Inrikes

Sjuksköterska åtalas i stor narkotikahärva

En sjuksköterska misstänks vara inblandad i en stor narkotikahärva i Sjuhäradsbygden. Arkivbild.
En sjuksköterska misstänks vara inblandad i en stor narkotikahärva i Sjuhäradsbygden. Arkivbild.
Foto: Thomas Johansson/TT
Inrikes
Inrikes En sjuksköterska inom kriminalvården misstänks bland annat för att ha stulit narkotikaklassade läkemedel från sin arbetsplats. Nu åtalas hon misstänkt för att vara inblandad i en stor narkotikahärva i Sjuhäradsbygden, skriver Borås Tidning.
PREMIUM

– Hon tillkom som misstänkt i samband med husrannsakningarna i det här stora narkotikaärendet, säger Joel Pollnow, kammaråklagare i Borås, till tidningen.

Tre män står redan åtalade för grova narkotikabrott då polisen bland annat har hittat tre kilo amfetamin i en bil samt utrustning för narkotikaframställning i en bostad.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Kommunen sanerade bort hotade fågelbon

Kristinehamns kommun sanerade bort ett antal skrattmåsbon. Arkivbild.
Kristinehamns kommun sanerade bort ett antal skrattmåsbon. Arkivbild.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Inrikes
Inrikes En sanering av en kommunägd fastighet i Kristinehamn fick hastigt avbrytas när ornitologer slog larm om att rödlistade fåglar häckade på taket till byggnaden.

Då hade redan ett stort antal bon tagits bort, skriver Nya Kristinehamns-Posten.

– Att bete sig så här är inte etiskt. Det är märkligt att ingen har reagerat, säger Ulf T Carlsson, en av ornitologerna som slog larm om händelsen, till tidningen.

Planen var att saneringen skulle avlägsna mossa från ett eternittak som ska ersättas av ett plåttak, ett arbete som nu ska återupptas först efter sommaren.

– Vi avbröt omedelbart när vi fick kännedom om att det fanns häckande fåglar på taket och många arga fåglar som cirkulerade runt i luften, säger Yvonne Olausson, fastighetsadministratör på kommunen.

Enligt Ulf T Carlsson är 79 skrattmåsbon borta, och taket var även en häckningsplats för andra arter. Han säger att han förstår behovet av saneringen, men inte tidpunken.

– Att man gör en sådan insats mitt under pågående häckningsperiod är synnerligen märkligt, säger han.

Kristinehamns kommun uppger att man lovar att se över sina rutiner och beklagar det inträffade.

Skrattmåsen rödlistades i april i år.

Rättad: I en tidigare version av texten nämndes fel kommun.

Inrikes

Experter vill se katastrofmedicinutbildning

Fältsjukhuset vid Östra sjukhuset i Göteborg. Arkivbild.
Fältsjukhuset vid Östra sjukhuset i Göteborg. Arkivbild.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Inrikes
Inrikes

Fler experter inom katastrofmedicin anser att svenska läkare och sjuksköterskor bör utbildas i att hantera katastrofer under sin grundutbildning.

DN Debatt skriver företrädare för universiteten i Örebro, Göteborg och Linköping samt Karolinska institutet att utbildningsdepartementet borde se över högskoleförordningen och de nationella kunskapsmålen för läkar-, sjuksköterske- och andra vårdutbildningar samt undervisningen i katastrofmedicin.

"Pandemin, som nu lamslår sjukvården i Sverige, visar tydligt att varje läkare, sjuksköterska och annan sjukvårdspersonal behöver ha grundläggande kunskaper om hur svensk krishantering fungerar, hur svensk sjukvård organiseras och ställs om vid särskilda händelser, pandemier och höjd beredskap", skriver debattörerna.

Inrikes

Kris i nordiska relationen oroar minister

Köer på Öresundsbron är en vanlig syn sedan gränskontroller införts. Bild från i maj.
Köer på Öresundsbron är en vanlig syn sedan gränskontroller införts. Bild från i maj.
Foto: Johan Nilsson / TT
Inrikes
Inrikes Gränser har stängts. Hårda ord har sagts. Det nordiska samarbetet gnisslar.
– Jag är orolig, det här måste vi ta tag i nu, säger Nordenminister Anna Hallberg (S).

Pandemin har inneburit en rejäl törn för det nordiska samarbetet, konstaterar ministern.

– Vi har tagit den stabila plattform vi har i Norden för givet, och sedan plötsligt står det militärer vid gränsen mot Norge. Det är oerhört dramatiskt. Vi har jobbat för att gränserna inte ska kännas i vardagen och nu är det så tydliga gränser att man blir väldigt bekymrad, säger Anna Hallberg.

Hon tror till och med att det kan leda till motsättningar mellan ländernas befolkningar.

– Det är otroligt olyckligt. Det sätter sår och spår framöver och där har vi regeringar ett jätteansvar, säger hon.

Glada miner

När de nordiska statsministrarna möttes i Reykjavik förra året var humöret på topp.

– I Norden har vi gång på gång visat att vi är starkare tillsammans, deklarerade de.

De hade just lanserat sin gemensamma vision – att göra Norden till världens mest hållbara och integrerade region fram till år 2030.

Det har gått mindre än ett år sedan mötet, men bilden av samarbetet har helt förändrats.

När Öresundsbron, symbolen för dansk-svensk integration, firade 20-årsjubileum häromveckan, möttes bilister av gränskontroller. I Haparanda har den tidigare symboliska gränsen mot Torneå förvandlats till en effektiv mur och norrmän flockas inte som vanligt i butiker och sommarhus i Bohuslän.

Och inget grannland vill helt öppna gränsen till Sverige.

– Den naturliga reflexen för 20 år sedan hade varit att nu ska vi lösa det här tillsammans, säger Johan Strang, Nordenforskare på Helsingfors universitet.

– Sedan flyktingkrisen 2015 har det blivit en universallösning på vilket politiskt problem som helst att stänga gränserna. Det är något som har hänt, säger han och pekar på en mer nationalistisk hållning.

Trött på dansk debatt

I danska medier är Sveriges statsepidemiolog Anders Tegnell numer ett välkänt ansikte. Sveriges hantering av pandemin och dödstalen toppar nyheterna. Att Sverige valt en annan väg än de andra nordiska länderna och hur gränsen mot Sverige ska hanteras diskuteras flitigt.

En som har tröttnat på hur den inhemska debatten går är Bertel Haarder, folketingsledamot för borgerliga Venstre och mångårig tidigare minister.

– Man behandlar andra länders medborgare som en större risk än de egna medborgarna, säger han till TT.

Han ifrågasätter stängda gränser som metod för att begränsa smittspridningen. Viruset känner inte av nationella gränser, man kan lika gärna stoppa trafiken vid Stora Bält som vid Öresund, resonerar han, apropå att Köpenhamnsområdet varit mer smittdrabbat än Skåne.

Haarder är ordförande i det nordiska Gränshinderrådet och anser att de nordiska länderna måste lära av misstagen inför nästa kris. Han vill se gemensamma beredskapskontakter och att länderna hjälper varandra mer. Och att man aldrig gör något vid gränsen utan att först förhandla med grannlandet i mycket god tid.

– Vi blev alla överraskade av hur svårt vi har haft att kommunicera med varandra innan vi fattade beslut, säger Bertel Haarder.

– De svenska ministrarna har rätt i att det nordiska samarbetet har skadats. Och det är framför allt Danmark, Norge och Finland som har gjort den skadan.

Önskar sig normalläge

Danmarks utrikesminister Jeppe Kofod (S) har tidigare sagt att orsaken till att det nordiska samarbetet tillfälligt begravts under pandemin är att Sverige skiljer sig från de andra länderna.

I ett mejlsvar till TT uttrycker han sig mer diplomatiskt:

"Jag tror inte att man kan hitta två grannländer, vars bilaterala relation inte har påverkats av den globala coronakrisen. Det gäller också i Norden. De normala samarbetsformerna har självfallet fått stå tillbaka till förmån för hantering av en hälsokris."

Han beklagar att samarbetet har försämrats, men hoppas att det snart kan återgå till "det normala".

Norden som varumärke

Från 1950-talet fram till flyktingkrisen 2015 fungerade den nordiska passunionen utan större problem. Då stängdes gränser och i fjol införde Danmark gränskontroller för att hindra svenska kriminella att komma in i landet.

– Coronakrisen är snarare ett symtom på att allt inte står rätt till i samarbetet, säger forskaren Johan Strang.

Hans hypotes är att de styrande ser Norden mer som ett säljargument än en gemenskap.

– De har blivit mycket mer intresserade av att använda Norden som ett varumärke, till exempel för att marknadsföra mat. Det har fört bort fokus från att ta hand om vardagssamarbetet, säger han.

Han hävdar att det tidigare lades mer kraft och pengar på ett institutionaliserat samarbete, nu handlar det mer om projekt.

Maria Davidsson/TT

Nordenminister Anna Hallberg (S) är orolig över den försämrade nordiska relationen. Arkivbild.
Nordenminister Anna Hallberg (S) är orolig över den försämrade nordiska relationen. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow / TT
– Vi blev alla överraskade av hur svårt vi har haft att kommunicera med varandra, säger Bertel Haarder. Arkivbild.
– Vi blev alla överraskade av hur svårt vi har haft att kommunicera med varandra, säger Bertel Haarder. Arkivbild.
Foto: Claus Bonnerup/Ritzau/Scanpix/TT

FAKTA

Fakta: Nordiskt samarbete

Norden består av Danmark, Norge, Sverige, Finland och Island samt Färöarna, Grönland och Åland.

1952 infördes passfrihet för resor mellan de nordiska länderna och 1958 etablerades en mer omfattande nordisk passunion – en föregångare till dagens europeiska Schengensamarbete.

Det officiella samarbetet sker i Nordiska ministerrådet, där regeringarna samarbetar, och i Nordiska rådet, som är parlamentarikernas samarbetsforum.

Coronapandemin är inte första gången som länderna gjort olika politiska vägval. Till exempel är Norge och Danmark medlemmar i Nato, medan andra länder står utanför. Och Sverige, Danmark och Finland är med i EU, medan Norge säger klart nej till medlemskap.

I augusti 2019 presenterade de nordiska statsministrarna en gemensam vision för det nordiska samarbetet – att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030.

Källa: norden.org

Inrikes

Kronprinsessan vill få oss att värna naturen

Kronprinsessan vill hjälpa fler att upptäcka naturen: 'Ju mindre vi vistas i naturen desto sämre kommer vi att kunna läsa av den, och ju mindre trygga kommer vi vara med att låta våra barn vistas i den. Om de inte får den självklara anknytningen då kommer de inte heller att ta den till sig, förstå den och värna den. Vi ser oss själva som nära naturen men jag tror att det blir allt svagare. Tänk bara på nedskräpningen som är ett av våra stora samhällsproblem. Den måste vi stoppa.'
Kronprinsessan vill hjälpa fler att upptäcka naturen: "Ju mindre vi vistas i naturen desto sämre kommer vi att kunna läsa av den, och ju mindre trygga kommer vi vara med att låta våra barn vistas i den. Om de inte får den självklara anknytningen då kommer de inte heller att ta den till sig, förstå den och värna den. Vi ser oss själva som nära naturen men jag tror att det blir allt svagare. Tänk bara på nedskräpningen som är ett av våra stora samhällsproblem. Den måste vi stoppa."
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Inrikes
Inrikes Sedan 40-årsdagen har kronprinsessan Victoria vandrat i Sveriges alla landskap. I tider då svenskarna tvingas stanna hemma hoppas hon att fler ska upptäcka naturen – för att också börja ta bättre hand om den.

Klipporna i Bohuslän, Medelpads skogar och Gotlands vidsträckta stränder – i samband med sin 40-årsdag önskade sig kronprinsessan Victoria möjligheten att vandra i Sveriges alla landskap. Nu har erfarenheterna blivit en bok, "Upptäck Sverige med kronprinsessan Victoria" av Johan Erséus, som släpps lagom till hennes 43-årsdag. Kronprinsessan har själv skrivit förordet, där hon vittnar om sin längtan ut i skog och mark. Visserligen har hon på grund av sin roll besökt stora delar av Sverige.

– Men det är sällan man kommer ut i naturen, det är ofta städerna man kommer till, säger hon till TT, en solig dag utanför Haga slott, och fortsätter:

– Det här går också i linje med Daniels och min ambition att uppmuntra till mer fysisk aktivitet och att bryta vårt stillasittande som allt mer präglar vårt samhälle. Och vandringarna var en jättehärlig ursäkt att inte bara vara inne på kontoret, säger hon.

Hyllar allemansrätten

Att påminna svenskarna om vår naturskatt är en passion som kronprinsessan har haft länge. Hon hyllar allemansrätten, som gör att naturen är tillgänglig för alla – gratis. I år är det särskilt viktigt att upptäcka resmål runt knuten, understryker hon.

– Man kan göra väldigt mycket i Sverige och nu mer än någonsin behövs vi svenskar här hemma. När den internationella turismen inte kommer att vara så påtaglig kommer vi att behöva stötta de aktörer som kämpar för att överleva, säger hon.

Själv slogs hon av variationen på naturen under sina vandringar. Egentligen hade hon redan sett en Sverigeresa för sitt inre: hon fick visionen före sitt bröllop för tio år sedan, när hon tillsammans med sin blivande make Daniel lyssnade till Benny Anderssons musik, som sedan blev visan ”Vilar glad. I din famn” med text av Kristina Lugn.

– Det kan låta lite märkligt men inför vårt bröllop skrevs den här fantastiska sången och vi satt i studion och fick lyssna. Det var som att hela Sverige spelades upp för mig. Det kändes som att jag satt på gåsen Akka i Nils Holgerssons resa, och började i Skåne med alla slätterna, vidderna och fälten. Så jag tänkte, "hur kan jag få vara Nils Holgersson?".

Folkbildande vandringar

Under vandringarna bar hon med sig en lapp med ord som hon fick av Skaras domprost i Västergötland: "Frihet. Långsamhet. Enkelhet. Bekymmerslöshet. Tystnad. Delande. Andlighet." Men så mycket reflektion blev det egentligen inte – i stället blev vandringarna folkbildande resor där varje landskap gav nya lärdomar om allt från industrihistoria till geologi.

I Medelpad blev hon till exempel tagen av att höra om skogsbrukarnas historia.

– Det var starkt, att höra om det tuffa liv man levde som skogsbrukare för 100-150 år sedan. Det var ensamt, kallt och jäkligt på alla sätt och vis. Har man med sig någon som kan historien, eller en bok, så ser man så mycket mer, säger hon och berättar att prins Daniels farfar var skogsbrukare som förfrös sig gång på gång i sin skogshydda.

– Och det är inte så länge sedan.

Svagare band

Men även om närheten till naturen betraktas som något ursvenskt så tror kronprinsessan att våra band till den snabbt blir svagare. Ju mindre vi vistas i skog och mark, desto sämre blir vi på att läsa av naturen, menar hon, och pratar mångordigt om vikten av att bevara den biologiska mångfalden. Att vi ska komma ut mer handlar inte bara om vår egen hälsa.

– Det är helande och läkande på många sätt att vara i naturen, både fysiskt och psykiskt. Men jag tror att också för vår framtid är det viktigt att många lär sig uppskatta naturen, för att värna den och se de värden som annars kan gå förlorade, väldigt snabbt.

Hon framhåller viktiga aktörer, som när förskolor lär barnen om pollinering och kretslopp. Hennes eget miljöintresse grundlades i barndomen, då hennes föräldrar ofta pratade om naturen och miljön, minns hon.

– Var det någon mur upptäckte pappa den och berättade att ”det måste ha stått ett gammalt hus här, för det där en gammal apel”. Han läser naturen, och mamma dök ofta ned och plockade upp en blomma eller skalbagge, och berättade och refererade till sin barndom i Brasilien. Så det blev väldigt målande och spännande.

Förändrade vanor

Att våra vanor och rutiner rubbas på grund av coronapandemin kan också föra något gott med sig, funderar kronprinsessan. Fler vill vara ute i naturområden – det vittnar både länsstyrelser som sköter nationalparkerna om, och Kungliga Djurgårdsförvaltningen som har ansvar för stora grönområden i Stockholm.

– Det är fantastiskt att människor rör sig ute och får ett ökat sug efter skog och mark, men slitaget ökar. Så då måste man vara observant på hur man lägger leder och kanske leder om, säger kronprinsessan.

Själv kommer hon att semestra i sitt favoritlandskap.

– Jag har tillbringat alla mina somrar på Öland, så det ligger mig varmt om hjärtat av den anledningen.

Elin Swedenmark/TT

'Länsstyrelsen tillsammans med olika aktörer i landet gjorde ett fantastiskt jobb med att lägga upp en rutt som var trevlig, med olika aktiviteter som visade på vad man kan göra i naturen och vad som finns lokalt. Jag önskade också att det skulle bli ett skyltfönster för landskapen att kunna jobba vidare med, för att visa det här kan vi erbjuda, kom och besök oss', säger kronprinsessan Victoria om vandringarna hon har gjort de senaste åren.
"Länsstyrelsen tillsammans med olika aktörer i landet gjorde ett fantastiskt jobb med att lägga upp en rutt som var trevlig, med olika aktiviteter som visade på vad man kan göra i naturen och vad som finns lokalt. Jag önskade också att det skulle bli ett skyltfönster för landskapen att kunna jobba vidare med, för att visa det här kan vi erbjuda, kom och besök oss", säger kronprinsessan Victoria om vandringarna hon har gjort de senaste åren.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
'Det fantastiska var att jag upptäckte vilket långt land vi har. För jag fick uppleva våren flera gånger om', säger kronprinsessan om sina landskapsvandringar. Nu har erfarenheterna blivit en bok, av Johan Erséus, som släpps lagom till hennes 43-årsdag.
"Det fantastiska var att jag upptäckte vilket långt land vi har. För jag fick uppleva våren flera gånger om", säger kronprinsessan om sina landskapsvandringar. Nu har erfarenheterna blivit en bok, av Johan Erséus, som släpps lagom till hennes 43-årsdag.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
'Jag vill ju berätta om Sverige och det vackra land vi lever i. Utifrån de förutsättningar man har kan man ju hitta natur som är lämplig och kan intressera en precis överallt', säger kronprinsessan Victoria. På bilden besöker Victoria vattenfallet Njupeskär i Fulufjällets nationalpark i juni i fjol under sin sista landskapsvandring som var förlagd till Dalarna. Arkivbild.
"Jag vill ju berätta om Sverige och det vackra land vi lever i. Utifrån de förutsättningar man har kan man ju hitta natur som är lämplig och kan intressera en precis överallt", säger kronprinsessan Victoria. På bilden besöker Victoria vattenfallet Njupeskär i Fulufjällets nationalpark i juni i fjol under sin sista landskapsvandring som var förlagd till Dalarna. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
I Medelpad fick kronprinsessan testa att barka av en nedtagen tall på det gamla klassiska viset. Hon fick också lära sig om de höga stubbarna. 'Snön var så hög så de kunde inte såga av dem längre ner. Men då fick de samtidigt skäll, eftersom det var ett svinn på värdefullt material. Jag har lärt mig så mycket och känner enorm ödmjukhet och tacksamhet gentemot tidigare generationer som har byggt vårt land, genom allt detta slit', säger hon. Arkivbild.
I Medelpad fick kronprinsessan testa att barka av en nedtagen tall på det gamla klassiska viset. Hon fick också lära sig om de höga stubbarna. "Snön var så hög så de kunde inte såga av dem längre ner. Men då fick de samtidigt skäll, eftersom det var ett svinn på värdefullt material. Jag har lärt mig så mycket och känner enorm ödmjukhet och tacksamhet gentemot tidigare generationer som har byggt vårt land, genom allt detta slit", säger hon. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Den nya boken innehåller hundratals bilder från hela Sverige, som denna av Jeppe Wikström på raukar, och kronprinsessan kommenterar på ett personligt sätt Sveriges natur. Pressbild.
Den nya boken innehåller hundratals bilder från hela Sverige, som denna av Jeppe Wikström på raukar, och kronprinsessan kommenterar på ett personligt sätt Sveriges natur. Pressbild.
Foto: Jeppe Wikström/Bokförlaget Max Ström
Brösarps backar fotograferat av Agneta Sundgren. Bilden återfinns i boken 'Upptäck Sverige med kronprinsessan Victoria'. Själv slogs kronprinsessan av variationen på naturen under sina vandringar. Pressbild.
Brösarps backar fotograferat av Agneta Sundgren. Bilden återfinns i boken "Upptäck Sverige med kronprinsessan Victoria". Själv slogs kronprinsessan av variationen på naturen under sina vandringar. Pressbild.
Foto: Agneta Sundgren/Bokförlaget Max Ström
En av många naturbilder i boken 'Upptäck Sverige med kronprinsessan Victoria' är från Huvudskär. Fotograf Peter Nerström. I år är det särskilt viktigt att upptäcka resmål runt knuten, understryker kronprinsessan. Pressbild.
En av många naturbilder i boken "Upptäck Sverige med kronprinsessan Victoria" är från Huvudskär. Fotograf Peter Nerström. I år är det särskilt viktigt att upptäcka resmål runt knuten, understryker kronprinsessan. Pressbild.
Foto: Peter Nerström/Bokförlaget Max Ström
Boken innehåller naturbilder från samtliga svenska landskap. Här Rapaselet Sarek, fotograferat av Hans Strand. Att påminna svenskarna om vår naturskatt är en passion som kronprinsessan har haft länge. Pressbild.
Boken innehåller naturbilder från samtliga svenska landskap. Här Rapaselet Sarek, fotograferat av Hans Strand. Att påminna svenskarna om vår naturskatt är en passion som kronprinsessan har haft länge. Pressbild.
Foto: Hans Strand/Bokförlaget Max Ström

FAKTA

Fakta: "Upptäck Sverige med kronprinsessan Victoria"

Boken "Upptäck Sverige med kronprinsessan Victoria" av Johan Erséus ges ut på bokförlaget Max Ström. Texten baseras på ett stort antal samtal med kronprinsessan. Boken innehåller naturbilder från samtliga svenska landskap och Victoria kommenterar många av bilderna och berättar i texterna om sina upplevelser.

Källa: Bokförlaget Max Ström

FAKTA

Fakta: Kronprinsessan Victoria om:

... Greta Thunberg:

– Jag tycker det är fantastiskt roligt att det lyssnas på de här frågorna. Det är verkligen i sista sekunden. Men jag tycker att hon gör ett enormt jobb. Hon drar ett tungt lass men det hon har skapat med sin organisation och sin rörelse är väldigt viktigt, för det engagerar människor och ger människor ett hopp om att man förhoppningsvis kan påverka. Det farliga är om man ger upp, om man inte bryr sig. Och jag tror att många har känt en frustration kring ”vad kan jag göra, jag kan inte göra något”. Men Greta har visat på att man faktiskt kan göra något, och att det spelar roll. Sedan måste man givetvis göra så mycket mer. Men hennes röst och person behövs. Och det hon säger är ju: "lyssna på vetenskapen".

... huruvida kärleken till hemlandet kan slå över i negativ patriotism:

– Att älska sitt land ser jag inte som något negativt. Men vad är Sverige? Det innehåller så oändligt mycket, om man bara tänker på hur vi har byggt det Sverige och samhälle vi har i dag, det har vi inte gjort med bara svenskar. Vi har ju tagit in kunskap från hela världen, alltid. Det är vetenskapsmän, konstnärer och ingenjörer, vi har alltid sökt kunskap på olika områden och importerat den. Så Sverige är ett väldigt brokigt land där vi bygger något gemensamt för framtiden. Det handlar om var hjärtat och själen finns, och att här vill vi utveckla och värna något tillsammans.

... vandringarnas bästa upplevelse:

– Av naturliga skäl blev vandringarna förlagda till hösten och våren. Konstigt nog ville inga ha dem på vintern, till och med i de norra landskapen fick vi pusha på för att komma då. Det fantastiska var att jag upptäckte vilket långt land vi har. För jag fick uppleva våren flera gånger om. Jag kommer så väl ihåg en vår när jag hade missat syrenblomningen här hemma i Stockholm för det var så tjockt i programmet. Vi hade inte kommit ut och jag kände ”nej, har de redan blommat ut, jag har inte ens njutit av dem”. Men på vandringarna fick jag återuppleva syrener och de första småblommorna – jag fick uppleva dem tre gånger den våren.

... arbetet för biologisk mångfald:

– Vi försöker både hemma och i organisationen att prata om de frågorna och Kungliga Djurgårdsförvaltningen jobbar med biologisk mångfald: Vilka träd man särskilt ska värna och vad har vi för rara arter i området. Vi har ett väldigt stort ansvar i Hovstaten och Kungliga Djurgårdsförvaltningen, det är ganska stora grönområden om man tänker på Ulriksdal, norra och södra Djurgården och Hagaparken. Men de är känsliga, de befinner sig mitt i en tätbefolkad storstad, och de nyttjas extremt mycket – vilket är fantastiskt. Där kan man lära ut om naturen men slitaget är också stort. Det gäller att vi är på alerten.

Inrikes

Farligt för vägarbetare på hemesterfulla vägar

Sommarens 300 vägarbeten är riskfulla arbetsplatser. Arkivbild.
Sommarens 300 vägarbeten är riskfulla arbetsplatser. Arkivbild.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Inrikes
Inrikes Fyra av tio svenskar uppger att andra trafikanter kör för fort förbi vägarbeten.
Arbetsgivare oroas av den utsatta arbetsmiljön, speciellt en sommar som denna när många tar sig till sina semestermål med bil.
PREMIUM

I sommar utförs omkring 300 vägarbeten runt om i landet och anläggningsföretaget Svevia har över 1 000 medarbetare ute på vägarna. En undersökning utförd av Kantar Sifo på uppdrag av Svevia visar att endast drygt hälften, 57 procent, av de tillfrågade trafikanterna anser att andra bilister sänker hastigheten i anslutning till vägarbeten.

– Det är stressande för dem. De måste hela tiden vara på sin vakt, säger Olle Öberg, chef för division Drift på Svevia om sina anställda.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Kul fakta från casinovärlden

Casinobonusar Casinospel på nätet har blivit ett väldigt vanligt tidsfördriv för många svenskar.

Numera är det många av oss som kopplar av med slots och bordsspel, istället för att läsa en bok eller lösa ett korsord.

Det är inte svårt att förstå hur nätcasinospel blivit så populärt. Casinona lockar hela tiden med generösa bonuserbjudanden via tv och på våra nyhetssajter. Nu för tiden innehåller nästan varje reklamavbrott på tv lockande kampanjerbjudanden från olika casinosajter. Och det har dessutom blivit otroligt lätt att hitta lukrativa startpaket hos någon jämförelsesida för casino bonusar.

Men även om nätcasinospel är ett förhållandevis nytt fenomen, så har casinospel anor långt bak i tiden. Och precis som med alla andra industrier så finns det en del överraskande fakta du aldrig kunde ha gissat dig till. Här är lite kul fakta från casinovärlden.

Varför heter blackjack egentligen blackjack?

Blackjack är förmodligen ett av världens populäraste spel. Långt innan den här spelklassikern gick att spela på casinosajter fanns blackjack hos landbaserade casinon, i olika biljardhallar och till och med pizzerior. Men var kommer spelet ifrån egentligen?

Precis som de flesta andra populära bordsspel har det blackjack sina rötter i 1700-talets Frankrike. Här hette spelet till en början Vingt-et-un, som betyder tjugoett på franska. Det var inte förrän fransmännen förde med sig spelet till USA som Vinget-et-un fick ett nytt namn, och blev det spel det är idag.

Till en början blev blackjack nämligen inte särskilt populärt hos de landbaserade casinona i Las Vegas, och för att locka spelare ändrade casinona spelreglerna i Ving-et-un en smula.

Casinona i Las Vegas införde ett spel som gjorde det möjligt för spelare att vinna tio gånger insatsen, och för att vinna skulle spelare få en hand som bestod av spader ess och klöver, eller spader, knekt.

Det är alltså härifrån namnet blackjack kommer, och det är naturligtvis även därför den svarta knekten kommit att symbolisera spelet. Sedan spelet blev populärt i Las Vegas har blackjack blivit en casinofavorit hos både landbaserade casinon och casinon på nätet.

Från tuggummin till storvinster

De flesta källor verka ense om det är tack vare Charles Fey som vi kan spela slots. Charles Fey kan du läsa om på wikipedia, ifall du känner att du vill veta mer om denna amerikanske mekanikerns liv och historia.

Hur som helst spann Fey vidare på en prototyp från 1891, och gjorde den mindre avancerad. Resultatet blev den ikoniska spelautomaten Liberty Bell, som du kan se på museum i delstaten Nevada än idag.  Charles Fey gjorde två viktiga förändringar på prototypen och la grunden för dagens spelautomater - han satte in hjul i maskinen och bytte ut spelkorten mot symboler.

Vad som är lite lusigt är att Liberty Bell betalade ut vinster i tuggummi under en tid. Istället för spelkort visade hjulen nämligen symboler som föreställde tuggummin och frukter. När spelare fick tuggummi-symboler på hjulen vann de sedan ett paket tuggummi eller smågodis. Det här var ett sätt att kringgå det rådande spelförbudet, och ge spelare spänning trots att de inte fick spela för pengar. Det är också därför klassiska spelautomater kommit att kallas för ”fruktmaskiner”.

Världens mest ikoniska casino finns för att kungahuset satt i knipa

De flesta har nog hört talas om det beryktade Casino de Monte Carlo. Den här pampiga casinoanläggningen, belägen i hjärtat av Monaco, är på många sätt de landbaserade casinonas Rolls Royce. Åtminstone om vi ser till historia och prestige.

Casinot har figurerat i James Bond-filmer och besökts flitigt av många kändisar och kungafamiljer. Men visste du att casinot bara står där det står idag för att Prins Charles III av Monaco behövde få in pengar till statskassan?

Det var nämligen när Monacos kungafamilj satt i ekonomisk knipa som prinsen skickade bud efter bröderna Blanc. Om du inte hört talas om de här bröderna tidigare kan vi berätta att det är tack vare dem som roulett blivit så populärt som det är idag.

På den tiden hade bröderna Blanc nämligen gett sig av till Hamburg för att marknadsföra sin version av roulett. Men när Prins Charles skickade bud efter dem återvände de till Frankrike för att skapa världens största casino. På order av prinsen byggde bröderna det ikoniska Casino de Monte Carlo, och naturligtvis såg de till att europeisk roulett var casinots huvudattraktion. Resten är historia.

Inrikes

Över 10 000 coronafall bland vårdpersonal

I mitten av maj hade över 10 300 människor som arbetar inom vård och omsorg testat positivt för coronaviruset, enligt siffror från Folkhälsomyndigheten. Arkivbild.
I mitten av maj hade över 10 300 människor som arbetar inom vård och omsorg testat positivt för coronaviruset, enligt siffror från Folkhälsomyndigheten. Arkivbild.
Foto: Staffan Löwstedt/SvD/TT
Inrikes
Inrikes Många läkare, sjuksköterskor och undersköterskor som har arbetat i frontlinjen under pandemin i Sverige har själva insjuknat i covid-19. Flera har intensivvårdats. Några har betalat med sina liv.
– Utsattheten i början var enorm, säger Johan Styrud, överläkare vid Danderyds sjukhus.
PREMIUM

I mitten av maj hade över 10 300 människor som arbetar inom vård och omsorg testat positivt för coronaviruset i Sverige, visar siffror som Folkhälsomyndigheten sammanställt åt TT. Det motsvarar närmare hälften av alla bekräftade fall under utbrottets första tre månader.

En stor majoritet har fått lindriga symptom. Hur många vårdanställda som avlidit vet vi ännu inte, myndigheterna har inte sammanställt dödsfallen utifrån yrkeskategorier.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Vanligare med helikoptrar vid skogsbränder

En helikopter vattenbombar en brand i Hästveda i fjol.
En helikopter vattenbombar en brand i Hästveda i fjol.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Det har blivit vanligare att använda helikoptrar för att bekämpa skogsbränder i Sverige, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Under årets första halvår användes helikoptrar vid 40 insatser, mot 24 under samma period i fjol.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Sverige långt fram i offentlig digitalisering

En person kollar på en smittspårningsapp i mobiltelefonen. Arkivbild
En person kollar på en smittspårningsapp i mobiltelefonen. Arkivbild
Foto: Michael Sohn/AP/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Sverige ligger på sjätte plats i världen när det gäller offentlig digitalisering, visar en ny FN-rapport. Mätningen omfattar 193 länder och i topp ligger Danmark följt av Sydkorea, Estland, Finland och Australien.

Den rådande pandemin har förnyat och lyft fram behovet av digitala tjänster i den offentliga förvaltningen, heter det i FN-rapporten. Som en reaktion på smittspridningen har många länder infört digitala verktyg, som virtuella läkarbesök, e-tjänster för läkemedel och information om covid-19 på webbplatser. Flera länder har också utvecklat smittspårningsappar för smittan.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
NÄSTA ARTIKEL