Inrikes

Döms till vård efter knivdåd

En person i 30-årsåldern som knivdödat en man som tog sig in i hans lägenhet döms till sluten rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Arkivbild.
En person i 30-årsåldern som knivdödat en man som tog sig in i hans lägenhet döms till sluten rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Arkivbild.
Foto: Naina Helén Jåma
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En person i 30-årsåldern som knivdödat en man som tog sig in i hans lägenhet döms av Göteborgs tingsrätt till sluten rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning, skriver Göteborgs-Posten.

Personen knivdödade en man i 50-årsåldern i en lägenhet på Hisingen i Göteborg i november. Den åtalade, som vill identifieras som "hen", har hela tiden hävdat att det dödande knivhugget delades ut i självförsvar och att knivvåldet var svaret på en serie brutala sexuella övergrepp från den avlidne mannens sida.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Man överbord från fartyg utanför Nynäshamn

Flera olika enheter deltog i en resultatlös räddningsinsats utanför Nynäshamn. Arkivbild.
Flera olika enheter deltog i en resultatlös räddningsinsats utanför Nynäshamn. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Sjöräddningen larmades på onsdagsmorgonen om en man som fallit överbord från ett fartyg utanför Nynäshamn. Strax före klockan ett på eftermiddagen avslutades räddningsinsatsen sedan man gjort bedömningen att mannen inte skulle komma att hittas vid liv.

Under förmiddagen deltog flera lotsbåtar, enheter från svenska sjöräddningssällskapet, polisen och sjöräddningen i sökinsatsen. Mannens identitet har fastställts och ärendet har lämnats över till polisen.

Fartyget trafikerar sträckan Nynäshamn-Ventspils i Lettland.

Inrikes

Läkare hjälpte ALS-sjuk man att dö

Staffan Bergström, pensionerad legitimerad läkare, har anmält sig själv för att ha försett en svårt sjuk man med en dödlig dos sömnmedel.
Staffan Bergström, pensionerad legitimerad läkare, har anmält sig själv för att ha försett en svårt sjuk man med en dödlig dos sömnmedel.
Foto: PRIVAT/TT
Inrikes
Inrikes En svårt sjuk man utanför Stockholm hade fått tid i Schweiz för att få avsluta sitt liv. Men coronakrisen stoppade resan. Då bestämde sig läkaren Staffan Bergström för att förse mannen med en dödlig dos sömnmedel.
Nu har han anmält sig själv till polisen.
– Jag vill ha prövat av domstol om jag gjort något olagligt, säger Bergström till TT.

För två år sedan insjuknade mannen i 60-årsåldern, som tidigare varit elitidrottare, i sjukdomen ALS. Han blev delvis förlamad och fick svårt att andas på egen hand. I början av juli skulle han och hans familj ha åkt till en klinik i Schweiz för att få dödshjälp. Men coronapandemin satte stopp för resan.

– Jag fick kontakt med honom och fick situationens prekära karaktär klart för mig. Jag bestämde mig för att försöka hjälpa honom, säger Staffan Bergström.

Han är professor emeritus i internationell hälsa vid Karolinska institutet och legitimerad läkare. Han är också ordförande i riksföreningen Rätten till en värdig död, som är för dödshjälp, och en flitig debattör i ämnet.

Vill få det prövat

Bergström tog del av mannens journaler och korrespondensen till kliniken Dignitas i Schweiz. Han fick också ett intyg på att mannen ville ha hans hjälp, säger han.

– Det är olagligt för en legitimerad läkare att utföra en dödshjälpshandling enligt svensk lag men däremot kunde jag förse honom med läkemedel som jag vet används av Dignitas.

En läkare som skriver ut läkemedel för att någon ska kunna avsluta sitt liv kan förlora sin legitimation, men det saknas rättsfall där det prövats i domstol.

– Jag vill ha prövat av domstol om jag gjort något olagligt. Vilket jag anser att jag inte gjort. Jag har stått med händerna på ryggen och sett att han dricker de här starka sömnmedlen, säger Staffan Bergström.

pratade med den ALS-sjuke mannen i måndags, en dag innan han somnade in i sin säng. Han förklarade att sjukdomen förstört hans liv. Hösten 2018, när han planerade för en jorden runt-resa med cykel och husbil, fick han beskedet.

– Två minuter efter att jag fick diagnosen tänkte jag: Jag vill ha kontroll över hela mitt liv. Inklusive döden.

En ilska växte fram både mot sjukdomen och svenska politiker som inte lät honom avsluta sitt liv på ett sätt han anser värdigt med en läkares hjälp.

– Varför kan jag inte bara få åka till Karolinska eller något annat sjukhus och få hjälp till en värdig död? Varför ska jag behöva åka till Schweiz? Jag kan inte förstå det, säger han till DN.

Anmälde sig

I tisdags, omgiven av sin familj, svalde mannen på egen hand medicinerna i sitt hem.

– Efter ett par minuter somnade han in. Jag stod bredvid honom och efter en kvart ungefär var han död, säger Bergström som undersökte mannen och sedan satt familjen med honom i en halvtimme med tända ljus innan de larmade SOS.

Sjukvårdspersonal och polis fick dokument över vad som skett och samma dag gick Bergström till polisen och anmälde sig själv.

Polisen bekräftar för TT att det gjorts en anmälan.

– Det har inkommit en anmälan och en förundersökning är inledd om medhjälp till dråp. Ingen person är i nuläget frihetsberövad, säger Anders Bryngelsson, presstalesperson vid polisen i Stockholm.

Kammaråklagare Urszula Grabowska som håller i ärendet säger att en person är misstänkt.

– Jag vill inte gå in på vem, säger hon.

"Ingen bra lagstiftning"

Bergström säger att det finns två skäl till hans agerande. För det första anser han att han hjälpt mannen i hans sista önskan att få ett slut på sitt lidande.

För det andra vill ha få till en debatt och en utredning kring dödshjälp i Sverige.

– Jag hoppas att man får tydligare regler om läkarens roll kring den terminala vården av svårt sjuka i Sverige i dag. Det finns ingen bra lagstiftning som reglerar vad vi får och inte får göra. Det är en gråzon, säger han.

Anna Hansson/TT

FAKTA

Fakta: Dödshjälp i Sverige

Dödshjälp kan ses som en samlingsterm för åtgärder i vården där man efter ett önskemål från en patient ger en dödlig dos läkemedel med avsikt att orsaka patientens död.

Enligt Statens medicinsk-etiska råd (Smer) föreslagna definition klassas det inte som dödshjälp att avsluta en livsuppehållande behandling på en patients begäran. Detta eftersom det inte är en insats utan snarare att avstå från en insats.

Det är inte brottsligt i Sverige för en privatperson att hjälpa en person att ta sitt liv. Däremot kan vårdpersonal riskera att åtalas om den ger dödshjälp till en patient, det vill säga ha varit den som utfört den dödliga handlingen. Det kallas eutanasi.

Om patienten själv gör det, exempelvis tar en dödlig dos medicin, kallas det assisterat döende.

En läkare som förser en patient med en dödlig dos medicin som patienten tar på egen hand riskerar att förlora sin läkarlegitimation. Något sådant rättsfall har dock ännu inte prövats i domstol.

Källa: Statens medicinsk-etiska råd (Smer)

Inrikes

Wilmas mördare inte psykiskt sjuk

Inrikes
Inrikes Den 23-årige man som mördade sin 17-åriga flickvän Wilma lider inte av en allvarlig psykisk störning, enligt ett utlåtande av Rättsmedicinalverket.
Rättspsykiatrisk vård kan därmed inte bli aktuellt som påföljd för 23-åringen – som riskerar ett långt fängelsestraff.

Utlåtandet, som lämnades in till Uddevalla tingsrätt på onsdagen, visar att han varken vid tiden för gärningen eller undersökningen led av en allvarlig psykisk sjukdom.

– Det innebär att det bara återstår fängelsestraff eftersom straffvärdet är så högt att ingen annan påföljd kan bli aktuell. Vi har yrkat på livstids fängelse eller tidsbegränsat maxstraff, säger kammaråklagare Jim Westerberg till TT.

Tingsrätten fastslog i juni att den 23-årige mannen är skyldig till mord och brott mot griftefrid. Beskedet kom redan dagen efter att rättegången hade avslutats. En mindre undersökning visade tidigare att han kunde misstänkas lida av en allvarlig psykisk störning. Innan domen faller beslutade rätten därför att han skulle genomgå en rättspsykiatrisk undersökning.

"Central del"

Resultatet är avgörande 23-åringens påföljd. Om gärningsmannen begått brottet under påverkan av en allvarlig psykisk störning kan han dömas till rättspsykiatrisk vård i stället för fängelse.

– Men domstolen kan göra en annan bedömning, säger Kristina Sygel, överläkare vid Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska avdelning i Stockholm.

Enligt Sygel baseras den rättspsykiatriska undersökningen på en samlad bild, där handlingar från bland annat domstol, sjukvård och socialtjänst utgör underlag. En stor del av bedömningen vilar också på samtal med personen.

– Det är en väldigt central del och det hela syftar till att göra en kartläggning om personen hade en allvarlig psykisk störning vid tiden för gärningen och om personen har en allvarlig psykisk störning vid tiden för undersökningen, säger hon.

Nekar till brott

När Wilma försvann i november förra året pågick en intensiv sökinsats i och runtomkring Uddevalla. Två veckor efter försvinnandet hittades en kroppsdel i gärningsmannens lägenhet där även Wilma bodde. Större delen av hennes kvarlevor har inte hittats.

Det är inte fastställt vad som dödade Wilma. I åtalet används beskrivningen att hon avled till följd av "upprepat trubbigt våld". Blodspår och vittnesmål från grannar hör till den viktigare bevisningen.

Åklagarnas bild är att pojkvännen dödade Wilma i parets bostad. Omfattande blodspår och vittnesmål från grannar, som hört bråk och skrik, hör till den viktigaste bevisningen.

Rättegångsförhandlingarna är planerade att återupptas på måndag nästa vecka. 23-åringen nekar till brotten.

Annelie Scholz/TT

Robin Salomonsson/TT

FAKTA

Fakta: Detta har hänt

14 november 2019: 17-åriga Wilmas sista kontakter med släktingar.

17 november: Försvinnandet polisanmäls och en intensiv sökinsats inleds.

19 november: En då 22-årig man, som var flickans pojkvän, grips i sin bostad.

22 november: Mannen häktas som misstänkt för mord. Han nekar till brottet.

28 november: En kroppsdel som knyts till flickan hittas, gömd i lägenheten där paret bodde. Fyndet visar att Wilma inte längre är i livet.

20 december: Den häktade har genomgått en mindre sinnesundersökning, som visar att han kan misstänkas lida av en allvarlig psykisk störning.

13 maj 2020: Den nu 23-årige pojkvännen åtalas för mord och brott mot griftefrid. Som alternativ till mord anges grov misshandel och grovt vållande av annans död.

26 maj: Rättegången inleds i Uddevalla tingsrätt. Den åtalade nekar fortfarande helt.

16 juni: Den nionde och sista rättegångsdagen.

17 juni: Tingsrätten meddelar att 23-åringen anses skyldig till mord och brott mot griftefrid.

15 juli: Den rättspsykiatriska undersökningen visar att 23-åringen inte lider av en allvarlig psykisk störning.

FAKTA

Fakta: Rättspsykiatrisk undersökning

En rättspsykiatrisk undersökning görs för att ta reda på om en person, som av domstol bedömts skyldig, hade en allvarlig psykisk störning när brottet begicks. Resultatet ligger sedan till grund för beslutet om vilken typ av påföljd personen kan dömas till.

Den misstänkte undersöks av bland annat rättspsykiater, psykolog och omvårdnadspersonal genom samtal, observationer och tester. Undersökningen tar oftast fyra till sex veckor.

När den är klar skickas ett utlåtande till domstolen, som använder detta som underlag för att besluta om personen ska dömas till rättspsykiatrisk vård eller inte.

De flesta som utreds har någon form av psykisk sjukdom. Det är dock en hög tröskel till vad som bedöms som en allvarlig psykisk störning, vilket är ett juridiskt begrepp och ingen medicinsk diagnos.

Källa: Rättsmedicinalverket

Inrikes

Man anhållen för våldtäkt i Uppsala

En man i 35-årsåldern har anhållits för våldtäkt i Uppsala. Arkivbild.
En man i 35-årsåldern har anhållits för våldtäkt i Uppsala. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En man i 35-årsåldern har anhållits misstänkt för våldtäkt i Uppsala. En kvinna i 20-årsåldern ringde under tisdagskvällen polisen och uppgav att hon blivit utsatt för våldtäkt av en man i sin bostad.

På onsdagen greps en 35-årig man misstänkt för brottet, och han anhölls under eftermiddagen av åklagare efter förhör.

Inrikes

TT-FLASH: Wilmas mördare inte psykiskt sjuk

Inrikes
Inrikes Den 23-årige man som mördade 17-åriga Wilma i Uddevalla lider inte av en allvarlig psykisk störning, enligt Rättsmedicinalverket.
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinopiloten

BankID - den perfekta legitimationen online!

Casinopiloten Idag använder vi oss av internet och våra mobiltelefoner till det mesta. I Sverige har vi nu haft tillgång till BankID som e-legitimation ett par år och det blir mer och mer populärt.

Det klassas som en säker betalmetod och identifiering av gällande personer vid beställningar online eller för att legitimera sig hos olika myndigheter, banker eller andra företag.

Andra länder använder sig givetvis också av liknande elektroniska tjänster som BankID. Norge är det land som har en e-legitimation som är mest likt hur det fungerar för oss när vi använder oss av bankID som legitimering. Skillnaden med Norges e-legitimering och vår svenska är att deras e-legitimering görs via mobiloperatörens inblandning. De tar dessutom en avgift för varje gång som tjänsten används.

BankID är Sveriges absolut största och mest använda e-legitimation och har utfärdats av totalt 12 banker som i samarbete erbjuder tjänsten. Alla de största bankerna i Sverige erbjuder tjänsten och mer eller mindre alla i dagens samhälle har appen nedladdad på någon av sina enheter. De flesta använder sig av mobilt bankID för att bara med några knapptryck kunna genomföra köp och legitimering på olika sidor online.

BankID används till mer eller mindre alla köp online numera

Vi svenskar har tagit emot de flesta teknologiska förändringar öppenhjärtigt och sedan BankID kom och tjänsten breddats så använder vi den mer eller mindre till allt. Några av de områden där BankID är nära till hands:

Till inlogg där verifiering krävs, t.ex på internetbanken, arbetsförmedlingen och csn.

Vid betalning av räkningar eller för identifiering av beställningar som görs online.

Till tjänster som kräver verifiering för insättningar, t.ex när du spelar på online casino. (mer information om casino med bankid - här).

BankID kan användas för att göra direkt överföringar via tjänsten swish.

Appen är enkel att ladda hem och allt du behöver göra för att aktivera tjänsten är att antingen gå in på banken eller använda din bankdosa.

BankID kan både användas från dator, surfplatta och mobiltelefon och används flitigt flera gånger i veckan av de flesta. Tjänsten gör det betydligt mer bekvämt och enkelt för oss att hantera vardagliga inloggningar och/eller köp online.

Mobilt BankID - ett måste!

Att ha BankID installerat på sin mobiltelefon är mer eller mindre ett måste idag, eftersom att tjänsten används till det mesta online. Allt från att logga in på din internetbank, till att göra snabba överföringar, bekräfta köp eller logga in på olika sidor. För att skaffa Mobilt BankID så gör du på följande sätt:

1. Gå in på Google Play eller App Store och ladda hem appen “BankID”.

2. För att logga in i appen så använder du din säkerhetsdosa samt aktiverar tjänsten i din internetbank.

3. Om du inte har en bankdosa så behöver du aktivera ditt BankID på ditt närmaste bankkontor.

Varje bankID har en giltighetstid innan det behöver förnyas och detta kan variera beroende på vilken bank du använder dig av. Det är lika enkelt att förnya sitt bankID som att skaffa ett för första gången och när det är dags så kommer du att bli underrättad om det via appen. Många som spelar på casino online tycker att BankID är smidigt då det förenklar verifieringen av betalmetoder och i sin tur leder till snabbare uttag. Tidigare så var spelare tvungna att skicka in styrkande dokument för att bevisa sin identitet och folkbokföringsadress.

Inrikes

Mottagandet av kvotflyktingar återupptas

En kvotflykting är en person som är särskilt utvald av FN:s flyktingorgan UNHCR för att flytta till ett annat land. Arkivbild.
En kvotflykting är en person som är särskilt utvald av FN:s flyktingorgan UNHCR för att flytta till ett annat land. Arkivbild.
Foto: Mohammad Hannon/TT-AP
Inrikes
Inrikes

Sverige börjar nästa månad gradvis ta emot kvotflyktingar igen. Mottagandet har stått stilla sedan april på grund av coronakrisen.

– Migrationsverket har beslutat att försiktigt återuppta det arbetet som vi ställde in tidigare i våras. I begränsad uppstart kommer ett antal kvotflyktingar att börja överföras till Sverige, säger Oskar Ekblad, chef med ansvar för den svenska flyktingkvoten på Migrationsverket, till Ekot i Sveriges Radio.

I augusti handlar det om ett 20-tal personer, som bland annat befinner sig i Egypten, Libanon, Jordanien och Turkiet.

Sverige har åtagit sig att ta emot 5 000 kvotflyktingar i år. Hittills har drygt 1 300 kommit. Det är osäkert om åtagandet kommer att fullgöras i år.

– Vi har haft ett uppehåll på fyra månader. Det är så klart svårt att tänka sig att ett år som detta skulle gå obemärkt förbi i det svenska kvotflyktingmottagandet, säger Ekblad till Ekot.

Inrikes

Sex års fängelse för grova övergrepp

En man i 20-årsåldern döms till sex års fängelse för flera grova övergrepp mot sin halvsyster. Arkivbild.
En man i 20-årsåldern döms till sex års fängelse för flera grova övergrepp mot sin halvsyster. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En man i 20-årsåldern döms av Västmanlands tingsrätt till sex års fängelse för flera grova sexuella övergrepp mot sin halvsyster, rapporterar P4 Västmanland.

Mannen filmade flera av övergreppen, som började när flickan var fem år och pågick under flera års tid i familjens bostad i Västerås.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Semestermål lockar – men resandet minskar

Resandet ökar till typiska semestermål, till exempel Gotland. Arkivbild.
Resandet ökar till typiska semestermål, till exempel Gotland. Arkivbild.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Inrikes
Inrikes Typiska semesterorter hade förra veckan ökad tillströmning av turister, visar data från Telia. Men det totala resandet i landet går ner.
– Det är nu man går in i semesterläge, säger Kristofer Ågren, chef för affärsområde dataanalys på Telia.
PREMIUM

Resandet till, från och inom typiska semesterdestinationer har ökat den senaste veckan. Antalet resor till Gotland ökade med 54 procent under vecka 28 jämfört med vecka 27. Data från Telia visar även att resandet ökade i Kalmar, Blekinge och Hallands län.

– Det är typiska semesterdestinationer men om man tittar på hur sommaren såg ut 2019 så är det fortfarande lugnare, säger Kristofer Ågren på Telia.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL