Opinion

Återupprätta Öresundssamarbetet

Öresundsbron fyller 20 år den 1 juli. Måtte födelsedagen bli starten på något nytt och bättre. Arkivbild.
Opinion
Opinion

För tjugo år sen, den 1 juli 2000, invigdes Öresundsbron med pompa och ståt. Trots årstiden var det blåsigt och kallt, och de specialinbjudna gästerna fick hålla i sig i stolarna ute på Lernacken. Men alla var glada och förväntansfulla; nu skulle det ske något stort som skulle förändra och sätta Öresundsregionen på kartan.

Under pingsthelgen några veckor tidigare hade vem som helst möjlighet att promenera på den nya bron. Det var många som tog chansen. Det hade byggts en provisorisk plattform för Pågatågen som transporterade alla intresserade till platsen. Solen gassade lovande.

Under årens lopp har Öresundssamarbetet utvecklats av engagerade regionala politiker, först via Öresundskomiteen och från 2015 via Greater Copenhagen & Skåne Committee, numera äntligen förkortat till Greater Copenhagen. Utvecklingen i Öresundskomiteen har ganska mycket berott på vem som för tillfället varit ordförande och vem som varit chef för sekretariatet. Ordförandeskapet pendlade varje år och varannan direktör var svensk och varannan dansk.

Greater Copenhagen blev en annan typ av organisation och har numera också expanderat. Region Halland blev förra året medlem och därför är det nu fyra regioner och 85 kommuner som är medlemmar. Förutom Halland är det Region Skåne, Region Hovedstaden och Region Själland och ordförandeskapet växlar mellan de fyra.

Samarbetet har gnisslat då och då, men det har mycket handlat om kemin mellan de ledande politikerna. I princip har man varit överens om huvudtagen och regionerna är också med i Stringsamarbetet som rör samarbetet med delstaterna i norra Tyskland, Schleswig-Holstein och Hamburg. Greater Copenhagen-samarbetet har gemensamma visioner och mål som främst går ut på hållbar tillväxt och livskvalitet.

Det som också varit gemensamt under årens lopp är att respektive nationalstat inte riktigt varit med på banan. Trots att regering och folketinget ligger inom Region Hovedstadens område, Köpenhamn, har det varit svårt med det bristande intresset och förståelsen från den danska regeringen, oavsett färg. Likadant är det på den svenska sidan, men här finns det ju en till synes naturlig orsak som ett avstånd på 60 mil. Men det har alltså inte med avståndet att göra, åtminstone inte det fysiska.

Under migrationskrisen 2015 började det mullra mellan grannländerna, inte minst då Sverige införde gränskontroller, som för övrigt fortfarande finns. Coronakrisen har inte gjort saken bättre utan har snarast tydliggjort hur brett Öresund har blivit. Danskarna stängde sin gräns i mars och verkar inte vilja öppna den för svenskar nu när man kommer att lätta upp restriktionerna. Eftersom Sverige inte har stängt gränsen för EU-medborgare kan däremot danskar åka till Sverige hur mycket de vill, vilket de också gör. De åker till sina stugor i södra Sverige och de shoppar och roar sig i de skånska städerna. Detta upplevs som både orättvist och som hyckleri. Den danska statsministern Mette Frederiksen (S) utmålar Sverige och svenskarna som smittspridare och kritiserar den svenska coronastrategin. Därför blir det hyckleri då danskarna glatt åker över sundet för att göra det de inte kan göra i sitt eget land under coronakrisen.

De regionala politikerna på båda sidor om Öresund har inte hörts protestera mot detta särskilt mycket. Riksdagsledamoten Niels Paarup- Petersen (C), själv född och uppvuxen i Danmark, gör sitt bästa för att använda sina dubbla kanaler till beslutsfattare. Den svenska Nordenministern, Anna Hallberg (S), protesterar mot att Sverige diskrimineras om gränsen inte öppnas. Kommunstyrelsens ordförande i Lund, Philip Sandberg (L), skrev i dagarna ett öppet brev till den danska statsministern som publicerades på den oberoende svensk-danska nyhetsbyrån News Öresund.

Philip Sandberg menar att den gemensamma arbetsmarknaden hotas när gränsen är stängd. Han säger att den motsvarar en stängd gräns mellan Köpenhamn och Roskilde.

Fler politiker, både på svenska och danska sidan av Öresund, måste gemensamt protestera mot att visionen om Öresundsregionen hotas lagom till Öresundsbrons tjugoårsjubileum. Nog kan vi bättre än så?!

Opinion

För övrigt

Opinion
Opinion

Norge förbjuder alkoholservering på restauranger och barer efter midnatt. Oslo införde så tidigt som i mars begränsningar av alkoholförsäljning redan från 20.30. Också i Sverige är det på sena kvällar runt ställen som serverar alkohol som det är störst problem att hålla avstånd. Varför har inte Folkhälsomyndigheten redan infört alkoholförbund sena kvällar också här?

Opinion

Ett ansvarslöst Libanon

Opinion
Opinion Explosionen kan ha orsakats av en bomb eller raket, säger Libanons president. Samtidigt använder han tårgas mot den egna befolkningen, som redan känner djup misstro mot regimen.

Libanons president Michel Aoun har inga bevis för att något annat än en stor och svår olycka har skett i Libanons hamn. En olycka orsakad av svår, kanske kriminell, oaktsamhet men likväl en olycka. Ändå spekulerar han i att skulle kunna vara en ”bomb, eller en raket”. Beslutet att spekulera fritt är obegripligt. Vad presidenten i princip säger är att landet inte vet om någon försöker starta krig med dem, eller om de hypotetiskt utsatts för ett terrordåd. Varken spekulationen i sig eller det indirekta medgivandet av att regeringen inte har kontroll över situation, eller tydligen någon fungerande underrättelsetjänst, är till presidentens fördel.

Regeringen har redan använt tårgas mot befolkningen, under protester mot regimen. protester som är helt rimliga med tanke på att oaktsamhet har orsakat en nästan ofattbar död och förstörelse.

Samtidigt som man slänger tårgas på den egna befolkningen förväntar man sig internationell nödhjälp -- trots att Beirutbor larmar om att regeringen inte har synts med någon som helst nödhjälp i stadsmiljön. Det är civilbefolkningen som röjer i rasmassorna.

Givetvis ska man skicka nödhjälp till Beirut oavsett. Men man bör i det sammanhanget ta sig rätten att ifrågasätta den libanesiska regeringens agerande. Uppstår en konflikt i eller runt Libanon kan Europa förvänta sig flyktingar från området. Att riskera att elda på en kris med konspirationsteorier eller att luta sig tillbaka i väntan på internationella hjälpinsatser är överraskande farligt och provocerande till och med för en korrupt, dysfunktionell regering som den i Libanon. Svensk-libanesers djupa misstänksamhet mot regeringens kapacitet och vilja att hjälpa Beirut är befogad.

Opinion

Skräpletandet en samhällstjänst

Opinion
Opinion Sportdykarklubben Delfinen i Helsingborg får miljöpris för sitt skräpletande och städande av havsbotten. Dykare som dem borde bli en del av det officiella skånska klimatarbetet.

Det vi inte ser bekymrar oss inte. Fiskar, fåglar och sälar fastnar i spökgarn i havet, det vill säga gamla övergivna fiskredskap. Dykaren Jonny Magnusson från Delfinen jämför det med att det skulle sitta nät på stadens torg där hundar och katter skulle kunna fastna och dö. Delfinen varnar också för nedskräpning på havsbotten och menar att det är mycket värre än folk anar där nere. Inte heller mängden sopor och skrot på havsbotten bekymrar lika mycket som det borde, eftersom det inte syns.

Att sportdykare vill och kan hålla havsbottnen ren är en fantastisk resurs som städerna runt havet borde ta vara på. Att dela ut priser är nog bra, men ännu bättre vore att ge dykarna resurser att utbilda flera frivilliga, eller betala de dykare som kan och vill syssla med det i stor utsträckning. Det är en samhällstjänst de utför.

Miljöminister Isabella Lövin vill se Öresund som naturskyddsområde och regeringen har gett Länsstyrelsen i uppdrag att utreda hur det kan bli av. Att uppmuntra dykare att hålla bottnen ren är en kontruktiv åtgärd i väntan på en sådan utredning och förhoppningsvis ett beslut om att göra Öresund till skyddat område.

Opinion

Ställ krav på idrotten att finnas i hela landet

Opinion
Opinion

Karlskrona Hockeyklubb tvångsflyttas ned från hockeyallsvenskan på grund av ekonomiska problem. Orsaken till den svaga ekonomin är framför allt de hårda kraven från hockeyförbundet på standard på ishallen när klubben gick upp i elitserien för några år sedan.

Vittsjö tvingades investera flera hundra tusen kronor i en ny läktare för att få fortsätta spela i damallsvenskan, trots att befintliga läktare räckte gott. Tack vare en generös sponsor står nu läktaren där som ett monument över förbundspamparnas rigida regler.

Än värre kunde värmländska Mallbacken råkat ut. Laget låg många år i damallsvenskan och hotades av förbundet med att tvingas spela i Örebro, 18 mil (två timmar) från Sunne. 2016 åkte Mallbackens IF ur allsvenskan och hotet om planflytt blev aldrig verklighet.

Det finns många fler exempel på att småklubbar utanför storstäderna tvingats till stora investeringar eller att flytta sina hemmamatcher på grund av arenakraven.

De senaste dagarna har kultur- och idrottsminister Amanda Lind träffat företrädare för idrotten för att diskutera villkoren under pandemin. Möjligen är det fel tillfälle men staten måste förr hellre än senare som villkor för sina bidrag ställa krav på att elitidrott ska kunna förekomma i hela landet, inte bara i de större städerna. Arenakraven är orimliga, och allt fler kommuner vägrar rätta sig efter kraven från idrottspamparna i Stockholm att bygga nya arenor.

Yngve Sunesson

Opinion

Kampen mot pandemin skadar miljoner barn

Opinion
Opinion

Nästan 700 000 har dött i världen av coronapandemin. Det är sannolikt fler eftersom inte alla döda har undersökts för coronaviruset. Det är en mycket hög siffra för en virusinfektion med världsvid spridning.

Men ändå kan kampen mot coronasmittan kanske leda till än allvarligare konsekvenser, inte minst för barnen. FN:s generalsekreterare Antonio Guterres sa häromdagen att skolstängningarna i cirka 160 länder innebär en ”generationskatastrof” genom att så många barn och ungdomar inte får tillräckliga kunskaper.

Än värre är att kampen mot sjukdomar bland barn i stort sett upphört som följd av stängning av samhällena och prioritering inom vården av att bekämpa pandemin.

Polio är en nästan utrotad sjukdom tack vare omfattande vaccineringar. Bara i tre länder finns polioviruset kvar - Afghanistan, Pakistan och Nigeria. Där har våldsamma extremister länge mördat vaccinatörer och förhindrat mödrar med barn att komma till vaccinationscentraler. Nu är det pandemin som gör att vaccinationerna inte fungerar, vilket kan göra att polion sprider sig på nytt, kanske i fler länder.

Mässling sprids av ett mycket smittsamt virus. Varje år dör 140 000 människor, mestadels barn. I Europa ökar dödsfallen därför att vaccinmotståndare fått fler föräldrar att vägra vaccinera sina barn. Men i utvecklingsländerna riskerar nu många att bli utan vaccin på grund av pandemin. Det innebär fler döda barn och att mässling sprids bredare än annars.

Malaria orsakar nästan en halv miljon dödsfall varje år. De senaste åren har åtgärder för att begränsa problemet haft stora framgångar. Men med stängda samhällen blir allt fler barn utan skydd mot malaria - med många döda som följd.

Att försöka begränsa spridningen av covid19 är naturligtvis oerhört viktigt. Men att göra det till priset av att fler dör av andra orsaker kan ifrågasättas. Det är en svår avvägning, men barnen har rätt att få vaccin och andra vårdinsatser, även under coronapandemin. Det svenska biståndet måste prioritera barnen också under pandemin.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

MrCasanova.se

Underhållning direkt från telefonen i sommar

MrCasanova.se Det är underbart med varmare temperaturer och semester. De flesta spenderar sin tid med att koppla av, njuta av tillvaron och ladda sina batterier.

Kanske är du en av dem som spenderar sommaren ute på sommarstugan? Under de mindre soliga dagarna så finns det flera sätt du kan underhålla dig själv inomhus bara genom att äga en mobiltelefon. Idag finns det många tjänster du kan använda för att njuta av underhållning var du än befinner dig.

Detta kan du underhålla dig med direkt via telefonen:

– Oavsett om vädret är varmt eller om det regnar och är mulet, så är alltid en härlig ljudbok eller ny musik upphöjande. Idag kan du streama musik, ljudböcker och film direkt i telefonen bara du har en internetuppkoppling.

– Spela casino direkt från mobilen på många härliga spelsajter. På svenska casinon får du dock bara ta emot 1 bonus per casino, men alla vinster är skattefria. Läs mer på MrCasanova. Om du däremot vill spela på ett casino utan svensk licens och delta i bonusar och kampanjer så behöver du skatta på dina vinster, (ingenting vi rekommenderar).

– Det finns massor av nya serier och filmer att titta på direkt från mobilen. De flesta streamingtjänster har appar som gör sökningen i utbudet enkelt.

– Ladda hem ett roligt spel till telefonen, kanske ett knepigt strategispel som du kan spela medans regnet smattrar mot fönstret?

– Fotografera vackra naturbilder och redigera dem direkt i din telefon genom att ladda ner en bra app för redigering av bilder och filmer.

– Vill du lära dig något nytt? Spana in klipp på youtube!

Mobilspel blir mer och mer populärt!

Sällskapsspel i all ära, det är fantastiskt mysigt att spela tillsammans med vänner och familj. Men när du spelar själv, så passar ett mobilspel perfekt. Det finns massor av spelappar att ladda ner direkt till enheten och spela. Statistiken visar att spelande från mobilen blir allt vanligare över hela världen, många spelar på sin dötid och idag äger mer eller mindre alla en smartphone. Man kan tänka sig att det är mer populärt att spela spel där man satsar pengar, men faktum är att spelen utan några pengavinster är minst lika populära.

Statistiken visar också att det idag är vanligt att barn och unga spelar spel direkt från mobilen och det finns många spel som inkluderar inlärande. Det kan vara allt från spel som hjälper barnet att lära sig alfabetet eller att räkna. Att statistiken ökar gällande spel från mobilen och har gjort de senaste åren är inte så konstigt eftersom att användandet av smartphones ökat stadigt de senaste 10 åren. Det är många vardagliga moment som fallit bort i framfarten av smartphones, Idag behöver vi varken betala genom överföring från internetbanken, utan vi kan enkelt sköta allt från mobilen.

Opinion

Miljön kräver bättre vård

Att byta ut engångsprodukter mot flergångsartiklar är både miljövänligt och, ofta, ekonomiskt. Foto: TT
Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT
Opinion
Opinion

Om 30 år kan det finnas mer plast än fisk i havet. Därför måste vi se till att minska användningen av fossil plast.

Det gäller oss som privatpersoner. Det gäller också oss som politiker i Region Skåne.

Redan under 2017 lade Centerpartiet i Region Skåne förslag om att stoppa upphandlingar av varor med mikroplaster. Tyvärr var vi också det enda parti som röstade för motionen. 2018 föreslog vi att Region Skåne bör plastsaneras – något som vi har fått gehör för när vi nu tillsammans med Allians för Skåne styr regionen.

Vi ser två viktiga steg: (1) fasa ut engångsartiklar av fossil plats och (2) övergå till flergångsartiklar, det vill säga produkter som man kan använda flera gånger.

Många engångsartiklar är gjorda av plast från fossila råvaror. De är dåliga för miljön när de produceras, transporteras och kasseras.

Det regionala bolaget Innovation Skåne har gjort en analys av produkter med fossilfria material i hälso- och sjukvården och föreslår att man ser över materialen i bland annat medicinkoppar, skoskydd och soppåsar. Mycket återstår att göra, men vi har redan sett exempel på goda resultat.

Tidigare gjorde Region Skåne av med drygt 6 miljoner engångsförkläden av plast varje år. Nu används istället förkläden gjorda av sockerrör och kalk. Ett annat intressant projekt som Innovation Skåne stödjer är utvecklingen av den biobaserade och biologiskt nedbrytbara plasten PHA, som ersätter fossilbaserade plaster.

Vi vill också se en övergång till flergångsartiklar när det är möjligt. Om hälso- och sjukvården kunde använda säkra flergångsprodukter istället för engångsartiklar, vore mycket vunnet.

Ta t ex textilier. Byxor och blusar som använts vid vissa operationer slängs idag, eftersom de är engångsartiklar. Nu finns det en ny textil som går att använda flera gånger, även vid operationer. Vad händer då om vi byter ut engångsmaterial mot flergångsmaterial som klarar 150 tvättar? När Region Skåne räknade på det, kom man fram till en 80 procentig besparing av koldioxidutsläpp. Dessutom belastar produktionen av engångstextilier miljön fyra gånger mer än flergångstextilier. Med flergångstextiler minskar avfallet avsevärt. Som om inte miljövinsterna vore nog: En kostnadsbesparing på 70–80 procent uppnås under fyra år.

Genom att bejaka ny teknik och forskning, genom att uppmuntra marknaden och innovatörer, kan vi politiker se till att Region Skåne är drivande när det gäller hållbara upphandlingar.

På så sätt kan vi spara pengar och miljö.

Annette Linander (C)

Regionråd och gruppledare

Anneli Kihlstrand (C)

Ledamot regionala utvecklingsnämnden

Opinion

Motarbeta kärnvapen

Hiroshima efter bomben för 75 år sedan.
Opinion
Opinion

För 75 år sedan, den 6 augusti 1945, utlöstes den första atombomben. Den släpptes över Hiroshima. 129 000 människor dog bara de första dagarna, men sjukdomar och död har fortsatt under många år. Tre dagar efter den första bomben släpptes den andra över Nagasaki med lika förödande verkningar. Atombombernas fruktansvärda konsekvenser har gjort att inga ytterligare bomber använts i krig, men hotet har hela tiden funnits där.

I slutet av det kalla kriget, i mitten av 1980-talet, fanns det 70 000 kärnstridsspetsar i världens då troligen åtta kärnvapenstater. I dag är det mycket färre, cirka 15 000, eftersom främst USA och Sovjetunionen/Ryssland avvecklat många gamla vapen, till stor del tack vare begränsningsavtal mellan de båda staterna.

Men i dag är kärnvapenhotet mer levande än på länge. Många av avtalen mellan USA och Ryssland har löpt ut utan att förlängas, flera länder har förändrat sina kärnvapenstrategier så att användning av kärnvapen ingår i planeringen och Nordkorea har sannolikt några kärnvapen klara att användas.

För det grundläggande avtalet, Icke-spridningsfördraget, NPT, ska en översynskonferens hållas. Den har skjutits upp till april nästa år på grund av pandemin. Det är oerhört viktigt att kärnvapenländerna håller fast vid detta avtal, som förutom att förbjuda spridning av kärnvapen också ålägger kärnvapenmakterna att minska och avveckla sina kärnvapen.

Det enda återstående avtalet mellan USA och Ryssland är Nya Start, som förbinder de båda staterna att begränsa sina interkontinentala, strategiska kärnvapen och reglerar inspektioner och öppenhet mellan länderna. Det gäller till nästa år och måste omförhandlas eller förlängas för att fortsätta gälla. Det vore oerhört olyckligt, ja farligt, om det inte skulle fortsätta tillämpas.

Kärnvapenhotet har kommit i bakgrunden de senaste åren på grund av andra globala hot. Men kärnvapnen är ett akut hot mot hela jorden och måste bekämpas ständigt.

Yngve Sunesson

Opinion

Mördarens historia

Opinion
Opinion Massmördaren Anders Behring Breivik vill sälja sin egen version av terrordådet på Utöya till medierna. Han anser att materialet är värt 86 miljoner kronor. Tursamt nog har ingen varit intresserad.

Kanske var Behring Breiviks bisarra och osmakliga ”manifest” tillräckligt för att avskräcka från honom som historieberättare. Fantasisumman avskräcker också. Norge har inte Sveriges offentlighetsprincip och media har ingen garanterad insyn. Det är därför dock möjligtvis större risk att någon skulle vara villig att betala för Breiviks version av händelserna. Hypotetiskt skulle han få behålla de 86 miljonerna om han lyckades få någon intresserad av att betala så mycket.

Juridikprofessorn Mårten Schultz använder Behrings Breiviks försök för att belysa att det inte vore olagligt för någon som han att till exempel sälja rättigheterna att göra Hollywoodfilm av hans version av händelserna. Självklart ska inte mördare kunna göra några hackor på sina brott. Det vore vidrigt för de anhöriga att behöva höra Behring Breiviks ”historia” om hur han sköt deras barn som villebråd. Vi har hört tillräckligt om Breivik, hans osmakliga världsbild och grandiosa självbild. Skulle han mot förmodan få en fantasisumma för en intervju skulle andra brottslingar kunna få samma idé. Det skulle rent av kunna bli ett motiv för att kunna begå brott.

Schultz använder olika exempel på länder som gjort en snabb ändring av lagen för att förhindra att brottslingar tjänar pengar på berättelser om grova brott, som till exempel USA. Sverige saknar i nuläget juridiska begränsningar för brottslingar som vill hänga ut sina offer mot ersättning. Det skulle också vara svårt och komplicerat att ändra på den saken på grund av hur vår grundlag är utformad. Förhoppningsvis gör Breiviks försök att profitera på sina offer att man drar öronen åt sig även i Sverige och diskuterar om något bör göras saken. Offrens anhöriga bör ha större rätt att slippa mördarens ”historia” än mördaren att tjäna pengar på den.

NÄSTA ARTIKEL