog ned som en bomb i slutet av juni om att den börsnoterade live casino-leverantören Evolution Gaming lagt ett bud på den ledande slotsutvecklaren NetEnt fick nog en och annan att höja på ögonbrynen. Inte minst sett till det faktum att priset för affären värderas till svindlande 19,6 miljarder kronor. Men redan under 2019 kunde man skönja en ökad trend av sammanslagningar inom casinobranschen och så sent som i februari köpte till exempel Betsson upp konkurrenten Gaming Innovation Groups varumärken, där bland annat Rizk och Kaboo ingår.

Fokus på esport och poker

Casinobranschen har precis som de flesta andra branscher påverkats av den rådande coronapandemin. Tusentals inställda sportevenemang till följd av virusets framfart runt om i världen har tvingat många spelbolag att ändra fokus och vidta åtgärder. För Kindred Group som bl.a. äger välkända Unibet har de uteblivna matcherna/ligorna å andra sidan inneburit ett uppsving för esport och poker. Enligt speljätten har intresset för dessa båda spelformer ökat rejält under de senaste månaderna.

Spela casino utan registrering

Att spela sina favoritslots eller bordsklassikerna Black Jack och Roulette utan att behöva genomgå någon lång och krånglig registreringsprocess har blivit allt mer populärt och numera är konceptet “Pay N Play” standarden hos majoriteten av Sveriges online casinon. Hos jämförelsetjänsten SveaCasino.se finns exempelvis en rad olika nätcasinon med licens som erbjuder direkt spel via bankidentifiering.

Stärkt konsumentskydd

Debatten om konsumentskydd och spelansvar tycks vara ständigt närvarande på den svenska onlinemarknaden. En stor anledning till omregleringen 2019 handlade just om att motverka spelberoende och under coronakrisen har diskussionerna kring ämnet intensifierats ännu mer, framförallt från politiskt håll. Enligt spelminister Ardalan Shekarabi (S) har det ökade spelandet på nätet på grund av den sociala isoleringen under pandemin bidragit till regeringens beslut om att införa tillfälliga spelansvarsåtgärder. Förordningen, som trädde i kraft den 2 juli och upphör vid årsskiftet, innebär till exempel att de licensierade spelbolagen numera får erbjuda en casinobonus på maximalt 100 kr. Även insättningsgränser på högst 5 000 kr/ vecka har införts.

Introducering av Swish som utbetalningsmetod

Den flerfaldigt prisbelänta betalningstjänsten Swish, som idag används av över sju miljoner svenskar, gjorde bejublad entré hos landets online casinon i samband med spellicensen förra året. Den snabba och säkra mobilappen fanns då till en början endast tillgänglig som insättningsmetod, men under våren 2020 meddelade Svenska Spel att man som första spelbolag i landet börjat erbjuda Swish också som utbetalningsalternativ. Sedan dess har flera andra välkända spelaktörer som t.ex. Betsson och Unibet infört funktionen, och bli inte förvånad om du kommer att ha möjlighet att göra uttag med Swish hos i princip alla casinon med licens innan årets slut.

Debatt

Tillsammans kan vi minska psykisk ohälsa

Debatt
Debatt Vet du hur ångest känns? Sannolikheten är hög att du svarar ja på den frågan eftersom ångest är en naturlig reaktion som de allra flesta någon gång har upplevt. Men återkommande ångest, eller ångest som attackerar plötsligt, utan förvarning, är skrämmande och kan begränsa livet för dem som drabbas.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

När allt inte är som vanligt är vi fler som drabbas av psykisk ohälsa, allt från mild oro till svår ångest. Att leva i coronatider sätter spår i oss. Redan innan coronapandemin var psykisk ohälsa ett stort och växande problem i Sverige och globalt och pandemin ökar belastningen på samhället ytterligare. Vi har under våren märkt att den psykiska ohälsan har ökat bland dem vi träffar i våra verksamheter. Personer som redan innan pandemin hade en sårbarhet riskerar att drabbas hårt och andra befinner sig nu plötsligt och oväntat i en svår situation. Erfarenhet från tidigare pandemier visar ökning i förekomst av posttraumatisk stress hos vårdpersonal och överlevare. Vi vet också att personer som har varit allvarligt sjuka eller sjuka under en lång tid kan behöva lång rehabilitering och stöd i sin återhämtning.

Fler kommer att behöva hjälp inom psykiatrin och få behandling för psykisk ohälsa. Hälso- och sjukvården behöver nu rusta för att möta ökad psykisk ohälsa med det kommer inte att vara tillräckligt. Lika viktigt som att resurserna finns för dem som behöver hjälp av psykiatrin är det förebyggande arbetet för att motverka och lindra psykisk ohälsa.

Ett exempel på hur detta kan göras hittar vi i Lindängen i Malmö där boende mobiliserat för att möta pandemins effekter. Sedan tidigare finns omfattande verksamhet, bland annat projektet Jämlik hälsa där Röda Korset och andra organisationer, myndigheter, företag och Malmö Universitet arbetar tillsammans med boende för att främja hälsa, motverka isolering och främja aktivitet och gemenskap. Under våren har man anpassat sig till Folkhälsomyndighetens rekommendationer och anordnat träffar utomhus. Deltagare har picknick där alla tar med sig sin egen mat och umgås utomhus med avstånd.

Deltagare har också hjälpt till vid de informationspunkter som Röda Korset har ordnat. Att engagera sig i en frivilliginsats och hjälpa andra kan få en själv att må bättre, något som i sig är viktigt för att förebygga psykisk ohälsa.

De allra största och ofta viktigaste insatserna mot psykisk ohälsa sker hemma, i vår närmiljö. För att undvika smittspridning har vi lärt oss enkla åtgärder som att tvätta händerna. Även när det gäller den psykiska hälsan finns det vissa enkla åtgärder som fungerar för att bygga upp ett grundläggande skydd. Detta är Röda Korsets checklista för en psykologisk ”handtvätt”:

o Se till att få tillräckligt med sömn – det är grundläggande för att vi ska må bra.

o Bibehåll rutiner eller skapa nya som fungerar i situationen. Det signalerar trygghet till kroppen och hjärnan.

o Fysisk aktivitet är bra och hjälper till att hantera stress. Även vardagliga aktiviteter som att städa och gå i trappor räknas.

o Var inte ensam med din oro, tala med andra om situationen. Alla har mått dåligt någon gång.

o Var tillsammans med andra som du känner dig trygg med även om du inte vill tala om din oro.

Fysisk distansering behöver inte betyda social distansering. Hitta nya sätt att umgås, exempelvis digitalt eller utomhus.

o Fortsätt att göra saker som du mår bra av. Försök komma ihåg vad som fungerat för dig tidigare. Det kan vara att lyssna på musik, gå på promenad eller att ringa en vän.

o Under perioder av osäkerhet kan det vara bra att koncentrera dig på det som du kan påverka. Sätt upp ett mål och jobba för att uppnå det.

Om motivation och ork inte räcker kan du behöva sänka kraven, välj ut ett par saker som du inte gör avsteg ifrån. Ibland kan det vara tryggt att konsultera någon som har erfarenhet av psykisk ohälsa. Du kan exempelvis kontakta en stödlinje, Jourhavande Kompis som Röda Korsets Ungdomsförbund driver för unga upp till 25 år och du kan kontakta din vårdcentral.

Röda Korset har en extrainsatt stödlinje på grund av pandemin och du kan också prata med Röda Korset lokalt där du bor.

Det finns många åtgärder ni kan göra tillsammans i din närmiljö för att främja psykisk hälsa. Vi är tillsammans i den här krisen och det är tillsammans med andra vi återhämtar oss som bäst.

Sara Hedrenius,

rådgivare psykisk hälsa, Svenska Röda Korset

Debatt

Psykiska hälsa i pandemitider

Fötterna på en man som sover i en säng.
Sömn är viktigt
Foto: Martina Holmberg / TT
Debatt
Debatt Vet du hur ångest känns? Sannolikheten är hög att du svarar ja på den frågan eftersom ångest är en naturlig reaktion som de allra flesta någon gång har upplevt. Men återkommande ångest, eller ångest som attackerar plötsligt, utan förvarning, är skrämmande och kan begränsa livet för dem som drabbas.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Nu när allt inte är som vanligt är vi fler som drabbas av psykisk ohälsa, allt från mild oro till svår ångest.

Att leva i coronatider sätter spår i oss. Redan innan coronapandemin var psykisk ohälsa ett stort och växande problem i Sverige och globalt och pandemin ökar belastningen på samhället ytterligare. Vi har under våren märkt att den psykiska ohälsan har ökat bland dem vi träffar i våra verksamheter. Personer som redan innan pandemin hade en sårbarhet riskerar att drabbas hårt och andra befinner sig nu plötsligt och oväntat i en svår situation. Erfarenhet från tidigare pandemier visar ökning i förekomst av posttraumatisk stress hos vårdpersonal och överlevare. Vi vet också att personer som har varit allvarligt sjuka eller sjuka under en lång tid kan behöva lång rehabilitering och stöd i sin återhämtning.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Debatt

Business as usual för Oatly

Debatt
Debatt Oatlys tillväxtstrategier och i synnerhet inblandningen av jättefinansiären Blackstone har skapat debatt kring hur vi skall åstadkomma en hållbar värld. Filmaren Fredrik Gertten och Oatlys VD Toni Petersson förefaller representera motsatta positioner.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Den förre menar att inblandningen av Blackstone stöttar verksamheter som slår mot både miljö och utsatta grupper, medan den senare menar att Oatly utmanar status quo och att vi måste uppmuntra Blackstone att komma över till den goda sidan och investera i företag som verkar för hållbarhet (som Oatly). Båda har en poäng. Men det är vanskligt att betrakta Oatly som en utmanare av status quo.

Oatlys argument för att blanda in Blackstone bygger på antagandet att förändring bara kan ske genom tillväxt. Oatly, det goda företaget, skall växa genom att ta marknadsandelar från andra, mindre goda, verksamheter. Men övergången till exempelvis växtbaserad mjölk kan också ske genom att man verkar för att tillverkarna blir fler istället för större. Många små Oatlys är bättre än ett stort. Många små, lokala aktörer som inte strävar efter att bli så stora som möjligt blir inte beroende av globala investmentbolag, och bidrar inte i samma utsträckning till massproduktion och -konsumtion. Visst, stordriftsfördelar kan gå förlorade med mindre aktörer, men vinsten från stordriften kommer inte alltid konsumenter till del utan kan hamna i investmentbolagens händer, och även ett mindre Oatly kan producera havremjölk med tillräcklig effektivitet.

Antaganden om att företag och ekonomier bör växa är problematiska, i synnerhet med tanke på det globala klimatet. Om man vill fördjupa sig i denna problematik kan man läsa den nyutkomna antologin Towards a political economy of degrowth som är redigerad och skriven bland annat av lundaforskarna Ekaterina Chertkovskaya och Alexander Paulsson. En central poäng i boken är just att förbättring av klimatet och den sociala rättvisan i världen kräver ifrågasättande av antagandet om att ekonomisk tillväxt är nödvändig, eftersom ekonomisk tillväxt hittills har gått hand i hand med ökad resursanvändning. I boken finner man dessutom svar på den typiska kritiken mot ifrågasättandet av ekonomisk tillväxt. Till exempel: - Kan inte teknologisk utveckling rädda klimatet och stimulera ekonomisk tillväxt? Svar: Nja, teknologisk utveckling är viktig men otillräcklig, och tenderar att öka konsumtionen av just teknologi, vilket kräver energi. - Måste vi inte ha ekonomisk tillväxt för att bekämpa fattigdom? Svar: Nja, frågan handlar främst om global fördelning av resurser. - Kommer inte arbetslösheten att öka om vi inte har ekonomisk tillväxt? Svar: Nja, inte om vi ställer om till en mer arbetsintensiv ekonomi, dessutom skapas tillväxt ofta genom att minska antalet arbetstillfällen. Boken ger tillika stöd för argumentet att det krävs en omfördelning av resurser från globala investmentbolag som stöttar ohållbar verksamhet (som Blackstone) till lokala verksamheter och initiativ, eftersom de förra i större utsträckning bidrar till massproduktion och -konsumtion.

I ljuset av ovanstående framstår Oatlys VDs påstående (i Sydsvenskan, 16/7) att deras ”DNA” är ”att ständigt ifrågasätta status quo” för att ”knuffa världen i rätt riktning” som ytligt. Deras tillväxtstrategi liknar snarare business as usual: börja med en bra idé, exploatera denna med effektiv produktion och jobba hårt för att skapa positiva associationer med ditt varumärke, locka starka finansiärer. Väx! Man skall inte överkritisera Oatly för detta. Oatly är ett företag och det antas att företag skall sträva efter att växa. Men genom sitt varumärkesarbete ger de intrycket att de representerar en ny hållbar ekonomi, vilket riskerar att avleda uppmärksamheten från argument för mer grundläggande förändringar. Man skall just därför vara skeptisk till idén att det är företag som skall ”knuffa världen i rätt riktning”.

Oatlys utveckling understryker vikten av en seriös diskussion av frågan om ekonomisk tillväxt. Om man, som Oatly förespråkar, skall ifrågasätta status quo så är det nog inte ”Skall vi dricka komjölk eller havremjölk?” som är den stora frågan (även om det är viktigt) utan snarare ”Skall vi fortsätta anta att lösningen på världens klimatproblem och sociala problem är förenliga med strävan efter ekonomisk tillväxt?” Det är detta antagandet som är ”status quo”, och det är detta som gör att jättelika investmentbolag behöver blandas in, vilket Oatly och andra tillväxtföretag bidrar till att reproducera snarare än ifrågasätta.

Jens Rennstam

Docent i företagsekonomi

Ekonomihögskolan, Lunds Universitet

NÄSTA ARTIKEL