Kirunaflytten ställs ut i all sin komplexitet

Farhågan för en utställning med bara ritningar och modeller kommer genast på skam. Även Kirunaborna, deras historia och känslor, ges stort utrymme på Arkdes.

En central plats har även "Igloo" eller "Kirunabornas eget vardagsrum" som det gamla stadshuset också kallades. Huset, 1964 korat till Sveriges vackraste offentliga byggnad, revs för ett år sedan – en flytt ansågs för kostsam och komplicerad. Nu är en del av interiören – tack vare Kirunas passionerade byggnadsantikvarier – återuppbyggd på Arkdes – inklusive talarstolen som användes flitigt inte minst under den stora gruvstrejken 1969.

– Det gör ont, jag börjar nästan gråta. Det var en så genuin och genomtänkt byggnad, träet inuti var hämtat från Kanada. Det är väldigt sorgligt att den revs. Helt onödigt, säger filmaren och konstnären Liselotte Wajstedt som överväldigades när hon kom till Arkdes.

Hela Bolagskvarteret, där hon som barn en gång lekte, är i dag en platt gruvstadspark.

– Det var konstigt att se husen rulla i väg.

På Arkdes visas ett filmat flyttlass med en gammal arbetarbostad på hjul redan i entrén. Även kyrkan kommer – troligen – lyftas och rullas i väg på samma sätt.

Kirunaflytten för med sig en rad närmast filosofiska frågor, menar utställningskurator Carlos Mínguez Carrasco.

– Vilka är gränserna för naturresurser? Till vilken nivå fortsätter man gruvdriften och till vilket pris? Paradoxen är att anledningen till att staden en gång grundades är densamma som gör att den i dag måste flytta.

Kommer Kiruna att existera även bortom de 35 år som dagens malmfyndigheter räcker, och i så fall hur länge? För evigt, svarade White Arkitekter tillsammans med Giraldi + Hellsten som med sitt bidrag "Kiruna 4-ever" vann arkitekttävlingen om den nya stadsplanen.

På 1950-talet ritade Ralph Erskine Kiruna som en metropol i det arktiska landskapet. Både Arkdes och Konstmuseum Norr i Kirunas nya stadshus Kristallen visar Erskines illustrationer tillsammans med ett antal nygjorda konstverk, däribland Iwan Baans, Anne Dessings och Michiel van Iersels bilder av hur Kirunajärnet blir en del av exempelvis Londons tunnelbana eller pipelines i Mexikanska golfen.

Liselotte Wajstedt berättar i stället historien om hur stadens grundare, gruvintendenten Hjalmar Lundbohm, år 1900 bestämde att det första flickebarnet som föddes där skulle heta Kiruna – liksom hennes efterkommande. Så blev det.

– I dag finns sex generationer Kiruna, säger Liselotte Wajstedt som i sitt nygjorda videoverk följer Britt-Inger Kiruna Forsberg till den första Kirunas hedersgrav.

Gravstenen sitter löst, vilket blir en metafor för staden där en tredjedel av invånarna måste lämna sina gamla hem.

Men flytten innebär samtidigt hopp och framtidstro, framhåller Carlos Mínguez Carrasco. När marken och LKAB:s gruva nyligen skakades av en jordbävning med den mäktiga magnituden 4,9 på Richterskalan blev han kanske inte så förvånad ändå.

– I Kiruna finns den största underjordiska järnmalmsgruvan i världen, den mäter två kilometer från toppen till botten. Det för med sig risker, visst. Det är en del av själva naturen i det här. Det är ett element i flyttens komplexitet. Det handlar inte om ett ja eller nej, det är så mycket mer än så.

"Kiruna forever" visas på Arkdes i Stockholm 2 juni till 7 februari 2021. Utställningen på Konstmuseet Norr, Norrbottens nya länskonstmuseum i Kiruna, öppnar i mitten av juni.

Erika Josefsson/TT