Sätt inte krokben för kickstart

Det är inte lätt att sia om framtiden. I synnerhet gäller det nu när en pandemi vållar stora skadeverkningar både i världsekonomin och den svenska ekonomin.

Regeringen och stödpartierna har hittills aviserat stödåtgärder på ungefär 300 miljarder kronor. Det kan låta mycket men är mindre än i andra länder sett i förhållande till vårt lands ekonomi. Troligen behövs det betydligt mer statliga pengar både till kommuner och landsting och till det privata näringslivet samt organisationssverige. Moderatledaren Ulf Kristersson har nämnt ett behov av 100 nya miljarder varje månad resten av året, en summa som lär komma närmare sanningen än vad som hittills anslagits. Men vi vet inte heller om det räcker eftersom vi inte har någon hållbar uppgift om fortsättningen av pandemin, om den ebbar ut eller om vi drabbas av en andra våg som plågar mänskligheten flera år framöver.

Krisen är gigantisk djup. Då krävs allvar och besinning, inte luftiga visioner som inte är förankrade i verkligheten. Totalt har vi blivit fattigare, det gäller både staten, kommunsektorn, företagen och enskilda individer. När vi skall resa oss upp ur krisen kommer vi att ha mindre med pengar att spendera än vi hade så sent som i januari. Därför väntar både skattehöjningar och en brutal besparingspolitik. Tro inget annat.

Därför är det också helt fel tidpunkt att börja fantisera om någon stor samhällsomställning driven av klimatfrågan eller andra önskemål. Istället bör vi som professorn i nationalekonomi Johan Hassler förespråkade nyligen försöka återskapa den faktiskt goda ekonomi vi hade i början av året. Kan vi göra det, kickstarta ekonomin, och få draghjälp av en uppgång i världsekonomin, så kan vi börja se ett ljus i tunneln. Men om vi tror att vi med höjt skattetryck, magrare kassor hos det offentliga skall bygga om Sverige, då kommer vi inte kunna ta oss upp och kickstarta ekonomin. Risken är stor att vi permanentar massarbetslöshet.

Lars J Eriksson