Opinion

Samverkan grunden för trygghet i en kommun

Fyra poliser innanför avspärrning. En piketbil syns i bakgrunden.
org-68cef099-4b52-41ca-b199-e4145eab31d9.jpg
Opinion
Opinion Brottsförebyggande rådet i Hässleholm har blivit en het potatis sedan frågan togs upp i kommunfullmäktige.

Ett nytt reglemente har tagits fram som utökar antalet förvaltningar som är med i rådet. I diskussionen kring reglementet var det en representant för det lokala partiet Folkets Väl som inte verkade vilja förstå varför det brottsförebyggande rådet finns. FV-representanten hade uppfattningen att otryggheten har ökat i Hässleholms kommun, i svepande ordalag som tyvärr är så vanliga nuförtiden. Otrygghet kan förvisso vara en känsla, men det finns också hårda siffror på hur det ser ut och om det är förändringar gentemot tidigare. När det gäller anmälda våldsbrott per invånare ligger Hässleholm under snittet i Skåne och har i princip alltid gjort det, med undantag för några få år. Det finns andra parametrar för att mäta otrygghet, men man bör inte som politiker tycka något om det utan att ha några siffror i ryggen, det är bara populistiskt.

FV gör den logiska kullerbyttan att otryggheten har ökat och därför gör Brå Hässleholm inte tillräcklig nytta och man vill därför lägga ner rådet. Men det går aldrig att veta hur det sett ut om rådet inte funnits. Samverkan måste emellertid alltid vara av godo och med det nya reglementet får fler viktiga aktörer plats i rådet. Det kan aldrig vara för mycket samverkan mellan olika kommunala förvaltningar. I Brå är dessutom polisen med, vilket ytterligare motiverar rådets existens. Ska man nå en trygg kommun krävs det ett brett arbete på många fronter samtidigt. Allt hänger ihop, men det är kanske för komplicerat för ett litet kommunalt parti.

Opinion

Finns det hopp för Belarus?

Sviatlana Tsikhanouskaya, candidate for the presidential elections, speaks at a news conference after the Belarusian presidential election in Minsk, Belarus, Monday, Aug. 10, 2020.The country's central election commission said that with all ballots counted, Lukashenko, who has led Belarus for 26 years, took 80.23% of the vote and his main opposition challenger, Sviatlana Tsikhanouskaya, had only 9.9%. "We don't recognize these results," Tsikhanouskaya, a former English teacher and political novice, told reporters Monday. (AP Photo/Sergei Grits) XAZ119
Foto: Sergei Grits
Opinion
Opinion

Presidentvalet i Belarus slutade som väntat, och ändå inte. Presidenten sen 26 år, Aleksandr Lukasjenko, fick 80 procent av rösterna i ett som vanligt riggat val. Sedan Lukasjenko fängslat ett par av sina motståndare och en tredje flytt utomlands trodde presidenten att valet skulle bli en enkel historia. Men han underskattade Svetlana Tichanovskaja, hustru till en av de fängslade, när hon tog upp kampen. Hon fick, enligt de officiella siffrorna, närmare tio procent av rösterna, vilket är tämligen mycket för att vara i ett valfuskande land. Eftersom valfusket är omfattande är det svårt att veta hur stor procent Tichanovskaja egentligen fick, men det har varit omfattande demonstrationer både på valdagen och tidigare. 3000 demonstranter greps av polis under valdagen och oppositionen kritiserar övervåldet.

Tichanovskaja ser ändå sig själv som valets vinnare och och avfärdar valresultatet. I ett land som styrs av en envåldshärskare som Lukasjenko är det modigt att utmana så som Tichanovskaja gjort. Två andra kvinnor som också tagit vid när när deras män fängslats har samarbetat med Tichanovskaja. En despot som Lukasjenko underskattade kvinnorna, men det är risk att han nu fått upp ögonen för dem som en fara mot hans maktinnehav. Därför krävs omvärldens ögon och krav på diktatorn och stöd till oppositionen. Kanske är det kvinnornas kamp som kommer att lyckas framöver - det är hög tid att fälla diktatorn.

Opinion

Halloumidiplomati

En kvinna på Cypern står vid ett kar med halloumismet.
Halloumitillverkning.
Foto: Petros Karadjias
Opinion
Opinion Cypern testar en går-det-så-går-det och vägrar skriva under EU:s handelsavtal med Kanada. De vill att cypriotisk ost ska bli en faktor i relationerna.

Kan ost fälla det handelsavtal med Kanada som provisoriskt trädde i kraft 2017och nu ska ratificeras i nationella parlament. Förmodligen inte, men Cyperns nej till avtalet blir en käpp i hjulet och kommer att kräva förhandlingar med EU.

Det handlar om Cypens viktigaste exportvara, den salta grillosten halloumi. Som ett litet land skulle ett bortfall av osten som framgångsrik exportvara slå hårt mot ekonomin. Cypern har länge verkat för att för att halloumi ska varumärkesskyddas på samma sätt som till exempel Parmaskinka.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Öka trycket på Kina att frige Gui Minhai

Opinion
Opinion

I snart fem år har författaren och förläggaren Gui Minhai suttit inspärrad i Kina. Han kom till Sverige för att studera 1988 och är sedan länge svensk medborgare. Men Kina vägrar nu att låta Sverige företräda honom diplomatiskt.

Hösten 2015 kidnappades han i semesterlägenheten i Thailand och fördes på omvägar till Kina. Han har dömts till 20 års fängelse, i praktiken för sin förlagsverksamhet och sitt författande.

Sverige har krävt hans frigivande, och fängslandet har även fått internationell uppmärksamhet. Men Sverige måste, helst samordnat med hela EU, öka pressen på Kina att frige Gui Minhai.

Hans dotter Angela Gui har ägnat mycket kraft åt att väcka opinion för sin far. Före sommaren lät hon ge ut en bok med dikter av Gui Minhai, skrivna under de första åren i fångenskap, memorerade och nedtecknade under en tillfällig kommunarrest då han kunde träffa sin dotter och svenska diplomater.

Hans svenska identitet märks tydligt i några dikter, som Älgen som avslutas så här: ”Även om jag förnedras i den blöta sumpmarken/ Längtar jag efter att få springa i de svenska skogarna.” Han skriver om Lucia och om solen i Delsjö.

En av dikterna heter Ett oväntat möte med Oden. Där antyder han den tortyr han fått utstå: ”Jag längtar efter att få dö insvept i en filt av runor/ Även om jag ger upp andan och dör i ett asiatisk träsk.”

Han ska inte dö i Asien utan friges och få komma hem till Sverige!

Yngve Sunesson

Opinion

Det finns fördelar med en obligatorisk förskola

Opinion
Opinion

Omstartskommissionen, tillsatt av Stockholms handelskammare, kommer nu med sina förslag från olika enskilda ledamöter, experter på olika områden. Utbildningsexpert i kommissionen är nationalekonomen Susanne Ackum, tidigare bl a generaldirektör, statssekreterare åt Anders Borg och riksrevisor.

Några av förslagen är ganska okontroversiella, som förstärkt studie- och yrkesorientering och att lyfta fram gymnasieskolans yrkesinriktade utbildningar. Deras status förstördes av Jan Björklund när han tog bort de studieförberedande ämnena. Det ledde till att många avstod från dessa program. Även ungdomar med ett yrkesmål vill ha kvar möjligheten att studera vidare senare i livet. Även om det delvis rättats till har grundskoleeleverna inte kommit tillbaka i tillräcklig omfattning till yrkeslinjerna. Det behöver ändras.

Mer kontroversiellt är förslaget att göra förskolan obligatorisk från fyra år. Det har föreslagits för nyanlända, för att snabbare ge barnen kunskaper i svenska språket. Det kan finnas fördelar med att den i dag allmänna förskolan, som innebär att alla har rätt att gå i förskola, ska bli obligatorisk, för att även de barn som behöver förskolan bäst - av språkskäl eller för att de riskerar isolering i hemmet - också ska få den möjligheten. Studier visar att det ger fördelar i skolan att ha gått förskola.

Så varför inte ta fast på Susanne Ackums förslag och åtminstone utreda frågan

Opinion

Partitaktiken fick ta över

Flyktingsituationen 2015 skrämmer än. Foto: TT
Opinion
Opinion Ledare. Partitaktiken har gjort det omöjligt att utforma en ny migrationslagstiftning med bred enighet. Nu hotas istället kaos efter varje val.

Migrationskommittén ledde inte till den breda överenskommelse som statsminister Stefan Löfven hoppades på. Istället slutar kommitténs arbete i närmast total oenighet. Hur en regering, som internt också är helt oenig ska kunna enas om en proposition är svårt att förstå.

För MP är det ett partitaktiskt problem. Ska MP stå för sina värderingar och lämna regeringen med de oöverblickbara konsekvenser det skulle få för såväl partiet som möjligheterna att bilda en ny regering? Eller ska MP svälja förtreten och tårarna som när den nu gällande tillfälliga lagen beslutades 2015 och då såväl M och SD krävdes som stöd för att få den igenom riksdagen? Att Löfven då förlitade sig på Jimmie Åkessons stöd har han kommit för lätt undan på grund av Åsa Romsons tårar.

Sakligt har S och M alltid stått varandra nära i migrationspolitiken, tills SD kom in i riksdagen och Fredrik Reinfeldt valde att göra upp med MP om en fortsatt liberal flyktingpolitik för att undvika att ge SD chansen att avgöra inriktningen på flyktingpolitiken.

Men nu agerar Ulf Kristersson enbart partitaktiskt för att inte förlora fler röster till SD. Därför har M vägrat kompromissa med S, vilket efter KD:s helomvändning till att tävla med SD om hårdaste villkoren för invandring, skulle gett en majoritet för en hård, ny migrationslag.

Även om den skulle blivit alltför restriktiv för att kallas humanitär skulle det varit att föredra framför den osäkerhet inför varje val som nu blir resultatet.

En humanitär flyktinglagstiftning kan ha tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel, om det finns tydliga undantag och rätten att söka asyl garanteras. Men det behövs en möjlighet att ge uppehålls tillstånd för särskilda eller synnerligen ömmande omständigheter, till exempel för barn som bott här hela sitt liv. Det måste också bli lättare att få återförenas med sin familj.

Med de grunderna borde det gått att sy ihop en mycket bred överenskommelse - om alla lagt partitaktiken åt sidan. Nu blev det tvärtom.

Yngve Sunesson

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Kul fakta från casinovärlden

Casinobonusar Casinospel på nätet har blivit ett väldigt vanligt tidsfördriv för många svenskar.

Numera är det många av oss som kopplar av med slots och bordsspel, istället för att läsa en bok eller lösa ett korsord.

Det är inte svårt att förstå hur nätcasinospel blivit så populärt. Casinona lockar hela tiden med generösa bonuserbjudanden via tv och på våra nyhetssajter. Nu för tiden innehåller nästan varje reklamavbrott på tv lockande kampanjerbjudanden från olika casinosajter. Och det har dessutom blivit otroligt lätt att hitta lukrativa startpaket hos någon jämförelsesida för casino bonusar.

Men även om nätcasinospel är ett förhållandevis nytt fenomen, så har casinospel anor långt bak i tiden. Och precis som med alla andra industrier så finns det en del överraskande fakta du aldrig kunde ha gissat dig till. Här är lite kul fakta från casinovärlden.

Varför heter blackjack egentligen blackjack?

Blackjack är förmodligen ett av världens populäraste spel. Långt innan den här spelklassikern gick att spela på casinosajter fanns blackjack hos landbaserade casinon, i olika biljardhallar och till och med pizzerior. Men var kommer spelet ifrån egentligen?

Precis som de flesta andra populära bordsspel har det blackjack sina rötter i 1700-talets Frankrike. Här hette spelet till en början Vingt-et-un, som betyder tjugoett på franska. Det var inte förrän fransmännen förde med sig spelet till USA som Vinget-et-un fick ett nytt namn, och blev det spel det är idag.

Till en början blev blackjack nämligen inte särskilt populärt hos de landbaserade casinona i Las Vegas, och för att locka spelare ändrade casinona spelreglerna i Ving-et-un en smula.

Casinona i Las Vegas införde ett spel som gjorde det möjligt för spelare att vinna tio gånger insatsen, och för att vinna skulle spelare få en hand som bestod av spader ess och klöver, eller spader, knekt.

Det är alltså härifrån namnet blackjack kommer, och det är naturligtvis även därför den svarta knekten kommit att symbolisera spelet. Sedan spelet blev populärt i Las Vegas har blackjack blivit en casinofavorit hos både landbaserade casinon och casinon på nätet.

Från tuggummin till storvinster

De flesta källor verka ense om det är tack vare Charles Fey som vi kan spela slots. Charles Fey kan du läsa om på wikipedia, ifall du känner att du vill veta mer om denna amerikanske mekanikerns liv och historia.

Hur som helst spann Fey vidare på en prototyp från 1891, och gjorde den mindre avancerad. Resultatet blev den ikoniska spelautomaten Liberty Bell, som du kan se på museum i delstaten Nevada än idag.  Charles Fey gjorde två viktiga förändringar på prototypen och la grunden för dagens spelautomater - han satte in hjul i maskinen och bytte ut spelkorten mot symboler.

Vad som är lite lusigt är att Liberty Bell betalade ut vinster i tuggummi under en tid. Istället för spelkort visade hjulen nämligen symboler som föreställde tuggummin och frukter. När spelare fick tuggummi-symboler på hjulen vann de sedan ett paket tuggummi eller smågodis. Det här var ett sätt att kringgå det rådande spelförbudet, och ge spelare spänning trots att de inte fick spela för pengar. Det är också därför klassiska spelautomater kommit att kallas för ”fruktmaskiner”.

Världens mest ikoniska casino finns för att kungahuset satt i knipa

De flesta har nog hört talas om det beryktade Casino de Monte Carlo. Den här pampiga casinoanläggningen, belägen i hjärtat av Monaco, är på många sätt de landbaserade casinonas Rolls Royce. Åtminstone om vi ser till historia och prestige.

Casinot har figurerat i James Bond-filmer och besökts flitigt av många kändisar och kungafamiljer. Men visste du att casinot bara står där det står idag för att Prins Charles III av Monaco behövde få in pengar till statskassan?

Det var nämligen när Monacos kungafamilj satt i ekonomisk knipa som prinsen skickade bud efter bröderna Blanc. Om du inte hört talas om de här bröderna tidigare kan vi berätta att det är tack vare dem som roulett blivit så populärt som det är idag.

På den tiden hade bröderna Blanc nämligen gett sig av till Hamburg för att marknadsföra sin version av roulett. Men när Prins Charles skickade bud efter dem återvände de till Frankrike för att skapa världens största casino. På order av prinsen byggde bröderna det ikoniska Casino de Monte Carlo, och naturligtvis såg de till att europeisk roulett var casinots huvudattraktion. Resten är historia.

Opinion

”Billigaste matkassen” blir dyr

Lantbrukarna vet hur maten kan produceras hållbarare.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Opinion
Opinion

Maten blir allt billigare och matsvinnet ökar. Det är ett hot mot svenska bönders möjlighet att införa miljö- och klimatförbättrande åtgärder.

”Sveriges billigaste matkasse” reklamförs av matbutiker och mathandlare online. En otidsenlig affärsidé. Matens låga pris är idag ett hållbarhetsproblem eftersom många lantbrukare inte har tillräcklig lönsamhet för att vidta önskade miljöåtgärder. Det är dags att införa ”Sveriges hållbaraste matkasse”.

Bra mat måste få kosta. Jordbruksverkets och LRF:s undersökning bland ett stort antal lantbruksföretag visade att ju större gård, desto fler genomförda hållbarhetsåtgärder. Inte för att gården är stor utan för att stora gårdar oftast är mer lönsamma. Det visar att lantbrukare använder ökad lönsamhet till att investera i hållbarhet.

En liten prishöjning för brödlimpan eller spaghettipaketet som kommer lantbrukaren till gagn skulle alltså gagna allas vår miljö. Då skulle lantbrukarna få råd med fossilfri mineralgödsel, ökat antal lärkrutor i vetefälten eller åtgärder för att lösa risken för övergödning av sjöar och hav. Exemplen är otaliga och behöver inte påverka kassakvittot nämnvärt. Men då är det viktigt att prispåslaget verkligen går dit det bäst behövs – till bonden.

Lantbruket har en påtagligt sämre lönsamhet än andra branscher, särskilt bland små och medelstora gårdar. Detta bekräftas av Havs- och vattenmyndighetens undersökning av företags betalningsförmåga för åtgärder för renare vatten. Undersökningen beskriver därtill att lönsamheten är god i andra delar av matproduktionens värdekedja. Det innebär att bonden, som har störst möjlighet att påverka hur hållbar matproduktionen verkligen blir, är minst lönsam. Att utredare konstaterar ett ”genomförandeunderskott av miljöåtgärder” på gårdarna är därför inte konstigt. Fördelningen av det som matkonsumenten betalar behöver förändras eller så behövs en prisjustering.

Ett litet påslag på matkvittot skulle öka möjligheten för bonden att använda:

o den modernaste tekniken för precisionsgödsling

o biobränslebaserade pannor för torkning av spannmål

o fossilfria biodrivmedel för traktorer och arbetsfordon

o bevattningsdammar och göra odlingarna mer robusta mot torka

Sedan 1970-talet har matkostnaden gått från 25 procent av hushållens disponibla inkomst till dagens 12 procent. Maten är nu så billig att svensken i snitt slänger var femte matkasse. Om vi ändrar beteende för att halvera matsvinnet till 2030 så klarar vi att betala för en verkligt hållbar matproduktion utan att det märks i hushållskassan.

Prispressade livsmedel påverkar miljön negativt och om inte fler börjar engagera sig för hur livsmedel produceras kommer ”Sveriges billigaste matkasse” att bli dyrköpt i längden.

Palle Borgström

förbundsordförande, LRF

Per Lindahl

styrelseordförande, Lantmännen

Opinion

För övrigt

Opinion
Opinion

Norge förbjuder alkoholservering på restauranger och barer efter midnatt. Oslo införde så tidigt som i mars begränsningar av alkoholförsäljning redan från 20.30. Också i Sverige är det på sena kvällar runt ställen som serverar alkohol som det är störst problem att hålla avstånd. Varför har inte Folkhälsomyndigheten redan infört alkoholförbund sena kvällar också här?

Opinion

Ett ansvarslöst Libanon

Opinion
Opinion Explosionen kan ha orsakats av en bomb eller raket, säger Libanons president. Samtidigt använder han tårgas mot den egna befolkningen, som redan känner djup misstro mot regimen.

Libanons president Michel Aoun har inga bevis för att något annat än en stor och svår olycka har skett i Libanons hamn. En olycka orsakad av svår, kanske kriminell, oaktsamhet men likväl en olycka. Ändå spekulerar han i att skulle kunna vara en ”bomb, eller en raket”. Beslutet att spekulera fritt är obegripligt. Vad presidenten i princip säger är att landet inte vet om någon försöker starta krig med dem, eller om de hypotetiskt utsatts för ett terrordåd. Varken spekulationen i sig eller det indirekta medgivandet av att regeringen inte har kontroll över situation, eller tydligen någon fungerande underrättelsetjänst, är till presidentens fördel.

Regeringen har redan använt tårgas mot befolkningen, under protester mot regimen. protester som är helt rimliga med tanke på att oaktsamhet har orsakat en nästan ofattbar död och förstörelse.

Samtidigt som man slänger tårgas på den egna befolkningen förväntar man sig internationell nödhjälp -- trots att Beirutbor larmar om att regeringen inte har synts med någon som helst nödhjälp i stadsmiljön. Det är civilbefolkningen som röjer i rasmassorna.

Givetvis ska man skicka nödhjälp till Beirut oavsett. Men man bör i det sammanhanget ta sig rätten att ifrågasätta den libanesiska regeringens agerande. Uppstår en konflikt i eller runt Libanon kan Europa förvänta sig flyktingar från området. Att riskera att elda på en kris med konspirationsteorier eller att luta sig tillbaka i väntan på internationella hjälpinsatser är överraskande farligt och provocerande till och med för en korrupt, dysfunktionell regering som den i Libanon. Svensk-libanesers djupa misstänksamhet mot regeringens kapacitet och vilja att hjälpa Beirut är befogad.

NÄSTA ARTIKEL