Opinion

Hycklande danskar har fortsatt stängd gräns

Kvinna med liten dansk flagga.
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion

Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S) föll för populistiska påtryckningar och kommer inte att öppna gränsen mot Sverige samtidigt som till de andra grannländerna. Det sa Frederiksen vid en presskonferens på fredagen där hon deklarerade att gränsen mot Norge, Island och Tyskland öppnas den 15 juni. Öppnandet ska visserligen kombineras med restriktioner. Turister från ovan nämnda länder får inte vara i Köpenhamn och de måste boka minst sex nätters övernattning i Danmark och det kommer att ske gränskontroller med stickprovstest av coronaviruset.

Det knepiga är att danskar tillåts att besöka Sverige utan några restriktioner och det blir ett hyckleri utan dess like, något Frederiksen förstås inte alls nämnde.. Hon sa att Danmark har en ”stark önskan att finna lösningar med Sverige, kanske en regional lösning.” Det lär inte bli så enkelt, men kanske kan Region Halland och Region Skåne som medlemmar i Greater Copenhagen agera gemensamt, helst tillsammans med sina danska kollegor i denna organisation.

Sverige behöver de pengar som danska turister sätter sprätt på, men det är risk att många svenskar ser den tydliga orättvisan och inte behandlar turisterna som man bör för att de ska vilja komma tillbaka. Det är den danska regeringen som ska klandras och den svenska regeringen måste hitta sätt att övertala sitt grannland. Det öresundsregionala samarbetet får inte äventyras mer än som redan är fallet. Det är av stor betydelse inte bara för Skåne utan för hela Sverige.

Opinion

Giftig skönhet

Opinion
Opinion

En kvinna berättar för Sveriges Television hur hon fick svåra biverkningar av botoxinjektioner i ansiktet. Hon trodde till en början det rörde sig om stroke eller ALS.

Av Susanne Wallgrens berättelse framgår att hon låtit en sköterska göra injektionerna i hemmet, på soffan, utan koll på att personen visste vad de sysslade med. Wallgren fick symptom som kunde dödat en fysiskt svagare person, som konstanta kräkningar, förlamning och andnöd.

Skönhetsbehandlingar är inte reglerade på samma sätt som övrig vård, vilket leder till betydligt sämre patientsäkerhet och risk för allvarliga biverkningar som dessa om behandlingen utförs av någon utan tillräcklig kompetens. Det kan också vara svårt att få upprättelse, särskilt när det som här skett i hemmet.

Botox är ett gift och som alla gift handlar det om dosering: Wallgren har uppenbarligen fått för mycket, eller felbehandlats på annat sätt. Hon hade turen att en läkare hon träffade förknippade hennes släta ansikte med giftinjektionerna och kunde hjälpa henne innan det blev för sent.

Av någon anledning tar folk risker när de gör skönhetsbehandlingar som de aldrig skulle tagit om det rörde sig om vanlig sjukvård. Fallet Wallgren visar på hur farligt det är att genomgå skönhetsbehandlingar ”svart”. Det är bra att Susanne Wallgren berättar sin historia och avråder andra. Att vara rynkfri är inte värt dödsfara.

Opinion

Debatt: Vi klarar oss inte utan kärnkraft

Opinion
Opinion

Svar till MP. MP lyfter behovet av att snabbt göra en omställning från fossilt till förnybart. Det man avsiktligt inte nämner är att det svenska kraftsystemet sedan decennier redan är fossilfritt. Detta främst tack vare vår kärn- och vattenkraft. För att ställa om andra sektorer till fossilfrihet är elektrifiering en möjlig väg, men då måste man kunna lita på att el finns att tillgå under årets alla timmar. Det klarar vi inte utan kärnkraften.

Globalt har produktionen från kärnkraft ökat varje enskilt år som de rödgröna suttit vid makten. Men i Sverige har kärnkraften upplevt en borttynande tillvaro under den rödgröna regeringen. Efter sitt tillträdande har man beordrat statliga Vattenfall att avbryta sina planer på att bygga ersättningsreaktorer och drivit fram förtida nedläggningar av fullt fungerande kärnkraftsreaktorer – något som sker mot väljarnas vilja.

Istället för investeringar i svensk kärnkraft sker sådana insatser utanför landet, bland annat i Estland där Vattenfall deltar i arbetet för att ta fram modulära reaktorer. Vattenfall anser alltså att kärnkraft är lönsamt i Estland men inte i Sverige. Problemet är således inte kärnkraften utan MP:s fanatiska symbolpolitik.

Faktum är att Sverige i detta nu importerar kolkraft samt eldar olja i Karlshamnsverket för att klara effektbehovet vintertid. Då spelar det ingen roll hur mycket elektricitet vindkraften exporterar under sommaren.

Mattias Bäckström Johansson (SD)

Energipolitisk talesperson

Opinion

Bygg fler småhus

Gruppbyggda småhus är billigast att bygga.
Foto: ANNIKA AF KLERCKER / TT
Opinion
Opinion

I 212 av Sveriges 290 kommuner råder det bostadsbrist enligt Boverket. Eftersom bristen är störst i våra tre storstadskommuner och i de största städerna i regionerna, där det ofta finns universitet och högskolor, så bor 90 procent av befolkningen i en stad med bostadsbrist.

Det finns flera förklaringar till bostadsbristen. En är den snabba befolkningsökningen, enbart sedan början av 2000 talet har folkmängden ökat med nästan 1.5 miljoner människor, till stor del drivet av en snabb invandring. En annan är den fortsatta befolkningskoncentrationen. Av de städer som rapporterar att de inte har bostadsbrist är nästan samtliga små kommuner utanför storstadsområdena.

En ytterligare förklaring till bostadsbristen är den växande strukturella hemlösheten. Det finns idag gott om betalningssvaga hushåll som inte har några missbruks eller andra sociala problem, förutom att de har en svag ekonomi.

Men att bostadsbristen är stor beror också på att vi bygger fel. Vi bygger onödigt dyrt och för många lägenheter i flerfamiljshus i förhållande till villor och radhus.

Tvärtemot en vanlig missuppfattning är det billigare bygga enkla småhus framför flerfamiljshus. Det gäller särskilt tydligt i södra Sverige där det genomsnittliga kvadratmeterpriset för en lägenhet i ett flerfamiljshus var 35.079 kronor att jämföra med 28. 816 per kvadratmeter för ett gruppbyggt småhus.

Störst obalans när det gäller byggproduktionens fördelning mellan flerfamiljshus och småhus är det i storstäderna och deras kranskommuner.

Med ökad produktion av småhus, vilket inte minst unga barnfamiljer efterfrågar, skulle det bli ökad cirkulation på bostadsmarknaden. Unga barnfamiljer skulle flytta från trånga lägenheter och ge plats för singelhushåll samtidigt som familjerna kan bo marknära när barnen växer upp.

Därför måste kommunerna planera för fler byggrätter i form av småhus och en ökad samverkan ske mellan storstäderna och kranskommunerna kring bostadsbyggandets fördelning. Annars kommer den permanenta bostadsbristen att leva kvar.

Lars J Eriksson

Opinion

Genmäle: Stäng inte grundskolan

Opinion
Opinion

I ivern att förvägra landets samtliga elever deras rätt till närundervisning förlorar Lars J Eriksson (LJE) sitt sinne för proportioner på köpet. LJE vill i sitt svar 15 januari på mina anförda tvivel om skolstängningars nytta och proportionalitet låta påskina att de 90 utbrotten i grundskolan vecka 50 minsann innebär många fler människor. Nåväl, låt oss göra antagandet att varje utbrott innebär 5 smittade (förmodligen högt räknat). Det skulle innebära 450 smittade jämfört med hela grundskolans 1 225 000 elever och lärare, d v s mindre än 0,04 procent! Dessutom är det använda PCR-testets tillförlitlighet starkt ifrågasatt av experter, nu även av FHM. Testets utvecklare avrådde också från dess användning att upptäcka smitta. Likväl ska vi enligt LJE stänga skolorna trots de enorma problem som då uppstår.

LJE tror inte på FHM. Nähä, men han kanske tror på New England Journal of Medicine, som den 6 januari publicerade en rapport från flera läkare, bl a Jonas F Ludvigsson (professor i klinisk epidemiologi), vari det framgår att såväl barn som lärare i mycket låg utsträckning drabbats av allvarlig covid-19. Ludvigsson kommenterar dessutom i SVT det av LJE åberopade inlägget från ett antal forskare. Han påpekar att dessa endast refererar till ett par artiklar, hänvisar själv till 54 artiklar och drar därav slutsatsen att det inte är befogat att stänga grundskolorna.

Ta del av statistiken, uppmanar LJE. OK, här kommer lite mer! Enligt SCB:s preliminära siffror är Allmänna dödstalet för år 2020 knappt 9,4 per 1000. Det är lägre än samtliga år från 2013 och bakåt så långt tabellen sträcker sig (samtliga år till 1980, plus åren 1975, 1970, 1960)! År 1993 då vi drabbades av Pekinginfluensan, var dödstalet 11,1, men inga skolor stängdes då, ingen statsminister larmade på tv, inga tidningar spred panik. Var finns proportionerna, LJE?

Läget är värre än tidigare, larmar LJE: IVA-platserna är belagda till 80-90 procent, fler behöver sjukhusvård. Det pressade läget för sjukvården kan ju bero på att Sverige enligt Eurostat har den lägsta andelen sjukhusplatser i Europa, 214 per 100 000 invånare. Polen har som jämförelse 654 platser, Tyskland 800. Antalet IVA-platser är också jämförelsevis lågt: 5 per 100 000 år 2019, jämfört med USA 34, Italien 12, Spanien 9 (siffror från 2012, svårt att få fram färsk statistik på grund av att det rör sig om strategiska data). Enligt Trading Economics låg Sverige i absoluta bottenskiktet i Europa 2014.

Vid varje större säsongsinfluensa, vid varje semester är det kris i sjukvården, och så har det varit i decennier. Kronisk kris är det även inom kommunernas underfinansierade äldrevård. Ska vi stänga ner hela samhället i allmänhet och skolan i synnerhet för att Sverige har en uruselt organiserad sjukvård? Ska vi begränsa människors sammankomster i sina egna hem, deras gym-, ishalls-, restaurang- och butiksbesök bara för att svensk vård varit underbemannad i årtionden, trots ett av världens högsta skatteuttag? Nej, utkräv ansvar av de styrande politiker som orsakat dessa felprioriteringar; se till att skydda de grupper som inte klarar en virusattack men stäng inte ner samhället till priset av kollapsande ekonomier och framförallt med stort mänskligt lidande som följd.

Ernst Herslow

Hästveda

Svar direkt

Ernst Herslow retirerar och erkänner att han blandade ihop utbrott av covid19 smitta med antal individer som drabbas. Kanske är det fem som han nu antar, men det kan vara fler. Att det var 90 smittoutbrott i grundskolor under en enskild vecka följs av nya utbrott vecka för vecka om vi inte lyckas bryta smittkedjan eftersom varje smittat skolbarn smittar ner andra personer. Därför bör grundskolorna vara stängda några veckor.

Herslow försöker jämföra dödstal mellan 2020 och andra år. Men det blir att blanda äpplen och päron. På grund av restriktionerna och social distansering har vi inte haft stora utbrott av vanlig influensa och vinterkräksjuka, vilket reducerat dödligheten. Dessutom har pandemin lett till rekordlågt antal dödsolyckor i trafiken och färre självmord. Ändå dog enligt SCB 6 202 fler svenskar år 2020 jämfört med snittet för 2015-2019, trots minskad dödlighet av andra orsaker.

På en punkt håller jag med Ernst Herslow, att det har skett en ansvarslös minskning av antalet IVA-platser i vårt land.

I hela världen genomförs hårda åtgärder mot pandemin. Ernst Herslow lever med uppfattningen att det vi upplever är en vanlig "säsongsinfluensa" medan t.ex nyvalde president Biden och alla statligt anställda i USA måste arbeta med munskydd. Tänk att världens ledare kan ha så fel och Herslow så rätt.

Lars J Eriksson

politisk redaktör

Opinion

Slut på en märklig epok

Trump avgick från den amerikanska presidentposten på onsdagen efter fyra år vid makten.
Foto: Manuel Balce Ceneta
Opinion
Opinion

Inför maktombytet ser Washington ut som en krigszon, med vägspärrar och beväpnade nationalgardister. Hotet från högerextrema och konspirationsteoretiker gör maktombytet till en annan process än den folkfest det brukar vara, även om pandemin också spelade stor roll för upplägget.

Donald Trump avgår med rekordlåga popularitetssiffror. Han lämnar posten som den ende president som aldrig nått över 50 procent i popularitet sedan mätningarna började. Att mana till upplopp gick förmodligen inte som han tänkt sig. Trump lade upp ett avskedstal på Youtube, där han på sedvanligt skrytsamt manér menade att han bland annat skapat världens starkaste ekonomi. Det är långt ifrån sanningen efter den misskötta coronahanteringen: den amerikanska ekonomin mår inte bra. Coronaviruset var han mindre intresserad av att diskutera, trots att USA med 400 000 döda snart kommer att gå om andra världskrigets förlustsiffror.

Eftersom pandemin är en internationell angelägenhet är det goda nyheter att Joe Biden och Kamala Harris har en annan attityd till hur det bör hanteras, som vilar på vetenskaplig grund. USA:s motsvarighet till folkhälsomyndigheten kommer inte längre att behöva ägna sig åt att berätta för folk att man inte ska injicera desinfektionsmedel.

Joe Biden svärs in för det som lär bli en sällsynt jobbig mandatperiod: inte bara måste han försöka få kontroll över pandemin och styra upp vaccinationsinsatsen, han måste också fundera på hur han ska hantera hotet från högerextrema och konspirationsteoretiska Trump-lojalister. Donald Trump menade i sitt tal att han startat en rörelse som bara börjat i och med hans presidentskap. Det har han säkert rätt i. Den kommer att kosta skattebetalarna stora summor i skydd av folkvalda och politiska byggnader och institutioner.

Biden sitter i en rävsax kring hur han ska hantera upploppsmakarna från Kapitolium: han har talat om försoning, vilket behövs i det politiskt tudelade USA. Samtidigt måste det få tillräckliga konsekvenser för att Trump-anhängarna inte ska försöka sig på det igen. Som bland annat Washington Post kartlagt var upploppsmakarna betydligt närmare de folkvalda än man egentligen vill kännas vid: vicepresident Mike Pence befann sig ett fåtal meter från beväpnade personer som bar på handbojor. Ingen vet som hänt om de fått tag på honom. De kan alltså inte tillåtas försöka igen. Biden har pratat om försoning, men det är frågan om det finns folkligt stöd för det: det märks stor ilska mot upploppsmakarna och Trumpsupportrarna är nog inte heller intresserade av försoning.

Ironiskt nog kan Donald Trump ha lyckats bevisa att det finns ett begränsat stöd för högerpopulism i USA genom alienera moderata republikaner med uppmaningar till upplopp. Många tror Donald Trump kommer att vilja göra politisk comeback, men det blir en utmaning att hitta en form för det som lockar både extremister och moderata.

På utrikesfronten måste Biden försöka återknyta kontakten med tidigare allierade som Trump alienerat, som EU. Att Donald Trump har muckat gräl med Iran, som nu har börjat anrika uran igen, kan vara en betydligt svårare nöt att knäcka.

Från europeiskt perspektiv är det en vinst att få tillbaka USA som samarbetspartner. Att USA åter ansluter sig till WHO och det internationella klimatarbetet är en lättnad.

Med en äldre president och en färgstark bisittare i Kamala Harris, som skriver historia som den första kvinnliga vicepresidenten, kan man spekulera i om vicepresidenten får en mer framträdande roll i den nya administrationen.

Ironiskt nog lär Donald Trump ha knuffat Joe Biden åt vänster: han har före Obamaepoken varit en ganska tuff real- och karriärpolitiker, som bland annat förespråkat hårdare straff, men demokraternas presidentkandidat var tvungen att visa upp en mjukare fasad för att vinna nomineringen som ett tydligt alternativ till Donald Trump. Inför maktombytet såg Washington ut som en krigszon, med vägspärrar och beväpnade nationalgardister. Hotet från högerextrema och konspirationsteoretiker gjorde maktombytet till allt annat än den folkfest det brukar vara, även om pandemin också spelade stor roll för upplägget.

Donald Trump avslutar mandatperioden med rekordlåga popularitetssiffror. Han lämnar dessutom posten som den ende president som aldrig nått över 50 procent i popularitet sedan mätningarna började. Att mana till upplopp gick förmodligen inte som han tänkt sig. Trump lade upp ett avskedstal på Youtube, där han på sedvanligt skrytsamt manér menade att han bland annat skapat världens starkaste ekonomi. Det är långt ifrån sanningen efter den misskötta coronahanteringen. Coronaviruset var han mindre intresserad av att diskutera, trots att USA med 400 000 döda i viruset snart kommer att gå om andra världskrigets förlustsiffror.

Eftersom pandemin är en internationell angelägenhet är det goda nyheter att Joe Biden och Kamala Harris har en annan attityd till hur det bör hanteras, som vilar på vetenskaplig grund. USA:s folkhälsomyndighet kommer inte längre att behöva varna folk att de inte ska injicera desinfektionsmedel.

Martina Jarminder

Joe Biden lär få en sällsynt jobbig mandatperiod: inte bara måste han försöka få kontroll över pandemin och styra upp vaccinationsinsatsen, han måste också fundera på hur han ska hantera Trump-lojalister. Donald Trump menade i sitt tal att han startat en rörelse som bara börjat i och med presidentskapet. Det har han säkert rätt i. Den kommer att kosta skattebetalarna stora summor i skydd av folkvalda samt politiska byggnader och institutioner.

Biden sitter i en rävsax kring hur han ska hantera upploppsmakarna från Kapitolium: han har talat om försoning, vilket behövs i det polariserade USA. Samtidigt måste det få tillräckliga konsekvenser för att Trump-anhängarna inte ska försöka igen. Som Washington Post kartlagt var upploppsmakarna betydligt närmare de folkvalda än man ville kännas vid från början: vicepresident Mike Pence befann sig ett fåtal meter från beväpnade personer som bar på handbojor. Ingen vet som hänt om de fått tag på honom. Biden har pratat om försoning, men det är frågan om det finns folkligt stöd för det: det märks stor ilska mot upploppsmakarna. Trumpsupportrarna är nog inte heller intresserade av försoning.

Ironiskt nog kan Donald Trump ha lyckats visa att det finns ett begränsat stöd för högerpopulism i USA genom att alienera moderata republikaner. Många tror att Trump kommer att vilja göra politisk comeback, men det blir en utmaning att hitta en form som lockar både extremister och moderata.

På utrikesfronten måste Biden försöka återknyta kontakten med tidigare allierade som Trump alienerat, som EU. Att Donald Trump har muckat gräl med Iran, som har börjat anrika uran igen, kan vara en betydligt svårare nöt att knäcka. Från europeiskt perspektiv är det en vinst att få tillbaka USA som samarbetspartner. Att USA åter ansluter sig till WHO och det internationella klimatarbetet är en lättnad.

Donald Trump lär ha knuffat Joe Biden åt vänster: han har före Obamaepoken varit en tuff real- och karriärpolitiker, som bland annat förespråkat hårdare straff, men demokraternas presidentkandidat var tvungen att visa en mjukare fasad för att ses som ett tydligt alternativ till Donald Trump. Med en äldre president och en färgstark bisittare i Kamala Harris, som skriver historia som den första kvinnliga vicepresidenten, kan man spekulera i om vicepresidenten får en mer framträdande roll i den nya administrationen.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Kasinohai.com

Kommer casino att fortsätta vara lika populärt?

kasionhai.com Under de senaste åren har casinobranschen tagit enorma steg framåt när det kommer till teknologisk utveckling. I och med dessa framsteg har det också kommit att bli alltmer populärt att spela casinospel hos casinon online.

Den största förändringen som har skett under de senaste åren är kryptovalutornas framfart och att de idag är accepterade betalningsmedel hos många onlinecasinon. Idag tror många att 2020 och de kommande åren också kommer att innehålla ett antal stora förändringar för casinobranschen. Fortsätt läsa om de områden som vi ser som viktiga tendenser under de kommande åren.

Kryptovalutorna kommer att öka sin närvaro i casinovärlden

Kryptovalutorna kommer att fortsätta att dominera casinobranschen då fler och fler spelbolag accepterar kryptovalutor för varje år som går. Från insättningar, uttag och spel med Bitcoin och andra digitala valutor, många tycker om och föredrar dessa transaktioner på grund av säkerheten och anonymiteten. Traditionella betalningar kommer fortfarande att vara ett populärt alternativ för de största spelbolagen, men kryptovalutorna byter nu långsamt ut dessa gamla metoder eftersom många helt enkelt föredrar att vara anonyma och att inte kunna spåras med något så känsligt som spel på casino och betting. Därutöver gör den ökade säkerheten med krypto att spelarna känner sig mer bekväma eftersom risken för identitetsstöld och hacking minimeras. Krypto har därmed vuxit till att bli det främsta och föredragna valet för många spelare och det kommer att fortsätta att vara det under de kommande åren. På kasinohai.com Netticasinot kan du läsa mer om vilka som är de bästa onlinecasinon att spela hos.

Tillgång till begränsade spelområden

Eftersom krypto förde anonymiteten till casinovärlden och det praktiskt taget inte är spårbart då människor inte kopplar sin personliga information till den här digitala valutan, har detta gjort det möjligt för många spelare från hela världen att få tillgång till och spela i onlinespel på platser som ursprungligen var begränsade och förbjudna. Det är ganska enkelt att tänka sig att det har skett en ökning av casinospel online i länder där det är förbjudet med landbaserade casinon tack vare kryptovalutornas framfart. Denna växande efterfrågan kommer att fortsätta att öka under de närmaste åren när onlinecasinon växer och marknadsför sig och expanderar till dessa områden.

Spelarnas vanor förändras snabbt

Då varje person har en mobil enhet har både mobilt och socialt spel en enorm inverkan på spelvärlden online. Det har skett en väldigt stor ökning i människors vilja att använda sin telefon för att spela på casinospel och andra liknande spel. Som ett resultat av det har det skett en väldigt stor ökning i spel som är gratis att spela över hela världen. Även om dessa gratisspel inte ger direkta vinster och inkomster och ses som mer som underhållning, kan intäkter fortfarande göras på andra sätt. Ofta betalar casinospelare en liten avgift för att uppgradera sitt favoritspel för att få åtkomst till vissa speciella funktioner. De är också ofta villiga att betala ett minimibelopp när de köper olika typer av virtuella erbjudanden och spelprodukter för att förbättra deras spelupplevelse. Detta visar att människor är villiga att spendera på pengar underhållning, och att till och med något som anses vara gratis inte alltid är helt gratis. Casinonoperatörer arbetar hårt för att utnyttja denna information till sin fördel eftersom dessa spelare är potentiella kunder och de har styrka i antal, vilket betyder att de kan öka sina intäkter rejält om de lyckas ta sig in på denna marknad.

Fler live dealers

Det visar sig att spelare föredrar onlinecasinon som har ett realistiskt live casino. De tycker om att spela med en engagerande ”verklig, levande” dealer, vilket är det främsta skälet till att de startade med denna spelvana, samtidigt som de aldrig behöver lämna sitt hem. Därför använder fler onlinecasinon denna information för att locka fler kunder till sina casinon. Man kan även se en förändring i hur landbaserade casinon jobbar med sina dealers. Till exempel är användningen av dynamiska, livliga dealers i spel som Blackjack och Baccarat populära hos onlinekasinon och många landbaserade casinon anstränger sig för att erbjuda engagerande dealers på casinogolvet. Ända sedan casinobranschen startade har spelarna alltid dragits till charmiga och snabbtänkta dealers. Det är helt enkelt något med denna mänskliga interaktion som gör det frestande för människor att spela mer och stanna längre. Med avancerad teknik ser dealers verkliga och lika engagerande ut online.

Landbaserade casinon på nedgång

Landbaserade casinon känner stressen från sina konkurrenter online och står inför en snabb nedgång med tanke den senaste tidens popularitet för casinosidor online. Det har skett en minskning i intäkterna under det senaste året, särskilt eftersom människor måste anstränga sig för att ta sig till till ett landbaserat casino. Dessa casinon kan ofta ligga långt bort ifrån många spelare. Det finns till exempel bara fyra stycken i hela Sverige. Detta innebär att människor måste spendera mycket pengar för att ta sig till dessa landbaserade casinon. Mängden pengar och tid som slösas bort innan en kund ens kan spela ett casinospel är redan för högt innan han eller hon ens har kommit fram till det faktiska casinot.

Opinion

Hur man skapar vegetarianer

Opinion
Opinion

KRAV är tänkt som ett alternativ för den som vill kunna äta kött utan att djur far illa eller slaktas på inhumant sätt. Det kostar betydligt mer att köpa, men många är villiga att betala för KRAV-köttet om de på det viset bidrar till en skonsammare tillvaro för slaktdjur. För många är inte KRAV-märkt ett alternativ till vanligt kött, utan ett alternativ till att vara vegetarian.

Uppdrag gransknings kartläggning av KRAV-bönder och KRAV-slakterier är deprimerande. Uppgifterna om att det är KRAV-slakterierna som får flest anmärkningar visar på systemröta. Tobias Krantz på Livsmedelsverket säger helt riktigt att man ”inte kan ha bajs på maten”. Problemet på KRAV-slakterierna är bland annat just hygien: djurkropparna är täcka av fekalier, vilket inte går ihop med livsmedelshantering.

Responsen är tafatt. KRAV-vd:n Anita Falkenek ger standardsvaret att man ser över rutinerna. Sveriges Lantbruksuniversitet, som samarbetar med det slakteri som har mest förelägganden om regelbrott, svarar i årets understatement att ”det inte är bra.” Nej, bajs i maten är inte bra. Att lura konsumenterna att de får en bättre vara när det inte stämmer är inte bra. De verkar inte förstå vilken PR-katastrof det är för ett märke som KRAV, som väljs av medvetna konsumenter.

Själv slutade jag äta KRAV-märkt gris när jag insåg att man slaktade grisarna på precis det grymma sätt som jag trodde mig ha valt bort. Om KRAV inte kan leverera det de marknadsför blir det till att dra fram de vegetariska bokböckerna ur bokhyllan och sluta sponsra varor som inte håller vad de lovar konsumenten.

Opinion

Obegripligt risktagande

Opinion
Opinion

Det framgår av Instagramkonton som tillhör äldreboenden i Hässleholm att personalen inte skyddat sig enligt regelverket. Bilder på trängsel utan munskydd eller visir förvånar. Gruppbilder med personal som står nära varandra, serverar mat till de äldre och pysslar utan munskydd eller tillräckligt avstånd är obegripliga i coronatider. Att bilderna lagts upp som exempel på trivselaktiviteter ställer följdfrågor om vilka instruktioner personalen egentligen fått och om de äldre utsatts för smitta i onödan.

Tanken med att ha Instagram-konton för äldreboende är mycket trevlig. De anhöriga kan få känna att de får en en bättre bild av de äldres vardag på det sättet och de äldre kan involveras i urvalet av foton, så de känner sig delaktiga. I det här fallet ger sänder dock ett annat budskap: att säkerheten inte varit som den ska.

Det som oroar extra mycket är tanken att personal kan ha känt sig pressad att vara utan munskydd eller att inte hålla säkerhetsavstånd. Under pandemins första våg kontaktades tidningen av vårdpersonal som var orolig och kände ångest över att de upplevde att de tvingades arbeta utan tillräcklig skyddsutrustning. I vissa fall fanns det utrustning på plats, men den hölls bakom låsta dörrar och delades aldrig ut till personalen.

Detta var alltså i pandemins början, då man inte visste hur allvarlig och långvarig den skulle bli. Att man slarvar med utrustning på äldreboende så sent som i november är svårbegripligt. Att välja att låta en extern Lucia komma in på boenden där ingen bär munskydd och det samtidigt är besöksförbud är ett bisarrt val när man vet att det är smittspridning på boenden.

Givetvis måste kommunen se över detta: vem har fattat beslut om att man ska strunta i föreskrifterna och hur har personal, äldre och anhöriga känt inför att de äldre och de själva har riskerats att smittas av covid-19? Det är varken en trygg boende- eller arbetsmiljö.

Opinion

Låt EU vara de goda

Opinion
Opinion

EU:s hälsokommissionär Stella Kyriakides talade inför Europaparlamentet om EU:s ansvar att hjälpa andra delar av världen med vaccin mot viruset. Så länge det finns länder med samhällsspridning av covid kan vi inte återgå till livet som det var före pandemin. Alla, även fattiga personer i fattiga länder, måste få tillgång till vaccin. Det finns redan från början olika förutsättningar att klara sig från smitta: tyvärr har redan socialt utsatta oftare smittas och dött.

Världshälsoorganisationen WHO varnar för att vaccinationerna håller på att bli ett moraliskt haveri, där ekonomiska förutsättningar avgör vem som bli vaccinerad och får överleva. Kommissionen vill ändra på detta genom att dela med sig till bland annat sjukvårdspersonal i låginkomstländer i Afrika. Av rättviseskäl måste EU balansera fördelningen så att även de som inte har råd får tillgång till vaccin.

Det är en attraktiv tanke att det rika Europa delar med sig bara för att det är det rätta att göra. Organisationer som EU vilar på kompromisser och det är oundvikligt att medlemmarna ser till sitt eget bästa och sätter unionens intressen främst. Här överlappar unionens intressen med global solidaritet. EU är en mäktig organisation som haft möjlighet att förhandla fram många vaccindoser till rimliga priser. Efter Brexit vore det en välkommen påminnelse om vad Europa kan åstadkomma när vi samarbetar och om att EU från början är en fredsrörelse.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL