Inrikes

Storpack i butiken ökar matsvinnet

'Om konsumenten slänger 15 procent av de som bärs hem då säljer branschen 15 procent mer till oss än vad som behövs', konstaterar docent Helén Williams som forskat om förpackningarnas påverkan på matsvinn.
"Om konsumenten slänger 15 procent av de som bärs hem då säljer branschen 15 procent mer till oss än vad som behövs", konstaterar docent Helén Williams som forskat om förpackningarnas påverkan på matsvinn.
Fotograf: Privat
Inrikes
Inrikes Storförpackningar i matbutikerna leder till att vi köper mer än vi behöver. Och det ökar matsvinnet.
– Vi borde fokusera på att förpacka maten så att mindre mat slängs, säger Helén Williams, forskare vid Karlstads universitet.
PREMIUM

Alla har väl slängt mat. Något som stått för länge i kylen, frukt som har blivit dålig eller så har vi sköljt bort det sista ut yoghurtförpackningen. Men varför blir det så? Det finns många förklaringar. Men en orsak, visar en ny forskningsrapport från Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, är hur maten förpackas.

I studien har forskarlaget, ledda av docent Helén Williams, i detalj följt 37 hushåll i Karlstad och Stockholm som under en veckas tid fick mäta sitt matavfall och föra detaljerad dagbok. Och slutsatsen är något förvånande att de som köper storförpackningar ofta slänger mer mat.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Allt yngre barns nakenbilder på nätet

Barn berättar för Ecpat att de, så fort de börjat använda sociala medier eller spel med chattfunktioner, blivit kontaktade av vuxna som vill att de skickar nakenbilder. Arkivbild.
Barn berättar för Ecpat att de, så fort de börjat använda sociala medier eller spel med chattfunktioner, blivit kontaktade av vuxna som vill att de skickar nakenbilder. Arkivbild.
Fotograf: Anders Wiklund/TT
Inrikes
Inrikes Barnrättsorganisationen Ecpat Sverige ser fler bilder på nätet där barn, vissa så unga som sju år, utför sexuella handlingar på sig själva framför en webkamera.
I en rapport från organisationen beskriver barn hur kontaktförsök från vuxna och hot och tjat om att skicka nakenbilder är vardag.

VIa anmälningssidan Ecpat Hotline får organisationen sedan flera år in tips om bilder och filmer på nätet som barn och unga tagit på sig själva. Enligt Ecpat ser de nu många fler yngre barns bilder och filmer där de utför avancerade sexuella handlingar på sig själva.

"Sociala medier och spel fyller viktiga funktioner även i yngre barns liv. Problemet är att barn kan bli kontaktade av vuxna som tjatar eller hotar, och som sedan instruerar dem att utföra handlingar och filma sig själva", säger Anna Karin Hildingson Boqvist, generalsekreterare för Ecpat Sverige, enligt ett pressmeddelande.

Så fort barnen börjar använda sociala medier eller spel med chattfunktioner kommer förfrågningar om nakenbilder, har barn som Ecpat pratat med berättat. Och barnen har svårt att förstå konsekvenserna av att dela en bild eller en film på sig själv.

"Därför kan det ibland räcka med att en förövare frågar. Det kan också handla om mer avancerad grooming eller direkta hot om våld mot barnets familj eller mot ett husdjur för att snabbt få barnet att agera som förövaren vill", säger Anna Karin Hildingson Boqvist.

Inrikes

Misstänkt föremål utanför kommunhus

Ett misstänkt föremål har hittats i Kungsängen utanför Stockholm. Arkivbild.
Ett misstänkt föremål har hittats i Kungsängen utanför Stockholm. Arkivbild.
Fotograf: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Ett misstänkt farligt föremål har hittats utanför kommunhuset i Kungsängen i Upplands-Bro kommun, väster om Stockholm. De som bor i området ombeds tillsvidare att stanna inomhus och ett Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) har också utfärdats.

Larm om föremålet kom in runt klockan 5 på onsdagsmorgonen. Polisen vill inte berätta närmare om händelsen.

– Vi har spärrat av ett område och jobbar på platsen, men det är ungefär allt det jag kan berätta just nu, säger Jenny Rydberg, polisens vakthavande befäl.

TT: Hur länge kommer ni att be de boende att hålla sig inne?

– Det vet vi inte än, säger Jenny Rydberg.

Bombtekniker är på plats för att undersöka föremålet. En robot med kamera har skickats fram för att dokumentera föremålet. Det kommer sedan att tas beslut om hur föremålet ska hanteras vidare, enligt polisen.

– De vet inte vad det är ännu, men de arbetar lugnt och metodiskt för att ta reda på det, säger Eva Nilsson, polisens presstalesperson.

Inrikes

Flera bilbränder inom loppet av en halvtimme

Omkring 17 bilar skadades i flera bilbränder nordväst om Stockholm i natt.
Omkring 17 bilar skadades i flera bilbränder nordväst om Stockholm i natt.
Fotograf: Dennis Glennklev/TT
Inrikes
Inrikes

Bilar brann på sex olika platser i Upplands-Bro, nordväst om Stockholm i natt. Larmen kom inom loppet av en halvtimme med några minuters mellanrum vid 3-tiden.

– Det blev 16–17 bilar som brann och blev skadade. Vad det beror på får polisen utreda, säger Tobias Åkesson, ledningsoperatör vid räddningstjänsten.

Totalt jobbade fyra brandstationer med att bekämpa lågorna, som var släckta efter omkring en timme.

Polisen kunde under morgonen inte uttala sig om ett eventuellt samband mellan bränderna, enligt Aftonbladet.

– Det är ofta svårt att följa upp sånt här eftersom det inte är så mycket kvar av det som har brunnit, säger Pontus Sandulf vid Stockholmspolisen, till tidningen.

Inrikes

Många turer för stöd till arbetslösas studier

Det relativt nya studiestartsstödet har inte varit helt lätt för kommunerna att hantera. Förbättringspotential finns, enligt CSN. Arkivbild.
Det relativt nya studiestartsstödet har inte varit helt lätt för kommunerna att hantera. Förbättringspotential finns, enligt CSN. Arkivbild.
Fotograf: Pontus Lundahl/TT
Inrikes
Inrikes Många turer och ryckiga villkor har bromsat satsningen på studier för lågutbildade arbetslösa.
Men nu när coronapandemin lett till fler varsel väntas behovet av studiestartsstödet växa, enligt en rapport till regeringen.

– Det finns redan många som varit arbetslösa länge, så det bör bli ett större fokus på stödet och mer pengar bör användas i år, säger utredare Carl-Johan Stolt vid Centrala studiestödsnämnden (CSN).

Det är CSN som följt upp och rapporterat hur studiestartsstödet utnyttjades i fjol. Stödet är relativt nytt och syftar till att få fler vuxna (25 år och äldre) som står långt från arbetsmarknaden att börja studera.

– Man ska ha varit arbetslös minst sex av de senaste tolv månaderna och ha kort utbildningsbakgrund – det kan vara en utländsk gymnasieutbildning som inte är gångbar i Sverige eller att man inte fullgjort grundskolan i Sverige, säger Carl-Johan Stolt.

De personer som börjar plugga med hjälp av stödet får enbart bidrag och behöver inte ta lån.

Trög start

Men starten har varit trög och inte heller i fjol användes hela anslaget, utan bara tre fjärdedelar. Antalet personer som fick studiestartsstöd var 6 300. Hälften av dem utbildade sig till något bristyrke, främst inom vård och omsorg. En lika stor andel hade avstått från studier om stödet inte funnits.

Utfallet hade sannolikt blivit bättre om kommunerna – som hanterar stödet – inte fått motstridiga besked om anslagen och om Arbetsförmedlingen inte hade stängt lokalkontor.

– Det har varit många turer med stödet. Det anslogs 900 miljoner kronor för 2018, men med Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation halverades anslaget till 440 miljoner för 2019 och det sades att det skulle avskaffas 2020. Men sent i fjol tillkom 410 miljoner kronor för i år, konstaterar Carl-Johan Stolt.

Sämre samverkan

Utöver dessa turer har många kommuner uppgett att deras samarbete med Arbetsförmedlingen försämrats av den stora omstöpningen av myndigheten.

– Samarbetet mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen behöver fungera för att man ska hitta de individer som berörs av stödet. Det handlar om personer som behöver motiveras mer för att de ska våga ge sig på att studera. Man behöver också skjuta till mer medel i år och möjligen nästa år. Det skulle kunna gynna många kommuner. Kostnaden att ha personer i arbetslöshet långa perioder är betydligt högre än den för att få in folk i studier, säger Carl-Johan Stolt.

Anna Lena Wallström/TT

FAKTA

Fakta: Studiestartsstödet

Studiestartsstödet är riktat till arbetslösa personer i åldern 25–56 år som är lågutbildade och behöver utbildning på grundskole- eller gymnasienivå för att etablera sig på arbetsmarknaden.

Under 2019 uppgick studiestartsstöd till 2 208 kronor i veckan för heltidsstuderande.

De kommuner som i fjol använde störst andel av sina medel för studiestartsstödet var Mörbylånga, Ludvika, Nybro, Malå och Storfors.

Räknat i kronor använde Stockholm mest, därefter Malmö, Eskilstuna, Göteborg och Norrköping.

Totalt fördelades 440 miljoner kronor för 2019 och av dem användes 76 procent, 335 miljoner kronor.

Källa: CSN

Inrikes

LRF kräver straffskärpning och en utredning

Palle Borgström, riksförbundsordförande för Lantbrukarnas riksförbund. Arkivbild.
Palle Borgström, riksförbundsordförande för Lantbrukarnas riksförbund. Arkivbild.
Fotograf: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes En särskild polisinsats i västra Sverige har gjort att militanta djurrättsaktivister verkar ha slutat begå brott i regionen.
Lantbrukarnas riksförbund (LRF) kräver att arbetssättet tillämpas i hela landet och att regeringen ser över lagstiftningen i en utredning.

Enligt en undersökning från LRF har hot och trakasserier mot lantbrukare från djurrättsaktivister ökat de två senaste åren och organisationen vill att regeringen tillsätter en utredning för att se över bland annat en straffskärpning vad gäller brottet olaga intrång.

Man anser även att det är ett problem att olaga intrång endast omfattar intrång i byggnader och inte en gårdsplan på till exempel ett lantbruk. LRF vill att en gårdsplan ska ses som en hemfridszon och om någon obehörig uppehåller sig på platsen ska det ses som ett hemfridsbrott.

LRF: Intrång i hemfriden

– Ladugård och produktionsplats ligger ofta väldigt nära bostaden, vilket gör att det blir ett intrång även i hemfriden. Blir det även ett högre straffvärde på brott som olaga intrång kan polisen prioritera de här jobben högre och polisen får även tillgång till andra spaningsmetoder, säger riksförbundsordförande Palle Borgström.

Enligt LRF lovade regeringen att tillsätta en utredning redan för drygt ett år sedan i samband med ett möte med inrikesminister Mikael Damberg (S) och justitieminister Morgan Johansson (S). Än har dock ingen utredning startats.

– Vi kan väl förstå att det kan ta några månader och att man behövde prioritera annat ett tag, men inte att det ska ta ett helt år att tillsätta en utredning och ta tag i en uppgift som är viktig för våra medlemmar, säger Borgström.

I polisregion Väst har en särskild insats mot brottslighet kopplad till djurrättsaktivism varit i gång sedan 2018. Nu uppger regionen att aktiviteten från militanta djurrättsaktivister i det närmaste har dött ut i området.

En drivande aktivist

– Vi har haft en väldigt drivande person som vi har lyckats få lagförd för brottslighet mot näringsidkare inom djurvärlden. Det blev en fängelsedom och vi har egentligen blivit av med problemet i region Väst. Vi har inget inflöde på de här brotten längre, säger Magnus Dahl, spaningsledare på sektionen mot internationell grov organiserad brottslighet.

Dahl framhåller att den särskilda insatsen egentligen enbart har bestått av en traditionell brottssamordning.

– Vi försöker upptäcka brotten tidigt och samordna så att vi får en åklagare på alla brott. Vi har prioriterat de här brotten mot jordbrukare och näringsidkare för att få en snabbare lagföring.

"Våld och hot"

LRF vill nu att arbetssättet tillämpas i hela Sverige och under onsdagen ska Borgström träffa justitieminister Johansson för att framföra organisationens krav på åtgärder. I förlängningen är det ett demokratiproblem med militanta djurrättsaktivister, menar LRF.

– Det är klart att de får ha de här åsikterna, men när man med våld och hot påtvingar åsikterna på andra blir det ett problem för hela samhället, säger Palle Borgström.

Daniel Kihlström/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinofeber

Fortsatt hårt tryck på Spelinspektionen – 95 spelbolag beviljats licens

Casinofeber Nio månader efter nya spellagen och intresset är fortsatt skyhögt. 95 spelbolag har beviljats svenskt spellicens och tillsammans driver de närmare 200 spelsidor. Casinofeber hjälper dig att hitta aktören som passar dig allra bäst.

Få har missat den tillväxt som har skett på spelmarknaden sedan den nya spellagen infördes vid årsskiftet. Regeringens beslut om att släppa på sitt monopol i utbyte mot en spelskatt och krav på spellicens, förvånade nog många, men har alla redan visat sig vara ett smart och strategiskt drag.

Även om det låter motsägelsefullt har nämligen den svenska regeringen lyckats återta kontrollen över en svårkontrollerad marknad. Dessutom klirrar det fint i statskassan – en miljardjackpot för staten, som Svenska Dagbladet uttryckte det.

Att skaffa en spellicens är både kostsamt och kommer med en hel del skyldigheter. Bland annat måste spelbolagen värna om sina användares spelvanor och hantera alla personuppgifter med största varsamhet. Med spelskatten gör också staten miljarder i vinst.

Närmare 200 spelsidor på den svenska marknaden

Skeptiska röster trodde att regleringen skulle skrämma bort spelbolagen, men nu rapporterar Spelinspektionen att hela 95 spelbolag har beviljats spellicens sedan årsskiftet. De flesta av dessa driver dessutom mer än en spelsida. Totalt rör det sig om närmare 200 olika casinosidor att välja och vraka mellan.

Även om det är härligt med valfrihet, innebär också det enorma utbudet att det kan vara svårt att orientera sig och hitta den aktör som passar en allra bäst. Både när det kommer till erbjudanden och gränssnitt. För en stor del av spelnöjet ligger i att bruka en tjänst som känns rätt.

Casinofeber guidar dig

Hos jämförelsesidan Casinofeber.se hittar du den bästa listan över casinon på nätet. För att sammanställa listan har Casinofeber tagit hänsyn till variabler som: välkomstbonusar, spelutbud, användarnöjdhet och fördelaktiga tekniska lösningar.

I den sista kategorin hittar vi en rad funktioner som förbättrar användarupplevelsen. Exempelvis möjligheten att kunna legitimera sig direkt med hjälp av BankID istället för att behöva dela med sig av känsliga personuppgifter, och smidiga betallösningar som PayPal och Swish.

Förutom att det går snabbare att göra insättningar och uttag med den här typen av tredjepartstjänster, än vad en vanlig banktransaktion gör, så behöver man inte heller dela med sig av sina kontouppgifter. Något som fler och fler uppskattar.

Casinofeber ser också till att hela tiden hålla sina up to date, så att besökaren alltid kan känna sig trygg med att rekommendationerna är aktuella.

Spelintresset ser inte ut att minska och fler spelbolag kommer att dyka upp inom kort. Casinofeber hjälper dig att hålla dig uppdaterat och noterar dig så fort någon ny spännande aktör gör entré på den svenska spelmarknaden.

Inrikes

Hot och trakasserier mot bönder ökar

Hot och trakasserier mot bönder har ökat de två senaste åren, enligt en undersökning som genomförts på uppdrag av Lantbrukarnas riksförbund. Arkivbild.
Hot och trakasserier mot bönder har ökat de två senaste åren, enligt en undersökning som genomförts på uppdrag av Lantbrukarnas riksförbund. Arkivbild.
Fotograf: Emil Langvad/TT
Inrikes
Inrikes Hot och trakasserier mot bönder har ökat de två senaste åren.
En vanlig metod för djurrättsaktivister är att göra intrång i djurstallar nattetid för att filma.
– Det är som att jag skulle kliva in i deras sovrum och filma, säger en utsatt grisbonde.

Mitt i natten tog sig djurrättsaktivisterna in i två grisstallar i södra Sverige. Under några minuter gick de runt och filmade för att avslöja eventuella missförhållanden. Den utsatta grisbonden var själv inte hemma vid tillfället, men fick via branschorganisationer reda på att aktivisterna olovligen tagit sig in i stallarna.

– Man blir ju livrädd för att något har missats eller något djur som inte ser bra ut, men det är ingenting som är med på filmerna från mina stallar som jag inte kan stå för. Man blir mest irriterad och förbannad för att de gör ett sådant intrång, säger grisbonden till TT.

Rädd för smitta

Bonden vill vara anonym för att inte återigen bli en måltavla. Händelsen är polisanmäld.

– Man blir ju rädd för att de ska sprida någon smitta till djuren, säger grisproducenten.

Troligtvis hade intrånget gått obemärkt förbi även om bonden varit hemma.

– Men om jag hade vaknat hade jag nog själv filmat dem och ringt polisen. Vi har fått uppmaningen att inte konfrontera och gå i polemik med dem. Vi ska bara observera och samla bevis.

Grisbonden är inte ensam om att ha drabbats av olaga intrång. En enkät, som har gjorts på uppdrag av Lantbrukarnas riksförbund, visar att femton procent av de svarande uppger att de känner en eller flera lantbrukare i sin närhet som under de två senaste åren har blivit utsatta för djurrättsaktivism. För 2016 var siffran tio procent.

"Inte förvånade"

– Vi är tyvärr inte förvånade. För det är de här signalerna vi får från våra medlemmar ute i landet och de olika produktionsinriktningarna, säger Anders Drottja, krisberedskapsansvarig på LRF.

Fyra procent uppger att de själva har blivit utsatta för djurrättsaktivister vid något eller vid flera tillfällen de senaste två åren. För två år sedan var siffran två procent.

– Om man skalar upp det till ett lantbrukarkollektiv på ungefär 30 000 företag skulle det innebära att runt 1 000 lantbrukare, plus minus något hundratal, har blivit drabbade på ett eller annat sätt, säger Anders Drottja.

Generellt sett är landets lantbrukare i en större omfattning drabbade av brott som stölder och bluffakturor, men hot och trakasserier mot bönder riskerar att leda till större problem för branschen, framhåller Drottja.

"Ett hot"

– Oron som sprider sig i hela näringen tar ju bort glädjen att hålla på med djurhållning. Det är också ett hot mot hela livsmedelsförsörjningen i längden – att folk inte ska våga hålla på med djurhållning eftersom det finns en risk att man blir utsatt för hot och trakasserier, säger han.

Den utsatte grisproducenten är inte orolig för sin egen säkerhet, men har förståelse för att andra kolleger känner annorlunda.

– Däremot skulle jag nog känna en stor olust om mitt ärende når domstolen. För jag har förstått att om man kommer till en tingsrätt kan det vara en hel mobb av aktivister där. Det skulle kännas obehagligt, säger bonden.

Daniel Kihlström/TT

FAKTA

Fakta: Undersökningen

Femton procent av lantbrukarna som svarade på en enkätundersökning uppger att de i sin närhet känner en eller flera lantbrukare som de två senaste åren har blivit utsatta för djurrättsaktivism. I en undersökning för två år sedan var siffran tio procent.

Fyra procent av de svarande uppger att de själva har blivit utsatt för brott från djurrättsaktivister vid något eller flera tillfällen. För 2016 var siffran två procent.

Om lantbrukare har blivit utsatta för brott var olovligt intrång det vanligaste brottet. Det näst vanligaste var hot via telefon, mejl, brev och/eller sociala medier. Det tredje vanligaste brottet var att djur släpptes ut från stallar eller burar.

Runt var fjärde lantbrukare (26 procent) uppger att man inte berättar för andra att man är bonde för att tanken på att kunna bli utsatt av djurrättsaktivister oroar.

Närmare 45 procent av de tillfrågade uppger att de har blivit utsatta för någon form av misstänkt brott vid ett eller flera tillfällen de två senaste åren. Det vanligaste brottet är bluffakturor eller bedrägliga telefonförsäljare följt av stöld av drivmedel samt stöld av maskiner eller redskap. Olagligt intrång i djurstallar är det femte vanligaste brottet.

Undersökningen har genomförts per post med telefonpåminnelser under mars–april 2020. Urvalet är slumpmässigt draget från SCB:s (Statistiska Centralbyråns) jordbruksregister över företag med mer än tio hektar åker.

Totalt skickades enkäter ut till 1 000 lantbruksföretag och nettourvalet blev 890 företag efter att vissa utvalda företag exempelvis lagts ner, sålts eller att ägaren har avlidit. Av nettourvalet svarade 548 respondenter och svarsfrekvensen blev därmed 62 procent.

Källor: Lantbrukarnas riksförbund, Landja Marknadsanalys

Inrikes

Hot och trakasserier mot bönder ökar

Hot och trakasserier mot bönder har ökat de två senaste åren, enligt en undersökning som genomförts på uppdrag av Lantbrukarnas riksförbund. Arkivbild.
Hot och trakasserier mot bönder har ökat de två senaste åren, enligt en undersökning som genomförts på uppdrag av Lantbrukarnas riksförbund. Arkivbild.
Fotograf: Emil Langvad/TT
Inrikes
Inrikes Hot och trakasserier mot bönder har ökat de två senaste åren.
En vanlig metod för djurrättsaktivister är att göra intrång i djurstallar nattetid för att filma.
– Det är som att jag skulle kliva in i deras sovrum och filma, säger en utsatt grisbonde.

Mitt i natten tog sig djurrättsaktivisterna in i två grisstallar i södra Sverige. Under några minuter gick de runt och filmade för att avslöja eventuella missförhållanden. Den utsatta grisbonden var själv inte hemma vid tillfället, men fick via branschorganisationer reda på att aktivisterna olovligen tagit sig in i stallarna.

– Man blir ju livrädd för att något har missats eller något djur som inte ser bra ut, men det är ingenting som är med på filmerna från mina stallar som jag inte kan stå för. Man blir mest irriterad och förbannad för att de gör ett sådant intrång, säger grisbonden till TT.

Rädd för smitta

Bonden vill vara anonym för att inte återigen bli en måltavla. Händelsen är polisanmäld.

– Man blir ju rädd för att de ska sprida någon smitta till djuren, säger grisproducenten.

Troligtvis hade intrånget gått obemärkt förbi även om bonden varit hemma.

– Men om jag hade vaknat hade jag nog själv filmat dem och ringt polisen. Vi har fått uppmaningen att inte konfrontera och gå i polemik med dem. Vi ska bara observera och samla bevis.

Grisbonden är inte ensam om att ha drabbats av olaga intrång. En enkät, som har gjorts på uppdrag av Lantbrukarnas riksförbund, visar att femton procent av de svarande uppger att de känner en eller flera lantbrukare i sin närhet som under de två senaste åren har blivit utsatta för djurrättsaktivism. För 2016 var siffran tio procent.

"Inte förvånade"

– Vi är tyvärr inte förvånade. För det är de här signalerna vi får från våra medlemmar ute i landet och de olika produktionsinriktningarna, säger Anders Drottja, krisberedskapsansvarig på LRF.

Fyra procent uppger att de själva har blivit utsatta för djurrättsaktivister vid något eller vid flera tillfällen de senaste två åren. För två år sedan var siffran två procent.

– Om man skalar upp det till ett lantbrukarkollektiv på ungefär 30 000 företag skulle det innebära att runt 1 000 lantbrukare, plus minus något hundratal, har blivit drabbade på ett eller annat sätt, säger Anders Drottja.

Generellt sett är landets lantbrukare i en större omfattning drabbade av brott som stölder och bluffakturor, men hot och trakasserier mot bönder riskerar att leda till större problem för branschen, framhåller Drottja.

"Ett hot"

– Oron som sprider sig i hela näringen tar ju bort glädjen att hålla på med djurhållning. Det är också ett hot mot hela livsmedelsförsörjningen i längden – att folk inte ska våga hålla på med djurhållning eftersom det finns en risk att man blir utsatt för hot och trakasserier, säger han.

Den utsatte grisproducenten är inte orolig för sin egen säkerhet, men har förståelse för att andra kolleger känner annorlunda.

– Däremot skulle jag nog känna en stor olust om mitt ärende når domstolen. För jag har förstått att om man kommer till en tingsrätt kan det vara en hel mobb av aktivister där. Det skulle kännas obehagligt, säger bonden.

Daniel Kihlström/TT

FAKTA

Fakta: Undersökningen

Femton procent av lantbrukarna som svarade på en enkätundersökning uppger att de i sin närhet känner en eller flera lantbrukare som de två senaste åren har blivit utsatta för djurrättsaktivism. I en undersökning för två år sedan var siffran tio procent.

Fyra procent av de svarande uppger att de själva har blivit utsatt för brott från djurrättsaktivister vid något eller flera tillfällen. För 2016 var siffran två procent.

Om lantbrukare har blivit utsatta för brott var olovligt intrång det vanligaste brottet. Det näst vanligaste var hot via telefon, mejl, brev och/eller sociala medier. Det tredje vanligaste brottet var att djur släpptes ut från stallar eller burar.

Runt var fjärde lantbrukare (26 procent) uppger att man inte berättar för andra att man är bonde för att tanken på att kunna bli utsatt av djurrättsaktivister oroar.

Närmare 45 procent av de tillfrågade uppger att de har blivit utsatta för någon form av misstänkt brott vid ett eller flera tillfällen de två senaste åren. Det vanligaste brottet är bluffakturor eller bedrägliga telefonförsäljare följt av stöld av drivmedel samt stöld av maskiner eller redskap. Olagligt intrång i djurstallar är det femte vanligaste brottet.

Undersökningen har genomförts per post med telefonpåminnelser under mars–april 2020. Urvalet är slumpmässigt draget från SCB:s (Statistiska Centralbyråns) jordbruksregister över företag med mer än tio hektar åker.

Totalt skickades enkäter ut till 1 000 lantbruksföretag och nettourvalet blev 890 företag efter att vissa utvalda företag exempelvis lagts ner, sålts eller att ägaren har avlidit. Av nettourvalet svarade 548 respondenter och svarsfrekvensen blev därmed 62 procent.

Källor: Lantbrukarnas riksförbund, Landja Marknadsanalys

Inrikes

Misstänkt förövare greps efter helikopterjakt

En person har gripits efter en sökinsats med helikopter, misstänkt för mordförsök. Arkivbild.
En person har gripits efter en sökinsats med helikopter, misstänkt för mordförsök. Arkivbild.
Fotograf: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Flera polispatruller och en helikopter letade på tisdagskvällen efter en misstänkt gärningsman sedan en person blivit misshandlad med en kniv i en bostad i Råcksta i nordvästra Stockholm, skriver polisen på sin hemsida.

Larmet kom strax efter 21 och efter ett par timmar kunde den misstänkta personen gripas i närheten av lägenheten, enligt Aftonbladet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL