Kropp saknas i mordrättegång – "uppförsbacke"
En 23-årig man är åtalad för att ha mördat 17-åriga Wilma, som försvann i Uddevalla i november.
På tisdagen startar rättegången i tingsrätten. 23-åringen, som var Wilmas pojkvän, är åtalad för mord och brott mot griftefrid. Han nekar till båda brotten.
En kroppsdel från flickan hittades i en resväska som fanns i mannens lägenhet. Vid det laget hade sökandet efter Wilma pågått i tio dagar, och mannen suttit frihetsberövad nästan lika länge.
Resten av flickans kropp har inte kunnat hittas, trots ett intensivt sökande där polisen haft hjälp av bland annat Sjöräddningen och flera frivilligorganisationer.
I princip är det mycket viktigt att så snabbt som möjligt hitta offret för ett misstänkt mord. Det framhåller Sven-Erik Alhem, tidigare åklagare som nu är förbundsordförande för Brottsofferjouren.
– Om hela kroppen finns, går det ofta att låta den mördade tala genom obduktionen, så att säga. Man kan fastställa dödsorsaken och få fram även många fler uppgifter som kan vara till ledning för bedömningen, säger Sven-Erik Alhem.
Spår på emballage
Om bara en kroppsdel hittats, blir det svårare att klarlägga vad som hänt.
– Det är en uppförsbacke för åklagaren, beskriver Alhem.
Men läget beror också på vilken kroppsdel som påträffats, och hur offret skadats.
I Uddevallafallet hänvisar åklagaren bland annat till dna-spår vid den funna kroppsdelen.
– Spåren som man kunde säkra på emballaget, eller förpackningen, ger starka misstankar att det är den här mannen som orsakat mordet, sade kammaråklagare Jim Westerberg till TT när åtalet lades fram.
I lägenheten fanns också en mängd blodspår, som enligt åklagaren pekar på att ett grovt våldsbrott begåtts.
Fortsatt sökande
Samtidigt har frivilliga fortsatt göra organiserade sökinsatser för att hitta Wilma, även nu i maj.
TT: Om kroppen hittas nu, hur mycket kan den då "berätta"?
– Det har väldigt stor betydelse i vilket tillstånd kroppen befinner sig, och det kan variera mycket, säger Sven-Erik Alhem.
– Men även efter en förruttnelseprocess kan man påträffa skador som är av en sådan art att man kan fastställa dödsorsaken, tillägger han.
"Trubbigt våld"
Enligt åtalet dödades Wilma med "upprepat trubbigt våld".
Som alternativ till brottsrubriken mord har åklagaren i andra hand yrkat att 23-åringen ska dömas för grov misshandel och grovt vållande till annans död.
Nio rättegångsdagar är planerade i Uddevalla tingsrätt, med avslutning 16 juni.
Micke Larsson/TT
Bakgrund: Detta har hänt
14 november 2019: 17-åriga Wilmas sista kontakter med släktingar.
17 november: Försvinnandet polisanmäls och en intensiv sökinsats drar i gång.
19 november: En då 22-årig man, flickans pojkvän, anhålls i sin frånvaro och grips omkring en timme senare.
22 november: Den anhållne mannen häktas på sannolika skäl misstänkt för mord. Han nekar till brott.
28 november: En kroppsdel som knyts till flickan hittas. Fyndet visar att Wilma inte längre är i livet.
30 november: Minnestunder arrangeras, bland annat i centrala Uddevalla. Hundratals personer sluter upp vid den spontana minnesplatsen på Kungstorget.
8 december: En man och en kvinna, som båda är i 40-årsåldern, begärs häktade för skyddande av brottsling och brott mot griftefrid. Tingsrätten anser dock inte att det finns tillräckliga skäl för häktning. Misstankarna mot de två avskrivs senare helt.
20 december: Den häktade mannen har genomgått en mindre sinnesundersökning, som visar att han kan misstänkas lida av en allvarlig psykisk störning.
13 maj 2020: 23-åringen som varit Wilmas pojkvän åtalas vid Uddevalla tingsrätt för mord och brott mot griftefrid.
26 maj: Rättegången mot 23-åringen planeras börja.
