Opinion

Tillfällig hemtjänst ska kunna nekas

org-0e48a276-68a3-42ec-83e5-419685845a89.jpg
Opinion
Opinion

Att klara hemtjänstbemanningen under semestern en vanlig sommar kan vara en utmaning för de flesta svenska kommuner, så är det också i Skåne. Under de senaste månaderna har vi dessutom sett att stor kraft och många uppoffringar görs i våra skånska kommuner för att uthålligt kunna hantera den pågående pandemin. Centerpartiet är tydligt med att fokusera förmågan att kommunerna en längre tid ska kunna erbjuda en kvalitativt bra och stabil hemtjänst, inte minst till dem med stora dagliga behov.

De skånska kommunerna har en dimensionering för att klara de invånare som är skrivna i den kommun där de i normalfallet vistas. När vi nu närmar oss sommaren finns det stora farhågor för att de skånska kommunernas planering och resurser inte kommer att räcka om det bli en stor ökning av tillfälligt sommarboende som behöver hemtjänst.

I det läge vi befinner oss just nu, skulle vi vilja ge kommunerna möjlighet att tillfälligtvis under sommaren neka att utföra hemtjänst till personer som är tillfälligt boende i kommunen.

Vi menar att fokus måste ligga på att leverera kvalitet. Olyckligtvis har förvaltningsrätten i Göteborg upphävt ett beslut i Falkenbergs kommun om att neka hemtjänst. Vi ser därför att riksdagen behöver införa ny tillfällig lagstiftning.

Centerpartiet ser naturligtvis att det ska kunna vara möjligt att för de kommuner som kan och vill erbjuda hemtjänst åt sommargäster ska det givetvis vara fritt fram. Vi behöver däremot en laglig möjlighet för kommuner som inte tror att de kommer att klara uppdraget utan att riskera kvaliteten måste finnas det möjlighet att säga nej.

Centerpartiet menar att den utmaning den rådande covid-19-pandemin ställer på svensk välfärd är ett synnerligen giltigt skäl att tillfälligt få göra undantag.

Centerpartiet vill därför att socialutskottet ger regeringen i uppdrag att snabbt ta fram ett lagförslag som innebär en tidsbegränsad möjlighet för en kommun att neka tillfälligt bosatta sommargäster i kommunen hemtjänst.

Kommuner måste – lagligt och tillfälligt – kunna neka sommargäster hemtjänst. Centerpartiet vill därför att riksdagen ska införa en tidsbegränsad möjlighet att neka sommargäster hemtjänst för att klara av hantera covid-19 under semesterperioden.

Sofia Nilsson (C)

riksdagsledamot och ledamot i Socialutskottet, Broby

Leif Sandberg (C)

förste vice ordförande i Kommunförbundet Skåne och kommunstyrelseordförande Tomelilla

Opinion

Trygghet är ett ansvar för oss alla

Den nya anstalten i Trelleborg är en viktig del i arbetet för fler platser och för ett tryggare samhälle. Det skriver Martin Holmgren, generaldirektör Kriminalvården.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Opinion
Opinion

Det råder akut platsbrist i svenska häkten och anstalter. 2000 nya platser ska därför skapas i hela landet, bland annat i Trelleborg. Om vi vill ha ett tryggare samhälle måste vi ta gemensamt ansvar, skriver Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren.

Svensk kriminalpolitik har under de senaste åren präglats av straffskärpningar och stora satsningar på brottsbekämpning. En följd av detta är ett kraftigt ökat klientinflöde till Kriminalvården. Vi följer löpande hur många intagna som vid ett givet tillfälle upptar en plats, den så kallade beläggningen. Statistiken från förra året visar att beläggningen i häkten och anstalter var högre under varenda månad 2019 jämfört med samma månader 2018. För första gången på 15 år översteg medelbeläggningen också antalet tillgängliga platser - det fanns med andra ord fler intagna än ordinarie platser. Under 2020 har det höga beläggningstrycket fortsatt, och vi ser inga tecken på nedgång. Överbeläggningen får en rad allvarliga konsekvenser. Intagna får dela rum och gemensamhetsutrymmen användas som bostadsrum. Möjligheterna att placera och flytta klienter efter individuella risker och behov minskar, och säkerheten riskerar att påverkas negativt. Slitaget blir större än vanligt, samtidigt som möjligheterna att stänga avdelningar för underhållsarbete försvåras avsevärt.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Låt patienten välja i ett nödläge

Opinion
Opinion

Någonstans inne i huvudet på de flesta av oss, i alla fall de som är över 50, finns funderingar kring skeendet om vi själva drabbas av coronaviruset. Sjukvården skall normalt hålla sig till det som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. Men när det gäller detta virus står läkarvetenskapen på en rätt osäker grund. Traditionell IVA behandling är ingen garanti för överlevnad ens hos rätt friska.

Runt om i världen pågår ett intensivt arbete med att hitta motmedel eller vaccin. Själv tror jag det är mer sannolikt hitta läkemdel som raderar ut coronaviruset än ett vaccin. Att vi ännu efter 45 år inte har ett vaccin mot hiv visar hur komplext jakten på nya vaccin kan vara, i synnerhet som coronaviruset tycks förändras under tidens gång.

Rätt ofta dyker det upp nyheter om att någon medicin eller metod har gett positiva resultat; remdesivir, klorokin, blodplasma, blodförtunnande och något slags cocktail av läkemedel mot MS, HIV och Hepatit, enligt läkare i Hongkong. Problemet är att det fortfarande är experiment. Eftersom vetenskapen inte har säkra svar tycker jag man som patient skall ha rätten att utsätta sig för den risk som en inte helt säker utprovad metod kan innebära och därmed friskriva sjukvården från ansvar. Nöden har helt enkelt ingen lag.

Lars J Eriksson

Opinion

Vänd på alla stenar

Regeringens pressträff om Coronakommission.
Foto: ALI LORESTANI/TT
Opinion
Opinion

Igår kom besked, en Coronakommission tillsätts för att utvärdera regeringens, myndigheternas, regionernas och kommunernas åtgärder för att begränsa virusutbrottet och dess effekter. Den ska också beskriva hur smittan spridits, i synnerhet på landets äldreboenden. Den sistnämnda uppgiften är också den som skall utvärderas först, vilket är mycket bra, eftersom det är där den svenska strategin kraschlandat.

Coronakommissionens anslag är brett vilket också speglas i dess sammansättning. Ordförande blir den erfarna juristen Mats Melin, justitieråd, fd chefsJO och ordförande för Högsta förvaltningsdomstolen. Vid sin sida får han ledamöter som representerar vård, nationalekonomi och krishantering. Uppdraget skall vara slutfört i februari 2022.

Den svenska coronastrategin har varit ett misslyckande med över 5300 döda, vilket placerar vårt land i en skrämmande världstopp i dödlighet tillsammans med Brasilien som till skillnad mot Sverige är ett mycket fattigt land med inte alls våra vårdresurser. USA brukar också lyftas fram som hårt drabbat, men i relation till folkmängden motsvarar landets dödstal 3.800 döda i Sverige.

Vi har ännu inte facit av coronapandemin. Oro finns för en andra våg av smitta och död när alltfler länder öppnar upp sina samhällen. Men Sveriges dödstal kommer inte som genom ett trollslag att försvinna. Även om vi inte har facit är det högst osannolikt att andra länder kommer ikapp oss. Idag vet man att mycket hårda restriktioner bromsar nya utbrott, sådant som t.ex fått Storbritannien att stänga ner staden Leicester.

Men frågan är om en Coronakommission av det slag som tillsätts kommer att räcka. Smittspridningen och avsaknaden av tydlig strategi och handlingskraft väcker frågor om den svenska stats- och samhällsorganisationen. Igår hävdade medicinprofessorn Martin Ingvar att vi har ett systemfel där det kommunala självstyret har varit ivägen för en effektiv bekämpning av coronasmittspridningen, ett Fawlty tower där det skylls på personalen och inte ledningen. Systemet med regioner som styr över sjukvården har också visat brister när det gäller samordning mellan stat- och sjukvården. Ingen har facit men alla stenar måste vändas i den utredningsprocess som nu sätts igång.

Lars J Eriksson

Opinion

Faller MP offer för migrationen?

org-4faab905-ee0f-4db4-a600-7e2af0337efc.jpg
Opinion
Opinion

Arbetet i den migrationspolitiska kommittén närmar sig slutet och tonläget trissas upp kraftigt. Tanken är att ett förslag ska vara klart i augusti och det pågår nu intensiva förhandlingar mellan partierna. Socialdemokraterna lär ha presenterat sitt förslag för de andra partierna och har suttit i förhandlingar med de borgerliga partierna under fredagen, något som upprört regeringskollegan Miljöpartiet.

Migrationsfrågorna skär genom blocken och det är kanske inte konstigt att partierna träffas i ovanliga konstellationer. En ambition lär vara att hålla SD utanför överenskommelsen, men som förslagen låter hittills kommer nog SD att vara nöjda.

Miljöpartiet är med rätta oroliga över hur deras regeringspartner agerar, men ambitionen i kommittén har ända från början varit att nå en ”bred” överenskommelse så det kan knappast komma som en överraskning för MP. Deras låga siffror i opinionsmätningar gör förstås oron större. Den senaste mätningen visar att de ligger en bra bit under fyraprocentsspärren. Partiet lär ha haft krismöten i helgen och våndas över hur mycket regeringsmakten ska vara värd. Samtidigt påverkar coronakrisen samhället. En regeringskris i detta läge riskerar att slå mot MP ännu mer, men samtidigt är risken att deras sympatisörer straffar dem om de inte lyckas hålla humanitetens flagga högt när det gäller migrationen. Så partiet sitter onekligen i en besvärlig rävsax.

Socialdemokraterna är också delade avseende hur hårda man ska vara i migrationspolitiken, men partiet har en kultur att motståndare håller sig relativt lugna. Riksdagsledamoten från Skåne, Rikard Larsson, är deras man i kommittén och har det nog hett om öronen. Hittills har dock den hårdföra delen av partiet kommandot.

Frågan är hur Centerpartiet agerar. Partiets ingång är att en bred överenskommelse är viktig, men frågan är hur långt man är berett att gå. Det är oroväckande signaler från ett parti som under 2010-talet legat nära MP i migrationsfrågor. Anhöriginvandring och volymmål är det som striden verkar stå om.

Opinion

Almedalen som Fågel Fenix?

org-3d835928-0831-43c4-a86b-0b05623bd4ce.jpg
Opinion
Opinion

Sommaren 1968 talade Olof Palme från ett lastbilsflak i Visby, ett spontant initiativ som blev starten till det som senare blev politikerveckan i Almedalen. Under årens lopp har veckan vuxit och på 2000-talet har antalet arrangemang ökat kraftigt. Trängseln på Hästgatan i Visby har stundtals varit närmast olidlig, priserna på mat och dryck likaså, för att inte tala om priserna på boende. Här har VD-ar på stora företag tvingats sova på soffan för dyra pengar, för att inget annat fanns att tillgå.

Tanken var förstås att den här veckan skulle se likadan ut som alla andra år, men coronaviruset satte käppar i hjulet. Region Gotland som är huvudarrangör tvingades kasta in handduken och inget av de politiska partierna kunde förstås säga emot. Så gotlänningarna får ha sin stad i lugn och ro, möjligen ihop med några turister som vågat sig dit.

Under årens lopp, i takt med Almedalsveckans expansion av antalet arrangemang, har vissa förfasat sig och kritiserat de höga kostnader som politiker och företag skaffar sina organisationer genom att åka till Almedalen. Pandemin ger en möjlighet till eftertanke och omtag. Det har måhända blivit för stort, men samtidigt, vem avgör det? Det finns uppenbarligen ett behov av att mötas och kanske blir detta ofrivilliga pausår självreglerande?

Det finns alternativa möjligheter och föredömligt nog har det malmöbaserade företaget Altitude Meetings tagit till nya metoder. De arrangerar möten och diskussioner kring olika teman under hela veckan, men digitalt och kostnadsfritt. I stället för att de politiska partierna har varsin dag upplåter Altitude Meetings dagarna åt olika teman under namnet #iställetföralmedalen. Man kan välja att koppla upp sig i realtid eller se diskussionerna senare. Man missar förstås det informella pratet och de spontana mötena som är fördelen med Almedalsveckan, men det är gott nog att samhällsviktiga frågor lyfts fram på ett intressant sätt.

Coronakrisen har medfört påtvingade förändringar inom arbetsliv och politik. Det demokratiska arbetet behöver utvecklas och då kan det digitala mötet vara väl så bra. Då kan alla som önskar vara med och inte bara de som har råd att åka till och bo i Visby under Almedalsveckan.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Kul fakta från casinovärlden

Casinobonusar Casinospel på nätet har blivit ett väldigt vanligt tidsfördriv för många svenskar.

Numera är det många av oss som kopplar av med slots och bordsspel, istället för att läsa en bok eller lösa ett korsord.

Det är inte svårt att förstå hur nätcasinospel blivit så populärt. Casinona lockar hela tiden med generösa bonuserbjudanden via tv och på våra nyhetssajter. Nu för tiden innehåller nästan varje reklamavbrott på tv lockande kampanjerbjudanden från olika casinosajter. Och det har dessutom blivit otroligt lätt att hitta lukrativa startpaket hos någon jämförelsesida för casino bonusar.

Men även om nätcasinospel är ett förhållandevis nytt fenomen, så har casinospel anor långt bak i tiden. Och precis som med alla andra industrier så finns det en del överraskande fakta du aldrig kunde ha gissat dig till. Här är lite kul fakta från casinovärlden.

Varför heter blackjack egentligen blackjack?

Blackjack är förmodligen ett av världens populäraste spel. Långt innan den här spelklassikern gick att spela på casinosajter fanns blackjack hos landbaserade casinon, i olika biljardhallar och till och med pizzerior. Men var kommer spelet ifrån egentligen?

Precis som de flesta andra populära bordsspel har det blackjack sina rötter i 1700-talets Frankrike. Här hette spelet till en början Vingt-et-un, som betyder tjugoett på franska. Det var inte förrän fransmännen förde med sig spelet till USA som Vinget-et-un fick ett nytt namn, och blev det spel det är idag.

Till en början blev blackjack nämligen inte särskilt populärt hos de landbaserade casinona i Las Vegas, och för att locka spelare ändrade casinona spelreglerna i Ving-et-un en smula.

Casinona i Las Vegas införde ett spel som gjorde det möjligt för spelare att vinna tio gånger insatsen, och för att vinna skulle spelare få en hand som bestod av spader ess och klöver, eller spader, knekt.

Det är alltså härifrån namnet blackjack kommer, och det är naturligtvis även därför den svarta knekten kommit att symbolisera spelet. Sedan spelet blev populärt i Las Vegas har blackjack blivit en casinofavorit hos både landbaserade casinon och casinon på nätet.

Från tuggummin till storvinster

De flesta källor verka ense om det är tack vare Charles Fey som vi kan spela slots. Charles Fey kan du läsa om på wikipedia, ifall du känner att du vill veta mer om denna amerikanske mekanikerns liv och historia.

Hur som helst spann Fey vidare på en prototyp från 1891, och gjorde den mindre avancerad. Resultatet blev den ikoniska spelautomaten Liberty Bell, som du kan se på museum i delstaten Nevada än idag.  Charles Fey gjorde två viktiga förändringar på prototypen och la grunden för dagens spelautomater - han satte in hjul i maskinen och bytte ut spelkorten mot symboler.

Vad som är lite lusigt är att Liberty Bell betalade ut vinster i tuggummi under en tid. Istället för spelkort visade hjulen nämligen symboler som föreställde tuggummin och frukter. När spelare fick tuggummi-symboler på hjulen vann de sedan ett paket tuggummi eller smågodis. Det här var ett sätt att kringgå det rådande spelförbudet, och ge spelare spänning trots att de inte fick spela för pengar. Det är också därför klassiska spelautomater kommit att kallas för ”fruktmaskiner”.

Världens mest ikoniska casino finns för att kungahuset satt i knipa

De flesta har nog hört talas om det beryktade Casino de Monte Carlo. Den här pampiga casinoanläggningen, belägen i hjärtat av Monaco, är på många sätt de landbaserade casinonas Rolls Royce. Åtminstone om vi ser till historia och prestige.

Casinot har figurerat i James Bond-filmer och besökts flitigt av många kändisar och kungafamiljer. Men visste du att casinot bara står där det står idag för att Prins Charles III av Monaco behövde få in pengar till statskassan?

Det var nämligen när Monacos kungafamilj satt i ekonomisk knipa som prinsen skickade bud efter bröderna Blanc. Om du inte hört talas om de här bröderna tidigare kan vi berätta att det är tack vare dem som roulett blivit så populärt som det är idag.

På den tiden hade bröderna Blanc nämligen gett sig av till Hamburg för att marknadsföra sin version av roulett. Men när Prins Charles skickade bud efter dem återvände de till Frankrike för att skapa världens största casino. På order av prinsen byggde bröderna det ikoniska Casino de Monte Carlo, och naturligtvis såg de till att europeisk roulett var casinots huvudattraktion. Resten är historia.

Opinion

Friare hyressättning

Fattiga hushåll kommer inte ha råd att bo dyrt.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Opinion
Opinion

Sverige har ända sedan 80-talet haft en bostadspolitisk kris. Den har drivits fram av flera orsaker. En är att unga människor har lämnat landsbygd och mindre städer och sökt sig till storstadsregionerna och de regionala centralorterna, ofta sådana med ett universitet eller en högskola. En annan orsak är att Sverige haft en mycket omfattande invandring, enbart de senaste tjugo åren ungefär en miljon människor. Bostadsbyggandet har inte skett i en takt som kunnat möta dessa två kraftfulla strukturförändringar av samhället. Men bostadsbristen har också förstärkt problemen för ekonomiskt svaga grupper, vi har fått en strukturell bostadslöshet med människor som inte har sociala problem men är till korta i konkurrensen om ett boende.

Dessutom har hyresvärdarna, såväl de privata som de allmännyttiga, skärpt kraven på de boende. Utan fast jobb eller någon som kan gå i borgen är det dåliga förutsättningar få ett permanent boende.

I debatten har det länge framförts olika förslag. Dit hör tanken på social housing billiga bostäder för ekonomiskt svaga grupper - och marknadshyror som skall driva bort pensionärsänkorna från billiga hyresrätter i innerstäderna samt leda till fri hyressättning i nyproduktionen. Inget av detta är en lösning om det inte byggs fler bostäder. Problemet är att nyproduktionen har hyror som inte fungerar för de som köar för en bostad.

I går blev det klart att regeringen och stödpartierna enats om att tillsätta en utredning som skall utvärdera ett system med lägeshyror. Kortfattat innebär det att låga hyror i attraktiva innerstäder skall kunna höjas, eller i klartext vill man driva bort pensionärsänkorna som bort stort och billigt. Problemet är att om deras hyror höjs så har inte de som köar för en bostad råd att betala. Men utred gärna. Slutsatsen kommer ändå att bli att det måste byggas mer och billigare. Där borde kommunerna via allmännyttan kunna gå före eftersom lönsamheten är god för fastighetsbolag.

Opinion

Ge Anita Lindblom statlig konstnärslön

Opinion
Opinion

Nyligen kunde vi läsa nyheten om hur flera kulturpersonligheter som uppbär den statliga konstnärlön som delas ut till förtjänta personer har miljonförmögenheter. Det är inget stort problem och det handlar inte om mycket pengar för staten, men möjligen kunde man dela upp denna hedersbetygelse i en hederstitel och en penningsdel som behovsprövas.

I går kunde vi också läsa nyheten om hur några kända artister med miljonförmögenheter t.ex Jill Johnson som har ett bolag med tillgångar på 10 miljoner tilldelas särskilt coronastöd för artister.

Utdelningen av kulturstöd till kända artister verkar ske på lättsinniga grunder. Varför denna generositet till de som redan har?

En av de på sin tid mest kända artisterna finns inte med bland de som får statlig konstnärslön. Ändå var hon under en period på 1960- och 1970-talet en av de främsta sångerskorna. Jag tänker förstås på Anita Lindblom som hade dunderhiten Sånt är livet, men också en rad andra uppskattade låtar.

Hon lämnade Sverige kring 1980 efter ett trassligt förhållande med boxaren Bosse Högberg, konflikt med skattemyndigheterna och en tvist med en flyttfirma. Enligt vad som är känt lever hon ytterst fattigt i Sydfrankrike och har ibland beskrivits som en rättshaverist.

Idag vid 82 års ålder borde svenska staten förära henne hedersbetygelsen och tilldela den statliga konstnärslönen på strax under 20.000 kronor mer månad. Det är hon värd för sina insatser för svenskt musikliv.

Lars J Eriksson

Opinion

Äldre kan inte vänta

Varför många äldre dött måste utredas snabbt.
Varför många äldre dött måste utredas snabbt.
Foto: Andreas Hillergren/TT
Opinion
Opinion Vi vet inte när coronaepidemin ebbar ut. Handlar det om månader, år eller kanske tio år. Buden är många. Därför kan vi inte sitta och vänta på ett facit och först därefter utvärdera vad som gick fel.

Att dödligheten varit mycket hög bland äldre på äldreboenden och som varit vårdtagare inom hemtjänsten vet vi. Vi vet också att det inte är något vi är ensamma om. Andelen av de coronadöda som är äldre är hög även i andra länder.

Det har funnits drag av syndabockstänkande i debatten. En del har pekat ut privatiseringarna inom äldrevården, trots att de undersökningar som gjorts talar för att dödligheten varit lite högre på de kommunala boendena.

Andra har hävdat att det handlar om låg kompetens hos en del av personalen och att systemet med timanställda gjort att de vårdberoende äldre haft alltför många som vårdat dem och därmed kunnat sprida smittan mellan vårdtagare.

Det finns också det som hävdar att resurserna till äldreomsorgen blivit alltför små. Men det är ett påstående på bräcklig grund. Enligt Sveriges kommuner och landsting har äldreomsorgskostnaderna för de över 65 ökat med 45 procent i löpande priser och med 60 procent för åldersgruppen över 80.

En misstanke som ligger nära till hands är att gruppen över 80 inom äldrevården idag är mycket skör och därför löper stor risk för att avlida i en så svår virusinfektion som den coronaviruset orsakar.

Sanningen närmast kommer förmodligen den som idag drar slutsatsen att vi vet alltför lite varför vi fick så hög dödlighet bland de äldre åldersgrupperna. Vi behöver mer kunskap. En coronakommission skall tillsättas och vara klar före nästa val. Det är bra att den tillsätts. Men eftersom vi nu har en pandemi som kan pågå oavbrutet lång tid kan slutsatser behöva dras snabbare. För även om tusentals äldre dött så får vi varje dag, vecka, månad och år nya åldringar som är 80 plus och utgör en högriskgrupp. De har inte tid vänta på slutsatser och lösningar till år 2022.

NÄSTA ARTIKEL