Lagfarter Nsk

Huset på Furutorp 5034 i Vittsjö sålt igen – andra gången på kort tid

Kategorier:
Lagfarter Nsk
Lagfarter Nsk Annika Brindemark, 58, och Thomas Alexander Braun, 66, är nya ägare till fastigheten på Furutorp 5034 i Vittsjö. Ägarbytet blev klart i maj 2020 och köpesumman blev 2 500 000 kronor. Förra gången huset såldes var augusti 2019 för 1 800 000 kronor. Huset har en boyta på 88 kvadratmeter. Till fastigheten hör även en annan byggnad som ligger på samma tomt. Den är byggd 2003 och är på 24 kvadratmeter.

Precis i närheten såldes för elva månader sedan ett hus, på Furutorp 5036. Priset blev där 1 585 000 kronor, för det 66 kvadratmeter stora huset.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Nya dödliga dåd i Kongo-Kinshasa

Kongolesiska regeringssoldater patrullerar i Beni i östra Kongo-Kinshasa. Arkivbild.
Kongolesiska regeringssoldater patrullerar i Beni i östra Kongo-Kinshasa. Arkivbild.
Fotograf: Jerome Delay/AP/TT
Utrikes
Utrikes

Minst 22 civila har dödats av den väpnade extremistgruppen ADF i nordöstra Kongo-Kinshasa, enligt lokala organisationer och en FN-källa. Attackerna kommer bara dagar efter en liknande räd i samma område, då minst nio personer dödades.

Förutom dödsoffren skadades också flera personer i angreppen, som inträffade på måndagen och tisdagen i Ituriprovinsen, enligt FN-källan som vill vara anonym.

Jihadistiska ADF har dödat över 400 civila det senaste halvåret. Morden tros vara hämndaktioner för den militäroffensiv som inleddes mot extremisterna i oktober i fjol.

Sedan 2014 har ADF, som ursprungligen kommer från grannlandet Uganda, dödat över 1 000 civila i Kongo-Kinshasa.

Inrikes

Ministern: "En allvarlig brottslighet"

Justitieminister Morgan Johansson (S). Arkivbild.
Justitieminister Morgan Johansson (S). Arkivbild.
Fotograf: Anders Wiklund/TT
Inrikes
Inrikes Allt fler bönder har blivit utsatta för hot och trakasserier från djurrättsaktivister.
Nu ska en utredning se över straffskalorna för olaga intrång och även om en gårdsplan på ett lantbruk kan likställas med en byggnad.

– Det här är en allvarlig brottslighet på det sättet att det kan vara ett fåtal individer som står för den, men de kan ställa till rätt stor skada, säger justitieminister Morgan Johansson (S) till TT.

Dels drabbas enskilda bönder och dels kan djurrättsaktivisternas brott mot lantbrukare innebära att återväxten inom näringen drabbas, framhåller Johansson.

– Unga människor kan tveka till att gå in i sektorn när man ser att det finns den här typen av trakasserier och hot förenat med det, säger han.

Demonstrationer vid kosläpp

Hot och trakasserier mot djurhållande bönder från djurrättsaktivister har ökat de två senaste åren, enligt en undersökning från Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Efter ett möte mellan justitieministern och LRF har en tjänsteman på justitiedepartementet fått i uppdrag att se över straffbestämmelserna för brottet olaga intrång.

– Inriktningen är att straffbestämmelserna dels skärpas och dels också utvidgas så att man helt enkelt kan lagföra vid fler situationer än i dag, säger Morgan Johansson.

Det är i linje med LRF:s krav om vad en utredning skulle se över. Intresseorganisationen anser att det är ett problem att olaga intrång endast omfattar intrång i byggnader. LRF vill att en gårdsplan på ett lantbruk ska ses som en hemfridszon och om någon obehörig uppehåller sig på platsen ska det betraktas som ett hemfridsbrott. Framför allt aktualiseras detta när djurrättsaktivister demonstrerar vid exempelvis kosläpp.

– Ladugård och produktionsplats ligger ofta väldigt nära bostaden, vilket gör att det blir ett intrång även i hemfriden, säger riksförbundsordförande Palle Borgström.

Bli tydligare

Samtidigt finns det andra värden att ta hänsyn till som exempelvis yttrande- och demonstrationsfrihet.

– Lantbrukare i hela landet ska kunna känna en trygghet och kunna bedriva sin näring på ett tryggt sätt, men å andra sidan finns det de grupper som är kritiska mot djurhållningen och till djurskyddet. Och det får man gärna vara, man har allt rätt att vara kritisk till det, men man har inte rätt att tillämpa våld eller trakassera. Det är precis de gränserna som måste bli tydligare och dras upp, säger Morgan Johansson.

I förlängningen är det ett demokratiproblem med militanta djurrättsaktivister, menar LRF.

– Det är klart att de får ha de här åsikterna, men när man med våld och hot påtvingar åsikterna på andra blir det ett problem för hela samhället, säger Palle Borgström.

Utredningen ska även se över straffskalorna för olaga intrång, men också vad som krävs för att ett sådant brott ska betraktas som grovt.

Kanske nästa sommar

– Det är otydligt när det rör sig om grovt brott och när det rör sig om brott av normalgraden. Man ska se över om man kan föra in sådana kvalifikationsgrunder, säger Morgan Johansson.

Planen är att utredningen ska gå ut på remiss i höst och att regeringen lägger fram en proposition till riksdagen nästa vår.

– I bästa fall kan det bli ett ikraftträdande 1 juli 2021, säger Morgan Johansson.

Daniel Kihlström/TT

Palle Borgström, riksförbundsordförande för Lantbrukarnas riksförbund. Arkivbild.
Palle Borgström, riksförbundsordförande för Lantbrukarnas riksförbund. Arkivbild.
Fotograf: Henrik Montgomery/TT

Inrikes

Beslut om översvämningsskydd överklagas

En ny rättslig prövning väntar om det planerade översvämningsskyddet på Falsterbonäset i Skåne. Arkivbild.
En ny rättslig prövning väntar om det planerade översvämningsskyddet på Falsterbonäset i Skåne. Arkivbild.
Fotograf: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Domen om ett två mil långt översvämningsskydd på Falsterbonäset i Skåne överklagas till Mark- och miljööverdomstolen. Länsstyrelsen håller med Vellinge kommun om att översvämningsskyddet behövs och tycker att domen i mark- och miljödomen i flera delar stämmer överens med länsstyrelsens ståndpunkter, men inte alla.

"De delar i domen vi inte är nöjda med är så viktiga att det är nödvändigt med ett överklagande", säger miljödirektör Annelie Johansson i ett pressmeddelande.

På vissa delsträckor där skyddet går genom naturkänsliga områden finns det enligt länsstyrelsen bättre alternativ. Dessutom anser länsstyrelsen att det behöver ställas strängare miljökrav på innehållet i de massor som översvämningsskyddet ska byggas upp av.

Utrikes

EU-paket kan skapa problem för Sverige

SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist anser att flera indikatorer för Europas ekonomi börjat peka uppåt. Arkivbild.
SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist anser att flera indikatorer för Europas ekonomi börjat peka uppåt. Arkivbild.
Fotograf: Jessica Gow/TT
Utrikes
Utrikes EU-kommissionen föreslår en återhämtningsfond på 750 miljarder euro – finansierat med lånade pengar. Ett steg mot en EU-gemensam finanspolitik, anser SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist.

De 27 medlemsländerna har lanserat krispaket efter krispaket, och centralbanken ECB har sagt sig vara villig att göra vad som helst för att rädda situationen. På det kommer nu EU-kommissionen med ett förslag om ett nytt paket på nära 8 000 miljarder kronor.

Enligt Robert Bergqvist kan det nya paketet, som han kallar "den stora återhämtningsplanen", vara vad som krävs för att rädda de europeiska ekonomierna.

– Det mesta tyder på att vi hade bottenkänning med de enorma BNP-fallen i april, och en del indikatorer har börjat peka uppåt. En återhämtning har påbörjats och utifrån det tror jag att det här kan räcka på EU-nivå, säger han.

Lånar gemensamt

En viktig faktor som EU inte rår på är vad som händer i resten av världen.

– Till exempel diskuterar den amerikanska kongressen nya krispaket. Om andra länder tar ytterligare steg är det något som hjälper EU, säger Bergqvist.

De 750 miljarderna som fonden enligt förslaget kommer att bestå av kommer att lånas upp gemensamt. Som säkerhet ligger EU:s budget.

– Att man kollektivt lånar upp pengar och sen i nästa steg ger ut i det i form av bidrag, det är en aktiv finanspolitik. Och det är inte något vi haft inom EU tidigare, säger Bergqvist.

Sverige måste välja

En gemensam penningpolitik har dock euroländerna haft länge, genom ECB. Att det nu tas steg mot EU-gemensam finanspolitik är viktigt, enligt Bergqvist.

– Hela europrojektet är en haltande skapelse så länge det inte finns gemensam finanspolitik. Där är euroländerna inte i mål än, men det är ett symboliskt viktigt steg. Det är framför allt Tyskland som ställer upp med sin kreditvärdighet och delar ut den till eurosamarbetet, säger han.

TT: Vad hamnar då Sverige i för sits, som står utanför eurosamarbetet?

– Sverige hamnar längre bort från själva kärnan av EU-samarbetet, det blir ett större avstånd mellan Sverige och den innersta kärnan. På lång sikt måste vi väja mellan att fördjupa samarbetet genom att införa euron, eller behålla avståndet och förlora politiskt inflytande, säger Robert Bergqvist.

Henning Eklund/TT

FAKTA

Fakta: "Nästa generations EU"

EU-kommissionen har på onsdagen presenterat sitt förslag till ett återhämtningsinitiativ för coronakrisens ekonomiska effekter, döpt till Nästa generations EU (NGEU). Totalstödet ligger på 750 miljarder euro, varav 500 miljarder i bidrag och 250 miljarder i lån.

Enligt nyhetsbyrån Reuters fördelas pengarna nationellt så att exempelvis de värsta drabbade länderna, Italien och Spanien, får 173 miljarder euro respektive 140 miljarder euro.

Sport

Rådgivaren optimistisk – Fransson kan frias

Jenny Fransson. Arkivbild.
Jenny Fransson. Arkivbild.
Fotograf: Johan Nilsson/TT
Sport
Sport

Jenny Fransson kommer att frias från dopningsmisstanken, det säger brottarens ombud Mats Larsson till Expressen.

– Jag skulle nog säga att jag är mer optimistisk nu är vad jag var innan mötet, säger han till tidningen.

En anledning till hans hoppfullhet är "skakig laboratoriedata".

– Det är mätdata som inte uppfyller alla Wadas skalkrav och det står väldigt tydligt i regelverket, om inte mätningen uppfyller alla skalkrav från det tekniska dokumentet så ska resultatet rapporteras som negativt, säger Larsson.

– Vi har nu fått två veckor på oss att inkomma med kompletterande information innan dopningsnämnden ska ta beslut om eventuell bestraffning.

Kompletteringen handlar om att Mats Larsson ska bemöta en motskrift från dopningslaboratoriet gällande mätningen.

Jenny Franssons A- och B-prov visade spår av den anabola steroiden metyltestosteron. Dopningskommissionen yrkar på fyra års avstängning.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Kul fakta från casinovärlden

Casinobonusar Casinospel på nätet har blivit ett väldigt vanligt tidsfördriv för många svenskar.

Numera är det många av oss som kopplar av med slots och bordsspel, istället för att läsa en bok eller lösa ett korsord.

Det är inte svårt att förstå hur nätcasinospel blivit så populärt. Casinona lockar hela tiden med generösa bonuserbjudanden via tv och på våra nyhetssajter. Nu för tiden innehåller nästan varje reklamavbrott på tv lockande kampanjerbjudanden från olika casinosajter. Och det har dessutom blivit otroligt lätt att hitta lukrativa startpaket hos någon jämförelsesida för casino bonusar.

Men även om nätcasinospel är ett förhållandevis nytt fenomen, så har casinospel anor långt bak i tiden. Och precis som med alla andra industrier så finns det en del överraskande fakta du aldrig kunde ha gissat dig till. Här är lite kul fakta från casinovärlden.

Varför heter blackjack egentligen blackjack?

Blackjack är förmodligen ett av världens populäraste spel. Långt innan den här spelklassikern gick att spela på casinosajter fanns blackjack hos landbaserade casinon, i olika biljardhallar och till och med pizzerior. Men var kommer spelet ifrån egentligen?

Precis som de flesta andra populära bordsspel har det blackjack sina rötter i 1700-talets Frankrike. Här hette spelet till en början Vingt-et-un, som betyder tjugoett på franska. Det var inte förrän fransmännen förde med sig spelet till USA som Vinget-et-un fick ett nytt namn, och blev det spel det är idag.

Till en början blev blackjack nämligen inte särskilt populärt hos de landbaserade casinona i Las Vegas, och för att locka spelare ändrade casinona spelreglerna i Ving-et-un en smula.

Casinona i Las Vegas införde ett spel som gjorde det möjligt för spelare att vinna tio gånger insatsen, och för att vinna skulle spelare få en hand som bestod av spader ess och klöver, eller spader, knekt.

Det är alltså härifrån namnet blackjack kommer, och det är naturligtvis även därför den svarta knekten kommit att symbolisera spelet. Sedan spelet blev populärt i Las Vegas har blackjack blivit en casinofavorit hos både landbaserade casinon och casinon på nätet.

Från tuggummin till storvinster

De flesta källor verka ense om det är tack vare Charles Fey som vi kan spela slots. Charles Fey kan du läsa om på wikipedia, ifall du känner att du vill veta mer om denna amerikanske mekanikerns liv och historia.

Hur som helst spann Fey vidare på en prototyp från 1891, och gjorde den mindre avancerad. Resultatet blev den ikoniska spelautomaten Liberty Bell, som du kan se på museum i delstaten Nevada än idag.  Charles Fey gjorde två viktiga förändringar på prototypen och la grunden för dagens spelautomater - han satte in hjul i maskinen och bytte ut spelkorten mot symboler.

Vad som är lite lusigt är att Liberty Bell betalade ut vinster i tuggummi under en tid. Istället för spelkort visade hjulen nämligen symboler som föreställde tuggummin och frukter. När spelare fick tuggummi-symboler på hjulen vann de sedan ett paket tuggummi eller smågodis. Det här var ett sätt att kringgå det rådande spelförbudet, och ge spelare spänning trots att de inte fick spela för pengar. Det är också därför klassiska spelautomater kommit att kallas för ”fruktmaskiner”.

Världens mest ikoniska casino finns för att kungahuset satt i knipa

De flesta har nog hört talas om det beryktade Casino de Monte Carlo. Den här pampiga casinoanläggningen, belägen i hjärtat av Monaco, är på många sätt de landbaserade casinonas Rolls Royce. Åtminstone om vi ser till historia och prestige.

Casinot har figurerat i James Bond-filmer och besökts flitigt av många kändisar och kungafamiljer. Men visste du att casinot bara står där det står idag för att Prins Charles III av Monaco behövde få in pengar till statskassan?

Det var nämligen när Monacos kungafamilj satt i ekonomisk knipa som prinsen skickade bud efter bröderna Blanc. Om du inte hört talas om de här bröderna tidigare kan vi berätta att det är tack vare dem som roulett blivit så populärt som det är idag.

På den tiden hade bröderna Blanc nämligen gett sig av till Hamburg för att marknadsföra sin version av roulett. Men när Prins Charles skickade bud efter dem återvände de till Frankrike för att skapa världens största casino. På order av prinsen byggde bröderna det ikoniska Casino de Monte Carlo, och naturligtvis såg de till att europeisk roulett var casinots huvudattraktion. Resten är historia.

Sport

Jämtland bas för svensk OS-satsning

Många skidskyttar, längdskidåkare och alpina åkare har Östersund och Åre som bas. Därför satsar SOK på utökat medicinskt stöd just i Jämtland. Arkivbild.
Många skidskyttar, längdskidåkare och alpina åkare har Östersund och Åre som bas. Därför satsar SOK på utökat medicinskt stöd just i Jämtland. Arkivbild.
Fotograf: Pontus Lundahl/TT
Sport
Sport

Sveriges olympiska kommitté gör en satsning mot vinter-OS i Peking 2022 som innebär ett starkare stöd för aktiva som har Jämtland som bas.

Dels ska man utöka den medicinska servicen i Östersund och Åre.

– Det är väldigt kul att kunna göra det här som en uppväxling mot Peking. Det är ett sätt att göra det lokalt, en väsentlig del av vinteridrottarna har basen i Östersund. Vi jobbar också på att ha en hub i Åre, säger SOK-läkaren Jakob Swanberg vid en pressträff.

Dels ska man förstärka träningsmöjligheterna vid Vintersportcentrum i Östersund, som framför allt handlar om styrketräning i gym och skidåkning på rullband.

Inrikes

Privata storsatsningar för test av allmänhet

Flera privata aktörer erbjuder och säljer nu antikroppstester till allmänheten. Arkivbild.
Flera privata aktörer erbjuder och säljer nu antikroppstester till allmänheten. Arkivbild.
Fotograf: Marijan Murat/dpa via AP
Inrikes
Inrikes Många svenskar vill testa sig för antikroppar mot covid-19. Ett svenskt hälsokontrollföretag inleder nu masstestning med kapacitet på 100 000 personer i veckan.
Men Folkhälsomyndigheten tycker inte att privatpersoner bör testa sig än.

Företaget är en av flera privata aktörer som erbjuder och säljer antikroppstester till allmänheten.

Werlabs vd Henrik Forsberg säger att alla som vill kan testa sig på något av bolagets provtagningscenter, men att prioriteten ligger på de anställda i vården.

– Det vi vill med det här, är att tala om att nu finns den här möjligheten, säger Henrik Forsberg till TT.

Intresset för antikroppstester är stort. Många vill veta om de haft sjukdomen och kan börja leva och umgås mer normalt. Det är dock än så länge oklart om antikroppar mot covid-19 också innebär att man blir immun, eller hur länge immuniteten i så fall varar.

Folkhälsomyndigheten har bedömt att man troligen inte kan smittas igen under samma säsong.

Flera bolag

Nu har flera läkemedelsbolag lanserat tester som påstås vara tillförlitliga. Exempelvis har den schweiziska läkemedelskoncernen Roches test nyligen godkänts av Englands hälsomyndighet.

Det test som Werlabs använder sig av har utvecklats av det amerikanska läkemedelsbolaget Abbott. Tillförlitligheten ska vara drygt 99 procent, enligt Henrik Forsberg.

– Det är ett väldigt träffsäkert test, säger han och pekar på att det godkänts av läkemedelsmyndigheten i USA och i Europa och validerats av flera ledande labb i Sverige liksom Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Werlabs säger sig ha kapacitet att testa 100 000 personer i veckan på 50 provtagningsplatser över hela landet. Testet utförs genom ett blodprov som tas i armvecket och kostar 750 kronor. Den som testar sig ska vara frisk och ha varit symptomfri i minst 14 dagar.

Företaget framhåller också att testningen inte kommer att skapa några undanträngningseffekter för sjukvården eftersom man byggt ut sina egna labb för att genomföra testerna.

Nyligen har företaget erbjudit flera storföretag i Stockholmsområdet liknande tester, där 15 000 anställda testats, resultat som Werlabs delar med sig av till Folkhälsomyndigheten.

Kan finnas risker

Men Folkhälsomyndigheten avråder personer från att testa sig för antikroppar privat.

– Vi har ännu inte landat i att det finns tillräckligt mycket kunskap för att göra en bra tolkning av de här svaren på individnivå, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.

TT: Företagen hävdar att de ger tillförlitliga svar på individnivå, med valideringar på nästan 100 procent?

– Ja, det är säkert sant. De kan visa vilka som har antikroppar. Frågan är vad de här antikropparna betyder för hur individen kan bete sig och risker för individen och dens omgivning. Det är där som kunskapen i världen inte riktigt har landat än, säger Tegnell.

TT: Som privatperson, hur ska man tänka om man vill ta reda på om man haft covid-19 eller inte?

– Man får faktiskt ta och avvakta, för kunskapsläget är inte klart än.

Anja Haglund/TT

Olle Lindström/TT

Jörn Spolander/TT

Många svenskar vill testa sig för antikroppar mot covid-19, för att veta om de kan börja leva mer normalt igen. Arkivbild.
Många svenskar vill testa sig för antikroppar mot covid-19, för att veta om de kan börja leva mer normalt igen. Arkivbild.
Fotograf: Johan Nilsson/TT

FAKTA

Fakta: Olika tester för covid-19

Det finns två typer av provtagning för covid-19 – ett som visar om man just nu bär på viruset och ett som visar om man har haft sjukdomen tidigare och nu utvecklat så kallade antikroppar som kan gör att man är immun.

Vid ett test för pågående virusinfektion förs en bomullspinne in långt bak i svalget, där den snurras runt. I vissa test topsas även näsan. Sedan skickas provet till laboratorium. Svaret kommer ofta inom ett par dagar.

Ett test för antikroppar sker genom ett blodprov i armvecket. Därefter analyseras provet och svaret kommer ofta inom ett par dagar.

Antikroppstester görs främst på vissa patienter. Men också i olika studier där man tar prov på vårdpersonal, samt på boende och personal på särskilda boenden för äldre.

Källa: 1177

Inrikes

Ivo: Allvarliga brister i flera verksamheter

Sammanlagt har 4 220 personer som smittats av corona avlidit i Sverige.
Inrikes
Inrikes I anslutning till coronapandemin har Ivo gjort en stor tillsyn av verksamheter. I var tionde såg man brister av allvarlig karaktär.
Samtidigt har ytterligare 95 personer som smittats av coronaviruset rapporterats döda i Sverige.

Ivo presenterar resultatet av tillsynen i samband med onsdagens pressträff med Folkhälsomyndigheten.

– Mycket av det vi ser och får till oss är av allvarlig karaktär och innebär risker för patienter och brukare som vi måste agera på, säger generaldirektören Sofia Wallström.

Totalt har man sedan mitten av mars fått in omkring 3 000 tecken på risk inom vård och omsorg.

– Ungefär 40 procent bedöms vara av allvarlig karaktär. Andelen allvarliga brister ökar. Flest indikationer på brist gäller Stockholmsområdet, säger hon.

Äldreomsorgen sticker ut

I var tionde verksamhet som Ivo granskade identifierades brister av allvarlig karaktär, säger Sofia Wallström.

Riskindikationer med koppling till covid-19 är fler inom omsorgen än inom sjukvården.

– Äldreomsorgen sticker ut i ett covidhänseende. Den risktyp som är störst är vårdhygien. Inom hälso- och sjukvården är det i den slutna, somatiska vården vi har flest riskindikationer. Allvarlighetsgraden är också högst inom de här grenarna, säger Sofia Wallström.

Det finns inga tydliga svar på vad ökningen av de allvarliga fallen beror på.

– Det är väldigt svårt att veta, det kan bero på att mörkertalet minskar, att vi får reda på mer. Det kan också så klart bero på att det blir mer allvarligt, säger Sofia Wallström.

Det Ivo vet från tidigare undersökningar är att det finns ett mörkertal, utvecklar hon.

– I vissa verksamheter så finns det också en rädsla för att berätta om fel som händer och det här är ju farligt för patienter och brukare om man inte vågar berätta om det.

Hög dödssiffra

Den svenska dödssiffran har nu stigit till 4 220 personer, enligt Folkhälsomyndighetens statistik.

– Totalsiffran är väldigt hög och det är väldigt tråkigt att så många fått sätta livet till, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.

Sedan utbrottet startade har totalt 35 088 personer bekräftats smittade i Sverige, och 2 002 personer har fått eller får intensivvård.

På regional nivå ser man nu till exempel att storstadsregioner som Skåne och Västra Götaland ligger stabilt över tid.

– Vi har en väldigt stabil situation till sommaren, säger Anders Tegnell även om landet i stort, men påminner om några av de rådande riktlinjerna som finns för att minska trycket på sjukvården: stanna hemma om du är sjuk, håll avstånd till andra, och tvätta händerna.

Totalt 339 kritiskt sjuka patienter med covid-19 vårdas i dag på IVA, säger Taha Alexandersson, ställföreträdande krisberedskapschef på Socialstyrelsen.

1 482 patienter med covid-19 vårdas på andra avdelningar än IVA, vilket är 24 färre än på tisdagen.

Globalt noterar Tegnell en allt bättre utveckling i Europa medan den stora smittspridningen sker i Sydamerika.

– Det är allt mer tydligt att det blir Sydamerika som är den kontinent som generar mest fall just nu och då inte bara Brasilien. Det är folkrika länder och det finns också en klimataspekt med vinterperiod och då större spridning av viruset.

Ny statistik har presenterats

I anslutning till onsdagens pressträff presenterar Socialstyrelsen även ny statistik över patienter med covid-19 som vårdas på sjukhus, däribland vårdtider för patienterna.

– Det är den sammanlagda vårdtiden vi har räknat, från det att man skrivs in till att man skrivs ut, säger Anna Bennet Bark, enhetschef, Socialstyrelsen.

– Ungefär åtta procent av de som inte hade intensivvårdats låg på sjukhus i fem dagar, fortsätter hon.

Ytterligare 95 personer har avlidit i covid-19, enligt Folkhälsomyndighetens statistik. Arkivbild.
Ytterligare 95 personer har avlidit i covid-19, enligt Folkhälsomyndighetens statistik. Arkivbild.
Fotograf: Stefan Hörberg/Rithuset AB
NÄSTA ARTIKEL